SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun

SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun Teknisk rapport 16 juni 2009

Förord Då det snart gått tio år sedan den förra handelspolicyn togs fram för Södertälje kommun så är den i behov av översyn och omprövning. I och med Överenskommelse om Mål & Budget 2009-2011 har det politiska uppdraget givits till kommunförvaltningen att ta fram en ny handelspolicy, Förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun, som mer stöder sig på den förutsättning kollektivtrafiken utgör. Fortsatt ska handeln i centrum och bostadsområden prioriteras och skyddas. Även sett i ljuset av en nyligen gjord framställan att etablera mera livsmedel i Järna har aktualiserat en reviderad policy. Föreliggande arbete är bland annat baserat på resultatet av ett stort antal intervjuer med representanter för kommunen, handlare, fastighetsägare och andra berörda organisationer. Arbetet omfattar en detaljhandelsutredning men ger även underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun. Våra förslag är formulerade främst utifrån marknadsmässiga utgångspunkter. Nästa steg i förankringsprocessen blir sannolikt att kommunen bearbetar det utifrån sina övriga hänsynstaganden. I de fall materialet kommer att utgöra underlag till olika kommunala styrdokument kan vi vara behjälpliga att förklara och motivera våra ställningstaganden. Vi kan även bidra i den fortsatta praktiska genomförandeprocessen. Stockholm, 16 juni 2009 Marcus Henrikson Arne Nedstam 1

Rapportens upplägg 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 7 3 SÅ HÄR HAR VI GÅTT TILLVÄGA 10 3.1 Syfte 10 3.2 Tillvägagångssätt och organisation 10 4 NÅGRA VIKTIGA BEGREPP 11 5 TRENDER INOM HANDELN 15 5.1 Långsiktiga strömningar 15 5.2 Historik 16 5.3 Framtidens konsumentbeteenden 17 5.4 Sannolik utveckling för Södertälje 19 5.5 Livaktiga Moraberg och Vasa vässar stadskärnan! 20 6 FÖRUTSÄTTNINGAR 21 6.1 Nationella politiska förutsättningar 21 6.2 Generella marknadsmässiga förutsättningar 22 7 DEN KOMMERSIELLA SPELPLANEN FÖR SÖDERTÄLJE 25 7.1 Begreppsförklaringar 25 7.2 Områdesindelning 25 7.3 Södertälje centrums marknadsområde 27 7.4 Befolkning 29 7.5 Konsumtionsunderlag idag och år 2018 31 8 KONKURRENSSITUATIONEN 33 8.1 Inledning 33 8.2 En diskussion kring försäljningsindex 33 8.3 Inköpsströmmar över kommungränsen 35 8.4 Större dagligvarukonkurrenter utanför kommunen 39 8.5 Köpcentrumkonkurrens i regionen 40 8.6 Dagens handel i Södertälje 41 8.7 Handeln i Södertälje centrum 48 8.8 Sammanställning av handelsstrukturen 55 8.9 Köptrohet för dagligvaror i olika områden 55 9 KOMMUNENS MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA 58 9.1 Passivt: plan- och bygglagen, PBL 58 9.2 Aktivt: dialog och nätverkande 58 9.3 Erfarenheter från andra kommuner 59 2

10 KOMMUNENS ROLL I HANDELNS UTVECKLING 60 10.1 Generellt 60 10.2 Stadshuset sett från utsidan 60 10.3 Handelspolicy 2000 och hur det sedan blev, en jämförelse 62 10.4 Förlag till kommunala aktivitetsmål 64 10.5 Telges viktiga roll 64 11 EN FRAMÅTBLICK 65 11.1 Händelsehorisont 2018 65 11.2 En diskussion kring detaljhandelspotentialen 65 11.3 Utmaningar för Södertäljes aktörer 68 11.4 Förslag till framtida handelsstruktur 70 3

