Tankar från Ö(s)ter om det framtida Halmstad



Relevanta dokument
Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Detta är Västsvenska paketet

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

Mer människor, mindre trafik

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

Stora Höga med Spekeröd

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Presentation av alternativen i enkäten

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping


Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Reflektion från seminarium 5

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Underlag för planuppdrag

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Trolleberg Ridhus Skissförslag gunilla svensson arkitektkontor ab

Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Tyck till om din framtid!

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Kv Herkules och Oden i Trelleborg

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Ådalsbanan. - den viktiga länken

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Kristianstad bygger för framtiden

Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland

Användning av mark- och vattenområden

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Nybyggarland i Kungens Kurva

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

Västlänken och Alternativen

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

Remiss Skrivelse (S): Lund behöver en samlad strategi för de aktuella bergtäktsärendena

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Därför behöver vi Götalandsbanan

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

Slottsmöllans tegelbruk

Steninge slottspark Trafikstudie

ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

KUST- & BÅTPLATSER I GÖTEBORG 2007

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm

Regeringens beslutade 4 juni att E 20 genom Alingsås tätort inte finns med i den nationella planen för transportsystemet

Välkommen till. Nordmaling!

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Boendeplan för Skellefteå kommun

Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Mejseln 11 och 12 Nynäshamn, Nynäshamns kommun.

4 Mälarstäder

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

FÖRSTUDIERAPPORT Bålbroskogen i Rimbo tillfartsväg för motorfordon Gatu- och parkavdelningen

Landsbygdsutveckling i ÖP

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Transporternas roll för landsbygdens framtid

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

Kommunanalys Kristianstad

Jämförelse mellan olika områden för äldreboende

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

Översiktsplan Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R)

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Transkript:

Östers socialdemokratiska förening Augusti 2008 Tankar från Ö(s)ter om det framtida Halmstad 1. Allmänna synpunkter kring översiktsplanen Havet har för många en särskild lockelse. Det kan vara känslan av oändlighet när man blickar mot horisonten, den salta doften, vindarna, vågornas ljud eller fågellivet och fisket. Många söker möjlighet till boende med vattenkontakt och planeringen i många kommuner syftar till att skapa boendemöjligheter med hav och vatten som en del i boendets kvaliteter. Halmstad är för miljoner människor en ort som på ett positivt sätt förknippas med kust, båtar, stränder och salta bad en ort som kraftigt ökar sin befolkning den tid på året människor fritt väljer sin vistelse semestern. Samtidigt kan vi konstatera att Halmstad har haft en mer än 30-årig period av obruten expansion. Vare sig konjunkturnedgångar eller nedläggningar av verksamheter har förmått bryta expansionen. Vad vi ser är ett exempel på det efterindustriella samhällets utvecklingslogik. Verksamheter söker sig dit arbetskraften finns och denna finns där det är attraktivt att bo och leva. Vid planerandet av Halmstads framtid ska vi därför ta fasta på de faktorer som skapar den goda situationen och utveckla dessa, samtidigt som vi tar tag i de negativa faktorerna. Översiktsplaneringen är ett av de instrument som kan och ska användas. Det är inte ett primärt mål att Halmstad ska växa snabbare kvantitativt. Det är kvaliteterna som är det viktiga. Vi vill att Halmstads tillväxtfaktorer ska stärkas i syfte att vi själva ska kunna välja vår framtid och bli en ständigt bättre kommun att leva i för folkflertalet. I detta måste ingå att vi ska motverka etablering av verksamheter som ger ringa bidrag till, eller direkt motverkar, en kvalitativt bra utveckling. Vilken storlek som är lagom kan inte avgöras i absoluta invånarantal. Vi bör vara så stora att vi får bra kommunikationer, bra utbildning, bra tillgång till kultur, kvalificerad sjukvård osv. Det behövs därtill kommunalekonomiska studier kring tillväxtens effekter. Vad är lagom tillväxt och vilka blir de kommunalekonomiska och sociala effekterna av tillväxtens olika delar? Vi behöver i det sammanhanget en strategi för hur den alltför låga medelskattekraften ska närmas riksgenomsnittet. Vi har i Östers S-förening arbetat fram ett antal idéer i detta syfte. Dels har vi idéer om kommunen och centralorten i stort, men vi har framförallt tagit fram idéer till en vision om utvecklandet av Östra Halmstad, dvs den del vi primärt verkar i och för. En vision som måste leda vidare till en planering som är långsiktig och hållbar för flera generationer. Mycket handlar om boendets kvaliteter och tillgänglighet till vatten och stränder. Det kan handla om havsutsikt eller nära tillgänglighet till strand fotledes eller per cykel. I Halmstad har denna utveckling inletts genom byggnation av Gamletullsområdet, samt byggplanerna på Söder. Mindre har diskuterats att skapa kustkontakt från den befintliga bostadsbebyggelsen. Nu gäller det att lösa detta och att skapa nya attraktiva områden för bra boende, där närheten till havet utnyttjas som en värdefull tillgång. Ett nytt tänkande behövs för industriers och trafikleders placering. Antaget av medlemsmötet 08-08-18 1(6)

