En vecka utan lastbilar i Halmstad



Relevanta dokument
En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning

En vecka utan lastbilar i Uppsala

11 saker du inte visste... men borde veta

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

GODSTRAFIKPLANERING FÖR HÅLLBARA STÄDER VAD GÖR SVERIGES KOMMUNER? Emeli Adell, Trivector

En vecka utan lastbilar - en undersökning på 6 orter i Sverige

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Fakta om transporter 2012

Logistikutredning Södermalm

Fakta om åkerinäringen

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Livsmedelsförsörjning vid kris. Livsmedelsdagarna 21 nov 2018

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Kammarkollegiets författningssamling

Trafikverket, Borlänge

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Kammarkollegiets författningssamling

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Vårt ord håller hela vägen

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid

Lastbilstrafik miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 2017, varav 99 % i inrikestrafiken.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

Framsyn för krisberedskap. Samhällskritiska transporter

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Staplar och goda betyg. Sammanställning av Dala Vatten och Avfall AB:s kundundersökning i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro 2015.

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Konsekvenser för Gotland med uteblivna transporter till och från omvärlden. Fokus på livsmedel.

Kundenkät Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro samt jämförelse med Dalarna- och Sverigemedel

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Välkommen!

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Kombinera mera för miljöns skull

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

En undersökning om samhällsservice i tätort

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan *

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall KSN

Regionservice. vår verksamhet och vårt erbjudande

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

PÅ VÄG FÖR VÄRMLANDS ÅKARE

Varför bildas Trafikverket?

Citylogistik. Godskollektivtrafik i stadsmiljö. Schenker Consulting AB 1

Några pågående projekt

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Lastbilstrafik miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i inrikestrafiken.

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Uppföljning av långväga buss

PM Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

ett starkt lyft för framtiden

Beroende- och konsekvensanalys, transporter. Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden

Simulering av koldioxidutsläpp

Sveriges ledande restaurang- och storköksspecialist. Martin & Servera-gruppen

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott

Därför behöver vården. Kasewa Dabagh Celepli/ AIS / SoL

Projekt Utbytbarhet mellan transportslag en fallstudie av StoraEnso

SAMHÄLLSBAROMETERN Om Projektengagemang

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Transporter, miljö och klimathot

Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3

Logistik som du vill ha den

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Hur kan vi som transportköpare

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Framtidens transporter sker med biogas och el

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

DIGITAL MATHANDEL Rapport En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

Klimatneutrala godstransporter på väg

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

TYA:s Arbetskraftsbarometer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

ATT RÄKNA MED INDEX. 2. Räkna med index, ett exempel

Transkript:

En vecka utan lastbilar i Halmstad Maj 2013 SVERIGES ÅKERIFÖRETAG BOX 7248 103 89 STOCKHOLM Besöksadress: Kungsgatan 24 Telefon: +46 (0)8-753 54 00 +46 (0)8-755 60 01 epost: info@akeri.se www.akeri.se

Innehåll En vecka utan lastbilar i Halmstad... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Lastbilstransporternas betydelse i samhället... 4 Halmstads kommun... 4 Åkerinäringen och transportverksamheter i Halmstad... 5 En vecka utan lastbilar... 6 Metod... 6 Scenario... 6 Måndag, dag 1... 7 Tisdag, dag 2... 9 Onsdag, dag 3... 10 Torsdag, dag 4... 11 Fredag, dag 5... 12 Halmstad särskilda kommentarer... 13 Slutsats... 13 Rapporter och publikationer... 14 Webbplatser... 14 Kontaktade verksamheter... 15 Sid 2

