Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Transkript

1 Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

2 Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

3 Statens ansvar Staten förväntas stödja med regelverk och stöd t ex. Förbrukningsdämpande åtgärder inkl. ransonering Lageravtappning av olja från 90-dagars beredskapslager.

4 Den svenska oljemarknaden Oljemarknaden

5 Stora förändringar har skett inom oljebolagen i Sverige Organisationerna har gått från att vara lokalt baserade till centrala. Ett stort antal depåer har lagts ner. Bolagen lastar idag på varandras depåer. Ordermottagning och distributionsplanering har centraliserats. Verksamheterna är idag i mycket hög grad beroende av ITsystem. Nästan inga tankfordon ägs idag av oljebolagen, transporterna köps in. Tidsutnyttjandet av fordonen har markant ökat.

6 Oljebolagkartan idag

7 Transportörer i Sverige Oljebolag OKQ8: Statoil: Preem: St1: Svea Energi AB: TRANSPORTÖR Egna fordon och inlejda transportörer Dantra (Danmark) AA Frakt AB (Sverige) Gran Taralrud (Norge). Hoyer Svenska AB (Tyskland). Haanpää Group (Finland) Martinsen Transport AB (Norge) Skanol AB (Danmark) Tankbilsbolaget STT (Sverige). Inlejda transportörer

8 Samhällsviktiga verksamheter som ska kunna försörjas med bränsle Fasta reservkraftaggregat Mobila reservkraftaggregat Fordon (personbilar, lastbilar, bussar, vägoch anläggningsmaskiner, etc.) Fastigheter/anläggningar som har behov av bränsle i elavbrottssituation (kan eventuellt även ha det i normal situation)

9 1. Bränsle- och drivmedelsinventering På vilket sätt ingår bränsle- och drivmedelsfrågor i era risk- och sårbarhetsanalyser? Vad behöver ingå i en bränsle- och drivmedelsinventering eller försörjningsplan?

10 Planera för en försörjningsplan

11 Identifiera bränslebehov för varje prioriterat objekt samla in information huvudsakligen avseende bränslehov per dygn. Även större icke prioriterade förbrukare bör kartläggas. Identifiera bränslelager kartlägga behov av bränslelager och att identifiera möjliga sådana. Bränslelager kan vara oljedepåer, bensinstationer, dieselanläggningar för tung trafik, cisterner vid industrier, temporära/flyttbara cisterner, etc. Identifiera transportlösningar kartlägga behov av transportlösningar och att identifiera möjliga sådana. Transportlösningar kan var tankfordon, transportabla cisterner, IBC-containrar, jeepdunkar, etc. Identifiera samverkansparter identifiera vilka organisationer som kan eller bör vara involverade i utförandet av bränsledistributionen. Organisationerna kan finnas inom kommunen, på länsstyrelsen, på oljebolag, etc. Kontaktvägar in i respektive organisation bör etableras. Etablera försörjningsplan inklusive organisation planlägg hur distributionen ska fungera operationellt, införskaffande av utrustning, tecknande av avtal, förankring hos de organisationer som ska vara delaktiga, etc

12 Egna införskaffade bränslelager Viktigt att lagren används kontinuerligt även i normalsituation. Ett bränslelager kräver tillstånd. Ett bränslelager kräver regelbunden tillsyn. Tappanordning kräver regelbunden funktionskontroll och underhåll. Bränsle åldras. Anläggning och bränsle binder kapital. Extra miljörisker.

13 2. Kommunala & regionala nätverk Ingår er sektor i något nätverk där bränsleoch drivmedelsförsörjningsfrågor hanteras? Om nätverk finns, hur ser det ut? Vilka aktörer ingår? Hur regelbundna är träffarna? Om inte, finns det planer på att starta upp ett nätverk?

