1. Inledning 1.1 Introduktion I parlament över hela världen är män i majoritet. Det finns inte ett enda parlament i världen där mängden kvinnor överstiger mängden män. Även om Rwanda just nu har 48,8% kvinnliga parlamentsledamöter och därmed ligger på första plats som det mest jämställda parlamentet i världen (med Sverige som tvåa på 45,3%) 1, så ligger medelvärdet för kvinnorepresentation för hela världens parlament på 16,6% 2. Detta är förstås långt ifrån jämställt. Frågan är vad som kan göras åt situationen? Det finns flera idéer om vad som kan tänkas åtgärda problemet. En del anser att det kommer att jämnas ut med tiden (the incremental track 3 ), andra anser att denna laissez-faire-attityd inte kommer att fungera och att mer konkreta metoder måste tillämpas för att öka kvinnorepresentationen. Kvotering (the fast track 4 ) är en metod som kan användas för att underrepresenterade grupper skall få tillträde till positioner som de annars inte skulle ha tillträde till. De underrepresenterade grupperna kan vara baserade på etnicitet eller kön och man kan kvotera till en mängd olika positioner, till exempel till platser på universitetsutbildningar, till arbetsplatser, till politiska positioner eller till bolagsstyrelser. Jag har valt att i denna uppsats inrikta mig på kvotering av kvinnor till parlamenten i Argentina och Sverige och vilka följder detta har fått för jämställdheten i parlamenten. I Argentina rör det sig om en lagstiftad, tvingande kvotering och i Sverige handlar det om aktiva, men frivilliga i betydelsen icke-lagstiftade, åtgärder av olika slag från de olika partiernas sida för att öka andelen kvinnor som väljs in i den svenska riksdagen. Förklaring av viktiga begrepp följer i stycke 1.4. 1.2 Syfte och frågeställning Frågan om kvotering diskuteras och debatteras flitigt i media idag och det är ett ämne som väcker många starka känslor. Eftersom frågan är så pass kontroversiell, anser jag det relevant att undersöka vilka följder kvotering faktiskt kan få för kvinnors inflytande och vilka förhållanden som krävs för att kvotering skall lyckas. Det är förstås intressant att se om det 1 http://www.ipu.org/wmn-e/classif.htm 2 http://www.ipu.org/wmn-e/world.htm 3 Dahlerup, Drude (red.), 2006. Women, Quotas and Politics. New York: Routledge. s. 6ff 4 Dahlerup 2006, s. 6ff
verkligen blir så som man debatterat, både för och emot. Eftersom ett stort motargument till användandet av kvotering är att den skapar omvänd diskriminering och är orättvis, är det intressant att se vilka effekter kvotering kan få under olika situationer, utöver rent kvantitativ jämställdhet. 5 Min arbetshypotes är att en ökad mängd kvinnor i parlamentet gör att kvinnors intressen uppmärksammas i högre grad - men inte förutsättningslöst. Frågeställningen för denna uppsats är: Vilka följder har kvoteringen och den därmed ökade kvinnorepresentationen i Sverige och Argentina fått? Vilka karaktäristika har de två länderna som kan förklara eventuella skillnader? Dessa frågor ämnar jag besvara genom att undersöka om kvinnofrågor 6 har fått större plats i parlamenten sedan kvinnorepresentationen ökat. Jag avser även att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan fallet Sverige och fallet Argentina. Då väldigt olika förhållanden råder i länderna, med en stark machismokultur, en mäktig katolsk kyrka och en före detta diktatur i Argentina och ett sekulariserat Sverige som präglas av starkt jämställdhetstänkande och en stark demokrati, avser jag att göra en mest-olika-analys för att se under vilka förhållanden kvotering kan tänkas fungera bäst. 1.3 Material, metod och avgränsningar För att besvara frågeställningarna som formulerades i stycke 1.2 avser jag att göra jämförande fallstudier. De aktuella fallen är dels ett land där kvotering använts med grund i tvång (i form av lagstiftning) och dels ett land där man frivilligt ökat kvinnorepresentation i parlamentet