En vecka utan lastbilar i Halmstad Inledning Denna rapport handlar om vad som händer i Halmstad om alla transporter med tunga lastbilar upphör under en vecka. Syftet är att genom några exempel visa vilken betydelse lastbilstransporter har för att samhället ska fungera. Sannolikheten för att alla lastbilstransporter oväntat ska upphöra är liten, men scenariot visar vilken nyckelroll lastbilstransporter har idag. Slutsatserna i denna rapport grundar sig i huvudsak på intervjuer med nyckelpersoner i ett antal lokala verksamheter som förstås bara täcker in en del av alla de områden i samhället som behöver transporter. Vi har medvetet valt sådana som ligger nära medborgarnas vardag. Exemplen indikerar ändå att det finns kritiska samhällsfunktioner som snabbt drabbas om lastbilarna slutar att rulla. Hans Engström Projektledare Bakgrund Professor Alan McKinnon vid Heriot Watt University har genomfört en studie av konsekvenserna av ett stopp för alla transporter med tunga lastbilar i Storbritannien. McKinnons studie visar klart hur beroende samhället är av lastbilstransporter. I Sverige har det saknats liknande studier kring lastbilstransporter. 1982 genomförde dock Ove Krafft vid företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet en studie av godstransporternas betydelse för en tätort. Orten var Alingsås - en industri och handelsort med småstadskaraktär och samtidigt ett viktigt regionalt centrum. Krafft undersökte transportmönstren hos tolv företag i olika branscher i Alingsås och kunde utifrån de resultaten ge en bild av lastbilstransporternas betydelse. Den tidigare Krisberedskapsmyndigheten, KBM, har inom ramen för Samverkansområdet Transporter genomfört övningar där man diskuterat de hypotetiska följderna kring tre scenarion; influensapandemi, kraftigt snöoväder och terrorattentat. Myndigheten har också i flera sektorstudier belyst hur olika delar av samhället drabbas vid olika scenarion. Flera av studierna pekar på samhällets behov av väl fungerande transporter. Den tidigare Krisberedskapsmyndigheten har i rapporten Faller en faller då alla? (2008) redovisat samhällskritiska beroende och lämnat förslag med avseende på beredskap inför krissituationer. I rapporten konstateras att störningar i transportsektorn, vid sidan av el och elektroniska kommunikationer, ger störst konsekvenser för andra samhällsviktiga verksamheter. Sådana verksamheter är drivmedelsförsörjning, livsmedelsförsörjning, vård och omsorg. Ingen av studierna ger dock en bild av hur uteblivna lastbilstransporter, praktiskt påverkar vår vardag. Därför har Sveriges Åkeriföretag kontaktat ett antal olika verksamheter och företag på olika orter i Sverige för att få en bild av vad som händer när deras transporter/leveranser inte fungerar. Sid 3

Lastbilstransporternas betydelse i samhället Svenskregistrerade lastbilar med en maximilastvikt på minst 3,5 ton körde 2,5 miljarder kilometer år 2011 och transporterade 325 miljoner ton gods. Tidigare Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA, konstaterade att lastbilen är inblandad i runt 80 procent av transporterna, oavsett om man räknar efter godsets vikt eller värde i kronor. Lastbilen som transportmedel för gods är alltså mycket central. (SIKA Statistik 2009:12) Lastbilstransporter utför framför allt en stor del av det lokala transportarbetet, både när det handlar om transporter mellan orter och som en del i längre transportkedjor. Lastbilstransporter är därför ofta en förutsättning även för transporter med andra transportslag. Lastbilstransporter kan ersätta de flesta andra transportslag men är däremot svårare att ersätta med andra typer av transporter. Järnväg och sjöfart är till sin natur begränsad i sin flexibilitet och lastbil är därför ofta en del av transportkedjan där andra transportslag används, t ex till och från flygplatser, hamnar och järnvägsterminaler. Krisberedskapsmyndigheten konstaterade i sitt arbetsmaterial Beroende och konsekvensanalys Transporter 2008 att "Om den lokala transporten inte fungerar finns det inga egentliga möjligheter för andra transportsätt att ta över logistiken". Man konstaterade också att det är "få transporter som uteslutande kan ske med järnväg, sjöfart och/eller flyg". Många verksamheter i samhället behöver snabba och flexibla leveranser. Företagen har numera små lager för att undvika att binda kapital. I stället förlitar de sig på löpande leveranser av varor, ibland flera gånger om dygnet. Redan små störningar kan därför få stora konsekvenser verksamheten. Åkerinäringen har anpassat sig till kundernas behov av effektiva transporter och erbjuder idag kvalificerade tjänster utöver själva transporten. Kunskap om logistik i kombination med IT-stöd innebär att transportföretag ofta är spindeln i nätet när det gäller att samordna sina kunders varuflöden. Uteblivna transporter innebär därför i många fall också andra typer av problem utöver de som följer av att gods inte kan lämnas eller hämtas. Halmstads kommun Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 92 000 invånare. Av den förvärvsarbetande dagbefolkningen 16+ år om 44 000 personer arbetade 2 256 personer med transportverksamhet. Den offentliga sektorn utgör en stor andel av sysselsättningen i staden, till exempel garnisonen, högskolan och Hallands sjukhus Halmstad (f.d. Länssjukhuset). Högskolan har utbildningsplaner inom områden som ekonomi och teknik, hälsa, informationsvetenskap och lärarutbildning. I Halmstad finns också militärhögskola som utbildar medarbetare för försvarsmakten. Sid 4

