Växtpressen. Nya N-rekommendationer i vete sid 3-8. Absolut kalibrering med Yara N-Sensor sid 18-20 Prisad för P-åtgärder sid 21-23

Växtpressen Nr 1 april 2016 Årgång 45 Nya N-rekommendationer i vete sid 3-8 Absolut kalibrering med Yara N-Sensor sid 18-20 Prisad för P-åtgärder sid 21-23

LEDAREN Nytt år ger nya förutsättningar 2015 är historia Våra moderna spannmålssorter har hög skördepotential och det är väl värt att försöka uppnå denna. Därför är många nu beredda att gödsla mer än man traditionellt brukat göra. Allt för att undvika att drabbas av ekonomiska förluster orsakade av spannmål som inte uppfyller kvalitetskraven. Detta är definitivt en god intention. Men det är samtidigt viktigt att inse att vi inte har en aning om hur kommande odlingsförhållanden blir. 2016 är fortfarande ett oskrivet blad. Alla minns säkert förra årets höga skördenivåer och låga proteinhalter i spannmål. Förmodligen drar vi oss också relativt lätt till minnes säsongen 2014 även det ett år då skördenivåerna, liksom ekonomiskt kväveoptimum, var höga. Men detta är historia. Framför oss ligger ett nytt år med nya förutsättningar. Visst kan 2016 bli ännu ett rekordår, vilket vi naturligtvis hoppas på, men det kan också ge mediokra eller till och med låga skördar, vilket ju innebär lägre kvävegödslingsoptimum. Om vi ser tillbaka mer än bara två år, inser vi att variationen är mycket stor mellan åren. Den uppmaning vi nu liksom tidigare år vill ge är att anpassa kvävegivan. Planera väl efter fältens förhållanden och tidigare erfarenheter, men följ säsongen och använd de hjälpmedel som finns tillgängliga. Man måste vara beredd på att både kunna gasa och bromsa. De senaste årens försök har visat att det går att hitta optimum. Ingen påstår att det är lätt och det kräver både ansträngning och intresse under hela odlingssäsongen. Ett antal aktiva beslut måste fattas hela vägen från tidig vår fram till efter blomning. Kvävegödsling relativt sent under säsongen är faktiskt fullt möjlig och ofta en mycket lönsam åtgärd. Det visar de senaste årens fältförsök med anpassad kvävegödsling till spannmål. Detta är en viktig kunskap för den som vill skräddar sy N-givorna. Inte minst vid sen kompletteringsgödsling är Kalksalpeter det mest effektiva gödselmedlet. Därför är det glädjande att priset på Kalksalpeter är förmånligt och konkurrenskraftigt jämfört med andra kväveprodukter. Vi hoppas att detta nummer av Växtpressen ska ge inspiration och vägledning för årets kvävegödsling. I artiklarna om gödslingsförsök, om den nya modulen till Yara N-Sensor samt om Yaras, Odling i Balans och Greppa Näringens kvävekonferens finns förhoppningsvis en del nya infallsvinklar. Tag hjälp av de redskap och den rådgivning som finns, men egen erfarenhet väger också tungt. Det är bara du som odlare som har den nyanserade helhetsbilden över hur kväve mineraliseras på dina fält. Nu håller vi tummarna för ett bra odlingsår 2016. Nyckelorden för att lyckas är engagemang och anpassning. Gunilla Frostgård, Chefsagronom VÄXTPRESSEN NR 1 APRIL 2016 ÅRGÅNG 45 Nya kväverekommendationer i höstvete 2016 3 Anpassat kväve i maltkorn 6 Kombinera verktygen för att pricka rätt 8 Klimatsmart odling ger ett vänligare vete 10 Skogsgödsling mot klimatförändring 12 INNEHÅLL Lämna medeltalet på skrivbordet 14 Lär känna din gröda med Megalab växtanalyser 16 Yara N-Sensor gör som Robin Hood 18 Absolut kalibrering är ett framsteg 19 Absolut kalibrering vassast i försöken 20 Prisad för P-åtgärder 21 Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Hemdsida: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius Redigering: Hans Jonsson, www.hansjonsson.se, Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Linda Clarin, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Yara 2 Yara Växtpressen 1/2016

Nya kväverekommendationer i höstvete 2016 Av flera orsaker har N-rekommendationerna i höstvete de senaste åren varit för låga. Vi uppdaterar därför dessa till säsongen 2016. För att fånga in årsmånen och den aktuella grödan bör man kontrollera historiska proteinhalter, årets bestånd, lägga ut Nollrutor och utifrån detta anpassa N-givan i mängd och tid. Av Ingemar Gruvaeus, Yara Hur mycket kväve ska vi ge höstvetet, och när? Frågorna återkommer varje år. Man kan kanske tycka att dessa frågor borde varit utredda efter decennier av försök och erfarenhet. Visst, men vi lever i en föränderlig verklighet och jag är helt övertygad om att vi hela tiden måste se över våra gödslingsstrategier och rekommendationer. Nya sorter med högre avkastningspotential påverkar. Det aktuella årets bestånd och vädrets påverkan på markkväveleveransen ställer också krav på anpassning. Mer kväve vid högre skörd Den generella kväverekommendationen anpassas till förväntad skörd. Studerar man de senaste årens försök i brödvete, där sorterna i huvudsak varit Ellvis och Julius, kan man konstatera att rekommendationen varit för låg. Ökningen av kvävegivan med 15 kilo för en ökad skörd med 1 ton är alltför Följ höstvetegrödan fram till blomning för att eventuellt revidera kvävebehovet och kompletteringsgödsla. Foto: Hans Jonsson liten. Det är också helt logiskt eftersom 1 ton vete med 11,5 % protein innehåller 17,4 kilo N. Att kvävebehovet då skulle stiga med bara 15 kilo per hektar när skörden stiger med 1 ton, som i tidigare rekommendationer, är helt enkelt inte rimligt. Figur 1 visar mängden bortfört kväve vid olika skördenivåer. Vid 11,5 % protein och 6 ton skörd bortförs 104 kilo N per hektar i kärna och vid 10 ton 174 kilo per hektar. Det är således stor skillnad i bortförsel från fält. Till detta ska läggas att växten även måste Yara Växtpressen 1/2016 3