med hjälp av viss kvotering (detta på de olika politiska partiernas egna initiativ). Det ena landet som jag fördjupar mig i är Argentina, som är utvalt eftersom det år 1991 var första landet i världen att lagstifta om könskvotering och det andra är Sverige, där en form av kvotering frivilligt har använts av de politiska partierna för att skapa större jämställdhet i representationen. Genom att följa utvecklingen för kvinnorelevanta frågor i de båda länderna sedan kvotering börjat tillämpas, ämnar jag undersöka hur kvotering påverkat jämställdheten i 5 Kvantitativ jämställdhet innebär en numerär, mätbar jämställdhet. Ett annat viktigt begrepp är kvalitativ jämställdhet, vilket innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ska tas tillvara, få berika och påverka utvecklingen inom alla samhällsområden (citatet från Tal vid länsstyrelsens seminarium Jämnt på toppen från 2003-02-25, http://www.riksdagen.se/templates/r_pageextended 4573.aspx) 6 Se stycke 1.4.2
de båda länderna och därefter dra slutsatser om under vilka förhållanden kvotering kan fungera bäst. Eftersom det finns teorier om att fler kvinnor i politiken har visat att fler kvinnofrågor tas upp, vilket i sin tur i längden leder till ökad jämställdhet, så kommer jag i denna uppsats att fokusera på just kvinnofrågor i de två olika parlamenten. Hade det funnits mer resurser hade det dessutom varit intressant att undersöka andra tecken på jämställdhet i samhället som kan tänkas följa på att kvinnor får ett ökat inflytande, till exempel attityder till kvoterad föräldraförsäkring, attityder till hemmafruar, et cetera, men det är inte möjligt inom ramarna för denna uppsats. Undersökningen kommer främst att genomföras med hjälp av litteraturstudier. En viss grad av medverkan borde nämligen krävas från samhället i stort. För att undersöka hur jämställdheten utvecklats, kommer jag som analysverktyg att använda frågor som kan sägas vara speciellt relevanta för kvinnor. (En definition av kvinnors intressen följer nedan, i stycke 1.4.2.) Kommer dessa frågor upp på dagordningen oftare sedan kvinnorepresentationen ökat? Och vilka är det som tar upp frågorna för diskussion? Åstadkommer diskussionen förändring av de rådande förhållandena? Jag har valt att undersöka inställningen till kvinnors rättigheter i länderna och hur kvinnornas inflytande i länderna utvecklats sedan kvoteringen kommit igång. Sedan kommer jag att jämföra de två länderna för att se vad som är lika och vad som skiljer dem åt samt dra slutsatser om när förhållandena för kvotering är som gynnsammast. Eftersom länderna tillämpat sin kvotering på så olika grunder är det olika förutsättningar för studerandet av händelseförloppet och resultaten. När det gäller frågan om tidsperioder att undersöka har jag därför gjort avgränsningarna från det första valet efter att det första partiet i Sverige började använda sig av kvotering och från det att lagstiftningen började gälla i Argentina. Det finns rikligt med litteratur om kvinnorepresentation och könsmaktsstrukturer och en hel del litteratur om orsaker till kvotering. Men om just följder av kvotering är det inte lika lätt att hitta litteratur. En uppsats som skrivits är Kvinnornas fel? Om kvotering och organisering i det argentinska parlamentet, en b-uppsats från Lunds universitet. En annan viktig källa till information är Women, Quotas and Politics, red. Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Detta är en helt nyutkommen bok med färsk information och fakta om kvotering i allmänhet såväl som om kvotering i både Sverige och Argentina. Jag har också