Källa: Halmstads kommun och SCB Halmstad har ett transport- och logistikmässigt gynnsamt läge. Kommunens östra delar genomkorsas av motorvägen E6/E20 mellan Köpenhamn, Malmö och Göteborg och Riksväg 25 mot inlandet och östkusten. Vidare har Riksväg 26 sin start/slutpunkt i nordöstra Halmstad. Halmstads egna citybelägna flygplats, västkustbanan för både person- och godstrafik på järnväg samt Halmstads hamn, som främst används för godsutskeppning av timmervaror från inlandet bidrar gemensamt till goda förutsättningar. Den lokala kollektivtrafiken består av busslinjer i Halmstads tätort samt ett antal busslinjer som binder samman Halmstad och närliggande orter. Halmstads logistiskt sett gynnsamma läge understryks av att flera rikstäckande verksamheter har valt att etablera sina centrallager här: AJ produkter, Servera samt Biltema (flera lager). Källa: Wikipedia Åkerinäringen och transportverksamheter i Halmstad I Halmstad finns en väl utvecklad och diversifierad åkerinäring. I Halmstad med omnejd finns det ca 88 åkerier som är medlemmar i Sveriges Åkeriföretag (ca 80 procent av verksamma åkerier) med ca 360 fordon. I Hallands län är motsvarande siffra 347 åkerier med ca 1578 fordon. Marknaden är diversifierad med flertalet små åkeriföretag men även med åtskilliga medelstora och några stora företag. Här finns åkeriföretag som har specialiserat sig på en viss typ av transporter, till exempel anläggningstransporter eller utrikes transporter, men även åkerier med flera typer av transporter i sitt sortiment. Kring åkeriföretagen finns en rad andra näringsverksamheter, som verkstäder, däckfirmor, drivmedelsleverantörer, karossfirmor och företag som bedriver speditions- och terminalverksamhet. Sid 5

En vecka utan lastbilar Metod Sveriges Åkeriföretags projekt inleddes med en förstudie genomförd av Tek. Lic. Paul G Höglund, vd för Transforsk-Transearch. Kontentan av förstudien var att väldigt lite forskning genomförts inom området. Sveriges Åkeriföretag uppdrog därefter åt Scantech utvecklings AB att ta fram en arbetsmetod för kartläggning av beroendet av lastbilstransporter. Arbetet gick sedan vidare i en utförandefas. Studier av frågeställningen har genomförts på flera orter i Sverige och nu senast i Halmstad. Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer där ett 10-tal verksamheter kontaktats. Intervjuerna har genomförts av Scantech. Vi tackar alla som öppet och generöst delgett oss uppgifter. Scenario Scenariot är att alla transporter med tunga lastbilar upphör under en vecka. Att detta skulle inträffa bör ses som ett tankeexperiment snarare än ett troligt scenario. Syftet är att tydligt belysa lastbilstransporter roll i dagens samhälle. Vid midnatt natten mellan söndag och måndag slutar alla tunga lastbilar att köra. Detta påverkar alla lastbilstransporter som går under natten, till exempel post och färska livsmedel. Stoppet omfattar bara tunga lastbilar (över 3,5 ton). Det innebär att viss omfördelning till mindre lastbilar och skåpbilar är möjlig. Eftersom det inte finns någon stor överkapacitet av fordon eller personal kan detta bara kompensera för en mycket liten del av bortfallet av transportkapacitet. Ingen varning om stoppet har gått ut. Det har därför inte funnits någon möjlighet för verksamheter eller privatpersoner att förbereda sig, lägga upp lager eller ändra rutiner. Stoppet är tillfälligt. Information går ut om att stoppet är tillfälligt och att det inte finns något behov av att hamstra varor. Uppgifter i studien bygger på antagandet att åtgången av varor sker i normal takt. Vid en riktig kris finns det dock risk att konsumenter hamstrar varor som livsmedel och drivmedel som då tar slut ännu snabbare. Sid 6

