Innehållsanalys och diskursanalys 9.4.2015 Mikael Nygård, ÅA
Vad är det centrala i fråga om dessa metoder? Följer en humanvetenskaplig, inte positivistisk eller empiristisk, tradition (innehållsanalys) samt en mer kritisk tradition i fallet med diskursanalys Bygger på texter deras innehåll, mening och makt Bergström & Boréus (2000, s. 16): texter, och språket, har två huvudfunktioner: en innebördsfunktion (den uttrycker något) och en interpersonell funktion (den används för att påverka någon eller något)
Innehållsanalys Metod för analys av innehållet i olika typer av texter, t.ex. brev, protokoll, böcker etc. Handlar oftast om att kartlägga och tolka budskap, avsikter eller meningsstrukturer skriftliga källor Kan i grovt indelas i två huvudtyper: Kvantitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys
Kvantitativ innehållsanalys Man kvantifierar ( räknar ) förekomsten av olika enheter eller teman i skriftliga källor, t.ex. att mäta omfattning enligt vilken olika valprogram använder begrepp som frihet, demokrati eller rättvisa Bygger på antagandet att mängden eller förekomsten av en viss egenskap i texten säger något om styrkan i budskapet Resultaten kan presenteras i frekvenstabeller, procenttal, figurer eller med hjälp av olika icke-parametriska karakteristikor (t.ex. Spearman s R s )
Kvalitativ innehållsanalys Tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck genom systematisk kategorisering av teman och mönster Subjektiv och holistiskt tolkning av textens delar, helhet och dess kontext Beaktar både det manifesta och det latenta innehållet Bygger på subjektiv tolkningen samtidigt som man tillämpar strikta regler för hur kodningen av texten
Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys? Krippendorff (2004, s. 87) gör ingen större åtskillnad mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I bägge fallen använder man ett (på förhand) bestämt system för kodning och följer liknande regler för validitet och reliabilitet. Tolkning och mätning går oftast hand i hand ( Ingen mätning utan tolkning, ingen tolkning utan bedömning av förekomst ) Den kvalitativa innehållsanalysen lutar dock mer åt hermeneutiken, dvs. sätter större vikt vid den subjektiva förståelsen av texten (del, helhet och kontext)
Närliggande metoder Innehållsanalys har mycket gemensamt med: diskursanalys (finns många olika varianter av denna) Idéanalys etnometodologi (samtalsanalys) lingvistisk analys (psykolingvistik, sociolingvistik) Grounded Theory argumentations- och retorikanalys Qualitative Comparative Analysis (utvecklad av C. Ragin) meta-analys (dvs. forskning om forskning)
Centrala begrepp Manifest innehåll: det synliga, explicita innehållet Latent innehåll: det underförstådda, implicita, innehållet Analysenhet (unit of analysis): den enhet man vill uttala sig om, t.ex. personer, ett program, ett land, en artikel m.m. Meningsenhet (meaning unit, content unit, coding unit): den del av text som man väljer att analysera/koda, t.ex. ord, meningar, textstycken eller hela artiklar. Kod: den egenskap/etikett som ges en viss meningsenhet Kategori: ett kluster av koder som till sitt innehåll liknar varandra. Kategorierna är ska vara internt sett homogena och externt sett heterogena samt bör helst vara varandra uteslutande och uttömmande (inte alltid möjligt)
Centrala begrepp, forts. Kondensering: den process varigenom meningsenheter sammanfattas/komprimeras Abstrahering: den process varigenom den kondenserade texten abstraheras, dvs. beskrivs och tolkas på en högre abstraktionsnivå (t.ex. i förhållande till en teori) Tema: större meningshelheter som tillsammans bildar en röd tråd genom texten och som kan bestå av flera kategorier (samt subkategorier)
Olika ansatser inom den kvalitativa innehållsanalysen Hsieh and Shannon (2005) skiljer mellan tre huvudsakliga sätt på vilka man kan gå tillväga när man jobbar med QCA: 1. Konventionell (induktiv) ansats: texten tillåts tala fritt och generera teman och kategorier som beskriver innehållet 2. Styrd (deduktiv) ansats: texten tolkas utifrån ett på förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema 3. Summerande ansats : kartläggning av ordanvändning för att få en överblick texten
1) Konventionell (induktiv) ansats Forskaren undviker att använda förbestämda (teoristyrda) kategorier, istället låter hon teman och kategorier utkristallisera sig från datamaterialet genom närläsning och analys Först görs ett antal närläsningar för att få överblick, sedan ges de delar av texten som uttrycker identifierbara tankar, idéer eller ställningstaganden en viss kod. Dessa koder tolkas och organiseras därefter i kategorier För att göra analysen transparent bör dessa kategorier och de koder som användes beskrivas i efterhand I resultatdelen analyseras och presenteras sedan dessa kategorier tillsammans med textexempel (citat). Därtill görs koppling till teori och tidigare forskning.
