RAPPORT. Effekter på Godsdistribution av Trängselskattens införande, Marieholmstunnelns byggande samt Initiala åtgärder.

RAPPORT Effekter på Godsdistribution av Trängselskattens införande, Marieholmstunnelns byggande samt Initiala åtgärder. En undersökning bland godsdistributörer. John Wedel 2012-05-31

Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisa-tioner för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Effekter på Godsdistribution av Trängselskattens införande, Marieholmstunnelns byggande samt Initiala åtgärder. En undersökning bland godsdistributörer. Författare: John Wedel WSP Sverige AB Besöksadress: Rullagergatan 4 Box 13033 402 51 Göteborg Tel: 031-72 72 500, Fax: 031-72 72 501 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Förord Arbetet är utfört på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad och syftar till att undersöka hur godsdistributörer ser på några av delarna i Västsvenska Paketet. Arbetet baseras på intervjuer under första halvåret 2012 med personer verksamma inom godsdistribution. Författaren vill rikta ett stort tack till alla som ställt upp med sin tid och sina synpunkter. Både de som intervjuats och de som avsatt tid för diskussion. Ett stort tack riktas också till berörda personer på Göteborgs Stads Trafikkontor samt kollegor på WSP Analys&Strategi. Göteborg i maj 2012 John Wedel WSP

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Uppdragsmål 1.3 Genomförande 1.4 Intervjuobjekt 2 FRÅGOR 3 RESULTAT FRÅN INTERVJUER 3.1 Fråga 1 Hur många fordon 3.2 Fråga 2 Områden 3.3 Fråga 3 Fasta turer 3.4 Fråga 4 Vem bestämmer rutter 3.5 Fråga 5 Ruttplaneringsverktyg 3.6 Fråga 6 Hur kan distributionen underlättas 3.7 Fråga 7 Kunskap om VP 3.8 Fråga 8 Hur kommer VP påverka distributionen 3.9 Fråga 9 Uppfattning om trängselskatterna 3.10 Fråga 10 Uppfattning om Marieholmstunneln 3.11 Fråga 11 Påverkan från trängselskatter, Marieholmstunneln och Initiala åtgärder 3.12 Fråga 12 Påverkan vid trafikförändring inne i staden 3.13 Fråga 13 Påverkan vid trafikförändring på kringlederna 4 STOCKHOLM 1.1 Allmänt om trängselskatten 1.2 Transportörers syn 1.3 Intervjufrågor 1.4 Intervjuer 1.5 Sammanställning 1.6 Jämförelse med Göteborg 5 SLUTSATSER

SAMMANFATTNING Detta arbete beskriver ett antal godsdistributörers åsikt om hur de tror att Västsvenska paketet i allmänhet samt trängselskatten, Marieholmstunneln och Initiala åtgärder i synnerhet kommer att påverka möjligheterna till distribution av gods i Göteborg. Ett antal godsdistributörer har intervjuats genom djupintervjuer, innehållande 13 frågor. De intervjuade distributörerna utgör en relativt heterogen grupp, med allt från små till stora företag. Dessutom finns också en spridning när det gäller verksamhetsområde, vilket inverkar på typen av distribution. Svaren indikerar att åsikter och uppfattningar är relativt homogena i gruppen, både när det gäller vad man tycker och hur distributionen påverkas. Skulle man generalisera hela intervjugruppens åsikter i allmänhet, så skulle det bli ganska positiva. Men det finns naturligtvis även en spridning i uppfattning när det gäller vissa frågor. Några av de slutsatser som kan dras är: - Trängselskatten upplevs generellt positivt - Marieholmstunneln anses fylla ett stort behov. - Initiala åtgärder upplevs inte vara ett stort problem - Byggandet av kollektivtrafikkörfält upplevs svagt positivt - Många är mycket upprörda över att utländska fordon slipper trängselskatten. - Västsvenska Paketets inverkan på distributionseffektiviteten upplevs svår att bedöma. Under byggtiden upplevs dock att det kommer att bli problem. - Det finns en lägre kunskap om Västsvenska Paketet än man kan förvänta sig. - Det finns en önskan om att få distribuera gods i kollektivtrafikkörfält. - Det finns en önskan om bättre dialog med parkeringsbolag och parkeringsvakter. När det gäller jämförelsen med Stockholm kan man konstatera att intervjuade transportörer är mycket negativa till utfallet av trängselskatten samt att det finns olika uppfattning om hur framkomligheten faktiskt påverkats. 1