Måndag, dag 1 I livsmedelshandeln blir det brist på mjölk och bröd. Sjukhusets har brist på textilier. Förbeställda läkemedel kan inte levereras Industri med lager av insatsvaror kan fortsätta producera men ej leverera Post som anlänt under helgen kan delas ut Brev och paket kan inte skickas Skolorna får svårt att servera lunch redan första dagen. Anläggningsarbeten avstannar. Livsmedelsbutikerna får problem redan på måndagen. De får vanligen flera leveranser per dag och blir direkt lidande av uteblivna transporter. På sjukhuset får man direkt brist på textilier. På Apoteket kan förbeställda läkemedel inte levereras. Apoteket kan under veckan inte leva upp till kravet på att leverera beställningar inom 24 timmar. Inom industrin Pilkington finns lager så att man klarar produktionen. Däremot kan man förstås inte leverera till kund. Post som anlänt under helgen kan delas ut till mottagare. Inga nya brev eller paket kan skickas iväg. Huvuddelen av postens transporter sker med lastbil. Hallandsposten har lager av tidningspapper och klarar utgivningen några dagar. Distributionen sker med små bilar och kan ske så länge som det finns tillgång på drivmedel. 18 lastbilar levererar dagligen mat från kommunens centrala kök till skolor och äldreomsorg utan tillagningskök. De med tillagningskök får varor två gånger i veckan. Så länge det går att få matvaror från livsmedelsaffärer kan man se till att eleverna får smörgåsar eller liknande. Ingen varm mat kan serveras till skoleleverna. De uppmanas istället ta med sig mat hemifrån eller köpa utanför skolan. Äldreboenden som saknar tillagningskök klarar inte mathållningen. Anläggningsarbeten avstannar i brist på material som behövs för att arbetet ska kunna utföras. Vissa arbeten där material finns på plats kan i begränsad omfattning fortsätta, men ofta behövs lastbilar eller motsvarande till själva produktionen (anläggningsmaskiner etc). Sid 7

Tidigare resultat från andra orter Det är vanligt att brist uppstår på färskvaror i livsmedelshandeln. Större livsmedelsbutiker får varje dag 10-15 leveranser med lastbil. Några lager att tala om finns inte längre i handelns butiker. Mejeriprodukter är känsliga varor. Eftersom mjölken vanligen hämtas varannan dag på gårdarna måste mjölkleverantörerna redan första dagen tömma ut den mjölk som lagrats under helgen. Det redan till mejeriet inkörda lagret av mjölk går att använda till ost och pulver. Konsumtionsmjölk som inte kan användas till något annat måste släppas i avloppet beroende på att hållbarheten blir för kort. Industriproduktionen kan fortsätta tills insatsvarorna är slut och/eller så länge utrymmen för lagring av färdiga produkter räcker till. För en del industrier som behöver ett ständigt flöde av insatsvaror blir det stopp i produktionen redan första dagen. Industrin kan inte heller distribuera sina produkter till kunderna. Inom sophanteringen får verksamheter med daglig hämtning problem. De kan snabbt överhopas av avfall som får lagras på gatan. Återvinningscentraler måste stängas eftersom avfallet inte kan transporteras bort. I avsaknad av lastbilar med spolutrustning finns omedelbar risk att man inte kan åtgärda avloppsstopp. Kan medföra översvämning i källare. Hos Systembolaget är det mycket lite i lager efter helgen. Hyllor gapar tomma. Det kvarvarande sortimentet är mycket smalt. Sid 8

