Elevläsningar skönlitterär text

Transkript

1 Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevläsningar skönlitterär text Elevläsning 1 Elevläsning 1 ger exempel på en elev som når kravnivån i det nationella provet som prövar målet kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt med god marginal. Kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet består av nedanstående fyra punkter. Varje punkt kommenteras nedan var för sig. Eleven läser texten ledigt och obehindrat och använder sig genomgående av ortografisk helordsläsning under högläsningen. Det märks att hon/han är förtrogen med högläsning som uttrycksmedel då t.ex. talspråksformerna å (och) och dom överlag används och levandegör innehållet. Även intonationsmönstren i texten visar att eleven är van att läsa högt; inte minst framkommer det i repliken Hallå! Vart är ni på väg? Skriker någon bakom dem. Vid ett tillfälle utelämnas ordet på i meningen (På) hösten är de gamla äppelträden fulla med äpplen. Vid ett annat tillfälle läser eleven Tänk om det kommer någon när det ska vara Tänk om någon kommer. Vid två tillfällen uppkommer situationer då eleven skulle behöva korrigera sig själv. I inledningen av texten utelämnas ordet på, vilket inte eleven noterar. Vid det andra tillfället korrigerar eleven däremot sig själv vid det efterföljande samtalet om den lästa texten: jag råkade säga tvärt om på ordningen här någonstans (pekar på texten). I texten står det Tänk om någon kommer men eleven läser Tänk om det kommer någon. Denna situation uppkommer inte eftersom eleven inte har behov av att stanna upp i texten för att avläsa enstaka ord eller använda sig av ljudningsstrategin. Eleven kan utan problem återge huvuddragen i den lästa texten och berättar utförligt på egen hand, både om var barnen är och vad de ska göra. Sammanfattande bedömning av elevläsning 1 Sammantaget visar de fyra punkterna ovan att eleven klarar av att kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt utan några problem. Då kravnivån i det nationella provet prövar den lägsta godtagbara kravnivån är det viktigt för denna elev att få möjlighet att läsa både längre och mer komplexa texter högt. Det är även viktigt att eleven med bibehållen självtillit får möjlighet att vidareutveckla sina högläsningsresurser. 1

2 Elevläsning 2 Elevläsning 2 ger exempel på en elev som når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. Kravnivån för målet består av nedanstående fyra punkter. Varje punkt kommenteras nedan var för sig. Eleven läser texten obehindrat och utnyttjar till största delen ortografisk helordsläsning i sin läsning. Texten läses utan någon större anstängning och i ett lagom tempo; talspråksformen dom används dessutom, vilket bidrar till att ge uppläsningen ett ledigt intryck. Endast två gånger görs mindre felläsningar. Första gången läser eleven vi går i stället för vi vågar och andra gången (sista textraden) det i stället för de. Därutöver läser eleven om några ord. Detta görs i samband med orden de har i mitten av texten och ordet vart i slutet av texten. Eleven gör inga uppenbara självkorrigeringar vid partier där det hade varit relevant, utan läser endast om några ord (de har och vart). Eleven har inledningsvis behov av att stanna upp vid några ord. Det gäller dels ordet gammalt, dels orden fönsterrutorna, sönderslagna och äppelträden. I de senare fallen använder eleven viss ljudning på ett funktionellt sätt. Därefter uppstår inga liknande behov. Eleven har vissa svårigheter att återge textens handling i sin helhet. Trots detta kan hon/han ändå berätta, att de (underförstått barnen) inte vågat gå in i ödehuset, fast nu vill de gå dit men att Sam kommer just då. Sammantaget gör det att återgivningskravet är uppfyllt. I samband med läsningen ställer läraren några följdfrågor; svaren på dessa visar att eleven då kan återge innehållet i den lästa texten. Sammanfattande bedömning av elevläsning 2 Sammanfattningsvis har eleven nått kravnivån i det nationella provet som prövar målet att kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. De tre första punkterna ovan visar att hon/han hanterar högläsningens krav utan problem. Däremot är det svårare för eleven att återge händelseförloppet. För sin fortsatta utveckling behöver eleven därför få många tillfällen att återkoppla till texter som hon/han får upplästa för sig eller läser själv. 2

