Demenssjukdomar Nationella riktlinjer

Demenssjukdomar Nationella riktlinjer Lars-Olof Wahlund Professor Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Upplägg Bakgrund demenssjukdomar SBU rapporten Nationella Riktlinjer

Demens En folksjukdom 150.000 demenssjuka idag i Sverige 20.000 nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling

Kostnader för demensvård per år i Sverige (2005) Total kostnad 51 miljarder Kr 1620 Kr per sekund Fördelar sig på följande sätt

Kostnader Demensvård 2% 1% 1% 4% Specialistvård och primär- 14% 14 Vård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen Boende Slutenvård HT/Dagvård Öppenvård Informell vård Läkemedel Från Lennart Minthon Neuropsykiatriska kliniken

Bakgrund Demenssjuka behandlas olika i landet Kunskapsläget oklart Gäller utredning och behandling Vårdprogram olika i olika delar av Sverige Tillämpas olika Oklara ansvarsområden Kommun/Landsting

SBU uppdraget (2002) Klarlägga kunskapsläget för Epidemiologi och Klassifikation Utredning Farmakologisk behandling Omvårdnad Etik

Uppdraget och Ge stöd åt sjukvårds och omvårdnadspersonal i arbetet med dementa Analysera etik och kunskaper om omvårdnad får vårdande personal Anhörigas roll som vårdare Ge beslutfattare ett vetenskapligt underlag för beslut om inriktning av vården

Sex arbetsgrupper tillsattes Arbetade evidensbaserat Rapporterade till SBU:s styrelse Skriftlig rapport klar 2006

Evidensbaserat arbetssätt Litteraturgranskning enligt EBM

Hur extraheras evidens? Relevanta artiklar tas fram i en sökprocess Evidensen för ett tests nytta bestäms Artiklar med god vetenskaplig kvalitet väljs ut Slutsatser Ur dessa samanställs data som ligger till grund för slutsatserna Grund för riktlinjearbete SoS

Sammanfattning av SBU- rapporten 2006

Livsstilsfaktorer (risk och skyddsfaktorer) Högt blodtryck Utbildning Mental och fysisk aktivitet

Forts Högt blodtryck i medelåldern ökar risken för Alzheimer 1,5-2 ggr senare i livet (Måttlig evidens) Hög utbildning skyddar delvis mot senare utveckling av Alzheimer (Måttlig evidens) Mentala aktiviteter på fritiden tycks skydda för utveckling av Alzheimer (Måttlig evidens)

Prevention Att förebygga Demens respektive Alzheimer, går det?

Det finns ingen specifikt förebyggande behandling av demenssjukdom men god blodtryckskontroll i medelåldern reducerar risken för senare insjuknande i demens (Måttlig evidens) Ett aktivt liv hos äldre kan fördröja demensutveckling (Måttlig evidens)

Diagnostiska metoder

Diagnostiska metoder Vilken evidens finns för olika metoders effektivitet i Primärvården Specialistvården

Följande metoder utvärderades Neuropsykologiska test, MMT och klocktest Genetiska test Neuroimaging och EEG Demensmarkörer i likvorvätska

Sammanfattning av LR+

Sammanfattning av LR+ värden för ett antal test

Generella slutsatser diagnostik Det finns starkt vetenskapligt stöd för att strukturellt hjärnavbildande metoder, demensmarkörer i CSF och neuropsykologiska test är diagnostiskt nyttiga vid demensutredningar vid högspecialiserade enheter Det vetenskapliga stödet är svagare för dessa tests användning i primärvårdssammanhang beroende på brist på bra studier

Forts Det finns måttligt starkt stöd för att enkla kognitiva test (klocktest och MMT) bidrar till diagnostiken av Alzheimers sjukdom Visuellt bedömt EEG bidrar i begränsad omfattning till den diagnostiska nyttan (Evidensstyrka 3) Det saknas vetenskapligt stöd för att ApoE genotypning är diagnostiskt nyttigt i dessa sammanhang

Som tidigare måste CT/MRT användas inom primärvården för att utesluta expansiva processer i hjärnan

NICE, sammanfattning Återbesök var 6:e månad med MMT, global funktionsbedömning och bedömning av beteende Fortsätt beh. så länge MMT>10 och så länge positiv effekt på beteende och global funktion erhålls

Farmakologisk Behandling

Utvärdering av behandling Vilka läkemedel har prövats och visat effekt på kognition och icke-kognitiva störningar vid Alzheimers sjukdom?

