Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Relevanta dokument
Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Screening och utredning av drogproblem

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

3-månadersuppföljning

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Behandling vid samsjuklighet

Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende

Sveriges Kommuner och Landsting

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga

Slutenvårdsregistrering

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Chefsstöd

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Vårdgivarstöd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Sveriges Kommuner och Landsting

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå Symtom vid bensodiazepinutsättning

3-månadersuppföljning

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Inledning

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Nationella riktlinjer Vård och stöd vid missbruk och beroende. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Länsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Välkommen till. ADDIS Recertifiering. Dagens program. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

Inledning. Länsöverenskommelse 2016

Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Slutenvårdsregistrering

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Transkript:

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg

Översikt rekommendationer Bedömning sinstrument Medicinska test Cannabis Opoider Behandling vid alkoholabstinens/ beroende Bensodiazepiner Centralstimulantia Samsjuklighet Ungdomar och familjebehandling Upprättare

Bedömningsinstrument Bedömningsinstrument SCID 1 används inte i hälften av regionens landsting för att diagnosticera missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (prioritet 5) En övervägande del av landstingen använder inte ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 1) Endast några få kommuner använder ADAD för att bedöma hjälpbehov hos ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 4)

Medicinska test Medicinska test Nästan inga kommuner eller landsting använder sig av mätning av EtG och EtS i blod och urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol (prioritet 2) Inte heller mätning av alkoholhalt i urin används i de flesta kommuner och landsting för att upptäcka nyligt intag av alkohol (prioritet 7) För att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol används CDT och PEth av de flesta landsting men inte alls i kommunerna (prioritet 2) Mätning av GT, ASAT och ALAT i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol används inte i de flesta kommuner (prioritet 3 och 5)

Behandling vid alkoholabstinens/beroende Behandling vid alkoholabstinens/beroende Två landsting uppger sig inte behandla alkoholberoende med nalmefen (prioritet 7) Tre landsting använder inte topiramat eller baklofen som behandling vid alkoholberoende (prioritet 7) Motivationshöjande behandling, MET, erbjuds generellt sett inte personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 1). Viss förvirring finns även i regionen av vad MET egentligen innebär inom både kommun och landsting. Psykodynamisk och interaktionell terapi är tämligen ovanlig i regionen som behandling för missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 3)

Bensodiazepiner Bensodiazepiner Landstingen följer redan de rekommendationer som Socialstyrelsen har.

Cannabis Cannabis Hälften av regionens kommuner och landsting erbjuder inte personer med missbruk eller beroende av cannabis kognitiv beteendeterapi, KBT (prioritet 2) Endast några få kommuner i ett specifikt län använder sig av HAP som psykosocial behandling till personer med missbruk eller beroende av cannabis (prioritet 4) Hälften av landstingen erbjuder inte motiverande samtal (MI) som behandling till personer med missbruk eller beroende av cannabis (prioritet 5) De flesta landsting och kommuner erbjuder inte personer med missbruk eller beroende av cannabis förstärkningsmetod som tillägg till kognitiv beteendeterapi (prioritet 6)

Centralstimulantia Medicinska test Behandling vid alkoholabstinens/ beroende Bensodiazepiner strument stimulantia Centralstimulantia Bedömningsin Central- Tre landsting använder inte Naltrexon som behandling till personer med amfetaminberoende (prioritet 4) Samsjuklighet De flesta landsting och några kommuner erbjuder inte personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat community reinforcement approach (CRA) med tillägg av förstärkningsmetod, eller 12- stegsbehandling (prioritet 3) Personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat erbjuds inte KBT som behandling i hälften av regionens landsting och kommuner (prioritet 4) Hälften av landstingen erbjuder heller inte personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat MI (prioritet 6)

Opoider Opoider (begränsad information, alla län har inte svarat på detta område då rekommendationerna publicerades senare) De flesta landsting tycks inte behandla personer med opiatabstinens med varken buprenorfin eller metadon (prioritet 1 för båda) Community reinforcement therapy (CRA) används inte av landstingen men däremot i några kommuner som behandling till personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling (prioritet 4) Inget landsting verkar erbjuda personer med opoidanalgetikaberoende varken nedtrappning eller läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin-naloxon där nedtrappning inte lett till opoidfrihet (prioritet 3 för båda)

Samsjuklighet Samsjuklighet Personer med alkoholberoende och samtidig adhd får endast behandling med atomoxetin i hälften av landstingen (prioritet 5) Fyra landsting behandlar inte personer med amfetaminberoende och samtidig adhd med metylfenidat (prioritet 5) Integrerad behandling vid samsjuklighet (depression/psykisk sjukdom och beroende/missbruk) erbjuds i cirka 75 % av landstingen (prioritet 3)

Ungdomar och familjebehandling Ungdomar och familjebehandling Det är oklart om ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem erbjuds korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET och KBT) eller adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) (prioritet 3) Endast några få kommuner erbjuder HAP som behandling till ungdomar som använder cannabis (prioritet 3) Generellt sett erbjuder varken kommunerna eller landstingen ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem inga metoder för familjebehandling (prioritet 3 och 4)

Indikatorer synpunkter från regionen Bra och relevanta indikatorer men allt för många För många utvecklingsindikatorer datakällor saknas. Kan Beroenderegistret vara en tillgång? Saknar indikatorer för vad individen får. Kan man använda sig av t.ex. PROMS för att se nytta och resultat på utförda behandlingar? Huvudmännen efterlyser större samspel mellan Socialstyrelsen och kvalitetsregistren

Behov av stöd till implementering Regionen ense om att stöd för implementering behövs på olika nivåer som t.ex. webb, kunskapsseminarier och personellt stöd (samordnare eller någon med stödansvar) Gemensamma (K+L), återkommande utbildningar Gemensam systematisk implementering Nationella metodutbildningar i MET och metoder för vård av ungdomar efterfrågas (arrangerade av Socialstyrelsen) Gemensamma vårdprogram (nationella/regionala/lokala?) För att underlätta implementeringen måste alla verksamheters uppdrag vara tydliga

Ekonomiska, resursmässiga och organisatoriska konsekvenser Primärvården och BUP behöver extra fokus NR kräver förändrade arbetssätt Utökat samarbete inom och mellan huvudmännen Förstärkning av personella resurser behövs (framför allt inom KBT, dokumentation och handledning) Resurser behövs för utbildning och uppföljning Utveckla organisatoriska förutsättningar för att skapa gemensamma mottagningar (K+L)

Övrigt Vi saknar rekommendationer om doping, blandmissbruk och iatrogena läkemedelsmissbruk Samlade synpunkter (länsvis) på kompletteringen gällande rekommendationerna om opoider, ADAD och HAP senast den 22 april (för att hinna med Samverkansnämndens AU)