Sedan förra översiktsplanens utarbetande har ett flertal faktorer fått ökad tyngd och därmed förändrat planförutsättningarna. Bland dessa kan nämnas följande: Det behövs en större tillgång på bra platser för byggande av bostäder. Ökande kostnader för drivmedel gör att biltrafik, flyg och kustsjöfart kommer att pressas nedåt. Samtidigt ökar efterfrågan på järnväg och andra energieffektiva kommunikationsmedel, exempelvis annan kollektivtrafik och cykel. Vi måste hantera denna situation så att Halmstad får goda kommunikationer på ett sätt som både är ekonomiskt och miljömässigt bra. Det globala klimatproblemet framstår tydligare. Vi har att planera både för åtgärder som bidrar till att minska växthuseffekten och för åtgärder som skyddar oss mot de effekter vi redan kan se av klimatförändringarna. Vi måste ta hänsyn till de kostnadsökningar som uppkommit på tidigare tänkta trafiklösningar och söka kostnadseffektivare alternativ när Halmstads kommun nu är på väg in i ett låneberoende. Vi behöver kommunalekonomiska kalkyler kring tillväxtens effekter. Kommunen måste ha en strategi för en höjning av medelskattekraften. Vi har länge diskuterat segregationen i vissa av Halmstads östra stadsdelar. Öster är idag en del av Halmstad med låga medelinkomster och höga ohälsotal. Vårt Öster ska ha minst lika bra parametrar som riksgenomsnittet genom en långsiktigt sund utveckling. Halmstad är en delad stad med en tyngdpunkt av hyreshusboende på Östra sidan och en tyngdpunkt av villaboende på Västra sidan. Detta måste förändras på ett sätt som är bra för hela kommunen, men det viktigaste är åtgärder som gör att invånarna med högre kvalitet kan bo och verka på Öster. Vi presenterar nedan ett antal förslag i denna riktning. Antaget av medlemsmötet 08-08-18 2(6)