Läkemedelsbehandling Evidensläget enligt SBU 2006 Läkemedel Behtid Aricept 6-12m Reminyl 6-12m Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Evidensgrad Sjd.- grad Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Exelon 6m Kognitiv 2 Lättmåttl Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL 3 Svår

Kommentarer kring utvärderingen som framförts Resultaten från en studie måste ha hög extern validitet. gälla för alla populationer Kliniska prövningar kan ha ett lite för selekterat patientmaterial (minneskliniker)

Hög placeboeffekt! Stabilisering eller förbättring hos 57 75 % vid behandling med aktiv substans, jämfört med 42 56 % vid placebo.

Läkemedel som försämrar kognitiv funktion Det finns stark evidens för att Antikolinerga läkemedel Benzodiazepiner Glukokortikoider Opioider Negativt påverkar kognitionen hos personer med Alzheimers sjukdom

Det finns inga vetenskapliga evidens för att behandling vid Alzheimers sjukdom förbättrar patientens tillstånd vid behandling med: Vitamin B12 NSAID Vitamin E Östrogen Statiner

En Nationell Demensvård- Harmonisering och prioritering Lars-Olof Wahlund Professor Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom

Nationella Riktlinjer Initierat av regeringen och arbetas fram av Socialstyrelsen Två grupper Medicinsk expertgrupp (LO Wahlund) Omvårdnadsexpertgrupp (PO Sandman)

Bakgrund Demens en stor folksjukdom Kräver insatser både från sjukvård och socialtjänst (landsting, kommun) Behov av lika vård och omvårdnad i hela landet Krav på Evidensbaserade och kostnadseffektiva åtgärder som kan följas med hjälp av kvalitetsregister

Tid (år) Demenssjukdomen, ett kroniskt långvarigt tillstånd (MMT) 30 25 20 15 10 5 0 Tidig diagnos Mild till medelsvår Svår Symtom Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteendeproblem Institutionalisering Död 1 2 3 4 5 6

Kostnader för demens i Sverige år 2005 (MSEK) Kostnad Kommun 31 236 (80%) Hälso- och sjukvård 1 953 (5%) Produktionsbortfall 194 (<1%) Informell vård 5 346 (14%) Totalt 38 729

Övergripande syfte Syftet är att ge nationella och kunskapsbaserade rekommendationer om hur kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsutförare gemensamt kan tillgodose behov av vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Rekommendationer ges också om hur stödet till de demenssjukas anhöriga bör utformas.

Nationella riktlinjer demens Syfte Ge praktikerna stöd för sitt handlande Ge beslutsstöd (politiker) Underlag för prioriteringar Ta fram kvalitetsindikatorer och ett kvalitetsregister (SveDem) Vägledning för demenssjuka och deras anhöriga

Nationella riktlinjer demens Riskfaktorer Förebyggande åtgärder Diagnostik Läkemedelsbehandling/annan medicinsk b. Omvårdnad och omsorg Stöd till anhöriga Hälso- och samhällsekonomi Följa sjukdomsförloppet över tid

Riktlinjernas innehåll Medicinskt, hälsoekonomiskt och omvårdnads faktadokument Åtgärdslista med hälsoekonomisk utvärdering och prioriteringar (rangordningslista 1-10) Rekommendationer Rekommendationer om åtgärder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt ( icke-göra-lista )

Riktlinjernas innehåll II Rekommendationer om åtgärder som bara bör genomföras inom ramen för kliniska prövningar eller forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-lista) Analys av förväntade ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Kvalitetsindikatorer som är möjliga att kontinuerligt registrera och följa upp via registerdata.