3 Elevläsning 3 Elevläsning 3 ger exempel på en elev som når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. Kravnivån består av nedanstående fyra punkter. Varje punkt kommenteras nedan var för sig. I huvudsak använder sig eleven av ortografisk helordsläsning i sin uppläsning. De flesta ord och meningar läses ut utan problem. Man kan också notera att talspråksformerna dom och å (och) används mycket, vilket kan tolkas som en begynnande insikt om högläsningens speciella kontext. Vid några tillfällen förekommer dock små felläsningar. I början av texten läser eleven fulla av äpplen i stället för fulla med äpplen, på ett annat ställe äpplen i stället för äpplena. På ytterligare tre ställen finns några mindre felläsningar, t.ex. ingenting i stället för inget, han i stället för att de, och det i stället för de. Dessa små felläsningar förtar inte helhetsintrycket av att eleven kan läsa ut ord och meningar relativt obehindrat Under läsningens gång märks det att eleven har strategier för att kunna korrigera sig själv när delar av ord, hela ord eller delar av meningar läses fel (se självkorrigering). Eleven visar att hon/han kan korrigera sig själv vid behov. I den andra meningen görs en självkorrigering av orden där på. Eleven läser också om ordet träd och fulla i början av texten. Senare i texten korrigeras även orden stått, säger och skriker. Vid ett tillfälle görs en självkorrigering av en hel mening: Det känns som att springa ändras till Det känns ganska pirrigt. Eleven visar förmåga att kunna stanna upp i sin läsning för en mer detaljerad avläsning. Behovet uppstår dock bara vid ett tillfälle under läsningens gång och då i samband med läsningen av ordet vågar. Vid ett annat tillfälle använder sig eleven av en viss ljudningsstrategi, i inledningen av ordet äppelträden. Eleven visar god förmåga att kunna återge den lästa texten. Sammanfattande bedömning av elevläsning 3 Sammanfattningsvis har eleven nått kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet att kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt, eftersom ovanstående fyra punkter är uppfyllda. Eleven visar god förmåga att kunna återge vad texten handlar om, men behöver i flera avseenden finslipa sin högläsning. Nästa steg kan vara att utveckla förmågan att högläsa texter med större säkerhet och inlevelse. 3

4 Elevläsning 4 Elevläsning 4 ger exempel på en elev som når kravnivån för målet kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt med viss tvekan. Kravnivån för målet består av nedanstående fyra olika punkter. Varje punkt kommenteras nedan var för sig. Eleven kan läsa ut ord och meningar med hjälp av ortografisk helordsläsning, men det tar lite tid och det blir vissa fel under läsningens gång. Ordet det överanvänds: på ett ställe i texten läses det när det ska vara ett och på flera andra ställen läses det i stället för de. Eleven läser också genomgående Tina i stället för Tania, ordet fönsterrutorna blir fönsterruna, känns blir fanns och ruttnar blir runar. Svårigheter märks också när ordet varandra ska läsas ut. Det görs även enstaka felläsningar på vissa ändelser och vokalljud. Emellanåt korrigerar eleven sig själv under läsningens gång (se självkorrigering). Eleven visar dock en begynnande förmåga att kunna anpassa sin läsning till en mottagare då slutet av texten läses med intonation: Hallå! Vart är ni på väg? tillsammans med ordet Åh. Eleven korrigerar sig själv vid några tillfällen under läsningen. Detta hörs speciellt tydligt i orden gatan, sno, det och de samt när eleven upptäcker att det står är de i stället för bara de. Eleven visar även förmåga att kunna gå tillbaka i texten för att läsa orden i handen som hon/han missat tidigare. Utöver det läser även eleven om delar av vissa ord, t.ex. i orden gammalt, hänger och äpplen. Under läsningens gång används ljudningsstrategin i samband med avläsningen av orden stora och kikat. Till viss del märks ljudningsstrategin även vid orden sönderslagna och pirrigt. Vid avläsningen av ordet kikat används en smidig blandning av ljudning och ortografisk helordsläsning: eleven startar med att ljuda den första och andra bokstaven i ordet för att sedan övergå till att läsa ordet i sin helhet. När huvuddragen i textens händelseförlopp ska återges berättar eleven på egen hand att barnen är rädda för att gå in i trädgården, men att ingen finns där. Eleven kan också återge att Sam kommer bakom dem, men missar att barnen ännu inte har gått in i trädgården vid detta tillfälle. I anslutning till elevens återgivning av texten ställer läraren några följdfrågor, och eleven kan då korrekt redogöra för att barnen är rädda för Sam och att de ska ta äpplen i trädgården. Sammanfattande bedömning av elevläsning 4 Sammantaget är elevläsning 4 ett exempel på ett gränsfall. Eleven klarar av att läsa texten i sin helhet men är på gränsen till för många felläsningar för att det ska vara acceptabelt för kravnivån. Vid en sammanvägning av de fyra punkterna når eleven dock kravnivån, om än med viss tvekan. Viktigt för elevens fortsatta läsutveckling är få möjlighet att utveckla sitt ordförråd och sin läsförmåga dels genom att lyssna till andra som läser olika slags texter, dels genom att själv läsa mycket litteratur, både högt och tyst. Det är också viktigt att eleven får tillgång till att jämföra och laborera med ordformer i olika sammanhang. 4