17,4 kilo N per hektar i kärnan per ton höstvete Kg N/ha i kärnan 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Skördenivå ton/ha Figur 1. Kvävemängd i kärnskörd med proteinhalt 11,5 % i ts vid olika skördenivåer. bygga mycket större mängd strå, rötter och blad för att kunna ge 10 ton skörd istället för 6 ton. En för lågt beräknad N-giva tillsammans med låg markkväveleverans var säkert två viktiga faktorer till förra årets låga proteinhalter. Även om de gene rellt sett högre skör darna också påverkades. Vi har därför ändrat N- rekommendationerna i höstvete för 2016 (tabell 1). Vid lägre skördenivåer är det ingen förändring, men rekom mendationen vid 10 ton skörd går upp med ca 20 30 kg N/ha i kvarnvetesorter. Anpassa kvävet till sorten Studier har visat att Mariboss fodervete inte kräver lika mycket kväve som kvarnvetesorterna Julius och Ellvis för att ge samma skörd. Beräknar man en optimal N-giva även utan proteinbetalning för kvarnvetesorter hamnar man på en proteinhalt på cirka 11 11,5 % (figur 2). Mariboss däremot uppnår optimal skörd redan vid protein halter kring 9,5 %. Även om Mariboss gärna blir för frodig och lätt kan drabbas av liggsäd är det inte det som är orsaken till dess låga optimum. Den verkar helt enkelt avkasta bättre än andra sorter vid låg kvävetillgång och sämre förutsättningar medan den inte hänger med när det blir riktigt gynnsamt. Något som man kunde se i tävlingen Vetemästaren 2014 och i den vanliga sortprovningen år 2015 där den inte alls hängde med de högst avkastande sorterna som Hereford och Torp. Om man väljer att odla Mariboss bör man därför inte räkna med högre proteinhalt än ca 9,5 % och att man ska lägga en lägre giva i förhållande till skördenivån än för kvarnvetesorter (tabell 1). Tyvärr har vi ingen bra information idag om hur andra fodersorter ska klassas in i en kvävegödslingskategori. Rimligen kan man följa rekommendationen för höstvete utan proteinbetalning i tabell 1. Framöver kommer vi att öka vår kunskap inom detta område genom den nyligen startade försöksserien inom Sverigeförsöken, där man undersöker skillnader i kvävebehov mellan sorter. Nya rekommendationer för kvävegödsling i höstvete 2016 Undvik liggsäd Liggsäd är inte bara ett hot mot skördekostnader och kvalitet utan sänker också skördepotentialen kraftigt. Att ha en gröda som står upp är därför nödvändigt för en hög skörd och högsta möjliga kväveeffektivitet. Vetet som såddes tidigt hösten 2015, och som utvecklades kraftigt under den varma starten på vintern, riskerar att bli alltför frodigt och drabbas av liggsäd. För dessa fält är det viktigt att inte trycka på med för mycket kväve före stråskjutning. Om beståndet har cirka 900 skott per m 2 eller mer bör man flytta cirka 25 % av totala kvävegivan till före axgång, stadium 37 45. Detta för att inte alltför många skott ska gå fram med liggsäd som följd. Denna tumregel gäller både fodersäd och kvarnvete, men extra viktigt är det i sorter med sämre stråstyrka till exempel Mariboss, Frontal och Julius. I Mellansverige såddes en hel del vete i slutet av september och början av oktober på torra lerjordar. Mycket av detta vete kom inte upp förrän i mitten Skörd ton/ha 6 7 8 9 10 11 Ny N-rekommendation 2016 Utan proteinbetalning 135 155 175 195 215 235 Med proteinbetalning ca 11,5 12,0 % protein Mariboss foder ca 9,5 % protein 150 172 194 216 238 260 125 140 155 170 185 200 Gammal N-rekommendation 2015 Utan proteinbetalning 135 150 165 180 195 Med proteinbetalning 150 165 180 195 210 Tabell 1. Ny kväverekommendation för höstvete 2016. Rekommenderade givor gäller vid medelhög markkväveleverans, kreaturslösa gårdar och stråsäd som förfrukt. Beroende på markkväveleveransen kan givorna bli mellan 30 kilo N per hektar högre och cirka 60 kilo N per hektar lägre än här angivna rekommendationer. 4 Yara Växtpressen 1/2016