Indikations-/åtgärdslistan Sjukdoms -tillstånd/ Åtgärd Sjukdomens svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnadseffektivitet Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Ickegöra FoU

Exempel på åtgärdslista

Tillstånds- och åtgärdslista Ra d Hälsotillstånd/ Åtgärd Sjukdomens svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad per vunnet levnadsår/qaly Hälsoekonomisk evidens Rangordning Kommentar 2.1 Personer med misstanke om kognitiv svikt Enkla kognitiva test (MMT) Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Ger bred vägledning om personens kognitiva nivå Beprövad erfarenhet 5 2.2 Personer med misstanke om kognitiv svikt Enkla kognitiva test (klocktest) Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Ger vägledning om personens kognitiva nivå, framförallt visuo-spatial förmåga Evidensstyrka 2 4 2.3 Personer med misstanke om kognitiv svikt Enkla kognitiva test (MMT och klocktest) Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Ger tillsammans en god vägledning om personens kognitiva nivå Beprövad erfarenhet 1

Hur ska riktlinjerna användas? Stöd för det praktiska arbetet Stöd för beslut om resursfördelning inom och mellan sjukdomsgrupper Mer resurser till högt prioriterade sjukdomstillstånd och åtgärder Underlag för dialog om vad som ska prioriteras ned för att säkra tillgången till den vård som betyder mest för liv, hälsa och livskvalitet

Medicinska faktadokumentet En arbetsgrupp med bred representation från specialist- och primärvård Blandning av akademi och praktik Dokumentet bygger på evidensbaserad teknik och fakta hämtas från systematiska reviewer och liknande Beprövad erfarenhet

Arbetsgruppen för medicin LO Wahlund Ordf. Jan Marcusson Med. expert Jan Strömkvist Robert Svartholm Katarina Nägga Mikaela Grut Christina Ysander Inge Dahlenborg

Forts Externa skribenter (experter) inom speciella områden har använts liksom Konsensus (arbetsterapiavsnittet)

Faktadokument Till det medicinska faktadokumentet och omvårdnadsdokumentet läggs hälsoekonomiska aspekter Ger en grund inför prioriteringsarbetet Evidensgraden för en viss åtgärd den hälsoekonomiska utvärderingen/åtgärdens kostnadseffektivitet och hälsotillståndets svårighetsgrad ger prioriteringsgraden

Faktasökning, evidensbaserad SBU:s kunskapsöversikt Egna litteratursökningar Sytematiska reviewer, bra vetenskapliga artiklar Praxisstudier Konsensusförfarande

Grund för slutsatser Evidensgrad Grunden ligger i SBU rapporten om demens 2006 Systematiska reviewer Beprövad erfarenhet

Dessa områden har behandlats Riskfaktorer Prevention Diagnostik och Utredning Speciella fall av kognitiv svikt Behandling och omhändertagande

Rekommendationer Socialstyrelsen anger vad som Bör göras (starkaste) Kan göras (svagare) Prioritering (1-10, 1=högsta prio) Tre typer Åtgärder Icke-göra FoU

Syfte med rekommendationerna Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade insatser och åtgärder än till dem som har låg prioritet

Rekommendationerna kan komma att Påverka kommunernas och landstingens resursfördelning inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stödet till deras anhöriga och som kan komma att kräva politiska beslut i kommuner och landsting Påverka det dagliga vård-, omvårdnads- och omsorgsarbetet i kommuner och landsting och därmed utvecklingen av praxis

Exempel på hur rekommendationerna kan se ut

Förebyggande arbete mot demenssjukdom Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att fysisk aktivitet, mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 3) Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att behandling av högt blodtryck kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 1)

Utredning av personer med kognitiv svikt Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller Anamnes Anhörigintervju Somatisk och psykisk status Kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) Strukturerad bedömning av funktionsförmåga (ADL) Hjärnavbildning med datortomografi Laboratorieprover för att utesluta störd sköldkörtelsfunktion, förhöjd nivå av kalcium eller förhöjd nivå av homocystein Hälso- och sjukvården bör Vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis

Personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad utredning som innehåller Neuropsykologiska test Hjärnavbildning med magnetkamera Lumbalpunktion och analys av biomarkörer även vid misstanke om Creutzfelt-Jakobs sjukdom Hjärnavbildning med SPECT

Uppföljning för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården bör Minst en gång per år följa upp läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga (ADL), allmäntillstånd samt eventuella beteendeförändringar Socialtjänsten bör Minst en gång per år följa upp beviljade biståndsinsatser (hemtjänst, dagverksamhet samt särskilt boende) Socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör Samordna sin uppföljning

Läkemedelsbehandling mot kognitiv störning för personer med Alzheimers sjukdom Hälso- och sjukvården bör Erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symptom till personer med mild-måttlig Alzheimers sjukdom Erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symptom till personer med måttlig-svår Alzheimers sjukdom Följa upp behandlingen med kolinesterashämmare eller memantin i samband med inställning av dos och därefter minst en gång per år

Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med lindrig kognitiv störning, vaskulär demens och frontotemporal demens Hälso- och sjukvården bör inte Erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av lindrig kognitiv störning, vaskulär demens eller frontotemporal demens (icke göra)

Rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Utreda de bakomliggande orsakerna till symptomen och åtgärda dessa Socialtjänsten bör Säkerställa en personcentrerad omvårdnad och anpassad vårdmiljö Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga pröva läkemedelsbehandling med SSRI-preparat vid samtidig depression Memantin vid Alzheimers sjukdom

beteendemässiga och psykiska symptom Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga pröva läkemedelsbehandling med Kortverkande bensodiazepiner vid oro och ångest Risperidon eller haloperidol Klometiazol under natten Hälso- och sjukvården bör då en person behandlas med bensodiazepiner, risperidon, haloperidol eller klometiazol Planera för en kort behandlingstid och utvärdera effekten och eventuella bieffekter inom två veckor Regelbundet ta ställning till utsättning eller dosminskning

Rekommendationer vid konfusion Hälso- och sjukvården bör Utreda och behandlade de bakomliggande orsakerna till konfusionssymptomen Socialtjänsten bör Säkerställa en personcentrerad omvårdnad och anpassad vårdmiljö Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga pröva Behandling med en låg dos av risperidon Behandling nattetid med klometiazol för att bevara dygnsrytm

Kvalitetsregister (SveDem) Drygt 3500 patienter registrerade från 60 enheter (specialister och primärvård)

Exempel på hur SveDem kan används

Undersökningar till grund för diagnos Jämfört med länet och samtliga enheter i landet baserat på 3769 Patienter 2008/2009 2008-05-01 2009-04-30

Dagar från remiss/kontakt till diagnos Staplar för median med 1a och 3e kvartilen 2008-05-01 2009-04-30

Kvalitetsindikatorer, exempel Andel personer med mild-måttlig Alzheimer som behandlas med demensläkemedel Andel personer i särskilda boenden som behandlas med antipsykos-läkemedel Andel PV-områden/spec.enheter som har rutiner för hur behandling med antipsykos läkemedel följs upp

Forts Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning Andel personer med demenssjukdom som fått diagnosen under senaste året

Nationella riktlinjer Hälso-sjukvård och socialtjänst i samma dokument Faktadokument -Medicinskt -Omvårdnad Hälsoekonomiskt dokument Rangordningslista -Prioritering 1-10 Rekommendationer Bör, kan Kvalitetsregister -Svedem

Sammanfattning Nationellt harmonisera evidensbaserad och kostnadseffektiv vård och omsorg Hälso/sjukvård OCH socialtjänst Följs via nationellt kvalitetsregister Uppdateras regelbundet Implementeras under hösten 2009 genom särskilda seminarier, helt färdigt 2010

Riskfaktorer Faktorer som ej går att påverka Ålder, Kön, Genetiska varianter Faktorer som går att modifiera Utbildning, Fritidsaktivitet, Fysisk träning, Kost, Fetma, Rökning, Alkohol, Depression, Högt kolesterol, Hypertoni