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I Västsvenska Paketet ingår ett flertal olika projekt. Tre av dessa är trängselskatt, Marieholmstunneln och Initiala åtgärder. Alla dessa kommer att påverka möjligheterna att distribuera gods i Göteborg. En stor del av de positiva effekter som kommer att uppnås berör privatbilism och kollektivtrafik, men även godstrafiken kommer att påverkas både direkt och indirekt. Trängselskatten kommer att påverka såväl privatbilismens som yrkestrafikens trafikmönster både tidsmässigt och geografiskt. I vilken omfattning är dock oklart. Marieholmstunneln kommer att underlätta passage mellan E6, E20 och E45 samt passage över Göta Älv. Initiala åtgärder syftar främst till att öka kollektivtrafikens framkomlighet. Detta kan påverka privatbilismens volym genom att fler väljer kollektiva lösningar men också genom att en del befintliga körfiler reserveras till kollektivtrafiken. På grund av ovanstående är det intressant att få en uppfattning om hur godsdistributionen kan komma att förändras. 1.2 Uppdragsmål Målet med arbetet är att undersöka godsdistributörers åsikt om hur de tror att trängselskatt och Marieholmstunneln kommer att påverka möjligheterna till distribution av gods. Det är även tänkt att genomföras samma typ av studie ett år efter det att trängselskatterna införts. Detta ingår dock inte i denna studie. 1.3 Genomförande I projektet har ingått att intervjua godsdistributörer samt att sammanställa deras synpunkter. Ett antal viktiga godsdistributörer har valts ut i samråd med uppdragsgivaren. Intervjuerna har skett efter en frågemall, där 13 frågor av karaktären öppna frågor har använts. I en intervju har det handlat om en branschförening, varför vissa frågor har måst utgå. Vidare ingår en mindre jämförelse med Stockholm, där ett litet antal personer intervjuats. Arbetet har genomförts i sex steg: 1 Utformning av intervjuunderlag, Planering av intervjuer, Tidsbokning 3

2 Test av intervjuunderlag, Utvärdering, ev justering 3 Jämförelse med Stockholm, Telefonintervjuer, sammanställning material 4 Intervjuer 5 Sammanställning av resultat, Analys, kompletteringar 6 Dokumentation, Rapport och presentation Uppdraget har utförts på uppdrag av Karin Björklind på Trafikkontoret, Göteborgs Stad. Även Magnus Jäderbergpå Trafikkontoret har initialt varit engagerad. Projektet startade i december 2011 men huvuddelen av arbetet gjordes i feb - apr 2012. 1.4 Intervjuobjekt För att få en så bred bild som möjligt av transportörernas åsikter, har ett heterogent urval gjorts. Både stora och små företag, branschföreningar, varuägare, åkerier, speditionsföretag samt återvinningsföretag har tagits med. De personer som djupintervjuats är: Erik Vilhelmsson Tony Ekvall Thomas Malmkvist Jörgen Samsjö Annika Persson Lars Hubinette Hans Johansson Magnus Sjödell Stefan Sundqvist Lars-Göran Berggren Christian Baarlid Daniel Firth Kaj Troedsson Magnus Persson Lindome Flyttningsbyrå DB Schenker Posten DHL Sveriges Åkeriföretag HML GLC DSV Dagab Fazer Renova Trafikkontoret Stlm O-centralen, Stlm Schenker Åkeri, Stlm Dessutom har diskussioner och avstämningar gjorts med ett antal personer verksamma inom distribution, akademiska världen samt varuägare.