Så kan du nå bättre resultat i din höstveteodling! Många som fick låga proteinhalter i höstvetet 2015 ställer sig säkert frågan: vad ska jag göra för att nå högre proteinhalt framöver och vad blir resultatet i form av skörd och netto? Figuren nedan ger svar! Exempel: Utgå från 10,5 % protein på nedersta axeln. Att höja sig till 11,5 % protein kräver en höjning av N-givan med 37 kg N (förflytta dig till höger i figuren från 181 till 217 kg N), samtidigt som skörden höjs med cirka 400 kg/ha och nettot ökar med cirka 600 kronor per hektar om man odlar till bröd. Kolla dina egna värden och inpireras av detta inför årets gödsling. Kg/ha och kr/ha 12000 11500 350 11000 10500 300 10000 9500 250 236 9000 217 8500 199 200 8000 181 161 7500 150 9,5 10.0 10,5 11,0 11,5 12,0 12,5 Proteinhalt % i ts Figur 2. Kvävebehov, skördeutbyte och nettoekonomi för vete utan proteinbetalning (foder) och med proteinbetalning (kvarn). Resultat från individuell optimering i 25 försök med kvarnvetesorter, främst Julius och Ellvis under 2013 2015. Sverigeförsöken serie L3-2290. Nettoekonomin är beräknad enligt följande: Fodervete: Pris 1:35 kr/kg. Kvarnvete: Baspris 1:50 kr/kg. Proteinhaltsjustering för kvarnvete: < 10,5 % = fodervetepris (1:35 kr/kg). 10,5 11 % ger avdrag -0,01 kr/kg och 0,1 % protein. 11 11,5 % = baspris. >11,5-12% % ger + 0,01 kr/kg och 0,1% protein. För båda vetekvaliteterna gäller: avdrag 0:15 kr/kg i torkning och transport - kostnad för vete. Kg N/ha Skörd kg/ha Foder netto kr/ha Bröd netto kr/ha N-giva 6 viktiga punkter För att hamna rätt med kvävet i höstvete 2016 krävs det att man verkligen följer grödan och korrigerar för platsens egenskaper och årsmånen så gott det går. Här följer ett körschema som är bra att följa: 1. Ta reda på historiska proteinhalter Gå igenom de senaste årens proteinhalter för att se vilka nivåer de brukar ligga på. Korrigera planen med 20 kg N upp eller ner per 0,5 %-enhet proteinet avviker från önskvärd nivå. För 8 ton vete med 11,5 12 % protein går det i medeltal åt ca 194 kilo N. Leveransen av kväve från marken kan dock variera med upp till ca +/- 50 kilo N per hektar mellan gårdar med olika odlingsförutsättningar. Därför är din erfarenhet helt nödvändig. 2. Kontrollera bestånden vid tillväxtstart Tunnare bestånd ges en startgiva, cirka 40 60 kg N. I bestånd med mer än 900 skott (ofta 3 kraftiga skott per planta) ska man helst vänta med första givan till före stråskjutning för att minska risken för liggsäd. 3. Lägg ut en Nollruta Lägg helst ut en Nollruta i samband med första gödslingen för att kunna mäta markens kväveleverans med Yara Handsensor. En tjänst som en del rådgivnings organisationer tillhandahåller i år. 4. Huvudgiva Före stråskjutningen, oftast i början till mitten av april, läggs huvudgivan. 5. Följ vetets kväveupptag Använd Yara N-Prognos för att följa höstvetets utveckling och kväveupptag (se sid 8 9). av november efter regn. Dessa bestånd är fortfarande glesa och behöver naturligtvis tillgång till en liten tidig kvävegiva på cirka 40 60 kg N/ha, för att stimulera beståndsutvecklingen. Optimal ekonomi Figur 2 visar avkastning och ekonomi vid olika uppnådda protein halter i kvarnvetesorter under åren 2013 2015. Försöken är individuellt optimerade. Vid 10 % proteinhalt åtgick det ytterligare cirka 40 kilo N per hektar för att nå 11 %. Samtidigt steg skörden med drygt 500 kilo per hektar. Den ekonomiska nettoökningen blev cirka 300 kronor per hektar utan betalning för proteinet. Men med merbetalning på 15 öre per kilo för kvarnvete ökade nettot med cirka 1700 kronor per hektar. Oavsett proteinbetalning eller ej finns det alltså all anledning att försöka nå minst 11 % protein i brödvetesorter. Proteinbetalning ger dessutom en stor nettointäkt. Om tilläggen är ytterligare 5 öre per kilo för att nå 12 % protein erhålls bäst nettoekonomi genom att försöka nå upp mot 12 % protein./ 6. Bedöm kvävebehovet under stråskjutningen När flaggbladet just är synligt (DC 37) följer man upp kvävebehovet genom att skatta årets skördepotential och markens kväveleverans. Sistnämnda görs genom till exempel Nollruta, Yara N-Tester eller nitratstickor (se sid 8 9). Kväve läggs helst som Kalksalpeter som har snabbast och säkrast effekt. 7. Följ fram till blomning Fortsätt att följa grödan fram till blomning för att revidera kvävebehovet och eventuellt korrigera gödslingen. Så här såg det ut på sina håll 2015. Liggsäd minskar snabbt skördepotentialen och ställer till bekymmer i skörden. Att flytta en del av den totala kvävegivan till strax före axgång minskar liggsädesrisken utan att skördepotentialen minskar. Yara Växtpressen 1/2016 5

Anpassat kväve i maltkorn För låg proteinhalt i maltkorn har blivit ett allt större problem de senaste åren. Sorten och typen av malt man odlar till kräver an passning av kvävenivån. Det är verkligen värt att engagera sig för en optimal kvävegödsling i denna ekonomiskt viktiga gröda. Av Ingemar Gruvaeus, Yara Foto Hans Jonsson 6 Yara Växtpressen 1/2016