Slutsatser, exempel Hyperkolesterolemi Högt kolesterol i medelåldern ökar risken att utveckla Alzheimer. Ej visat att behandling med statiner påverkar risken Hypertoni Högt blodtryck i medelåldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom, svårbedömt huruvida behandling påverkar denna risk

Utredning och Diagnostik En demensutredning startar oftast inom primärvården (Basutredning) Specialistutredning: Oklar diagnos efter basal utredning Yngre personer med misstänkt kognitiv svikt, inkl. Neuropsykiatriska tillstånd Utredningar där komplicerade diagnostiska förhållande råder

Basal utredning Slutsatser Anamnes (sjukhistoria) och status lägger en grund för diagnostik och fortsatt utredning

Basal utredning, kognitiva test Slutsatser Enkla test såsom MMT och klocktest bidrar till att ställa demensdiagnos inom primärvården Laboratorieprover En allmän hälsoscreening görs, speciellt hos geriatriska patienter Riktad provtagning vid misstanke Infektioner, B12 brist (Hcy), TSH

Nationella riktlinjer för demenssjukdom - arbetsmaterial, får ej spridas Rad Hälsotillstånd/ Åtgärd 15,1 Personer med kognitiv svikt Strukturell avbildning med datortomografi Tillståndets svårighetsgrad Minnesstörningar och/eller andra kognitiva problem Effekt av åtgärd Skiljer Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar Identifierar sekundära orsaker till kognitiv svikt Evidens för effekt Evidensstyrka 1 Beprövad erfarenhet Hälsoekonomisk bedömning alt. Kostnadseffektivitet för insats Hälsoekonomisk evidens alt. Evidens för kostnadseffektivitet Preliminär rangordning Motivering alt. kommentar 2 Om MR är dyrare och marginellt bidrar till basal utredning bedöms DT även vara kostnadseffektivt i relation till MR. Ej 1 då alla personer inte behöver denna ytterligare säkerhet

Hjärnavbildning Slutsatser En strukturell avbildning med datortomografi görs (utom i vissa undantagsfall)

Aktiviteter i det dagliga livet, ADL - bedömning Slutsatser En bedömning med ett systematiskt bedömningsinstrument sker tidigt i förloppet och ger underlag för insatser till stöd i dagliga livet

Utvidgad demensutredning på specialistnivå Om den basal utredningen ej varit konklusiv eller vid speciella tillstånd Yngre, oklara ovanliga fall, utredningsmässigt komplicerade fall Remitteras vidare till specialistklinik Ytterliggare hjärnavbildning (strukturell och funktionell), utvidgad kognitiv testning, lumbalpunktion

Neuropsykologiska test Slutsatser Tester som täcker flera domäner bidrar i hög grad till att ställa diagnos demenssjukdom och Alzheimers sjukdom För att bedöma dessa test värde vid MCI behövs flera studier

Hjärnavbildning Slutsatser Strukturella metoder För kartläggning av lokaliserade atrofier respektive skador i hjärnans vita substans ger MRT bättre bild av centrala delar av hjärnan och den vita substansen än DT Kartläggning av dessa strukturer ökar i hög grad den differentialdiagnostisk säkerheten

Analys av lumbalvätska Slutsatser Demensmarkörer Analys av betaamyloid, tau och ph-tau samt kombinationen av dessa bidrar starkt till att skilja Alzheimer från friska Analys av lumbalvätska bidrar till att diagnostisera inflammatoriska tillstånd i hjärnan

Speciella tillstånd, exempel Yngre personer med demens Alkoholrelaterad demens Downs syndrom Depression och demens Konfusion, förvirringstillstånd

Alkoholrelaterad Demens Slutsatser Ersätter begreppet alkoholdemens Utredning relevant efter två månaders alkoholfrihet Det finns ingen enskild diagnostisk åtgärd som kan skilja ARD från andra demenser men demensmarkörer i likvor kan skilja ARD från Alzheimer

