Svenska språkets struktur: fonetik repetition prosodi + skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se
Prosodi betoning (tryck) längd (kvantitet) intonation (accent)
Prosodi De prosodiska dragen har vissa egenskaper som skiljer dem från vokaler och konsonanter: 1. En annan akustisk bakgrund: De prosodiska dragen bygger på intensitet, tonhöjd och varaktighet. 2. De prosodiska dragen försiggår under uttalet av flera språkljud (stavelse, ord eller fras) och sägs därför vara suprasegmentella.
Prosodi: betoning (ordpar) Betoning Japan japan banan (rundan) banan (frukten) fasan (skräcken) fasan (fågeln) Persien persienn Betoningen är alltså betydelseskiljande.
Prosodi: betoning (ord) Svenskans ordstammar är oftast enstaviga och tar då betoningen. Sammansättningar har två betoningar. Betoning i första sammansättningsledet kallas huvudbetoning; i det andra ledet kallas det bibetoning. Vissa prefix ger samma betoning som sammansättningar (ex. sam-, av-).
Prosodi: betoning (sats) Vi ska se Hamlet på Dramaten ikväll. Han kör på trottoarkanten. Betoningen kan läggas på olika ord i en sats, beroende på vad vi vill lyfta fram. Innebörden i satsen kan därför nyanseras genom betoning.
Prosodi: längd (ordpar) Längd fula fulla (V:K VK:) här herr ryka rycka mata matta Samma stavelse är betonad i orden. Längd (kvantitet) är alltså betydelseskiljande.
Prosodi: betoning och längd (ord) Betoning Svenska ord innehåller en eller två betonade stavelser. 'badad 'baddad 'bad kar (huvudbetoning först i sammansättningar) vadd tuss Kvantitet (längd) En obetonad stavelse har alltid kort vokal. En betonad stavelse har kort eller lång vokal. Lång betonad vokal följs av kort konsonant. (V:K) Kort betonad vokal följs av lång konsonant. (VK:) Båda (V:K och VK:) är lika långa och klart längre än en obetonad.
Akut och grav accent Övergripande regel Ord med två eller flera stavelser har grav accent (inklusive sammansättningar).
Prosodi: ordaccent (intonation) akut (accent 1) grav (accent 2) stégen (av steg) stègen (av stege) ánden (av and) ànden (av ande)
Akut accent (accent 1) Akut accent har ord som består av en enda stavelse and, väst, gul betonas på sista stavelsen amatör, violin slutar på obetonat suffix som -is, -isk dagis, lyrisk börjar på obetonat prefix av typen be-, förbegripa, förkasta (men stammarna gripa och kasta har grav accent)
Grav accent (accent 2) har ord som består av tvåstaviga stammar ande, gripa, kasta, flicka slutar på obetonat suffix som -ig, -lig, -ning, -else mosig, saklig, segling, rökning, skapelse är sammansatta grönsak, näsblod, flodhäst (men inte blåbär, tisdag) börjar på betonat prefix av typen sam- och avsamtal, avkrok slutar på betonat suffix av typen -sam, -bar skrytsam, lastbar slutar på betonat suffix av typen -essa, -issa, -inna prinsessa, abbedissa, grevinna
Akut och grav accent udden (av udd) udden (av udde) Polen pålen fäster fester stället (av ställ) stället (av ställe) *Ordet målvakt i dagens sportsändningar har idag en tendens att få akut istället för grav accent! Och hur är det med 22:10? **Dialektalt uttal kan ge olika accent i samma ord. senap (akut eller grav?) persilja (akut eller grav?) tallrik (akut eller grav?) Thornberg, Moberg (akut eller grav?)
Prosodi: ordpar bete bete busar bussar stegen stegen modern modern anden anden tomten tomten Polen pålen mal mall massiv massiv vägen väggen
Prosodi Längd fula fulla Betoning ord- formel formell arbete, parkera, apelsin fras- 'hälsa på hälsa 'på sats- Han ska flyga till o Rom. Han ska o flyga till Rom. Intonation ord- stègen (av stege) stégen (av steg) sats- Nu. Nu! Nu? Gränser (viktiga för segmentering) Stämbandsklusil (omedveten) träägg, på åsen, tågångare, på åkern pokern
Prosodi (satser) Betoning Satsaccent ligger på det fokuserade ordet, oftast det sista, men vi kan lägga det var vi vill. Vad händer med prosodin i löpande tal? Det är bara någorlunda betydelsetunga ord som behåller sin betoning i satsen. Många blir obetonade. Stavelser som är långa och betonade i lexikalt uttal, uttalas kortare i sammanhängande tal när de inte får fokustryck. Det är bara grav accent som har ett speciellt tonhöjdsmönster i sammanhängande tal.
Skriftspråk Skrift symbolsystem för att representera språkliga uttryck. Läsaren måste ha någon form av kunskap om det talade språket för att kunna ta till sig det. Jämför skyltar, målningar, kartor, matematik.