14 Exempel på väg framåt (Kommun) Ett antal företag och andra organisationer kommer att bli involverade

15 Etablering av kontakter med oljebolagen Vilka av bolagets bensinstationer som är möjliga att använda som mellanlager finns reservkraft vid stationen. Vilka av bolagets dieselanläggningar för tung trafik som är möjliga att använda som mellanlager. Vilka transportresurser bolaget kan ställa upp med för att försörja mellanlagren och de mottagare som ska försörjas direkt från oljedepån. Möjlighet för eventuella andra tankfordon som ingår i planeringen att lasta de volymer som krävs. Rutiner för orderhantering och transportplanering (även utan fungerande elektroniska kommunikationer).

16 Krisavtal med oljebolag (Kommun) Utifrån kommunens behov och krav bör någon form av krisavtal tecknas med ett eller flera oljebolag. Vilket eller vilka bolag som väljs ut styrs antagligen av flera faktorer, men möjligheten att förse bensinstationer med reservkraft kommer säkert att ha stor påverkan i många fall. För oljebolaget finns det givetvis ett större incitament att hitta lösningar för en krissituation om man har möjlighet att göra affärer även i normalsituationen. Att inkludera kommunens normala behov av bensin, diesel och eldningsolja i dessa avtal är därför att föredra. Innehållet i ett krisavtal måste styras av lokala förutsättningar och de lösningar parterna kommer överens om.

17 Exempel på innehåll krisavtal Leverans till större förbrukare vid elavbrott, preliminär förteckning över dessa som bilaga till avtalet. Eventuell garanterad tillgång till på oljedepå för andra tankfordon som ingår i kommunens planering. Total volym per dygn och produkt som kommunen ska försörjas med. Lösning för situation där ordinarie oljedepå är utslagen (alternativa depåer och behov av tillkommande transportkapacitet på grund av detta). Rutiner för (olika grader av för utslagning av telefoni och datakommunikation bör tas i beaktande) Kontaktpersoner Priser eller prismodell Klausul om force majeure som tydligt exkluderar t ex. elavbrott

18 3. Hur säkerställs leveranserna? Har ni säkerställt att leveranser av bränsleoch drivmedel fungerar vid en bristsituation för er organisation? Hur? Om inte, vad är anledningen och vem har ansvaret?

19 4. Samverkan Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Ska ansvaret ligga på lokalt, regionalt eller nationell nivå?

20 Lager för krissituationer (lokal nivå) Överenskommelse med ett transportföretag med dieselcistern som antingen investerar i en större cistern eller i en kompletterande cistern. Utöka befintlig cisternkapacitet hos räddningstjänst, gatukontor eller annan kommunal verksamhet som redan har en befintlig cistern. Omsättningshastigheten på bränslet bör dock tas i beaktande vid sådan utökning av kapaciteten. Särskilt krislager, med huvudsakligt syfte att användas i en krissituation. Nackdelen med sådan lösning är förutom kostnaden, att allt löpande arbete beträffande tillstånd, tillsyn, underhåll, etc. görs enbart för en eventuell krissituation.

21 Dedikerat krislager (lokal nivå) Etableras lämpligen vid en fastighet eller anläggning som i någon form är bemannad, exempelvis vid räddningsstation, kommunförråd eller hos privat företag. Permanent uppställd cistern kräver invallning, alternativt att den är dubbelmantlad. Cisternen ska vara försedd med tankanordning med volymmätning. Storleken på dedikerad cistern kan variera, men mindre än 50 m 3 torde inte vara rationellt.

22 Försörjningsplan (exempel på planering) 1. Framtagande av bränslebehov Identifiering av samhällsviktig verksamhet (5.4.1) Nedbrytning på objekt ( ) Insamling av bränslespecifika uppgifter (5.4.5) Prioritering av objekt (5.4.6) Fastställande av bränslebehov (5.4.7) 2. Framtagande av försörjningsplan Identifiering av bränslelager (5.5) Identifiering av transportlösningar ( ) Inventering av oljedepåer (5.5.1) Inventering av mellanlager (5.5.2) Transport till mellanlager och större förbrukare (5.6.2) Transport från mellanlager ( ) Fastställande av lager och transportlösningar (5.6.5) Fastställande av samverkanslösningar (5.7) Dokumentation och implementering (5.8) Uppstart av planen vid kris (6) Underhåll och uppdatering (7)

23 Exempel på mobila cisterner