2 FRÅGOR Frågorna kan grupperas i tre delar. Fråga 1 5 är av mer allmän karaktär och är till för att beskriva lite om hur företaget arbetar. Fråga 6 11 handlar om transportörernas uppfattning om distribution, möjligheter och begränsningar. Fråga 12 13 är mer inriktade mot allmän påverkan på trafikvolymen. 1 Hur många bilar/typ av bilar har ni? Frågan syftar till att undersöka om det handlar om distributionsfordon, upphämtning eller entreprenad. Intresset är störst för de två först nämnda. 2 Vilka områden kör ni i? Frågan syftar till att skilja på vad som menas med city eller centrala delarna av staden. Frågan är mer till för att intervjuobjektet skall förstå vilket område som prioriteras. 3 Kör ni fasta turer? Frågan syftar till att bestämma upplägget på distributionen. Antingen är det fasta turer eller så är det ett mer dynamiskt upplägg. Svaret förväntas inte bara bli ett ja eller nej utan kan även inkludera kommentarer. 4 Vem bestämmer rutter/färdvägar/prioriteringar? Frågan syftar till att klarlägga vem som bestämmer samt hur och i vilken prioritetsordning som turerna körs. Svaret förväntas också innehålla en lite längre beskrivning. 5 Har ni någon form av ruttplaneringsverktyg? Frågan avser ev användning av planeringsverktyg för rutterna exv ruttoptimering. Svaret förväntas innehålla en beskrivning av vilken typ av verk tyg det är, i de fall någon form av verktyg används. 6 Hur skulle er distribution kunna underlättas? Frågan är medvetet bred. Många olika typer av svar är möjliga. Ofta nämns generella problemområden, men även specifika platser eller situationer. 7 Vad vet du om Västsvenska paketet? Frågan är egentligen tvådelad. I frågan ryms en första inledande del som kan besvaras genom att ange mängden, exv mycket eller lite. Den andra delen är mer specifik och anger vad man vet. Även var kunskapen kommer ifrån inkluderas. WSP Box 13033 402 51 Göteborg Telefon 031-72 72 500 Fax 031-72 72 501 www.wspgroup.se

8 Hur kommer Västsvenska Paketet att påverka er distribution/ uppsamling? Frågan tangerar fråga 6, men är direkt kopplad till aktiviteterna i Västsvenska Paketet, främst Trängselskatterna, Marieholmstunneln och Initiala åtgärder. Men även de andra delarna av Västsvenska Paketet inkluderas. Vid lägre kunskap om de olika delarna, har intervjuaren gett förslag på dessa så att frågan kunnat besvaras ordentligt. 9 Vad är din uppfattning om Trängselskatterna? Frågan avser dom personliga åsikterna i den professionella situationen. Det är alltså rollen som transportplanerare, logistikchef eller VD som avses, inte hur man som privatperson uppfattar trängselskatter t ex när man pendlar till arbetet. 10 Vad är din uppfattning om Marieholmstunneln. Frågan avser dom personliga åsikterna i den professionella situationen. Det är alltså rollen som transportplanerare, logistikchef eller VD som avses. 11 Hur tror du att följande kommer att påverka möjligheten att distribuera varor? Trängselskatter - Marieholmstunneln - Initiala åtgärder Frågan är snarlik fråga 8, men pekar ut tre specifika delar inom Västsvenska Paketet. Syftet är att ge en möjlighet att fördjupa svaret på fråga 8 samt att komma med kompletterande åsikter. 12 Hur skulle ni påverkas om trafiken inne i staden ökar resp minskar med 10% resp 25%? Frågan innehåller fyra olika situationer; ökar 10%, ökar 25%, minskar 10%, minskar 25%. Naturligtvis är det svårt att uppge en siffra på hur det påverkar, men en bedömning är önskvärd. 13 Hur skulle ni påverkas om trafiken på kringlederna ökar resp minskar med 10% resp 25%? Frågan är samma som fråga 12, men avser här kringlederna. Frågan inne håller fyra olika situationer; ökar 10%, ökar 25%, minskar 10%, minskar 25%. Även här är det svårt att uppge en siffra på hur det påverkar, men en bedömning är önskvärd.

3 RESULTAT Här redovisas resultatet av intervjuerna, uppdelade per fråga. Svaren från resp perintressanta är egentligen inte att se vem som har svarat vad. I flera av intervjuerna gavs kommentarer i slutet av inter- son finns redovisade i annat dokument, men det vjun som var av mer allmän karaktär eller som berörde en specifik fråga. Dessa kommentarer redovisas under resp fråga. För fråga 3 14 anges kortfattade svar från de intervjuade i punktform 3.1 Fråga 1 Hur många fordon De flesta har ca 10 bilar, men några av de intervjuade har upp mot ett 50-tal som kör i de mer centrala delarna av staden. Räknar man in även andra delar av Göteborg har några ända upp mot 200. Vissa av de intervjuade har också andra typer av fordon än distributionsfordon, exv lastbilar för entreprenadverksamhet. Ett intervjuat företag har fordon inom rehållnings- och återvinningsverksamhet. 3.2 Fråga 2 Område City är området inom vallgraven plus östra och västra Nordstan. Till centrala staden hör även Långgatorna, Haga, Vasastaden, Lorensberg, Gårda samt Gull- bergsvass och Gullbergs Strand.