Skriftspråk logografisk /ideografisk skrift Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem/ord/begrepp) kinesiska syllabisk skrift/stavelseskrift Ett tecken står för en stavelse katakana (japanska) alfabetisk skrift Grundprincip: ett tecken betecknar alltid samma fonem (och ett fonem motsvaras alltid av ett och samma tecken). latin grekiska kyrilliska arabiska svenska
Skriftspråk (logografisk skrift) Kinesiska består av ca 10 000 tecken Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem eller ord) logografisk/ideografisk skrift
Skriftspråk (logografisk skrift) Kinesiska människa + träd = vila människa + ord = pålitlig
Skriftspråk (syllabisk skrift) Devanāgarī (den skrift som används för Indiens klassiska språk sanskrit och hindi) Ett tecken står för en stavelse syllabisk skrift/stavelseskrift
Skriftspråk (syllabisk skrift) Katakana (Japanska: 72 tecken som kompletterar de kinesiska ord- och morfemtecknen.) Ett tecken står för en stavelse syllabisk skrift/stavelseskrift
Skriftspråk (alfabetisk skrift) bygger på huvudprincipen att varje fonem ska motsvaras av ett visst grafem och varje grafem motsvarar ett visst fonem. Alla representationer för fonemet /a/ ska alltså motsvaras av bokstaven a. Detta skriftsystem är vanligast. Renodlade typer av skriftsystem förekommer knappast. Språk med huvudsakligen alfabetisk skrift använder både syllabiska och logografiska tecken. SJ, ATP, (initialord) står för stavelser. Logogram (logografiska tecken som representerar morfem och ord) är %,,. Tecknet 2 ger ingen ledtråd till vilka fonem som representeras.
Skriftspråk (alfabetisk skrift) Den arabiska skriften är i princip alfabetisk men utelämnar ofta vokalfonemen. Vokaler kan betecknas genom särskilda vokaltecken ovanför och under konsonanttecknen. Skrivtecken som tillhör samma ord skrivs ihop. Arabisk skrift används även för persiska och urdu.
Andra sätt att representera språket Punktskrift/Braille Bildkälla: www.punktskriftsnamnden.se Handalfabetet Bildkälla: www.karolinska.se Bliss Bildkälla: www.spsm.se
Skriftspråkets skevhet De prosodiska dragen saknas (till största del) i skriften. (Några få: allé, manér, idé) Kvantitet representeras delvis genom dubbelteckning av konsonant. Endast delvis överensstämmelse mellan satsintonation i talet och skiljetecken i skriften. Växlingen mellan stora och små bokstäver i skriften har ingen motsvarighet i talet.
Stavningsoregelbundenheter Stavningsoregelbundenheter Ett fonem betecknas med olika grafem <kål> <kol> Ett fonem betecknas med en grafemkombination <sju> <stjärna> Ett grafem betecknar flera fonem <kol> <orre> <bo> <hosta> Ett grafem betecknar en fonemkombination <yxa> [ks] Ett grafem är stumt <hjort> <djur> <ljus>
Att kunna stava att kunna segmentera pamp (labial) pant (dental) pank (dental + velar) *pangkaka spark - *sbark stork - *sdork skurk - *sgurk snabbt - *snappt svett - *sfett vindruva *vimpava *vingkork *humben *sampapper *imbjuda Vi behöver ha tillgång till ordbilder i ett visuellt ordminne!
Vårt visuella ordminne chef ch division si apache che sju sj geni g skön sk bagage ge skjorta skj religiös gi mission ssi beige ige ryssja ssj jour j västgöte stg damejeanne je suggestion sti crescendo sc stjärna stj schack sch station ti shunt sh reflexion xi fashionabel shi Växjö xj
Huvudregel för dubbelteckning av konsonant Kort betonad vokal ska följas av två konsonanter i samma morfem. Exempel (betonad stavelse i fet stil) Valpar ['valpar] valör [va'lœ:r] natten ['nat:en] natur [na't h u:r] homografer malt (av mala) [ma:lt] (=rotmorfem) malt (att brygga av) [malt] (mal=rotmorfem) valpar (sammansättning) ['va:l p h a:r]
Tillåt tilllåt? hajjakt arkivvikariat provval mustaschhatare romantikkonferens takkant kavajjobb tjejjeans kokkonst branschhets fräschhet Om vi följde regeln för dubbelteckning, skulle vi skriv a pajj, röjja, kavajj.
Tradition i skriftspråket Det får inte bli som i England för lite överensstämmelse mellan uttal och stavning. De är för traditionella i stavningen. Balans Uttalsanpassad stavningsreform = ständigt rullande stavningsreform. Äldre skrifter blir snabbt föråldrade.
enough women station
enough women station <ghoti>
enough women station <ghoti> fish?
Skriv som du talar? Vad händer om vi skulle börja skriva svenska fonetiskt?
Fonematisk stavning fonem <> grafem Vems uttal ska vi följa? <å> eller <o>? Gåå, gåt, biålååg Goo, got, bioloog Suul, bunde hɯɯs
Fonematisk stavning fonem <> grafem Vems uttal ska vi följa? <e> eller <ä>? sätt (två betydelser) Ta bort c, x, z?! sykäl, lyks Tje-ljudet <tj>? tjöök Sje-ljudet <sj>? sjurta, sjärna, sjɯɯl, refleksjuun (Hur ska vi skriva retroflexen?)