1 Sammanfattning FRAMTIDENS KUND BLIR ALLTMER KRÄVANDE Framtidens kund blir allt mer kunnig och bortskämd. Detta leder till mer komplexa inköpsmönster och större krav på anpassning från handelns sida. Detta ökade krav på kundvård (hitta sin kund och vårda den väl) smyger sig allt längre ner i kommunstorlekar. Det finns några huvudbefolkningsgrupper som handeln i Södertälje behöver bli bättre på att rikta in sig mot: grupper med olika inkomstsituation, grupper med polariserat köpbeteende (ställer krav i vissa inköpssituationer men inte i andra) och grupper med olika religion, tradition och liknande. Vi får en ännu tydligare uppdelning mellan kvalitativ, service- och upplevelseinriktad handel i stadskärnorna tillsammans med ett kultur- och serviceutbud i större städer, och kvantitativ handel (låga priser och volym) i externhandeln. KONKURRENS MELLAN OLIKA HANDELSOMRÅDEN ÄR PÅ SIKT BRA Handeln i stadskärnan, Moraberg och Vasa kommer även på lång sikt att tillhöra "vinnarna". Livaktiga Moraberg och Vasa vässar stadskärnan! Sällanköpshandel kan inte spridas ut jämnt utifrån befolkningens struktur utan måste utifrån ett marknadsperspektiv ligga samlat för att skapa gemensamma attraktiva handelsplatser. Det är butiker utanför stadskärnan som påverkas mest av externetableringar. Handeln i stadskärnan påverkas inte i någon större utsträckning av externa nyetableringar (givet att stadskärnan utvecklas parallellt med externlägen). Handeln i stadskärnan kan inte stillasittande se på när externhandeln expanderar och ökar sina omsättningsandelar. Vad som krävs är att stadskärnan genomgår motsvarande positiv utveckling genom nyetableringar, om- och utbyggnader samt lansering av nya butikskoncept m m. Till detta ska läggas de åtgärder som krävs för att stötta denna utveckling såsom förbättrad trafik- och parkeringssituation, stadsmiljöåtgärder samt inte minst förbättrad marknadsföring. Ansvaret för denna process i stadskärnan är gemensamt delat mellan kommunen, fastighetsägarna och detaljhandelskedjorna. MARKNADEN ÄR ÖVER TIDEN INGET NOLLSUMMESPEL Totalt beräknas konsumtionsunderlaget inom Södertälje kommun att växa med mellan 1,45 miljarder och 1,85 miljarder kronor fram till och med år 2018 (i 2008 års penningvärde). Dagligvaror ökar inte i samma takt som andra varugrupper. Den högre nivån är baserad på KPG:s prognos om per capita-tillväxt och inkluderar befolkningsökningen i kommunen. Många inom branschen anser att den är för optimistisk. Den lägre nivån avser därför en mer försiktigt prognos. 4

KOMMUNENS ROLL Mer reella möjligheter än via PBL till samhällelig styrning av handelsstrukturen i Södertälje är av politiks/praktisk/ekonomisk natur. Genom ett positivt agerande verka för att befintliga och "önskvärda" utbud får bästa möjliga förutsättningar för att verka och därmed blir uthålliga och konkurrenskraftiga. Samma sak gäller för nyetableringar, och kommunen föreslås undvika den restriktiva styrningen och istället satsa genom att på ett proaktivt sätt styra fram handel till rätt lägen genom avtal och i dialog med etablerarna. Tillåt etableringar utifrån en kommunal strategisk inriktning översiktsplan och handelsriktlinjer med kunskap om marknadens möjligheter. Lyssna in vad marknadskrafterna vill och kan. Alla etableringar är unika och fordrar därför ett stort mått av flexibelt synsätt. Handeln har en stor betydelse för Södertäljes utveckling och är samtidigt en viktig del av Södertäljes näringsliv. Handelns företrädare förväntar sig att kommunen har en tydlig tanke som underlag för sitt agerande i handelsfrågor och är konsekvent, samt att kommunen har en framförhållning med mark och planer och praktiska trafiklösningar. Det innebär att handelns aktörer ska känna till spelreglerna för att kunna planera sin verksamhet utifrån dem. Kommunen ska ge förutsättningar för ett komplett handelsutbud som ger förutsättningar att pressa prisnivån och öka kvalitén. För att skapa en för Södertäljeborna god handelsstruktur, ska etableringsprocesserna inom kommunen drivas utifrån ett handelssakkunnigt synsätt med förståelse bland annat för hur marknaden utvecklas år för år, och kommunen ska öka etableringsintresset genom att informera företag om möjligheterna att bedriva handel i Södertälje. Kommunen ska vidare ge goda etableringsförutsättningar för handel och undanröja hinder för handelns utveckling både i kommuncentrum och för handel och service i mindre centrum. I en del mindre centrum innebär detta ett ökat engagemang genom samarbete med bland annat polis och allmännyttan. NUVARANDE POLICY ÄR EN "SKYDDSPOLICY" Nuvarande policy har fokus på dagligvaruhandeln och stadskärnan och är en skyddspolicy för stadskärnan. Den är alltför restriktiv mot externhandel för att en god handelsstruktur ska kunna utvecklas. Därför bör ersättaren vara mer offensiv och styra fram handel i rätt lägen istället för att styra bort handel. Den ska ge förutsättningar för såväl stadskärnan och bostadsnära handel som Moraberg och Vasa att utvecklas. 5