Bild 1: Göteborg Stads definition av city och centrala staden 3.3 Fråga 3 Fasta turer De flesta kör fasta turer eller övervägande fasta turer. För en del större kunder samt för industriavfall sker körning efter avrop. Dessa är mycket svåra att planera i förväg. Turer varierar också över veckan. Kör ni fasta turer? Kör fasta turer Ca 90% fasta turer En del fast uppbokade kunder Ja Ja, men dessa kan variera lite beroende på att kunderna kan variera över veckan. Ja, delvis. Avfall för privatpersoner hämtas via fasta turer. Avfall från verksamheter hämtas efter avrop, svårt lägga rutter Nej Ja. Är kombinerade sälj- och körområden Ja Fasta turer 3.4 Fråga 4 Vem bestämmer rutter Det varierar stort avseende vem som bestämmer körrutter. Det kan vara allt från den enskilda chauffören till planerare, åkeri, speditör eller uppdragsgivare. Intressant är att även säljområdesindelning kan ha en påverkan på ruttupplägg. I dessa fall bestäms rutterna inom ett visst givet område, som visserligen kan förändras, men i så fall sker detta relativt sällan. Förvånande kan också vara att chaufförerna ofta får bestämma rutterna. Vem bestämmer rutter/färdvägar/prioriteringar? Chaufförerna bestämmer turerna Det förekommer mycket distribution av matvaror. Kunderna bestämmer turerna, men företaget försöker hjälpa till. Kör vissa rutter måndag, andra rutter tisdag, etc. Transportledarna bestämmer rutter. Vissa rutter görs upp med kunder, ofta med kort framförhållning. Rutter bestäms centralt. Skickas sedan till bilarnas handdatorer. Varje bil har system/handdator. Åkerierna bestämmer. Ofta bestämmer chaufförerna inom sina områden. Fasta rutter

Chauffören Upplagda efter säljdistrikt Trafikledarna Kunden bestämmer. Företaget försöker optimera. 3.5 Fråga 5 Ruttplaneringsverktyg Även här är det blandade svar, allt från att ruttplaneringsverktyg 1 används till att det används delvis eller inte alls. Intressant är att det med ett bra system för ruttoptimering går att effektivisera 10 15 % i verksamheter som är välplanerade manuellt. Är rutterna dåligt planerade går det att effektivisera ännu mer. Därför är det förvånande att inte ännu fler använder bra system. Har ni någon form av ruttplaneringsverktyg? Använder inget verktyg, men tittar på LogiX som används tidigare Ja, men kunden bestämmer. Inte just nu, men på gång. Passar dock bara vissa bilar. Ja Nej, ruttplanering sköts av åkerierna. Nytt planeringsverktyg införs i mars. Handdator Nej! Är svårt att ändra turer eftersom säljområdena styr. Nej Har ruttplaneringssystem. 3.6 Fråga 6 Hur kan distributionen underlättas Eftersom frågan är bred så blir svaren av lite olika karaktär. Här pekar man bl a på regler runt möjliga leveranstider, lastzoner, dialog med parkeringsbolaget och möjlighet att få använda kollektivtrafikkörfält. Många åsikter och idéer om förbättringar finns. I vissa frågor har man mer samstämmiga åsikter, medan man i andra frågor har mer olika. Hur skulle er distribution kunna underlättas? Idag begränsas distributionen av regler runt distributionstider. Får inte komma för tidigt. Exv Stigbergstorget och Johanneberg får man inte komma till före kl 07.00. Skulle vilja vara där kl 06.00. 1 Man bör skilja på ruttplanering och ruttoptimering