Downs syndrom Slutsatser Alzheimerförändringar av hjärnan finns hos alla med Downs syndrom Det viktigaste i utredningen är att utesluta andra behandlingsbara tillstånd Den farmakologiska behandlingen densamma som för annan Alzheimersjukdom

Konfusion Slutsatser Det går att förebygga konfusion genom god omvårdnad Preventiva insatser för att förebygga kroppslig sjukdom är viktigt för att förebygga konfusion Sådana insatser är sannolikt mer betydelsefulla än behandling med enskilda läkemedel

Behandling vid demens Farmakologisk behandling Nutritionsbehandling

Slutsatser farmakologisk behandling av demens

Läkemedelsbehandling Evidensläget enligt SBU 2006 Läkemedel Behtid Aricept 6-12m Reminyl 6-12m Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Evidensgrad Sjd.- grad Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Global, Kognitiv 2 Lättmåttl Exelon 6m Kognitiv 2 Lättmåttl Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL 3 Svår

SBU samt nya (efter 2006) systematiska översikter ger följande slutsatser enligt riktlinjerna

Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare förbättrar eller vidmakthåller kognition och globala funktioner vid behandling av personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar

Alzheimers sjukdom Ebixa (Memantine) har en begränsad positiv effekt på kognition och global funktion vid behandling av måttlig-svår Alzheimerdemens

Ginkgo biloba Effekten av Ginkgo Biloba vid behandling av Alzheimers sjukdom har studerats extensivt och ingen entydig bild av dess kliniska effekt har framkommit

Mild minnessvikt (MCI) Kolinesterashämmare har inga positiva effekter på kognitiva funktioner vid MCI Minskar inte insjuknandet i Alzheimer över tid

Vaskulär demens Behandling med kolinesterashämmare resp. memantine kan ge viss förbättring av kognitiv funktion Ingen signifikant effekt på ADL eller global funktion Signifikant biverkningar, illamående, kräkningar

Demens vid Parkinson (PD) Behandling med rivastigmin (Exelon) liksom donepezil (Aricept) mot PD har visat positiv effekt

Frontotemporal demens (FTD) Det saknas systematiska översikter. Det finns inget vetenskapligt stöd för läkemedelsbehandling vid FTD

Beteende- och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) En utredning kan resultera i ett multifaktoriellt omhändertagande som reducerar och förebygger BPSD

Utvärdering och uppföljning av läkemedelsbehandling Regelbunden uppföljning och utvärdering av kognition (MMT, klock-test), ADL/global funktion och beteendeförändringar vid läkemedelsbehandling viktigt för bedömning av behandlingseffekterna.

Behandlingslängd, Utsättning Upprepad bedömning av patientens välbefinnande och funktionsnivå i samråd med anhöriga eller personal ger information om behandlingseffekten. Detta avgör om läkemedelsbehandlingen ska fortgå eller ej. Uppföljning efter utsättning av läkemedel viktigt för om läkemedlet ska sättas in igen eller ej.

Antioxidanter, vitamin E och C Inga positiva effekter har kunnat ses vid långtidsbehandling med vitamin E (2-3 år) Det saknas data för att värdera effekten av vitamin C Ökad risk för sjukdom/död vid tillförsel av >400IE vit E per dag

Omega-3-fettsyror Flera studier talar för en skyddande effekt av omega-3-fettsyror (fiskfett) mot demens, dock saknas stora randomiserade studier Ej tillräckligt med bevis för att rekommendera omega-3-fettsyror för att förebygga kognitiv svikt och demens Till FOUU listan

Riktlinjearbetet ej färdigt Till de medicinska- och hälsoekonomiska faktadokumenten läggs prioriteringsarbetet som nu pågår

Slutsatser Nationella riktlinjearbetet för demens skall slutföras. Färdigt tidigt 2009 Faktadokumentet kommer bli sammanhållet och innehålla både en medicinsk och en omvårdnadsdel Rekommendationer om åtgärder baseras på evidensbaserad fakta, hälsoekonomi och prioritering

Sammanfattning Dessa skall harmonisera demensvården så att den blir Lika över hela landet Kvalitetssäkrad Evidensbaserad och kostnadseffektiv