1.1 Generella idéer om Halmstad Förslag från Östers S-förening: 1 Ska Halmstad även fortsättningsvis vara en miljömässigt attraktiv ort krävs en medveten satsning som leder till mindre trafikstörning i attraktiva områden nära centrum och kusten. Istället för att bygga ytterligare dyra och miljöstörande trafikleder nära kust och centrum bör en miljömedveten och framåtsyftande satsning ske för att minimera negativ påverkan av trafiken genom att i största möjliga utsträckning dra ut trafiken från centrum och kustzonen. Istället bör trafiken flyttas österut för minskat buller och miljöpåverkan av avgaser etc. Innovativa lösningar har prövats på flera håll. Exempelvis har Göteborg och Lund genomfört intressanta lösningar på temat miljözon. Halmstad kommun bör snarast initiera en utredning hur aktiva miljöstyrande åtgärder kan påverka och minimera trafiken i centrala områden och nära kusten. 2 Trafikplaneringen måste utgå från flera alternativa scenariers beroende på att olika faktorer kan komma att utvecklas på olika sätt. Planera huvudscenariot för minskad biltrafik mot bakgrund av ökande realpriser på energi! 3 Frågor om kollektivtrafikförsörjning måste få större tyngd vid förläggning av bostadsområden. Inte minst är det intressant att skapa förutsättningar för linjedragningar där kollektivtrafik till nya områden kan förbättra turtäthet för befintliga områden. 4 Att ett Resecentrum ska tillkomma vid den nuvarande centralstationen är nog de flesta överens om. Det är viktigt att det från början etableras med en genomtänkt lösning. Provisorier är ofta dåliga lösningar som därtill har en tendens att blir bestående. 5 Vi vill med åtgärder på många plan hejda och pressa tillbaka segregationen i Halmstad. Detta måste göras med planinstrumenten, men även med helt andra åtgärder. Tillkommande hyreslägenheter bör i första hand byggas på västra sidan om Nissan, medan villor och bostadsrätter i första hand byggs på östra sidan. Alla Östers bostadsområden ska hållas i skick och potentiellt förfall måste mötas i tid. Samma princip ska självfallet gälla i hela kommunen. Hyreslägenheterna på Västra sidan måste troligen byggas av HFAB för att de långsiktigt ska förbli just hyreslägenheter. 6 Trycket mot kusterna gör att strandskyddet måste värnas. Våra stränder ska förbli tillgängliga för alla. 7 Flygplatsens vara eller inte vara har diskuterats. Det är väl känt att inrikesflyget går in i en nedgångsfas, vilket Luftfartsverket planerar för nationellt. Flygfältet är ett stort område, men vilken potential har området? Flygfältsområdet bör värderas ifråga om alternativ användning. Värderingen bör omfatta såväl ekonomiska som funktionella jämförelser med nuvarande användning som flygfält. 8 Containertrafik baserad på en kombination av järnväg och lastbil kommer med all säkerhet att öka de närmaste decennierna. Omlastningsterminal för järnväg/landsväg bör planeras så att genomgående godståg kan angöra, men denna bör ligga väl till ur trafiksynpunkt, dvs på utsidan av E6. Villmanstrand har nämnts i diskussionerna. Placering av omlastningsterminalen bör utredas närmare. 9 Det är troligt att höghastighetsjärnvägar kommer att byggas i Sverige och successivt överta stora delar av inrikesflygets nuvarande roll. Det blir då separata spår utan skarpa kurvor. Viktigt för Halmstad är att skapa förutsättningar för att få en station vid den höghastighetsjärnväg som kan komma. Därför är det väsentligt att Halmstad idag inte planerar på ett sådant sätt att en framtida station vid höghastighetsjärnvägen omöjliggörs. Öster om Halmstad finns i nuvarande översiktsplan ett reservat för ledningar och höghastighetsjärnväg. Följden av det långa avståndet från bebyggelsen blir att Halmstad riskerar att inte få någon station eller få en station strax väster om Skedala. Nuvarande E6- sträckning fastlades på 60-talet och har kommit för nära havet och Fylleåns mynning, vilket lett till en passage med farliga sidvindar och samtidigt buller vid Östra Stranden. Varför inte göra reservatet för höghastighetsjärnväg till ett reservat för framtida E6-sträckning och reservera nuvarande E6- sträckning för höghastighetsjärnväg? Reservera plats för station vid Sannarp! Antaget av medlemsmötet 08-08-18 3(6)

2. Vår vision för Ö(s)ter Vi vill lyfta Östers status som område att leva och verka i. Detta kommer att ge positiva effekter och gynnar samtidigt kommunen som helhet, inte bara oss som bor i området. Östra Stranden är en av de finaste resurser Halmstad har. En central kuststräcka med badbart vatten och fyra km barnvänlig strand är en potential som många kommuner avundas och som skulle kunna utnyttjas mer. I anslutning till stranden finns sedan generationer en omfattande sommarstugebebyggelse, dock alltmer trängd av trafikleder och industriell verksamhet. Hittills har det i mycket liten utsträckning diskuterats att skapa goda boendekvaliteter med Östra Stranden som grundläggande resurs. Det vill vi ändra på. Vi vill helt enkelt vända Östers ansikte mot stranden. Idag har vi en bebyggelse på Linehed, Gustavsfält och Andersberg som är skild från havet av Laholmsvägen, industriområden och järnvägen. Samtidigt är centrala Halmstad skiljt från Östra stranden på motsvarande sätt. Vi vill bryta dessa barriärer som gör Östra stranden till en baksida och samtidigt se till att nya barriärer inte tillkommer. Vi vill att bebyggelsen ska hänga ihop. Centrum, Linehed, Gustavsfält, Andersberg och Östra Stranden ska hänga ihop i en tilltalande helhet. Samtidigt har vi anledning att söka bra lägen för framtida bostadsbebyggelse i det växande Halmstad. När vi gör detta måste vi även ta hänsyn till trafikförsörjning och ekonomiska aspekter och samtidigt ta hänsyn till fritidsbebyggelse. Var finns byggbara områden som kan ha nära kontakt med Östra Stranden, binda ihop den med befintliga bostadsområden, har verksamheter som bör avvecklas eller flyttas, har bra läge gentemot kollektivtrafik och centrum? Svaret är Larsfrid och framförallt Vilhelmsfält. Att anordna stora delar av dessa områden för bostadsbebyggelse är navet i vår vision för Öster. Områdena används idag som industriområden företrädesvis för åkeriverksamhet, lättare tillverkning och viss handel. De är betydligt större än Gamletull och hela ytan behöver inte omedelbart omvandlas till bostadsområde. Handel och lättare icke miljöstörande tillverkning kan samexistera med bostäderna under en längre period. Det primära är att åkeriverksamheten flyttas till rätt sida om E6 med mindre tung trafik bland bostäder som resultat. Åkeriverksamheten finns på en stor, glest bebyggd, yta i Vilhelmsfälts centrala del en yta som relativt snabbt kan bebyggas med bostäder utan större kapitalförstöring. Handeln och andra lättare verksamheter kan med fördel ligga kvar närmast E6 och järnvägen. Just på kommunikationernas område finns några av idéns stora fördelar. Det externa vägnätet är väl utbyggt, liksom nät för el, VA, fjärrvärme osv. Kollektivtrafiken kan med små åtgärder ändras så att Linehed, Andersberg, Larsfrid, Vilhelmsfält och Fyllinge kan täckas med samordnad linjedragning, vilket kan ge täta turer till fördel för hela Öster. Vi har länge diskuterat segregationen i vissa av Halmstads östra stadsdelar. Genom att lyfta dessa stadsdelar och samtidigt nybygga på Öster med andra upplåtelseformer än hyresrätt skapar vi en bra grund för att pressa segregationen tillbaka. Planinstrumentet måste användas i dessa syften. Det främsta hotet idag mot en sund utveckling är den sk Södra Infarten. En trafikled som kommer ur de sk hamnledsplanerna och som till en mycket hög kostnad för överskådlig framtid ytterligare skiljer Öster från stranden. Vi måste söka andra lösningar, gärna innovativa, som till en lägre kostnad gör att vi får bättre förhållanden än idag inte sämre. Vi ska ha en trafikplanering som gör att Öster får en rationell trafikföring, men det är inte primärt att genomfartstrafik ska dras genom området. Framförallt får inte trafikleder skilja Österborna från de viktigaste värdena i boendet. Vi vill också ytterligare utveckla Östra stranden till den pärla den har alla förutsättningar att vara. Detta till fördel både för Halmstadborna själva, för stugägare och för campinggäster. Antaget av medlemsmötet 08-08-18 4(6)