Tisdag, dag 2 Ingen post delas ut I livsmedelsbutiken tar frukt och grönt slut Sopproblem hos storkök, sjukhus och skolor Brist på förbrukningsvaror i sällanköpshandeln Sjukhuset prioriterar Apoteket märker av bristen på läkemedel Brist på textilier och matvaror på hotellen Varken brev eller paket finns att delas ut. Inga brev eller paket kan skickas från Halmstad. Livsmedelsbutikernas lager av frukt och grönt tar slut.. Vid skolkök, restauranger och andra platser där man har sophämtning varannan dag växer sopmängden. Kan medföra sanitär olägenhet, som lukt, ifall kärlen är överfulla. I sällanköpshandeln elektronikvaror visar sig nu en brist på förbrukningsvaror. Sjukhuset har nu brist på rena textilier och den akuta vården prioriteras nu. Den planerade vården förskjuts. Rena redskap är en bristvara vilket påverkar såväl operationer som vård. Viss öppenvård klarar sig tack vare stora lager av material och mediciner. På apoteket märks bristen på läkemedel. Beroende på årstid kan vissa saker som solskydd och allergimedicin ta slut snabbt. På hotellen uppstår brist på rena textilier och matsortimentet begränsas. Tidigare resultat från andra orter Det uppstår omgående problem inom sjukvården. Varje dag levereras mat till personal och patienter. Dessutom hämtas och levereras tvätt dagligen liksom olika typer av förbrukningsmaterial, såsom toapapper, tvål och operationsutrustning, dvs. kanyler, knivar. Utöver detta får sjukhuset även desinfektionsmedel levererat dagligen. Även produkter som behövs för operationer uteblir, t ex implantat till ortopedoperationer. Det är en mängd olika varor som behövs för att sjukvården ska fungera. Under en vecka levereras det i regel cirka 1500 artiklar. Det är inte ovanligt att sjukhus får problem med avfallsmängden. Avfallet får lagras utomhus. För riskavfall måste man hitta särskilda lösningar. Många apotek får leveranser varje vardag. De första medicinerna kan därför ta slut redan dag 1. Kritiska mediciner måste omdirigeras till mindre fordon eller andra transportmedel för att säkra medicin till bl. a. sjukhus. För personer som är beroende av läkemedel som inte lagerförs i större mängder får uteblivna leveranser allvarliga konsekvenser. Sid 9

Även inom äldreomsorgen uppstår snabbt svårigheter med matförsörjningen. Centralkök, som bland annat levererar mat till äldre i egna boenden, stänger. De får leveranser av råvaror varje dag och lagret räcker inte mer än en dag. Personalen får i möjligaste mån handla mat på stan. I Halmstad finns samma risk för de institutioner som får centralt lagad mat som levereras med lastbil. Onsdag, dag 3 Kött och chark slut i livsmedelshandeln På tankstationerna tar dieseln slut. Restaurangerna disponerar om i menyerna och jagar råvaror lokalt. Ökade sopmänger vid restaurangerna Äldreomsorgen utan mat I livsmedelsbutiken tar nu kött slut liksom många charkuteriprodukter. Dieseln tar slut på tankstationer. Man får vanligen leveranser ett par gånger i veckan. Restaurangerna disponerar om i menyerna och jagar råvaror lokalt. Sopmängden tilltar vid restaurangerna. De fåtal äldreboenden som har självtillagningskök kan klara mathållningen två till tre dagar. Övriga blir utan. Den tredje dagen står självtillagningsköken utan matvaror. Tidigare resultat från andra orter På andra undersökta orter har slamsilon och rötslamslager vid avloppsreningsverken blivit fulla till dag tre. Slam får då lagras på asfaltsplan med risk för luktolägenheter eller släppas ut efter grovrens (ofullständig rening). Sid 10

Torsdag, dag 4 Frysta varor slut i matbutiken Allmän brist på drivmedel Dagstidningen kommer inte ut Sopor en del av gatubilden Risk för värmestopp I livsmedelsbutiken är nu frysdiskarna tömda. Nu är det även brist på bensin på tankstationerna. Att bensinen och diesel tar slut får konsekvenser för många. Exempelvis blir arbetsresor svårare vilket påverkar effektiviteten arbetsplatserna. Likaså drabbas detaljhandeln vars kunder får svårare att färdas till butiken. För verksamheter som lagt om sina transporter till mindre bilar påverkas nu deras möjligheter att utföra sina uppdrag. Hallandspostens lager av tidningspapper är nu slut. Papperstidningen kan inte längre levereras. Sopberget har blivit en sanitär olägenhet med dålig lukt för storkök, skolkök, restauranger och sjukhus. Värmeproduktionen är nu decimerad. Vintertid är risken stor att värmeproduktionen upphör under dagen. Vintertid klarar sig värmeproduktionen i 4-5 dagar på de vanliga värmepannorna och 2-3 dagar för avfallspannorna. Sommartid räcker lagret längre och då klarar man en vecka och lite till. Tidigare resultat från andra orter Drivmedlen är nu slut på flera tankstationer. På ett par av de undersökta orterna tar diesel slut redan på måndag kväll eller på tisdag morgon. På flera orter ställs busstrafiken in då drivmedlen tar slut under dagen. Störningar uppstår och turer dras in. Detsamma gäller flygtrafiken. Matförsörjningen är nu kritisk. I skolan, i äldreomsorgen och på sjukhusen saknas mat. Det råder brist på livsmedel i matvarubutiker. Alla färskvaror är slut men det finns fortfarande en del kolonialvaror kvar att sälja. Handeln har nu också problem med att kunderna inte längre kan ta sig till butikerna i samma utsträckning som tidigare. Sopansamlingar är på väg att bli en sanitär olägenhet. Utanför restauranger och flerfamiljshus staplas sopor på gator och gårdar. Sid 11