FÖRSLAG TILL FRAMTIDA DETALJHANDELSSTRUKTUR Genomlysningen av befintlig handel och studien av marknadens utvecklingsmöjligheter under följande tiotal år visar att stadskärnan har förutsättningar att utvecklas till en ännu attraktivare handels- och mötesplats, att Moraberg och Vasa har förutsättningar att utvecklas till fullständiga och mer attraktiva handelsområden, att Järna kommundelscentrum har förutsättningar att utvecklas om ingen extern dagligvaruenhet etableras i Järna, att bostadsområdesbutikerna har förutsättningar att fortleva, att enskilda handelslokaler i övriga delar av Södertälje tätort inte ingår i dessa riktlinjer för handelns utveckling, att inga nya handelsområden eller större enskilda handelsanläggningar bör skapas. Notera att beskrivna stora marknadstillväxt avser en tioårsperiod och att utvecklingsinsatserna sker i många steg. Utvecklingsaktörer är kommunen, fastighetsägare och företagare. 6

2 Bakgrund Södertälje kommuns nuvarande handelspolicy antogs av kommunfullmäktige våren 2000. Policyn togs fram i en tid då utvecklingen inom handeln var föremål för stort intresse på grund av den rådande strukturomvandlingen inom handeln. I Sverige är den långsiktiga trenden att butikerna inom detaljhandeln blir färre, större och koncentreras till externa eller halvexterna lägen. Genom att svenska staten i ett internationellt perspektiv har spelat en försiktig roll, hittar man i Sverige (och bland annat i USA) en stor andel av detaljhandelsomsättningen i köpcentrum och externa handelsområden. Vi finner dock en likartad trend över hela världen. Genom att anden så att säga är släppt ur flaskan har det blivit svårt att på kommunnivå styra handelsstrukturen alltför restriktivt. En restriktiv hållning tenderar till i en svensk kontext att köpkraften "flyr" till grannkommunerna. Vi har fått ytterligare ett område där kommunerna konkurrerar med varandra. Detta förpassar på intet sätt kommunerna till passiva aktörer i handelsfrågor, men däremot har arbetsformerna förändras. Alltsedan Andra världskriget har delar av den perifera handeln och den bostadsnära handeln, varit på tillbakagång. Eftersom kundunderlaget i ett bostadsområde och på landsbygden ofta är begränsat, är det svårt att driva butiker i sådana lägen. Vår lätthet att förflytta oss med bil bidrar till att underlaget för den bostadsnära handeln begränsas av att hushållen väljer att göra sina inköp på andra ställen, med bättre priser, större utbud och högre kvalité. Detta har, på gott och ont, förbättrat livskvalitén för medborgaren. På ont i och med försämrad närservice för de äldre och billösa. Flera undersökningar av dagligvaruhandeln visar att stormarknadsetableringar inte förmår påverka dagligvaruhandeln i city nämnvärt. Det är de stora och mellanstora butikerna i trafikorienterade lägen som drabbas. Den nyligen genomförda studien Hot eller möjligheter? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln (HUI 2008) visar att dagligvaruhandeln är en inomkommunal angelägenhet medan sällanköpsvaruhandeln är en mellankommunal angelägenhet. Av tillkommande 100 miljoner kronor dagligvaruhandel, togs 8 % från andra kommuner, 22 % från cityhandeln och 70 % från övrig handel inom kommunen. Motsvarande för sällanköpsvaruhandeln är i studien 82 %, 18 % och 0 %. Studien tar, enligt uppgift, inte hänsyn till marknadstillväxten, utan redovisar effekterna "över natten", det vill säga de direkta effekterna. I en kommun med Södertäljes starka befolkningstillväxt tar det inte lång tid att ta tillbaka förlorad terräng. En annan studie, även den från HUI (2000), visade på samma tendenser: Externa köpcentra har blivit allt viktigare under senare år. Många butiksinnehavare och kommunalpolitiker ser dessa nya köpcentra som ett hot mot den etablerade cityhandeln och för att skydda handeln i många av landets stadskärnor används plan- och bygglagen. Det är emellertid dåligt utrett hur cityhandel och annan handel påverkas. Denna studie använder en unik databas för att analysera hur externa köpcentra påverkar hushållens konsumtionsmönster. Av studien framkommer att kommuner som tillåter externa köpcentra attraherar konsumenter från andra kommuner, att cityhandeln inte påverkas menligt av externa nyetableringar och att butiker utanför city förlorar mycket till de externa köpcentra. 7