Inte svårt att stanna i stan. Hyresgäster/fastighetsägare vill inte ha för tidiga leveranser. Alla kunder vill leveranser ungefär samtidigt, vilket ger mycket flängande. Lossningfickor/avlastningsplatser är ett problem. Ofta upptagna. Detta är också ett säkerhetsproblem då man distribuerar en del stöldbegärliga varor. Tillgänglighet och trängsel är problem. Skulle vilja ha en bättre dialog med Parkeringsbolaget. Idag får man nästan alltid rätt vid överklagande men detta tar mycket administrativ tid. Skulle exv kunna finnas en dekal. Ökad framkomlighet skulle underlätta. Lastzoner inte så belastade. Samarbete med Sveriges Åkeriföretag, Trafikkontoret och Parkeringskontoret. Skall komma en mall för agerande. Fordonsdata kan underlätta. Mindre privatbilism. Bättre möjlighet att kunna stanna/lastzoner. Framkomligheten beror på trafiktoppar. Att kunna köra i kollektivtrafikfält skulle underlätta. Idag är trängsel ett problem. Tingstadstunneln är en begränsning. Många åtgärder har förenklat, t ex enkelriktningar. Mer kan göras t ex uppsamlingsterminaler och samplanering av leveranser till köpcentra. Åtgärder som förbättrad kollektivtrafik och cykelstråk kommer att lätta på trycket. Situationen idag är pressad och påverkar produktiviteten. Företaget klarar inte riktigt kraven idag. Idag finns ett beslutat tidsfönster 06.30 18.30. Detta begränsar effektiviteten. Företaget vill kunna köra tidigare och senare för att klara uppdraget. Ombyggnation av filer till bussfiler underlättar inte framkomligheten. Stora problem med att kunna stanna. Åker ofta på P-böter, detta blir en arbetsmiljöfråga för chaufförer som känner sig jagade och är personligt betalningsansvariga. Snöröjningen är ett problem. Stora vallar försvårar för bilarna att kunna stanna. Avfallshantering upplevs som ett störningsmoment av omgivningen. Nya helt tysta hybridsopbilar skulle underlätta att få köra tidigt och sent, men merkostnaden för dessa är ett problem. Speciellt i nya blandstadsområden skulle de underlätta. Lastzoner begränsar. Generellt; tider, köer, öppettider samt kunder som inte kan ta emot. Det skulle hjälpa om man fick köra i kollektivtrafikfälten. Avstängningen av N. Hamngatan är negativ Tar man bort något så måste man ge något annat i stället. Handlar mycket om mottagarnas förmåga att ta emot gods före kl 10. Vi borde få köra i vissa kollektivtrafikkörfält, kanske inte för evigt men under vissa perioder.

Försöker undvika köer exv i tunneln. Startar 04-04.30. Kör till centrala staden ca 06. Ibland problem med avlastningsplatser. Mycket sällan P-böter, ca 2 ggr/25 bilar och år. Ber att få passa på frågan Mindre köer Fler lastnings- och lossningszoner P-böter är ett problem 3.7 Fråga 7 Kunskap om VP Kunskapen varierar kraftigt, från att inte veta alls mycket till att veta relativt mycket. Alla har hört talas om Västsvenska Paketet och dess viktigaste delar som exv Västlänken. Däremot är kunskapen generellt relativt dålig om detaljer i Västsvenska Paketets olika delar, som exv byggstarter och sträckningar. Det är också intressant att kunskaperna erhållits från olika håll, allt från speciellt riktad information i slutna sammanhang till artiklar i allmänna medier. Det är lite förvånande att kunskapen generellt inte är högra bland branschfolk som kommer att bli direkt berörda av Västsvenska Paketets konsekvenser. Det är viktigt att påpeka att många tillfrågade tillhör Godsnätverket, i vilket det informerats speciellt om Västsvenska Paketet. Vad vet du om Västsvenska paketet? Vet inte mycket om VP Vet rätt mycket. I stort sett. Ganska mycket. Från massmedia, Västsvenska Handelskammaren och Godsnätverket. I stora drag. Fått info från diskussioner, tidningar och allmänna broschyrer. Ganska mycket. Relativt god kännedom. Fått veta mycket genom godsnätverket. God kännedom. Detta är en branschförening som måste vara uppdaterad. Vet inte så mycket. Ja, läst lite på nätet Har haft någon dragning. Har hyfsad kännedom. 3.8 Fråga 8 Hur kommer VP påverka distributionen Här inverkar naturligtvis kunskapen om Västsvenska Paketet på svaren. Vet man inte så mycket så är det naturligtvis svårt att ha en åsikt om hur saker påverkas. I de