2) Styrd (deduktiv) ansats Teori och tidigare forskning ligger här till grund för de förbestämda kategorier och koder varmed analysen görs (kodningsschema och anvisningar görs på förhand) Efter att ha testat kodningsinstrumentet görs en inläsning, sedan kodas alla de passager där koderna/kategorierna förekommer. Sådana passager som inte kan kodas utifrån schemat registreras och analyseras sedan skilt Kategoriseringen analyseras och presenteras sedan tillsammans med textutdrag (citat) för att stärka tillförlitligheten. Man kan även presentera resultaten kvantitativ t.ex. i form av frekvenstabeller (%)
3) Summerande ansats Identifiering och kvantifiering av ord/innehåll i syfte att förstå hur den innehållsmässiga strukturen i en text ser ut (det manifesta innehållet) Går till så att man mäter förekomsten av vissa ord för hand eller med hjälp av dator för att kunna urskilja mönster i datamaterialet. Det är dock svårt att göra några slutsatser om textens mening på basis av detta. Dessa mönster kan dock tolkas närmare utifrån kontexten (latenta innehållet) och utifrån andra faktorer, t.ex. vem som sagt vad, hur olika textuella skillnader sammanhänger med faktorer i omgivningen etc.
Exempel på meningsenhet, kondensering och kod (Graneheim & Lundman, 2004)
Exempel på tema, kategorier och koder (Graneheim & Lundman, 2004)
Hur bedöma kvaliteten i analysen? Trovärdighet (credibility): hur trovärdiga är resultaten och hur bra beskriver de textens budskap? Transparens (transparency): hur genomskinliga och replikerbara är sättet på vilket resultaten fötts? Pålitlighet/stabilitet (dependability): hur pålitliga är resultaten? Överförbarhet (transferability): kan resultaten överföras till/jämföras med andra sammanhang eller grupper?
Diskursanalys Utgör både en teori och en metod för textanalys Bygger på ett postmodernt förhållningssätt till både språk och kunskap Tanken bakom vanlig innehållsanalys är att våra föreställningar har en direkt kontakt till och avspeglar verkligheten runt om oss Diskursanalysen utgår istället från att det är via språket som våra föreställningar om verkligheten skapas, dvs. språket återger inte bara verkligheten utan bidrar till att forma den
Begreppet diskurs På ett vardagligt plan avser diskurs (lat. discursus) närmast ett vardagligt tal eller samtal Inom diskursanalysen ges dock begreppet en djupare innebörd. Enligt Jørgensen &Phillips (1999) avser diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller en del av världen) på Diskursanalysen är mångvetenskaplig till sin karaktär, vilket gör att diskursbegreppet ges lite olika betydelse inom olika discipliner
Olika tolkningar av diskursbegreppet Foucault: hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden Van Dijk: diskurs är tal och text i kontext Fairclough & Wodak: the use of language i speech and writing as a form of social practice. Describing discourse as a social practice implies a dialectical relationship between a particular discursive event and the situation, institution and social structure that frame it: the discursive event is shaped by them, but it also shapes them
Diskursanalysens utgångspunkter Diskurser förenar kommunikativa handlingar med sociala verkligheten, dvs. vår förståelse av världen formas genom språkliga handlingar Diskurser är inte självklara utan innehåller regelsystem för vad som kan sägas och av vem (utestängningsmekanismer) Språk är makt, dvs. den som kan påverka språkets betydelser, kan också påverka människornas världsbilder Det centrala i diskursanalysen blir därför att dekonstruera dessa processer och att även avslöja maktstrukturer som påverkar hur vi talar och tänker
Vad är diskursanalys? Egentligen är diskursanalys ingen ny analysteknik i sig, utan snarare ett nytt perspektiv Rent allmänt är syftet att analysera hur texter eller samtal formar synen på verkligheten och medverkar till att skapa/upprätthålla en viss social ordning, t.ex. hur skapas normativa föreställningar om arbetslösa i olika politiska diskurser? Liknar på många sätt innehållsanalys, men sätter större vikt vid kommunikationens handlingsaspekt (dvs. vad gör man när man säger något?)