Mälterierna kräver över 9,5 % protein i kornet de köper. Av 2015 års leveranser av maltkorn till handeln låg cirka 50 75 % under denna nivå, lite be roende på vilket område i landet det gällde. På samma sätt låg 30 60 %, under 9,0 % protein vilket är den vanligaste gränsen för nedklassning till foderkorn i handeln. Vid en genomgång av maltkornodlingen i landet under perioden 2011 2015 ser man att vi idag har betydligt större problem med för låga proteinhalter än för höga. 15 20 år tillbaka i tiden var problemet det motsatta. Nutida sortmaterial har en helt annan och högre skördepotential medan gödslingen inte har förändrats så mycket. Effekten av detta blir helt naturligt att proteinhalten går ner. Ekonomiskt optimal gödsling ger olika proteinhalter beroende på skördenivå. Vid lägre skördenivåer ligger den på cirka 11 %, men vid högre skördar kring 8 9 ton per hektar är optimum cirka 10 %. Att sikta på 10,5 % är därför ett naturligt mål. Sortanpassa kvävegödslingen I sortprovningen har Propino varit mätare under senare år. Även i kvävegödslingsförsöken har Propino varit enda sort. Nyare sorter har högre avkastning, men också lägre proteinhalt vilket är helt naturligt. Förr såg man det som en fördel när proteinhalten var låg i en maltkornssort, men idag gäller det motsatta. Nyare sorter ser ut att vara lite kväveeffektivare än Propino. Deras betydligt högre skörd gör att de ändå hamnar cirka 0,2 0,4 procentenheter lägre i proteinhalt vid samma gödslingsnivå. Vid odling av dessa sorter bör man därför planera för en högre kvävegiva. Sortkorrigering av kvävegivan i jämförelse med Propino bör för respektive sort vara cirka: och Catriona har några procent lägre avkastning än Propino och då också motsvarande högre proteinhalt på cirka 0,5 %. Om man tidigare lyckats med odling av Propino och hamnat kring 10,5 % proteinhalt, bör man räkna med att lägga ytterligare cirka 30 kg N/ha för att nå 12 %. En lämplig strategi för att nå rätt proteinhaltsnivå, och samtidigt kunna anpassa sig till årets förutsättningar, är att dela givan. Man startar med att kombiså en grundgiva kväve som Yara- Mila (NPKS) motsvarande det man skulle gödslat till vanligt maltkorn, för att sedan komplettera i stråskjutningen utifrån årsmån med mellan 0 och 60 kg N/ha som Kalksalpeter. Man kan faktiskt komplettera med Kalksalpeter ända fram till efter axgång om man bedömer att man annars riskerar nedklassning till foderkorn på grund av för låg proteinhalt. Proteinhaltseffekten är bra även om skördeeffekten är liten. Är alternativet foderkorn betalning är det en riktigt bra affär./ 4 punkter för en framgångsrik kvävegödsling i maltkorn För att komma rätt med N-gödslingen i maltkorn 2016 krävs det att man följer grödan och korrigerar för plats och årsmån. Ett körschema kan se ut som följer: 1. Kontrollera och korrigera för historiska proteinhalter Gå igenom de senaste årens proteinhalter för att se hur du brukar ligga till. Korrigera planen med 20 kg N upp eller ner per 0,5 % proteinenhet du ligger fel. För 6 ton maltkorn med 10,5 % protein går det i medeltal åt ca 100 kg kombisått N. Leveransen av kväve från marken kan dock variera med upp till ca +/- 50 kg N/ha mellan fält med olika odlingsförutsättningar. Därför är din erfarenhet helt nödvändig. 2. Dela kvävet strategiskt Vid sådd läggs kväve på en nivå som inte är för hög även om det blir ett år med lägre skörd än medelåret. Helst används kombisådd YaraMila för snabb utveckling och bra kväveeffektivitet. I områden där man ofta har problem med vattenöverskott och gulnande grödor lägger man med fördel inte mer än cirka 70 kg N vid kombisådd och följer upp med ca 30 40 kg N vid tvåbladsstadiet. 3. Nyhet! Yara N-Prognos i maltkorn Nu kan du följa maltkornets kväveupptag med Yara N-Prognos via våra kostnadsfria nyhetsbrev (se nästa uppslag). 4. Omsorgsfull kontroll under stråskjutning I början av stråskjutningen bedömer man skördepotentialen för grödan. Kvävetillgången testas helst med någon analysmetod som Yara N-Tester, nitratstickor eller Yara N-Sensor med dess kalibrering för maltkorn (se sid 18). Gödsla vid behov med Kalksalpeter för snabb och säker effekt. 5. Fortsätt följa grödan fram till axgång Fortsätt att följa grödan fram till strax före axgång för att eventuellt revidera kvävebehovet. Om det behövs - kompletteringsgödsla. Irina och Quench Sanette och Planet + 10 kg/ha + 15 kg/ha 12 % i whisky-malt Vi har en ökande odling av maltkorn för whisky-tillverkning. Där är proteinhaltsmålet 12,0 %. Avdrag görs för lägre proteinhalter och nedklassning till foder under 11 %. Sorterna Makof För att lyckas med N-gödsling i maltkorn ska man följa grödan från sådd fram till axgång och ta hänsyn till odlingsplats, årsmån och förväntad skörd. Foto Hans Jonsson Yara Växtpressen 1/2016 7

Yara N-Tester visar med god tillförlitlighet N-behovet om man väljer ut representativa blad från fältet. Kombinera verktygen för att pricka rätt Det finns god hjälp att få av olika hjälpmedel när sista kvävegivan ska spridas. Flera svar ger högre träffsäkerhet. Av Knud Nissen, Yara Den stora frågan varje år är hur mycket kväve man ska ge. Att sprida kväve efter vad som står i gödselplanen fungerar ju bara normalåren. Men vilket år är ett normalt år? Förutom skillnader mellan åren finns dessutom väldiga variationer mellan olika platser och fält. Men ett är säkert: ju längre fram på säsongen vi kommer desto större möjlighet har vi att bedömma skördens storlek och därmed kvävebehovet. Många faktorer avgör Vid varje gödslingstillfälle måste man fatta nya beslut: Skördepotentialen hur stor kan skörden bli? För varje ton skörden förändras upp eller ner ska man justera kvävegivan med 15 20 kilo N per hektar. Kvävemineraliseringen hur stor har kväveleveransen från marken varit? Utnyttjandet har grödan tillgodogjort sig den näring som tidigare lagts ut? Förlusterna har det försvunnit kväve genom utlakning eller denitrifikation? När man ska bestämma kvävebehovet vid sista gödslingstillfället är det bra om man använder flera olika hjälp medel. Här är fyra verktyg som hjälper. 1. Urval viktigt för Yara N-Tester Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av kvävekomplettering i framförallt spannmål och potatis. Yara N-Tester är ett pålitligt hjälpmedel. Den visar kvävebehovet med god säkerhet på just de 30 blad man har mätt på, men kanske inte för resten av fältet. Det betyder att den mänskliga faktorn är viktig d.v.s. att man inte bara tar ut de fina bladen utan gör ett reprecentativt urval bland de 30 mätningarna. Nästa sak man ska tänka på är om närings- och vattenförsörjningen har varit tillräcklig under säsongen. Om det varit torrt kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken, vilket gör att Yara N-Tester inte ger en tillförlitlig rekommendation. 2. Yara N-Prognos finns på vår hemsida Yara N-Prognos ger en bild av hur mycket av tillfört kväve som grödan har tagit upp och hur mycket som fort farande finns kvar i marken. Den ger också besked om mineraliseringen ett enskilt år är större eller mindre än normalt. 8 Yara Växtpressen 1/2016