5 Elevläsning 5 Elevläsning 5 ger exempel på en elev som ännu inte når kravnivån för målet kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. Kravnivån för målet består av nedanstående fyra punkter. Varje punkt kommenteras nedan var för sig. Eleven läser tålmodigt hela texten utan avbrott, men det är med stor möda hon/han tar sig igenom texten. Det märks att eleven har svårt att läsa ut många ord, trots att texten är bekant, t.ex. är orden ödehus, känns, kikat, pirrigt, tänk och möta extra svåra för eleven att läsa rätt. Speciellt intressant att notera är felläsningen av ordet kikade. Här prövar eleven sig fram och generaliserar förmodligen böjningen av ordet tittade till kikade, vilket är ett tecken på språkutveckling för denna elev, trots att ändelsen i det här fallet blir lite fel. Andra ord är långa för eleven att läsa och blir därför svåra, t.ex. fönsterrutorna, sönderslagna och ruttnar. I ytterligare andra ord tappas vissa bokstäver bort, t.ex. när eleven läser orden sned samt stora. För vissa ord kan felläsningen av en bokstav försvåra avläsningen, t.ex. i orden hänger, vågat, stått, varandra och men. Ibland korrigerar eleven sig själv under läsningen gång (se självkorrigering). Däremellan klarar eleven ändå av att läsa ut en hel del ord och meningar med hjälp av ortografisk helordsläsning, vilket visar att hon/han är på väg att få i gång ett läsflyt. Vid ett tillfälle märks också att eleven anpassar sin läsning till en mottagare. Det sker i slutet av läsningen när eleven med lite inlevelse läser vart är ni på väg och sedan använder sig av talspråksformen dom i samma stycke. På några ställen i texten korrigerar eleven sig själv. Tydligast framkommer det när eleven ändrar börren till dörren och när hän ändras till hösten (som dessutom upprepas ännu en gång). För övrigt korrigerar eleven det till dit, däg till dag och tit till dit. Eleven utnyttjar ljudningsstrategin genom hela texten och visar god förmåga att kunna stanna upp vid de ord som behöver avläsas extra noga. Det är svårt för eleven att återge händelseförloppet i texten på egen hand. Eleven uttrycker detta genom att säga jag vet inte vad den handlar om. När läraren bryter ner handlingen med hjälp av stödfrågor visar det sig däremot att eleven har stora delar av handlingen klar för sig och vet vad barnen heter, att de ska ta äpplen för att äta och att äpplena finns i en trädgård. Eleven kan också redogöra för att det är ett hus i trädgården och att det är ett ödehus (detta ord ljudas fram). Sammanfattande bedömning av elevläsning 5 Den här eleven har ännu inte fått i gång sitt läsflyt i tillräckligt hög grad för att anses nå kravnivån för målet att kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt. Man kan ändå konstatera att eleven är på väg att nå målet. Det visar sig genom att en hel del ord och meningar kan läsas ut med hjälp av ortografisk helordsläsning samt att eleven ibland korrigerar sig själv under läsningens gång. 5

6 Viktigt för elevens fortsatta läsutveckling är att bli medveten om olika strategier som underlättar helordsläsning för att få i gång läsflytet. Eleven behöver också få möjlighet att utveckla sitt ordförråd dels genom att lyssna till andra som läser olika slags texter, dels genom att själv läsa mycket, både högt och tyst. Det är också viktigt att eleven får tillgång till att jämföra och laborera med ordformer i olika sammanhang. 6