Tveksamheten bottnar många gånger i en osäkerhet om vilka effekter på handel och sysselsättning en nyetablering ger upphov till. Kommer cityhandeln att utarmas och hur drabbas butiker utanför stadskärnorna? Vilka effekter kan man förvänta sig på kort respektive lång sikt för redan etablerade handlare? Vad händer om kommunen med hjälp av PBL hindrar en nyetablering kommer andra, mer etableringsvänliga, kommuner att locka till sig mer köpkraft, vilket i sin tur kan leda till att fler butiker väljer att etablera sig i dessa kommuner? Södertäljes konkurrensutsatta läge visavi Skärholmen och Kungens Kurva ger svaret på den sista frågan, nämligen att bristande förnyelsevilja kommer ofelbart att gynna näraliggande kommuner. Försäljning per capita (kr) i cityhandeln, externhandeln och inom övrig handel av dagligvaror, 1989-1997. Notera att effekten på övrig handel inte har varit så dramatisk som man skulle kunde förvänta sig. Källa: HUI 2000. Försäljning per capita (kr) i cityhandeln, externhandeln och inom övrig handel av sällanköpsvaror, 1989 1997. Externhandeln har tagit marknadsandelar utan att cityhandeln har tappat mark. Källa: HUI 2000. 8

Inom detaljhandeln har de nationella och internationella kedjeföretagen vuxit sig allt starkare, vilket i flertalet branscher har inneburit att mindre aktörer med lokal anknytning eller unikt utbud har tvingats lägga ner sin verksamhet. Kommunerna kan till viss del bibehålla de mindre aktörerna genom en smart stadsplanering. 9

3 Så här har vi gått tillväga 3.1 Syfte Syftet med det utförda arbetet är att ta fram ett underlag till en kommunal handelspolicy för detaljhandeln i Södertälje kommun. Underlaget ska ge den kommersiella spelplanen nuvarande förhållanden samt allmänna tendenser och trolig utveckling av detaljhandeln, till de förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun, som kommunen, genom bland annat löpande samtal med författarna till föreliggande rapport, håller på att arbeta fram. Se vidare anbudsformuläret och offerten. 3.2 Tillvägagångssätt och organisation Utredningen baseras på ett flertal omfattande besök på plats, samtal med representanter för handeln från alla kategorier av handelsplatser, samtal med kommunala tjänstemän både från Södertälje och andra kommuner och förbund, studier av ett stort antal dokument, rapporter och analys av många olika databaser. Intervjuerna har gjorts fortlöpande under arbetets gång. Uppdragsgivare från kommunens sida har varit Anna Wrangel (t f näringslivschef). Från konsulten Centrumutvecklings sida har arbetet genomförts av tekn lic Marcus Henrikson (projektledare) och senior advisor Arne Nedstam (inbjuden specialistkonsult). 10

4 Några viktiga begrepp Följande begrepp, som återkommer löpande i utredningen, bedömer vi som extra viktiga att ha ett klart grepp om. Faktoid Faktoider är föreställningar som hålls för sanna, men som i själva verket är felaktiga eller kanske en gång i tiden varit sanna. Det är viktigt att kunna skilja på fakta och faktoider i den kommunala planeringen för handel. Handelspolicy Varför ska man lägga ner tid och kraft på att ta fram en handelspolicy? Vi menar att en handelspolicy eller riktlinjer ska vara ett strategiskt dokument som visar hur kommunen med proaktiv planering, i dialog med lokala handlare, övrigt näringsliv och intressenter, arbetar för att skapa en god servicestruktur med varierat utbud och låga priser för alla. I policyn bör hänsyn tas till dels befintliga värden i den byggda miljön och dels till handelns behov av ändamålsenliga lokaler och utvecklingsmöjligheter. När vi i det följande använder ordet handelspolicy inryms även uttrycket mål och riktlinjer för handelns utveckling. Beklädnad Beklädnad definieras som konfektion, skor och väskor. Konfektion definieras som kläder som är tillverkade på fabrik inom textilindustrin, till skillnad från skräddarsydda kläder. Det är inom beklädnadssegmentet som man i stadskärnan finner den största marknadsandelen. Shopping Shoppa definieras som att handla oplanerat med njutning och upplevelser, i en miljö som ger möjlighet till impulsköp. Shoppingbegreppet kan sägas stå i motsatsställning till volymhandelsbegreppet. Shopping är stadskärnans starkaste konkurrensvapen mot externa och halvexterna handelsområden. När man shoppar gör man det oftast inom "citysortimentet". Citysortiment Citysortimentet består av beklädnad, ur, guld med mera. 11