Andra hjälpmedel som vägleder och assisterar Yara CheckIT Yara CheckIt är en app som hjälper dig att snabbt och enkelt identifiera olika symptom på växtnäringbrister. Med Yara Handsensor mäts N-upptaget i fält i kvävestegarna som ger grunden för Yara N-Prognos. Resultaten läggs snabbt ut på vår hemsida som en service till odlare och rådgivare. Ladda ner gratis genom att skanna QRkoden. Finns för ipad, iphone, Android och Windows. Prognosen baseras i år på försök med en kvävestege från 0 till 320 kilo N per hektar. Varje led mäts med Yara Handsensor. Mätningarna av N-upptaget sker veckovis under april juni i ett stort antal höstveteförsök runt om i landet och resultaten publiceras på Yaras hemsidan som en service till odlare och rådgivare. Nytt för i år är att vi även mäter i maltkornförsök. Genom att prenumerera på våra nyhetsbrev får du direkt information varje gång nya mätningar har gjorts. Gå in på yara.se och anmäl dig till nyhetsbrevet. 3. Nollrutor fångar upptaget Med hjälp av Yara Handsensor erbjuder en del rådgivare från bland annat Hus hållningssällskapen tjänsten att mäta och ge kväverekommendation utifrån mätningar i nollrutor hemma på gården. Nollrutan ger en mycket bra bild av hur mycket kväve just ditt fält levererat i år. Detta är en viktig kunskap när man ska bedöma det sista kompletteringsbehovet. 4. Yara N-Sensor Yara N-Sensor hjälper dig att om fördela kvävevivan inom fältet, framförallt i spannmål och oljeväxter. Utvecklingen av Yara N-Sensor har gjort det möjligt att bestäma kvävebehovet i maltkorn, höstvete och höstraps. Läs mer om detta i artikeln på sidan 18 20./ Spridarbackar En grundförutsättning för bästa odlingsekonomi är att växtnäringen sprids jämnt och i rätt mängd över den önskade spridningsbredden. Spridarbackar köper du lättast på Yaras webbshop. Tidigare artiklar i Växtpressen om N-styrning finns på www.yara.se Sök på Växtpressen eller gå direkt till artikeln: http://www.yara.se/crop-nutrition/tools-and- Services/vaxtpressen/vaxtpressen-spring-2013/ yara-n-forecast/ http://www.yara.se/crop-nutrition/toolsand-services/vaxtpressen/vaxtpressenautumn-2013/soil-mineralization/ http://www.yara.se/crop-nutrition/tools-and- Services/vaxtpressen/vaxtpressen-spring-2014/ Bjertorp/ http://www.yara.se/crop-nutrition/tools-and- Services/vaxtpressen/vaxtpressen-spring-2014/ commitment/ http://www.yara.se/crop-nutrition/toolsand-services/vaxtpressen/vaxtpressenautumn-2014/high_n-optimum_in_winterwheat_2014/ Beställning av Yara N-Tester och spridarbackar samt Megalab växtanalyser (se sid 16 17) görs i vår webbshop på yara.se Sök på webbshop så hittar du rätt. Yara Växtpressen 1/2016 9

Klimatsmart odling ger ett vänligare vete För att odla ett vänligare vete används klimatsmart gödsel i kombination med hjälpmedel som Yara N-Sensor. Då säkras en resurseffektiv odling med stor hänsyn till klimat och natur. Av Mogens Erlingson, Yara Lantmännen har med start sommaren 2015 profilerat Kungsörnens vetemjöl med texten Ett vänligare vete och stöttat detta med kampanjen Nu blir det andra bullar. På mjölpåsarna som vi köper i butiken står det Nu är vårt mjöl gjort på ett vete som vi på Lantmännen odlat med mer hänsyn till klimat och natur. Ett lite vänligare vete helt enkelt. 20 % mindre klimatpåverkan. Jag följer dagligen det som skrivs i svensk press kring växtnäring, klimat, miljö, med mera. Och det är ingen tvekan: kampanjen för ett vänligare vete har fått stor och positiv uppmärksamhet. Ett hett ämne Klimatfrågan fick i höstas mycket stor uppmärksamhet, främst tack vare klimatmötet COP21 i Paris. I klimatdebatten får lantbruket stor uppmärksamhet eftersom det bidrar med cirka 26 % av världens klimatavtryck. Av lantbrukets utsläpp av klimatgaser kommer en stor andel, cirka 46 %, från ändrad markanvändning. Samtidigt binder fotosyntesen in koldioxidens kol i växtens celler med hjälp av solens energi. Kol eller energi som vi kan använda som mat, foder eller bioenergi. Bara genom hållbar intensifiering, det vill säga mer skörd med mindre miljöpåverkan, kan vi klara de stora globala utmaningar vi står inför. Tre globalt viktiga punkter är: Vi måste odla mer mat till en snabbt växande världsbefolkning. För att bromsa klimatpåverkan och bevara biologisk mångfald måste vi bevara regnskogar och annan naturmark. Vi måste minska negativ miljöpåverkan såsom eutrofiering (övergöd ning) och utsläpp av växthusgaser. Klimatsmart gödsel från Yara Vid odling av vete står mineralgödseln för bortåt hälften av odlingens klimatavtryck. Yara har under de senaste åren mer än halverat klimatavtrycket för produktion av kväve i form av ammoniumnitrat, vilken är den helt Ett vänligare vete med 20 % mindre klimatpåverkan. Foto: Hans Jonsson domi nerande kväveformen i svenskt lantbruk. Detta har vi gjort dels genom att producera ammoniak med minsta möjliga förbrukning av energi i form av naturgas, dels genom att utveckla och sedan installera katalysatorer i de fabriker som producerar salpetersyra. Den sistnämnda förändringen har haft mycket stor betydelse. Vid produktionen av salpetersyra bildas små mängder lustgas, vilken är en kraftig växthusgas. Med kataly satorerna har vi reducerat lustgasen med mer än 85 %. Detta gör att vi sammantaget mer än halverat klimatavtrycket för våra gödselmedel För den gödsel som 10 Yara Växtpressen 1/2016