Fredag, dag 5 Matbutiken stänger Detaljhandeln saknar varor i butik Resandet med personbil har nu minskat I industrin är nu lagren av färdiga produkter överfulla. Produktionen stoppas. På systembolaget finns endast ett fåtal varor kvar Tomt i pumparna på tankstationerna Hotellen stänger Sammanfattningsvis kan man säga att på fredagen har de verksamheter som inte fått leveranser under veckan stora problem. Halmstadsborna märker tydligt av bristen på livsmedel, drivmedel, mediciner och andra nödvändiga varor. Halmstadsborna möter tomma livsmedelsbutiker och ett tömt systembolag om de överhuvudtaget kan ta sig dit i brist på bensin till sina bilar. I industrin Pilkington är nu lagren av färdiga produkter överfulla. Produktionen stoppas. På systemet är sortimentet fördelat enligt konsumtionsmönstret. Det innebär att ingen särskild vara tar slut först, utan att det kommer att ta slut ungefär samtidigt. Dag 5 finns endast ett fåtal varor kvar. Med lite tur kan varulagret dock räcka 1,5 vecka. Utan matleveranser kan hotellen inte servera vare sig frukost eller andra mål och utan rent linne kan man inte hyra ut några rum. Hotell räknar vanligen med dagliga leveranser av insatsvaror i form av ren tvätt, mat och dryck. Hotellen stänger dag 5 i brist på råvaror och insatsvaror. Tidigare resultat från andra orter På tidigare undersökta orter har vattenförsörjningen varit i riskzonen för att drabbas p.g.a. uteblivna leveransen av nödvändiga kemikalier. Veckovisa leveranser av kemikalier har angetts på flera orter. Beroende på vilken dag som är leveransdag uppstår problem med vattenkvaliteten. Flera tillverkande företag har under veckan stoppat verksamheten i brist på råvaror och insatsvaror. När det gäller sällanköpsvaror såsom kläder, möbler och andra kapitalvaror är effekten av uteblivna lastbilstransporter mindre dramatisk. Även om sortimentet i klädbutikerna tunnas ut kan de klara en veckas uteblivna leveranser. Däremot påverkas de liksom övrig handel av att kunderna får svårt att besöka butiken. För möbler och andra kapitalvaror är det inte ovanligt med längre leveranstider. En veckas transportstopp behöver inte betyda mycket för varuutbudet. Sid 12