Volymhandel Volymhandel omfattar normalt verksamheter som bättre passar i externa eller halvexterna lägen på grund av ett extra tungt logistikbehov. Inköpsmönster styrs primärt av rationalitet och endast sekundärt av njutning och upplevelser. Eftersom det inte går att entydigt definiera volymhandel på butiksnivå (även om det går på artikelnivå: varor som inte går att frakta på rygg, cykel eller med kollektivtrafik) blir begreppet opraktiskt när det tillämpas. Skrymmande varor Skrymmande varor är synonymt till volymhandel. Begreppet används i förarbetena till Plan- och bygglagen, PBL (handel med skrymmande varor, handel med icke skrymmande varor). Den rådande trenden med branschglidning medför att många kedjor idag har både skrymmande och icke skrymmande varor i sitt sortiment. Detaljhandel Denna utredning behandlar främst detaljhandelsvaror som går via försäljningsställen som klassas som egentlig detaljhandel. Bil- och bensinhandel samt apotek och systembolag ingår därför inte. Detaljhandel delas upp i dagligvaror och sällanköpsvaror. Endast cirka hälften av de besöksintensiva verksamheterna i en stadskärna och minoriteten i kommundelscentra utgörs av detaljhandelsbutiker. Resten utgörs av restauranger, kaféer, annan kommersiell service och social service. Dagligvaror Dagligvaror eller dagligvaruhandel innefattar livsmedel och övriga dagligvaror (såsom blommor, trädgårdsväxter, kemtekniska artiklar, tobak, tidningar och djurmat). Av vår konsumtion av dagligvaror utgörs ungefär 70 % av livsmedel. Förarbetena till PBL nämner möjligheten att reglera handelsändamålet i detaljplanen genom att ange handel med livsmedel respektive inte handel med livsmedel. Den rådande branschglidningen medför att en del butiker som branschklassas om sällanköpsvaruhandel även till allt större del säljer livsmedel och övriga dagligvaror. Sällanköpsvaror Sällanköpsvaror eller sällanköpsvaruhandel delas upp i fyra olika huvudbranscher: beklädnad, hemutrustning, fritidsvaror och byggvaror. Specialvaror är sällanköpsvaror minus byggvaror. En femte "bransch" växer sig allt starkare, bestående av "andra butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment" och "övrig sällanköpshandel". Man kan även dela upp sällanköpsvaror i volymhandel och shopping (se definitioner under respektive rubrik). 12

Branschglidning Butiker tillhör olika branscher genom den SNI-kod som de anger till SCB. Statistiskt sorteras omsättningen i enlighet med SNI-koden. Branschglidning uppträder när butikerna alltmer säljer varor från andra branscher än vad SNI-koden anger. En form av branschglidning som pågått länge är att redovisad dagligvaruomsättning i en del fall innehåller en andel sällanköpsvaror. I SCB:s "butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment" ryms ibland (från fall till fall) även sällanköpsvaror trots att den statistiskt sorteras under livsmedelshandel. I Vasa, Södertälje omsatte de två stormarknaderna enligt Fri Köpenskap sällanköpsvaror för 65 miljoner kronor år 2007, vilket motsvarade cirka 10 % av den totala omsättningen. En del av de butiker som säljer mycket från alla branscher har SCB börjat sortera under det oprecisa begreppet "andra butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment". För att förvirra ytterligare sorterar SCB dessa butiker under sällanköpsvaror trots att en allt större andel av deras försäljning utgörs av livsmedel och övriga dagligvaror. Så även en motsatt branschglidning kan skönjas. I Södertälje har denna femte "bransch" pendlat mellan 14 och 17 % av sällanköpsvaruhandelns omsättning under perioden 2006 2008. Vår bedömning är att 20 % av detta utgörs av dagligvaror, vilket motsvarar cirka 65 miljoner kronor. Stormarknad Stormarknader definieras som försäljningsställen med minst 2 500 kvm säljyta, externt läge och varuhussortiment. COOP Forum och ICA MAXI är exempel på stormarknader. När vi i den följande texten refererar till stormarknader avses, om inget annat framgår, främst stormarknader inom dagligvarusegmentet. Inköpsströmmar Inköpsströmmar är synonymt med köptrohet eller försäljningsindex beroende på vad som avses, men uttryckt även i pengar och inte endast i procent eller index. Inköpsströmmar uttrycks ibland som inflöde respektive utflöde. Köptrohet Köptrohet (självförsörjningsgrad) relaterar omsättningen inom ett visst område med det faktiska marknadsunderlaget (synonymt med konsumtionsunderlag) inom samma område. Man erhåller ett ut- eller inflöde av köpkraft över områdesgränsen. Hanterar skillnader i inkomstnivåer bättre än vad försäljningsindex gör. Försäljningsindex Försäljningsindex relaterar omsättningen inom ett visst område med försäljningsunderlaget inom samma område. Man erhåller ett ut- eller inflöde av 13