Yara N-Sensor ger bättre kväveeffektivitet genom högre och jämnare skördar samtidigt som klimatpåverkan och utlakning minskar. En fjärdedel av klimatgaserna från jordbruket 26% Yara säljer i Sverige har utsläppen av koldioxid minskat med över 500 000 ton per år. Höga och jämna skördar är bra Som framgår av figur 1 bildas växthusgaser även i fält ( Användning ) genom att markens mikroorganismer bildar små mängder lustgas. Vid livscykelanalys används fastställda standardvärden för att beräkna klimatavtrycket (av IPPC - Integrated Pollution Prevention and Control). För kväve räknar man med att 1 % av det tillförda kvävet avgår som lustgas. Detta gäller allt kväve, oavsett om det kommer från stallgödsel, mineralgödsel eller från markens mull. Men vi kan genom effektiv odling minimera klimatavtrycket. Det är då mycket viktigt att få höga och jämna skördar, som ju på ett effektivt sätt utnyttjar alla de insatser vi gör i odlingen såsom gödsling, växtskydd, utsäde, jordbearbetning, m.m. Allt som ger en bättre kväveeffektivitet minskar klimatavtrycket, samtidigt som odlings ekonomin förbättras. En win-win för plånbok och miljö. Genom att dela kvävegivan kan vi på ett bättre sätt styra mängden efter grödans behov baserat på årsmån. Samtidigt minskar vi risken för förluster av kväve både genom avgång till luften och genom utlakning till vatten. Effektiva hjälpmedel För att optimera skörden och insatserna har Yara tagit fram olika verktyg för att hjälpa lantbrukaren att till fullo utnyttja grödans avkastningspotential (se sid 8 9). Yara N-Sensor ökar kväveeffektiviteten och upptaget i kärnorna ökar med i genomsnitt 4,4 kilo N per hektar. Dessutom ökar upptaget i rötter och strå, samtidigt som utlakningen minskar med 1 6 kilo N per hektar. Vete Klimat och Natur Till grund för Ett vänligare vete har Lantmännen tagit fram odlingskonceptet Vete Klimat och Natur. För att klimatpåverkan ska bli 20 % bättre krävs användning av klimatsmart gödsel, en gödsel med bra klimat - avtryck samt användning av N-sensor vid tilläggsgödsling. Mineralgödsel från Yara är klimatdeklarerad och uppfyller Figur 1. Lantmännens krav och Yara N-Sensor är ett effektivt hjälp medel för styrning av kvävegödslingen. Biologisk mångfald är ett annat mervärde som konsumenterna erbjuds genom konceptet Vete Klimat och Natur. Lantbrukare som odlar ett vänligare vete ska därför anlägga en lärkruta per hektar. Obesådda rutor där lärkorna får möjlig het att landa, vilket de inte kan i en hög vetegröda./ Stora skillnader i klimatavtryck 3,7 0,1 5,6 75 75 Råvarutvinning och transport Produktion av Yaras gödsel till Sverige Transport Användning Biomassa produktion Biomassa konsumtion Figur 2. Klimatavtryck för produktion och användning av kväve i form ammoniumnitrat. Det är det dominerande kvävet i svensk växtodling och ingår bland annat i Axan och YaraMila NPK. I snitt är klimatavtrycket 3,7 kg CO 2 -e/kg N för de produkter som Yara säljer i Sverige (CO 2 -e = så kallade koldioxidekvivalenter). Yara Växtpressen 1/2016 11

Skogsgödsling mot klimatförändring I klimatavtalet som förhandlades fram i Paris vid årsskiftet fick skogen en tydlig och viktig roll som kolsänka. Skogens tillväxt har stor positiv påverkan som kan ökas med hjälp av skogsgödsling. Detta har Norge tagit fasta på och inför nu bidrag till skogsgödsling av miljöskäl. Av Pär Fornling Att gödsla skogen är något av det lönsammaste en skogsägare kan göra. Beräkningar från Skogforsk visar att den årliga förräntningen på investerat kapital i normalfallet är 10 15 procent. Vanligast är att kvävegödsla en tallskog tio år innan den avverkas. Den goda lönsamheten beror framför allt på ökad tillväxt. Dessutom ökar skogen i värde genom att det blir fler grövre och därmed värdefullare timmerstockar. Kolsänka I Sverige begränsas gödslingen till mellersta och norra Sverige av miljöskäl. I Norge däremot uppmuntras skogsgödsling av miljöskäl. Medan svenska myndigheter lyfter fram risken för utlakning av kväve, ser norska myndigheter klimatförändringar som en överordnad miljöfråga. Detta är helt i linje med FNs nya klimatavtal i vilket 195 länder enas om att försöka begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader. Ett medel som lyfts fram i avtalet (artikel 5) är att använda skogen som kolsänka och bromsa avskogningen. Logiken bakom beslutet är enkel: När ett träd växer fångar det upp och binder in koldioxid i veden. Det är med andra ord en kolsänka. Då trädet eldas upp, eller ruttnar, släpps koldioxiden ut i atmosfären igen. Om veden används för virke till hus eller möbler blir det en mycket långsiktig kolsänka. Används skogen som biobränsle blir det inga nettotillskott av växthusgaser, eftersom eldningen släpper ut lika mycket kol som trädet bundit under sin livstid. Om biobränsle ersätter kol eller olja (som är stora klimatbovar ) blir det en så kallad substitutionseffekt. Om skogen gödslas och sköts aktivt så att en hög tillväxt stimuleras och inte klingar av, binds långsiktigt mer kol i det ökade skogsförrådet. Skogsgödsling är en lönsam åtgärd både för klimatet och plånboken. Hög utväxling Detta utgår Norge ifrån i sitt stödprogram till gödsling. För att nå klimatmålet på lång sikt måste vi få bort koldioxid från atmo s- fären och då behövs mer växande skog, menar Rasmus Astrup. Han arbetar på miljödirektoratet som tagit fram den rapport om skogsgödsling (Målrettet gjødsling av skog som klimattiltak) som ligger till grund för bidragen. När det gäller träden är sambanden glasklara. Däremot finns en del fråge- 12 Yara Växtpressen 1/2016