2.1 Utveckla boendekvaliteterna - förena Östers boende med stranden och vattnet Förslag från Östers S-förening: 1 Vi vill utveckla Vilhelmsfält, men delvis även Larsfrid till områden för i första hand bostäder, men även för viss handel och lättare näringsverksamheter. Kombination bostäder, service, handel och icke miljöstörande mindre industri på Larsfrid och Vilhelmsfält ger en levande stadsdel och utvecklar stadsbilden för hela Öster med en sammanhängande koppling hela vägen från Östra Stranden till Linehed och Andersberg men även från centrum och ut mot Fyllinge. Vi vill i första hand se andra upplåtelseformer än hyresrätter på Öster inkl Vilhelmsfält och del av Larsfrid. Samtidigt är studentbostäder intressanta på en del av Larsfridsområdet. 2 Buffertzon skapas vid järnväg och E6, säkerhetsavstånd kanske 50-100 m, som används för lättare industri och handelsverksamhet på inlandssidan, vilket skapar bullerdämpning. Därinnanför byggs bostäder. 3 Fina boendekvaliteter, med goda kommunikationer, kommer att kunna skapas längs Nissans östra sida. En tydlig gräns mellan bostäder och hamn/industrier längs Nissans Östra sida måste skapas för att uppnå detta. Denna bör troligen vara identisk med gränsen för hamnens verksamhetsområde. Det är positivt att Tullkammarkajen bebyggs då även detta knyter centrum till Öster och stranden. 4 Vi ser ovanstående förslag som ett attraktivt och mer kostnadseffektivt alternativ till den nu planerade utbyggnaden av exempelvis Björkås och Assarp. Dessa områden bör av flera skäl läggas senare i planerna. 5 De kollektiva kommunikationerna ska utvecklas i det framtida Öster. Genom etableringar av bostäder på Larsfrid och Vilhelmsfält får vi underlag till tätare turer för hela Öster. Etableringen av en spårvagnslinje bör undersökas. 6 Vilken framtid har oljedepåområdet? Vi har sett verksamheten krympa under en lång följd av år. Cisterner har skrotats och stora delar har övertagits av annan verksamhet. Det är troligt att konsumtionen av bensin och eldningsoljor/diesel kommer att minska ytterligare under den närmaste framtiden och att antalet hamnar med oljedepåer, och därmed förenade risker, kommer att minska. Området, som inte ingår i hamnens verksamhetsområde, borde långsiktigt avsättas till annan, icke industriell verksamhet. 7 Gör en demarkationslinje mellan Östra Stranden och hamn-/industriområden! Hit men inte längre måste gälla för idustri- och logistikverksamheterna. Den fördjupade översiktsplanen bör innehålla en begränsningslinje mellan strandnära områden och dessa verksamheter. Gränslinjen bör pressas så långt västerut det går. 8 Ett centrum för Östra Stranden behöver återskapas. Det tidigare centrat kring Timmerstugan förstördes av genomfartsvägen till hamnen. Centrat bör inrymma minigolf, kiosk, café, matservering, mm och vara ett nav i folklivet. Frågan om centrat måste utredas ytterligare. 9 Fylgiaparken bör göras mer tillgänglig och fler gång- och cykelpassager över Fylleån bör skapas så att Fyllinge knyts närmare Öster, framförallt med grönstråk. 10 Hur bör den gamla deponin vid Gustavsfält hanteras? Vi kan inte ha ett stort område med så centralt läge som har så oklara betingelser. Vad krävs för att göra marken användbar och hur bör den användas? Denna fråga måste utredas närmare. Antaget av medlemsmötet 08-08-18 5(6)