omsättning över områdesgränsen. Hanterar analysproblemet med försäljning till företag i vanliga butiker bättre än vad beräkningar av inköpsströmmar gör. Marknadsområde Den geografiska utsträckningen av en verksamhets huvudsakliga marknadsområde beror på dess läge i förhållande till olika befolkningskoncentrationer, kommunikationer, barriärer, konkurrens, det egna utbudet och verksamhetens attraktivitet. Från marknadsområdet kommer lejonparten av kunderna. Synonymt med upptagningsområde. Småskalig handel Småskalig handel hittar man oftast i stadskärnan, se shopping. Storskalig handel Storskalig handel hittar man oftast i externa och halvexterna handelsområden, se volymhandel. Tätort, stadskärna, centrum, kommundel Vad som omfattas av begreppen tätort, centrum etcetera klargörs på annan plats i föreliggande rapport. Bostadsområdescentra, bostadsnära handel, bostadsområdesbutiker, bostadsnära butiker, bostadsorienterade centra, kommundelscentra Kärt barn har många namn. De fysiska utbudsdestinationerna i Södertälje, struktur och uppbyggnad, framgår under respektive avsnitt. 14

5 Trender inom handeln 5.1 Långsiktiga strömningar I oktober 2003 skickade Boverket ut en enkät till Sveriges länsarkitekter (17 av landets 21 län svarade). Följande generella utvecklingslinjer, som rymmer sin giltighet även idag, beskrevs (med våra kommentarer): Storskalig handel i externa lägen fortsätter att öka. Den storskaliga detaljhandeln lokaliserar sig alltså fortfarande ofta i externa lägen och stora externa köpcentra blir allt större. Denna utveckling har de senaste åren accelererat kraftigt och fortsätter att öka. Genomgående är att livsmedelsförsäljning förekommer i de flesta fall. Nya aktörer i mer bostadsnära lägen har tillkommit. De lokaliseras oftast som fristående butiker i anslutning till större bostadskoncentrationer, men är för det mesta samtidigt förhållandevis tillgängliga för bilburna kunder från annat håll. I huvudsak förekommer de i större och medelstora tätorter. Externhandeln sprider sig norrut. Externhandeln har främst varit koncentrerad till Sveriges södra och centrala delar eftersom de flesta människor bor där. Nu tycks trycket öka även norrut. Det finns en stor öppenhet för att tillåta externhandel med dagligvaror även i norr. Få kommuner har handelspolicies. Handelspolicies förekommer i enstaka kommuner, företrädesvis i de stora, ofta invävda i översiktsplanen eller fördjupningar av översiktsplanen. Det är heller inte ovanligt att kommunen bryter mot sin egen policy om det dyker upp något intressant projekt. Regionala eller mellankommunala överväganden förekommer nästan aldrig. Vi menar att handelns starka konkurrensmässiga prägel gör denna typ av samarbete svårgenomförbart. Planering saknas ofta inför detaljhandelns lokalisering. Vi menar de livsbetingelser som handel lever under gör det svårt att göra för noggrann planering då planeringen i sig riskerar att snabbt blir omodern. Studerar man strukturen i Södertäljes handelspolicy från 2000 så har verkligheten på flera punkter sprungit förbi denna. Vi menar att en handelspolicy eller riktlinjer därför bör vara ett levande dokument med utrymme för förändringar. Detta motsäger inte per se policiens strategiska roll. Vem har initiativet kommunerna eller marknadskrafterna? Boverket tycker sig av enkätsvaren utläsa en viss uppgivenhet i kommunerna. Trots att medvetenheten finns om vilka negativa konsekvenser på samhällsstrukturen som kan uppstå och trots tidigare ambitioner att bevara och stärka sina stadskärnor tar nu många stadskärnor stryk. Hur kan kommunerna ges bättre möjligheter att ta sitt ansvar för helheten, för de allmänna intressena och för 15