Diskursanalytiska huvudriktningar Enligt Bergström och Boréus (2000) kan man urskilja fyra huvudtyper av diskursanalys: a) Diskurspsykologi (t.ex. Potter & Wetherell) b) Kontextuell diskursanalys (Foucault) c) Antagonistisk diskursanalys (Laclau & Mouffe) d) Kritisk diskursanalys (Fairclough & Wodak)
Diskurspsykologisk analys Fokuserar främst på vardagliga samtal (kommunikation) och den effekt dessa har på skapandet av olika identiteter, roller, betydelser och maktförhållanden (t.ex. Potter & Wetherell, Goffman, Shotter, Sacks m.fl.) Vanligen studeras dessa kommunikativa processer inom ett visst institutionellt perspektiv, t.ex. de diskurser som förs inom ämbetsverk, skolor, arbetskraftsbyråer m.m. Den grundläggande teorin kommer främst från psykologi, socialpsykologi och etnometodologi
Kontextuell diskursanalys Bygger i huvudsak på Michel Foucaults idéer En bred ansats som fokuserar på de gemensamma regelsystem (diskurser) som legitimerar vissa kunskaper och vissa aktörers anspråk Diskurser innehåller olika försanthållanden som styr synen på världen och som samtidigt kontrollerar människor Centrala begrepp: Utestängningsmekanismer (vad styr diskursen, vad utelämnas?) Subjektspositioner (hur styrs enskilda aktörer av diskurserna?) Intradiskursivitet och interdiskursivitet (hur förändras diskurser?) Externt bestämda beroendeförhållanden (kontexten påverkar diskursens ramar, t.ex. ekonomiska förhållanden)
Antagonistisk diskursanalys Anglosaxisk tradition (Laclau & Mouffe) med inslag av språkfilosofi, pragmatism och marxism Ser diskurser som krig som handlar om meningsskapande på en språklig nivå Studerar de associationskedjor (system av distinktioner och identitetskonstruktioner) och de språkliga element (noder) dessa bygger på Centrala begrepp: Antagonism (olika tolkningar i konflikt med varandra) Ekvivalenskedjor och noder (system av distinktioner och identiteter) Artikulering (diskurser kopplade till sociala strukturen) Subjektspositioner och identitet Hegemonisk diskurs (diskurser som inte ifrågasätts)
Kritisk diskursanalys Diskursanalytisk metod som utvecklats av Norman Fairclough och Ruth Wodak Förening av textanalys och social analys CDA är kritisk forskning strävar efter att avslöja dolda maktstrukturer och att emancipera de som undertrycks Använder sig av ett tredimensionellt diskursbegrepp (text, diskursiv praktik och social praktik) Intresserar sig speciellt för diskursiv förändring (interdiskursivitet) samt diskursernas ideologiska funktion (dvs. vilka maktförhållanden de försöker upprätthålla och legitimera)
Förhållandet mellan olika diskursanalytiska inriktningar Vardagsdiskurser Verkligheten är konsensus Diskurspsykologi Kontextuell diskursanalys Kritisk diskursanalys Antagonistisk diskursanalys Verkligheten är konflikt Abstrakta diskurser
Sammanfattning Innehållsanalyser och diskursanalyser är vanliga och användbara metoder inom samhällsvetenskapen Bägge baserar sig på texter, men innehållsanalysen fokuserar mer på innebördsaspekten medan diskursanalysen fokuserar mer på den interpersonella aspekten