Halmstad särskilda kommentarer Mönstret av konsekvenser av bortfall av lastbilstransporter överensstämmer i stort med vad vi funnit på andra orter. I Halmstad uppstår inga omedelbara problem med vattenkvaliteten. Bra vatten kan levereras ytterligare någon vecka. Kollektivtrafiken i Halmstad som sker via Hallandstrafiken körs av Arriva (buss). Bussarna för stadstrafiken tankas med gas som kommer via pipelines. Regiontrafiken tankas med RME genom tankar som ligger på 40 kubik. Trafiken kan störas av att man inte kan få tag i reservdelar om fordonen fallerar. Slutsats Lastbilen har en betydelsefull roll i det transportsystem vi har idag. Oavsett om det handlar om lokala transporter eller om en del i längre transportkedja är lastbilen ofta en förutsättning för att transportsystemen ska fungera. Ett bortfall av lastbilstransporter får konsekvenser i nästan alla delar av samhället. Det drabbar inte bara vitala samhällsfunktioner som sjukvård och livsmedelsförsörjningen, utan påverkar det mesta som vi kommer i kontakt med i vår vardag. Många verksamheter har idag små eller obefintliga lager och är helt beroende av att få sina leveranser i tid. Även verksamheter som har stora råvarulager är ofta beroende av kontinuerliga leveranser av kritiska insatsvaror. Om en del i transportkedjan fallerar sprider det sig snabbt vidare till andra verksamheter. Redan små störningar i lastbilstransporterna kan därför få stora konsekvenser. Krisberedskapsmyndigheten kom i sin rapport Samhällets krisberedskap, Förmåga 2006/2007 fram till slutsatsen "att det tar cirka en vecka innan konsekvenserna av störningar i transportsystemet blir samhällskritiska". Denna rapport tittar bara på vissa delar av samhället, men den visar ändå att ett avbrott i lastbilstransporterna redan efter ett par timmar får konsekvenser för många samhällsfunktioner. Inom ett dygn drabbas flera delar av samhället av störningar. Bland de verksamheter som drabbas tidigt utmärker sig sjukvården, livsmedelsförsörjningen och flera stora arbetsplatser. Idag är lastbilstransporter en integrerad del i vårt samhälle. Utan dem skulle vi få svårt att få samhället att fungera. För att ge en exakt bild av lastbilstransporternas betydelse behövs dock mer forskning på området. Detta är framför allt intressant med tanke på de diskussioner som förs kring framtidens transportsystem. En förutsättning för att bedöma vilken roll lastbilen kommer få i framtiden är att vi förstår vilken stor betydelse den har idag. Sid 13

Rapporter och publikationer Beroende- och konsekvensanalys, livsmedelsförsörjning, Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden, 0021/2007, Krisberedskapsmyndigheten 2007 Beroende- och konsekvensanalys, transporter, Offentligt arbetsmaterial från KBM:s projekt Samhällskritiska beroenden, 0021/2007, Krisberedskapsmyndigheten, 2008 En vecka utan lastbilar en undersökning på sex orter i Sverige, Sveriges Åkeriföretag, 2011. Faller en faller då alla? Slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden. Krisberedskapsmyndigheten, 2008 Life without lorries, Logistics Research Centre, Heriot Watt University, Edinburgh, 2004 Rapport från Stockholmsstudien, Samverkansområdet transporter, Sjöfartsverket, 2006 Rapport från Göteborgsstudien 2004, Samverkansområdet transporter, Luftfartsverket, 2004 Risk- och sårbarhetsanalyser, Krisberedskapsmyndigheten, 2006:2, 2006:4 Samhällskritiska transporter, FOI Memo 1098, FOI, 2004 Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007, Bilaga 1: Samhällets förmåga att hantera specifika kriser, 0027/2007, Krisberedskapsmyndigheten, 2007 Öresundsstudien 2006, Samverkansområdet transporter, Banverket, 2007 Översvämningar slår ut transporterna. Rapport från Norrlandsstudien 2012 Samverkansområdet transporter. Trafikverket, 2012. Webbplatser www.scb.se Statistiska Centralbyrån www.trafa.se Trafikanalys, statlig myndighet för trafikanalys (Ersätter SIKA) www.msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Ersätter Krisberedskapsmyndigheten) Sid 14

Kontaktade verksamheter Följande verksamheter har kontaktas för underlag till studien: Anläggningsarbeten: Teknik- och fritidsförvaltningen Brev och paket: Posten Logistik Dagstidningar: Hallandsposten/V-tab tryckeri Drivmedel: Statoil Eurostop Hotell: Hotell Tylösand Industrier: Pilkington Floatglass AB Kollektivtrafik: Arriva Livsmedel: ICA MAXI, Högskolan Medicin/apotek: Cura Apotek Högskolan Restauranger: Pio Country Club Sjukhus: Hallands Sjukhus Halmstad Skolor: Kommunservice Sophämtning: Halmstad Energi & Miljö AB Systembolaget: Eurostop köpcenter Sällanköpsvaror: Elgiganten Flygstaden Vattenförsörjning: Teknik- och fritidsförvaltningen Värme- och kraftproduktion: Halmstad Energi & Miljö AB Äldreomsorgen: Kommunservice Sid 15