fall kunskapen är lägre, så har viss information delgivits den som intervjuats för att denna skall kunna ta ställning. Det finns en positiv inställning till situationen efter att Västsvenska Paketet är genomfört, medan en del ser problem under byggtiden. Hur kommer Västsvenska Paketet att påverka er distribution/ uppsamling? Vet ej. Kommer att påverka rätt mycket under byggtiden. Pressen på chaufförerna kommer att öka. Efter byggtiden kommer det att bli lättare exv vid Korsvägen. På sikt bra, positivt. I byggskedet får man ta problemen. Har ganska liten andel distribution. Ser fram mot VP. Vill bara få det klart. Kommer att bli lite lättare när det är klart. Under byggtiden finns en del frågetecken. Göta Älvbron vet vi inte så mycket om, men den används inte så mycket. Västlänken också frågetecken. Kommer att påverka positivt. Dessutom får vi en trevligare stadskärna och bättre miljö. Två älvförbindelser är bra. Ökad kollektivtrafik, pendling och samåkning kommer att minska trycket. Göteborg är en tillväxtregion, men alla kan inte bo i staden, vilket kommer att leda till ökad pendling. Kommer att ge kostnadsökningar. Trängselskatten kommer att öka kostnaden med ca 15.000 kr/bil. Svårt att säga om effektiviteten kommer att öka eller hur mycket. När stan förtätas blir det en utmaning. Ökade krav från industrikunder är också en utmaning, mer krav på precision, källsortering etc. Hoppas att köerna minskar, men det finns risk för att det blir mer köer. Blir det färre lastzoner så försvårar det också. Mycket ombyggnationer stör verksamheten. Måste offra lite för att få det bättre och initialt kan det nog bli bättre. Västlänken står för en mycket stor del av Västsvenska Paketet. Blir köer för distributionstrafiken då man bygger bort filer. Det finns inga planer på att tillåta godstrafik i kollektivtrafikkörfält. Tror inte det blir mycket mindre trafik, snarare trångt och svårt. Röde Orm har haft en positiv effekt. Bättre kollektivtrafik tar bort en del trafik. Genomfarter gör det bättre (där kapaciteten utökas med kollektivtrafikkörfält). Politikerna inser inte skillnaden mellan Göteborg och Stockholm. En tunnel till underlättar eftersom vårt företag finns på Hisingen. Hoppas att det blir positivt, men det återstår att se. Bör ge mer framkomlighet Bara positiv. Under byggnationen ökar transporterna, vilket är bra för oss som också har entreprenadbilar. Efter att det är klart är det en fördel då det underlättar för trafiken.

3.9 Fråga 9 Uppfattning om trängselskatterna Generellt kan man sammanfatta svaren som svagt positiva, men åsikterna varierar kraftigt, från inte positiv, via neutral/accepterar till klart positiv. Att nyttotrafik borde ha en positiv särbehandling framförs av någon. De allra flesta är upprörda, några till och med mycket upprörda, över att utländska fordon inte skall behöva betala och ser ett hot i detta. Någon nämner att det kanske inte är så troligt att nya utländska firmor etablerar citydistributionsverksamhet, men att det finns en fara i att de stora etablerade firmorna som redan kör här, tar in utländska fordon och förare som kan köra på andra villkor. Kostnaden ser de flesta inte som ett problem i sig. Förmodligen kommer trängseln att minska och därigenom kan effektivitetsvinsten kompensera för den högre kostnaden. Och skulle det inte bli någon effektivitetsvinst, så kan transportörerna flytta kostnaden till kunderna enligt de standardavtal som finns på marknaden. Vad är din uppfattning om Trängselskatterna? Kommer att göra det dyrare. Priserna går upp och kunderna får betala. Kanske blir distributionen enklare genom att det blir mindre trafik. Men affärerna riskerar att tappa om folk väljer affärer utanför city. Staden är på rätt väg med kollektivtrafiklösningar. Man måste acceptera trängselskatterna. Är försiktigt positiv. Kunderna kommer att få vara med och betala om det blir ökade kostnader. Men det kommer nog inte att kosta något. Stort problem med utländska åkare som slipper betala. Är väldigt negativ. Utländska åkare med skitiga bilar kommer att öka i centrum. Förhoppningsvis blir det färre personbilar. Då blir det lättare att komma fram och parkera. Konstigt att det är lika dyrt på morgonen och eftermiddagen. På morgonen skall ju det mesta av godset fram. Trafikverket meddelade stort att nyttotrafiken inte behöver betala mer än privatbilismen. Nyttotrafiken borde väl betala mindre? Önskar att man ser mer på nyttotrafiken. Utländska bilar betalar inte. Vi är neutrala, inte speciellt negativa. Blir det extra kostnader så förs dessa vidare. Utländska bilar problem. Tycker oss se att utlänska bilar har ökat sista tiden. Även svenska åkerier kan anlita utlänska bilar. I ren distribution är det inte mycket utlänska bilar. Vi är positiva. Kommer att minska trycket på trafiken och därmed minska trängseln. Att det bara gäller svenska bilar är negativt. Borde vara samma spelregler. Trängselskatterna kan också bidra till en öppen diskussion om trängsel, miljö, kollektivtrafik etc.