5.2 Historik de svagas rätt? En väg ut ur detta dilemma är att bredda kommunens verktygslåda. Istället för att endast hantera ett smalt restriktionssynsätt, kan kommunen till exempel hjälpa svaga områden med aktiva åtgärder. Att föra en dialog med intressanta aktörer är också ett konstruktivt sätt. Svensk detaljhandels uppbyggnad formades under miljonprogrammens 1950- och 60- tal. Då fick vi de stora bostadsområden där gångavstånd till bostad var en viktig faktor. I dessa centra fanns ett relativt brett utbud av dagligvaror, fackhandel och service. De kännetecknades av ganska små butiker och planerades för inköp till fots. Idag har de blivit omoderna, det klena utbudet och den begränsade biltillgängligheten har öppnat för butiker i biltrafiklägen. A-lägen klarar sig bra medan B-lägen får det allt svårare. Denna beskrivning stämmer även på Södertälje. Samtidigt gjorde varuhusen intåg i våra stadskärnar. Deras krav på utrymme och biltillgänglighet förfulade ibland stadskärnorna men orsakade samtidigt den första vågen av centrumvandring i modern tid. Den gamla stadskärnan blev mer eller mindre utkonkurrerad. Denna beskrivning stämmer i princip även på Södertälje. Drivande grundfaktorer under perioden var: ett alltmer utspritt boende, förbättrade levnadsvillkor, ökat bilinnehav, förbättrad konservering och kylteknik, kvinnans emancipation och ändrad lagstiftning avseende prissättning och öppethållande. Denna beskrivning stämmer på Södertälje med undantag av att tätorten har en ovanligt hög andel av kommunens totala antal boende, närmare 80 %. Detta ledde till en våg av strukturrationalisering: färre och större butiker, ökad självbetjäning och högre omsättningshastighet. Antalet dagligvarubutiker har till exempel minskat med 5 % per år mellan 1960 och 1970. Därefter ligger minskningen på 3 4 % per år fram till idag. Nu ser sedan ett par år tillbaka vi ett trendbrott. Butikerna har blivit större, "supermarkets" (dagligvarubutik med en säljyta på mellan 400 och 2 500 kvm) har ökat sin marknadsandel från 3 (1960) till 77 % (1997). Och utvecklingen går mot ännu större butiker. Denna beskrivning stämmer i princip även på Södertälje. Externhandeln har i Sverige utvecklats fortare än i många andra Europeiska länder. Små stadsdelscentra har tappat mark. Lågprishandeln flyttar fram positionerna, vilket skapar branschglidning (då de verkar sälja i stort sett allting). Stora stadsdelscentra har ibland utvecklats till regionala köpcentra, cityvaruhusen har kraftigt reducerats, och för volymhandeln säljs långt över hälften i externa eller halvexterna lägen. Sveriges liberala regler på detta område har underlättat och snabbat på denna utveckling. 16

Även i Södertälje flyttar lågprishandeln fram positionerna, kanske till och med med en Lidl i centrum! Stadskärnornas handel har tappat marknadsandelar under nästan hela efterkrigstiden. När det första stora externa köpcentrumet kom drabbades stadskärnorna kraftigt, mest känt är A6 som fick Jönköpings stadskärna att tappa över 20 % "över natten". Stadskärnan tappar marknadsandelar på grund av svårigheten att skaka fram för handeln rationell yta. Denna beskrivning stämmer även på Södertälje. Den speciellt hårda konkurrensen utifrån har även bidragit till den svaga utvecklingen i stadskärnan. Efter varuhusdöden kom en del att förvandlas till gallerior, vilket orsakade en andra centrumvandring i många av våra städer. I en del fall har den parkering som tillhörde varuhusen bevarats och i andra fall har den försvunnit eller reducerats. Dessa gallerior kom som ett svar på externhandelns utveckling. Förnyelsen av stadskärnorna har varit nödvändig för att balansera den ökade konkurrensen. Föreningen Svenska Stadskärnor är ett resultat av denna process. Det har visat sig nödvändigt att skapa samverkan även i stadskärnan som svar på köpcentras naturliga konkurrensfördel på detta område. En viktig erfarenhet har varit att stadskärnan inte ska försöka bli bäst på de områden som man inte kan "vinna" (tillgänglighet, öppettider och liknande) utan istället bli bäst på upplevelsevärden (där köpcentret inte kan "vinna"). Bäst för helheten uppnås när utbudsställena kompletterar varandra; att externhandel har en inriktning mot prisorienterad och/eller volymorienterad handel. Södertälje står inför en sådan utmaning och har påbörjat sin förnyelse av stadskärnan, det som ibland kallas "den tredje förnyelsevågen". Annan service (såsom post, bank, apotek, system med mera) har genomgått en liknande men senarelagd utveckling. Apoteket har flyttat fram positionerna i skuggan en förändring av monopolet. Postkontorens service har överlåtits på dagligvarubutiker och bensinstationer. Banklokaler står inför en fortsatt strukturrationalisering och så vidare. Notera att i takt med att detaljhandeln flyttar ut från stadskärnan ersätts den med restauranger, annan kommersiell service, social service, caféer med mera. En minskad marknadsandel för stadskärnans detaljhandel behöver alltså inte nödvändigtvis alltid vara av ondo. 5.3 Framtidens konsumentbeteenden Följande avsnitt blir mer allmänt hållet så som ofta är fallet när man försöker beskriva framtida beteenden. Konsumentens framtida efterfrågan styrs av överordnade faktorer såsom sysselsättningsgrad, rörlighet, teknologi och nya livsstilar. Framtidens kund blir allt mer kunnig och bortskämd. Detta leder till mer komplexa inköpsmönster och större krav på anpassning från handelns sida. Detta ökade krav på 17