fått stor hjälp av Global Database of Quotas for Women 7, en sida på nätet där jag hittat statistik, fakta och en del definitioner. Drude Dahlerup är även delaktig i det projektet, som är ett samarbete mellan IDEA (Institute for Democratic and Electoral Assistance) och Stockholms universitet. Jag har också använt mig av artiklar och uppsatser från politiska tidskrifter, som behandlar kvotering och dess följder i Argentina. Den svenska forskaren Lena Wängnerud har doktorerat i kvinnorepresentation i Sveriges riksdag och den svenska delen av undersökningen baseras till stor del på hennes forskning, men har kontrollerats genom att jämföras med statistik från riksdagens hemsida. En annan hemsida som varit till stor hjälp är www.onlinewomeninpolitics.org där jag hittat en uppsats om kvotering i Argentina med mycket värdefull statistik. Bakom sidan ligger FN-stödda projekt, men tyvärr står det inte mer om uppsatsens bakgrund än att den är skriven av Carlos Aggio år 2001. Eftersom uppsatsen innehåller relevant statistik för min frågeställning, som jag inte kunnat hitta någon annanstans, har jag trots allt valt att använda mig av informationen, eftersom jag anser FN-stödda projekt vara en relativt pålitlig källa. 1.3.1 Problem med material och metod Att till stor del basera undersökningen på litteraturstudier innebär att man riskerar att utelämna viktig information. Man skulle självklart kunna göra en betydligt grundligare undersökning än denna baserat på fler primärkällor och fler länder, för ökad trovärdighet. Då denna undersökning inte är menad att vara så omfattande måste jag begränsa mig och har därför valt att göra som beskrivet ovan. Ett annat problem är att jag på grund av de begränsade källorna till statistik inte har hittat statistik för Sverige och Argentina som exakt motsvarar varandra. Detta är givetvis ett problem, men eftersom den statistik jag kommer att använda visar på kvinnors inflytande, får man ändå fram resultat som kan jämföras och som man kan dra försiktiga slutsatser av. 1.4 Definitioner 1.4.1 Definition av begreppet kvotering Denna undersökning handlar om följder av kvotering. Av denna anledning är det viktigt att tydliggöra vad jag menar med kvotering. Enligt Svenska akademiens ordlista innebär 7 Ett projekt som International IDEA (Institute for Democratic and Electoral Assistance) och Stockholms universitet har tillsammans. (www.quotaproject.org )
kvotera att fördela i el. bestämma andelar för. Enligt Norstedts plus innebär kvotera att fördela (olika kategorier) i bestämda andelar så att varje del säkert blir hyggligt representerad. Global Database of Quotas for Women 8 (GDQW), skriver på sin hemsida angående kvotering: Electoral quotas for women may be constitutional, legislative or take the form of a political party quota. It may apply to the number of women candidates proposed by a party for election, or may take the form of reserved seats in the legislature. 9 Enligt GDQW:s definition anser jag att man både i Argentina och Sverige tillämpar någon form av kvotering till parlamentet. Fördelen med att använda denna definition är att den är vedertagen i sammanhanget, vilket gör det enklare att jämföra med annan forskning. Av denna anledning har jag valt att använda den definitionen för min uppsats. 1.4.2 Vad menas med kvinnors intressen? Denna uppsats är inte tänkt att behandla orsaker till att man väljer att kvotera, utan kvoteringens följder. Jag anser ändå att man i detta sammanhang bör nämna några av de argument som brukar tas upp till varför kvotering bör användas, eftersom man i debatten ofta nämner att kvinnors intressen bättre skulle tillgodoses om kvinnorepresentationen ökade och att detta är en viktig anledning till att kvotering borde användas. Det råder förstås en viss debatt om det överhuvudtaget finns något som kan kallas kvinnors intressen. Vad som kan räknas till kvinnors intressen är alltså en smula diffust. Alla kvinnor har självfallet inte samma intressen och det är man inom forskningen medveten om. Att benämna vissa frågor kvinnors intressen handlar förstås om generaliseringar, men man kan säga att kvinnors intressen handlar om sådant som speciellt påverkar kvinnors liv och som kommer från kvinnors speciella