Bilismen kommer nog att minska. Det är viktigt med kommunikation, att man är tydlig med vart pengarna tar vägen. Används dom rätt är det bra. Stockholm fungerar. I Norge används pengarna till utbyggnader och där är man tydlig med att avgift tas ut under ett antal år. Det kommer att bli bra. Skatten finansierar bl a ny älvförbindelse. Är positiv till trängselskatten. Att utlänska åkare inte skall betala är dåligt. Vi är Positiva. Det är ett incitament att minska trafiken, vilket ger ökad framkomlighet för nödvändig trafik. Gillar inte undantaget för utländska fordon. Mätningar visar att ca 40% är utländska. Det kan bli mycket distribution med utländska fordon. Utländska bilar skall inte betala, konstigt. Kör i Stlm också, där är det en merkostnad på 500-600 kr/månad. Skatt leder till ökad kostnad, men mindre stilltid minskar kostnaden. Inte positivt. Det är en kostnad som påverkar. Har läst lite om Stlm. Tveksam om färre bilar påverkar distributionen. Är irriterad på att utländska bilar undantas, jmf Maut och i Norge. Bidrar bara till negativ konkurrenskraft. Bättre då det minskar trängseln. Tar ut kostnaden mot kund. Ökad kostnad kan kompenseras av ökad effektivitet. 3.10 Fråga 10 Uppfattning om Marieholmstunneln En mycket stor positiv enighet. Endast en är lite tveksam till nyttan, men ser samtidigt viss positiv effekt. Avlastningen av Tingstadstunneln framhålls speciellt som positiv. Noteras bör att flera av de intervjuade personerna verkar i företag som ligger på Hisingen och då speciellt i Backa/Bäckebol industriområde. Dessa gynnas extra mycket av en ny tunnel. Vad är din uppfattning om Marieholmstunneln. Positiv för företaget, eftersom distributionen sker till och från Hisingen. Gynnar företaget pga mindre köer. Kommer att underlätta. Skulle varit klar nu! Ser fram mot att den blir klar, den behövs. Skapar jobb, vilket gynnar företaget som jobbar mycket med entreprenad. Svårt att se behovet. Inte så stort problem, E6 är det stora problemet. Kommer att avlasta Tingstadstunneln, men svårt att se hur mycket. Avlastning av Tingstadstunneln är mest akut. Bra positivt Jättebra. Tingstadstunneln är en propp. Inte långt emellan, men två tunnlar i stället för en ger möjlighet att distribuera till Göteborg i två delar. Den behövs nu.