2.2 Trafiklösningar för ett utvecklat Öster Förslag från Östers S-förening: 1. Den planerade sträckningen av Södra infarten/hamnleden bör ej komma till stånd av följande skäl: Kostnaden är alldeles för hög i förhållande till nyttan. Inget hittills genomfört projekt av något slag i Halmstad har varit i närheten av den kostnad som gäller här. Delar effektivt och för alltid Öster, samt även Söder och Alet, från havet. Skapar ökat buller på Östra Stranden. Skär av det fina Västervall från allt annat än vägar och industrier. Försvårar byggande på Larsfrid och Vilhelmsfält. Ökad belastning av såväl buller som avgaser (beroende av vindriktning som oftast är västlig) Förstärker ytterligare uppdelningen mellan Öster och Väster. Hamnleden och Södra infarten, i sin nuvarande form, betingar varandra. Utan Södra infarten blir Hamnleden inte effektiv och utan Hamnleden blir Södra infarten orimlig. Vi föreslår istället att Södra infarten följer nuvarande sträckning, dvs Laholmsvägen. Detta gör att en kortare sträcka behöver anpassas än den långa sträcka som helt behöver nybyggas. Detta alternativ måste kostnadsberäknas. Nuvarande infart via Laholmsvägen bör byggas om så att bullerstörningarna minskar och barriäreffekten mellan bostäder och strand reduceras. Den bör sänkas mellan E6 och Larsfrid. Lämpligaste förbindelse till hamnområdet är troligen via Larsfridsvägen och passage under järnvägen (absolut inte över!) för minskat buller. Passager över Laholmsvägen skapas på ett flertal ställen. På minst en delsträcka överdäckas vägen så att ett grönt stråk kan skapas ner mot stranden. Man kan då passera över en kulle utan att märka att det går en väg under. Troligen kan man sänka ned Laholmsvägen till +4 meter, dvs med cirka 2 meter mot idag. Genom sänkning och bullerplank minskas störningarna för omgivningen. Detta kommer att bli en både bättre och billigare lösning än den nu planerade Södra infarten. 2. Genom att dra huvudförbindelsen till hamnen längs Oljevägen blir anslutningen till den planerade Hamnporten trafikmässigt bättre och man får större avstånd till Gröningen och det nya handikappbadet. Ökade möjligheter skapas även för användning av det nuvarande oljedepåområdet till annat. 3. Styr trafiken genom att göra genomfart via Laholmsvägen mot centrum och Väster mindre attraktiv, t ex med rondeller. Minskade utsläpp och mindre buller från trafik och industri gör Öster mer attraktivt för olika grupper och behov. Favorisera användning av E6 och dess avfarter. 4. Åkerier och logistikföretag bör genomgående ligga på utsidan av E6. Detta kommer att medföra att störande trafik styrs bort från bostadsområdena, vilket ökar kvaliteten i boendet. 5. Gång- och cykelvägar anordnas under järnvägen på flera platser vid Vilhelmsfält för att skapa bilfri och nära anknytning mellan bostäder och strand. 6. Bullersäkra delar av Wrangelsleden om trafiken ökar där. Bör delar av den sänkas? 7. Ett gång- och cykelstråk bör skapas sträckan Stationsgatan fd Badvägen handikappbadet. Detta knyter centrum till Östra stranden. 8. Det är även önskvärt med ett gångstråk som förbinder Öster och Väster nära stranden. En sammanlänkning med Prins Bertils stig är starkt önskvärd. Kan en bilfri gång- och cykelpassage över Nissan anordnas på sätt som inte stör båttrafiken? En lättare svängbro är en fundering inom gruppen. Antaget av medlemsmötet 08-08-18 6(6)