erfarenheter. (Se även Anne Phillips-citatet i stycke 1.5.1). Det kan handla om rena kvinnorättsfrågor som till exempel lika lön för lika arbete men även om kvinnohälsa eller sociala frågor som barnomsorg. I korthet skulle man kunna säga att det bland annat är sådana frågor som handlar om kvinnors traditionella sysslor, som tidigare kanske inte ansetts vara politik, men som det i det moderna samhället krävs att någon annan än till exempel en hemmafru tar hand om. I det moderna samhället är det snarare kanske just samhället, som får ta hand om de frågorna. Ofta brukar man kalla kvinnors intressen för mjuka frågor 10 och dessa frågor brukar få mycket liten uppmärksamhet i parlament om mansdominans råder och 8 www.quotaproject.org 9 http://www.quotaproject.org/aboutquotas.cfm 10 Se till exempel SOU 1987:19 Varannan damernas
kvinnor saknar inflytande. 11 1.5 Teorier om ökad kvinnorepresentation För att förklara vilka effekter som kan tänkas uppnås med kvotering, redogör jag här för begreppet the politics of presence. The politics of presence är en bok av Anne Phillips och i denna bok argumenterar hon bland annat om varför det behövs en ökad mängd kvinnor bland de folkvalda. Hon skriver: There are particular needs, interests, and concerns that arise from women's experience, and these will be inadequately adressed in a politics that is dominated by men. Equal rights to a vote have not proved strong enough to deal with this problem; there must also be equality among those elected to office 12 Idén om the politics of presence är att en ökad mängd kvinnor i en församling gör skillnad i vilka frågor som tas upp. Fler kvinnorelevanta frågor tas upp när mängden kvinnor i en grupp, i detta fall parlament, ökar. Om man alltså vill att kvinnorelevanta frågor skall tas upp i högre utsträckning inom politiken, borde alltså en ökad mängd kvinnor kunna leda till att fler kvinnorelevanta frågor tas upp. Ett relevant begrepp i diskussionen om ökad kvinnorepresentation är idén om kritisk massa. Kritisk massa är en term lånad från kärnfysiken och det betecknar där den kvantitet av något ämne som behövs för att sätta igång en kedjereaktion. Inom samhällsvetenskapen innebär kritisk massa den mängd människor av viss grupp, i denna uppsats kvinnor, som krävs för att en förändring skall ske inom hela mängden människor. 30% är enligt vissa forskare den mängd som behövs för att en förändring skall ske. Man menar att en stor minoritet kan göra skillnad även om det är en minoritet och att det inte nödvändigtvis måste vara till exempel minst hälften 13. Det finns dock kritik mot idén om en kritisk massa inom samhällsvetenskapen. Istället för en kritisk massa kan det inom samhällsvetenskapen vara bättre att leta efter kritiska handlingar, menar Drude Dahlerup i sin artikel 14, eftersom samhällsvetenskap inte är fysik. Kritiska handlingar är som en motsats till kritisk massa -för att en förändring skall ske fungerar inte kritisk massa i samhällskunskaperna, enligt Dahlerup, 11 Carlsson, Kajsa & Persson, Helena, 2004: Kvinnornas fel? Om kvotering och organisering i det argentinska parlamentet. Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet 2004. S. 20 12 Wängnerud, Lena, 2000: Testing the Politics of Presence. I Scandinavian Political Studies 2000:1. S. 67. 13 Dahlerup, Drude, 1988: From a Small to a Large Minority: Women in Scandinavian Politics. I Scandinavian Political Studies 1988:4. S. 275-276. 14 Dahlerup 1988, s. 290
utan istället kan kritiska handlingar bättre förklara en förändring. För även om en stor mängd kvinnor kommer in i parlamentet behöver inte det betyda att de tar upp frågor som är speciellt kvinnliga. Dahlerup skriver angående kritiska handlingar att det krävs en medveten ansträngning att förändra den politiska kulturens mera grundläggande aspekter. 15 Handlingar passar därför bättre in som förklaring på människor än bara massa. 15 Dahlerup 1988, s. 290