Är helt nödvändig. Regionen växer, blir både tillväxt och förtätning. Hisingen växer också, vilket kräver en ny förbindelse. Måste bli till. Den kommer att avlasta Tingstadstunneln. Förbinder Hisingen med E20. Tunneln är bra för genomfartstrafik. Tingstadstunneln är ett problem idag. Underlättar distribution till östra Göteborg. Avlaster Tingstadstunneln. Positivt med ny förbindelse. Idag press på Tingstadstunneln med mycket köer. Tingstadstunneln är inte dimensionerad för dagens flöden. Bra, är positiv. Gynnar oss som ligger på Hisingen. Kan kanske ge problem vid byggnation. 3.11 Fråga 11 Påverkan från trängselskatter, Marieholmstunneln och Initiala åtgärder Här uttrycks många åsikter. Generellt hoppas man på mindre trafik genom bl a trängselskatterna men också genom att fler väljer kollektiva lösningar, vilket förenklar och underlättar för godsdistribution. Framkomligheten under byggtiden är något som oroar en del. Marieholmstunneln upplever man kommer att underlätta (se fråga 10) och stör inte speciellt mycket under dess byggtid. Initiala åtgärder upplevs inte heller störa speciellt mycket, men en viss oro finns för förändringa i trafikmönster. Hur tror du att följande kommer att påverka möjligheten att distribuera varor? Trängselskatter - Marieholmstunneln - Initiala åtgärder Det kan bli enklare att distribuera, genom att det blir lite mindre privatbilar på stan. Initiala åtgärder påverkar inte speciellt mycket i nuläget. Drabbas under byggtiden, men det är något man får ta. Drabbar också miljön. Vill kunna använda busskörfälten. Som det är nu så är det väldigt känsligt. En farligt gods situation kan göra att Tingstadstunneln blir obrukbar både på kort och lång sikt. Trängselskatt och Marieholmstunneln kommer att göra det lättare. Trängselskatt och höjt bensinpris kommer att minska privatbilismen. Initiala åtgärder kommer att påverka på så sätt att om ett körfält försvinner så påverkas naturligtvis godsdistribution. Har egentligen ingen åsikt om gods i kollektivkörfält. Bygget av Marieholmstunneln kommer inte att störa mycket. Initiala åtgärder påverkar inte jättemycket. Generellt ökar risken för köer vid byggprojekt. Idag stora köer 8-8.30 samt på em. Den mesta distributionen sker mellan rusningarna. Problemen ligger i Tingstadstunneln, dvs till och från Terminalen i Bäckebol. Trängselskatten medför att det kommer att bli lättare att ta sig fram. Lättar på trafiken, underlättar framkomlighet.

Marieholmstunneln underlättar mycket. Ger 50% till. Initiala åtgärder ger lite problem just nu. Kan kanske påverka, men det är svårt att bedöma. Åkarna vill kunna använda kollektivfält. Trängselskattens påverkan är svår att svara på. Marieholmstunneln kommer att underlätta. Initiala åtgärder gör det lite svårare. Risken finns att trafiken hittar nya vägar och ger bekymmer där det idag inte finns några. Påverkar. Blir trängre under byggnation. Hoppas på mindre trafik i förlängningen, har blivit så innanför Vallgraven. Hoppa också på att folk kör andra vägar, så att det blir mindre trafik i centrum. Inte hört något från chaufförer om problem vid ombyggnader för initiala åtgärder. Färre tillgängliga filer ger mer trängsel. Ev måste rutter läggas om. Initiala åtgärder har liten påverkan, mest på morgonen och eftermiddagen Kör en hel del på dagen och då är det ingen påverkan. Kör inte så mycket på stora stråk, så vi har inte så stora problem. De stora stråken ligger utanför staden. Initiala åtgärder påverkar framkomligheten. Behov av färre filer för trafiken om kollektivtrafiken kör i sina filer. 3.12 Fråga 12 Påverkan vid trafikförändring inne i staden Generellt är uppfattningen att det vid en ökning på 10% skulle bli mer köer och därigenom sämre framkomlighet. Leveranstiderna skulle påverkas och man skulle behöva fler bilar. Dock upplever man att det går att klara distributionen på ungefär samma sätt som i dag. En ökning med 25% upplever man skulle innebär oerhört stora problem. Här skulle det krävas stora förändringar till mycket stora kostnader. Man skulle tvingas att distribuera på andra tider och ev även på andra sätt. En minskning med 10% underlättar naturligtvis, men upplevs inte påverka så mycket som man skulle kunna tro. Upplevs inte ge några stora effekter. En minskning med 25% upplevs underlätta mycket. Däremot har man svårt att bedöma hur mycket effekt detta skulle kunna ge. Svaren är här allmänt positiva, vilket kanske inte förvånar. Hur skulle ni påverkas om trafiken inne i staden ökar resp minskar med 10% resp 25%? +10% Problem främst på morgonen +25% Innebär att man måste få lov att distribuera på andra tider. Exv blir 3 lossningar idag kanske bara 2. Leder till stora kostnader. -10% Inget direkt resultat, ger inget stort utslag. Påverkas mer av ökning. Ligger på gränsen idag med att kunna hålla tider. -25% Kan börja se över turer. Kanske hinner man 1 extra tur per bil och dag.