Tomas Lundmark, professor i skogs skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. tecken kring vad som händer i marken, säger Rasmus Aastrup. De frågetecken han hänvisar till handlar om att det är svårt att beräkna gödslingens effekt på kollagret i skogsmarken. Vi känner oss ändå säkra på att gödsling har en positiv nettoeffekt när det gäller skogens upptag av koldioxid, avslutar Rasmus Aastrup. En normal total tillväxtökning efter gödsling är 15 skogskubikmeter per hektar. Tillverkning, transport och spridning av kvävegödsel ger utsläpp av ca 600 kg CO 2 -e, men utsläppen är blygsamma jämfört med klimatvinsterna av att skogen växer bättre och därmed tar upp mer koldioxid. En kubikmeter skog binder ungefär 700 kg koldioxid. När tillväxten ökar med 15 kubikmeter är därmed nettoeffekten att det binds in 10 ton koldioxid. Även när det gäller energi är ut - växlingen hög. Lite förenklat går det åt energi motsvarande en kubikmeter skog för att gödsla fram 16 kubikmeter. Utväxlingen för energi är med andra ord 16 gånger insatsen. Mer klimatnytta Den norska skogen fångar upp 60 procent av Norges koldioxidutsläpp. Om inget görs kommer upptaget att minska eftersom skogarna blir äldre och tillväxten bromsar in. Tanken med skogsgödsling är att få ny fart på tillväxten i kombination med aktivare skogsskötsel. Enligt rapporten räcker inte den ökade lönsamheten i sig för att motivera de norska skogsägarna. Det behövs ett bidrag för att väcka intresset. Idag gödslas blygsamma 800 hektar i Norge. Ett första mål är att gödsla 5 000 10 000 hektar. Därmed kommer skogen efter 10 år att årligen fånga upp utsläppen från motsvarande 90 000 170 000 personbilar. En studie i forskningsprojektet Future Forest visar att de svenska skogarna binder ungefär 60 miljoner ton om året. Det motsvarar landets samlade utsläpp. Med andra ord bidrar inte landet som helhet till ökade koldioxidutsläpp tack vare skogarna. Med ett skogsbruk som inriktas mot ökad produktion av skogsråvara kan denna klimatnytta öka ytterligare, konstaterar Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Det har Norge tagit fasta på genom att uppmuntra gödsling. Ologisk begränsning Ett villkor är att den görs på lämplig fast mark och rimmar med PEFC-certifieringen. I sydöstra Norge, med relativt stort kvävenedfall, är arealen begränsad. De svenska begränsningarna (Skogs- Skogsgödsling i Sverige 2015: 31 000 hektar, 2014: 21 500 hektar Skogsgödsling i Norge 2015: 800 hektar, 2014: 500 hektar Läs mer om bidraget i Norge på lantbruksdirektoratets hemsida www.sif.dep.no/no/eiendom-og-skog Skogsstyrelsens Allmänna råd reglerar hur skogsgödslingen ska bedrivas i Sverige. Skogsgödsling räknas som en skoglig åtgärd eller verksamhet som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön och ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan åtgärden påbörjas. Kriterierna för skogscertifiering enligt FSC och PEFC utgör inget hinder för gödsling förutsatt att du följer Skogsstyrelsens allmänna råd. Är du intresserad av skogsgödsling? Läs mer på vår hemsida: www.yara.se Skogens Gödslings AB erbjuder SG-systemet, en paketlösning för skogsgödsling med traktor som innefattar både gödsel och spridning med precision. För mer information och kontaktuppgifter: www.sg-systemet.com styrelsens Allmänna Råd) är mycket mer långtgående. I princip är skogsgödsling förbjuden i södra Sverige. I Norrland finns ett tak på 450 kg kväve per hektar över en träd generation. Sveriges experter på skogsgödsling, vid Lantbruksuniversitetet och Skogforsk, är kritiska till dagens be gränsningar. Förutsatt att gödslingen utförs korrekt menar man att det inte finns miljömässiga skäl till dagens regelverk. Dagens gränser är inte logiska. Lämplig mark för gödsling i Småland är inte mindre lämplig än lämplig mark i Västerbotten. För att motverka klimateffekten med växande skog finns inget effektivare och snabbare sätt än skogsgödsling, säger Tomas Lundmark. Vid översynen av dagens regler föreslog experterna på Lantbruksuniversitetet att det skulle råda samma norrländska regler över hela landet. I Norge är slutsatsen att de miljömässiga fördelarna av bra tillväxt väger tyngst./ Yara Växtpressen 1/2016 13

Pete Berry leder en grupp med 10 forskare vid ADAS och presenterade ett brittiskt perspektiv på frågan kring höstvete och kväve. Foto: Lasse Hejdenberg Lämna medeltalet på skrivbordet Maka dig ut i fält och lämna medelgivan av kväve utifrån gödslingsplanen hemma på skrivbordet. Först med engagemang, anpass ning och med en kombination av nya hjälpmedel finns möjlighet att komma närmare fältets N-optimum utan att riskera ökad N- utlakning. Det budskapet serverades på en kvävekonferens i januari som också bjöd på ett brittiskt perspektiv på N-gödsling till höstvete. Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Yara, Odling i Balans och Greppa Näringen bjöd in till en kvävekonferens i januari. Många reste till Linköping för att nå Djupare kunskap mot nya höjder som dagens tema utlovade. Vi är glada att 180 personer som delar vårt intresse för kvävegödsling kommit hit, välkomnade Gunilla Frostgård, Yara. Stora värden förlorade Helena Elmquist, Odling i Balans, poängterade de miljömässiga fördelarna med att kväve utnyttjas effektivt. I projektet Höstvete mot nya höjder var en särskiljande faktor mellan gårdar med högre och lägre skörd att högskördegårdar utnyttjade tillfört kväve bättre. Med högre kväveeffektivitet följer lägre förluster, förklarade Helena Elmquist. Hon underströk också att bra kvalitet och tillräckligt hög skörd ger god ekonomi och det är ett tungt skäl att pricka rätt N-giva på gårdsnivå. Räknar man vad det kostade svenskt lantbruk att gödsla fel 2015 var det en ansenlig summa. Uppskattningsvis 250 miljoner kronor kostade det att inte nå rätt kvalitet i maltkorn och vete 2015, kompletterade Johannes Åkerblom, Lantmännen. Då är inte skördebortfallet av underoptimal gödsling inräknat, utan bara effekten av att proteingränser inte nåddes. För lite anpassning En orsak till att stora ekonomiska värden gick upp i rök är att vi inte vågar anpassa gödslingen till fältet och året menade Ingemar Gruvaeus, Yara. Vi är för bekväma och vågar inte ta ut svängarna vare sig uppåt eller neråt. Han tillstod att det är svårt att gissa skörden i förväg, men tryckte på möjligheten med sena skördeuppskattningar i stadium 55. Då är det fortfarande möjligt att komplettera med 14 Yara Växtpressen 1/2016