kundvård (hitta sin kund och vårda den väl) smyger sig allt längre ner i kommunstorlekar. Det finns några huvudbefolkningsgrupper som handeln i Södertälje behöver bli bättre på att rikta in sig mot: grupper med olika inkomstsituation, grupper med polariserat köpbeteende (ställer krav i vissa inköpssituationer men inte i andra) och grupper med olika religion, tradition och liknande. Det sker en alltmer ökad fokusering på beteende och preferenser istället för på ålder. Befolkningspyramiden är inte lika logisk som en gång i tiden. Mönstret är att dagens medelålders och äldre inte ändrar livsstil utan tar med sig sin attityd upp i åldern. Samtidigt minskar antalet människor i arbetsför ålder, och barnafödandet ligger fortsatt på en hög internationell nivå. Trenderna är dock starkast i storstäderna. Skor, barnkläder och leksaker är gynnade branscher då den äldre generationen i hög grad prioriterar sina barnbarn. Vart tog 50- och 60-talisterna vägen? Det finns en inneboende motsättning mellan två trender, den mellan en ökad efterfrågan på bilorienterad handel (den rationella konsumenten) och ett alltmer ökat miljömedvetande (den gröna konsumenten). Miljörelaterade kvaliteter blir allt viktigare. På sikt måste detta leda till en stads- och samhällsplanering som framkallar ett mindre bilberoende. Vi ser på sikt en urbaniseringstrend (det blir mindre omdebatterat att bygga tätt) och ökad satsning på (tyvärr ofta dyra) kollektivtrafiklösningar (av ekonomiska skäl blir det dock här en stor skillnad mellan stora och små kommuner). Gleshet står mot tätare stadsrum. I Stockholm pågår en påtaglig förtätning av befintlig bebyggelse. Södertälje verkar tänka i samma banor. En svår nöt att knäcka är att i upphandlingsskedet av bussbolag inte alltid välja den billigaste lösningen, då bussoperatören blir en viktig bricka i att nå miljöambitionerna. E-handeln tar allt större marknadsandelar. På mindre orter går detta hand i hand med mer "gröna" inköp i brist på god kollektivtrafik. Det är mycket omdiskuterat hur stor denna handel kan komma att bli. Barnsjukdomarna är fortsatt många. Eftersom handeln även fyller en social funktion har e-handeln potential att drabba externhandeln mer än stadskärnan. Svensk Handel Region Stockholm beskriver fyra huvudlinjer för konsumentpreferenser: 1. handla billigt 2. handla rationellt (externhandels starka sida då inköpslistan styr) 3. "handla upplevelser" (stadskärnans starka sida med ett utbud av kommers, miljö och kultur) och 4. handla på vägen till/från arbetet, fritidssyssla och liknande. 18

Moraberg har en potential att bättre fånga upp punkt fyra än vad den mäktar med idag. Närservice kanske inte alltid prioriteras. Några konsumentgrupper som därför lätt kommer i kläm är: pensionärer, ungdomar, handikappade, olika invandrargrupper och barnfamiljer. Kommunerna får en fortsatt roll i att hjälpa närservicen. I detta arbete får kommunens fastighetsbolag en viktig roll att spela. Vi får en ännu tydligare uppdelning mellan kvalitativ, service- och upplevelseinriktad handel i stadskärnorna tillsammans med ett kultur- och serviceutbud i större städer, och kvantitativ handel (låga priser och volym) i externhandeln. 5.4 Sannolik utveckling för Södertälje Tillväxten av service, kontor och andra verksamheter i tätort förläggs alltmer till perifera "mellanland", där det storskaliga vägnätet ger attraktiva noder. Kontor som kräver fina adresser hittar man även i fortsättningen i centrala lägen. Bensinstationerna tar allt större andel av dagligvaruhandeln och servering, och komplettera i de områden där befintlig närservice inte räcker till. Handel och service på små orter lever under speciella förhållanden, där livsmedelsbutiken är det viktigaste navet som försörjnings- och samlingspunkt. Tre av kommunens kommundelar är för små för att nå upp till en kritisk massa för att långsiktigt kunna erbjuda en rimlig närservice. Det är mer tillfälligheternas spel (läs handlarens privata situation som avför) hur länge en butik finns kvar och vad den erbjuder. Kommundelen Järna däremot har en tillräckligt stor kritisk massa för att kunna bibehålla ett levande inre liv. Här krävs stöttning och skydd från kommunens sida. För Södertälje tätort är framtidsbilden splittrad mellan små bostadsorienterade centra och butiker som går bra och sådana som har svårigheter. Handeln i stadskärnan, Moraberg och Vasa kommer även på lång sikt att tillhöra "vinnarna". 19