kväve inte bara för att öka proteinhalten utan också för att höja skörden enligt nyare försöksresultat. Men för att pricka rätt krävs att man lämnar tabeller, gödslingsplan och medeltal bakom sig och i stället fokuserar mer på att utnyttja de möjligheter som nya hjälpmedel som Yara N-Prognos, nollrutor, Yara N-Sensor och Yara N-Tester ger. Beslutet om kvävekompletteringen ska fattas utifrån vad man ser och mäter i fält inte bara på kontoret, uppmanade Ingemar Gruvaeus. Ingen ökad N-utlakning Genom ett sådant engagemang i fältet går det anpassa N-givan bättre och komma närmare ekonomiska optimum. Först då utnyttjar man fältets fulla potential. Och så länge man inte överskrider ekonomiskt optimum, ökar inte restkvävemängden. Det visar ett stort underlag från försök i höstvete som presenterades av Gunilla Frostgård, Yara. Budskapet förstärktes av Sofia Delin, SLU, som redde ut hur utlakningen hänger ihop med skördenivå. Hennes slutsats av egna undersökningar var att någon ökad N-utlakning inte behöver ske så länge som kvävegödslingen inte överskrider N-optimum. Först över kväveoptimum sticker utlakningen iväg, slog Sofia Delin fast. Så långt är allt väl, men det gäller alltså att kunna förutspå optimal kvävegiva om man vill minimera N-utlakningen. Där ligger kruxet. Och för att kunna klara det krävs platsspecifik gödsling, sa Sofia Delin och sågade som flera andra talare under dagen medeltalsgödslingen. Modell stämmer inte Temadagens brittiske föreläsare Pete Berry från ADAS inledde med att skissa en bakgrund för brittisk höstveteodling där avkastningen planat ut kring 8 ton per hektar, proteinhalten sakta sjunker och kvävegödslingen ligger still kring 200 kilo N per hektar. Men de senaste två åren uppnåddes brittiska rekordskördar, vilket möjligen kan betyda ett trendbrott. Angående framtiden darrade Pete Berry inte på manschetten. Idag fångas ca 40 procent av inkommande solljus i en höstvetegröda, men en rimlig nivå med växtförädlingens hjälp bör vara 60 procent. Viktiga budskap från konferensen 250 miljoner SEK kostade för låga proteinhalter i vete och korn svenskt lantbruk år 2015. Till det kom intäktsbortfall p.g.a. underoptimal gödsling och därmed för låg skörd. Hög kväveeffektivitet ger låga kväveförluster. N-utlakning ökar först vid gödsling över ekonomiskt optimum. Ny teknik gör det lättare att hitta ekonomiskt optimal kvävegiva. Våga variera anpassa N-givan efter fältets förutsättningar. 15 kilo N/ton kan vara en alltför låg svensk skördejusterad N-rekommendation. 20 ton höstvete per ha siktar Storbritannien på som höstveteskörd om 10 15 år. Greppa Näringens arbete gör nytta minskade N-överskott genom rådgivning. Det innebär en avkastning i höstvete på närmare 20 ton per hektar om 10 15 år, siade Pete Berry. Vid de nivåerna räcker inte 200 kilo N per hektar speciellt långt. Det gör inte rekommendationerna ens i dag, medgav han när han förklarade modellen som ligger till grund för brittiska N-rekommendationer. Upp till ca 9 ton per hektar är modellen användbar. Men vid avkastningsnivåer över 9 ton per hektar verkar grödorna behöva mer kväve än vad rekommendationerna anvisar för att förlänga kärnfyllnaden, förklarade han. Göran Bergkvist, SLU, betonade dock att skördar på 20 ton per hektar och åtföljande höga N-givor innebär stora risker om något går snett på vägen. Når vi dit behövs forskning och utveckling för att minimera riskerna med höga N-givor om skörden slår fel. Kompetensutveckling En uppjusterad kväverekommendation efterlystes alltså både från Sverige och Storbritannien. Stina Olofsson, Greppa Näringen, recenserade förslaget med ett motargument. Kväverekommendation kan inte öka på miljöns bekostnad då blir Johannes Åkerblom, Lantmännen, berättade att det kostade ca 250 miljoner kronor för svenskt lantbruk att inte nå rätt kvalitet i maltkorn och vete 2015. Då var inte skördebortfallet av underoptimal gödsling inräknat, utan bara effekten av att proteingränser inte nåddes. Foto: Lasse Hejdenberg. Se föredragen på film! det politiskt bakslag. En ökad N-rekommendation måste i så fall gå hand i hand med ökad kunskap, förklarade Stina Olofsson och serverade resultat från Greppa Näringen som visar att överskottet av kväve har minskat över tiden genom rådgivning och ökad kunskap. Sådana resultat gör att frivillighet är ledstjärna i jordbrukets miljöarbete, menade Stina Olofsson. Vi tror inte att man med lagar och miljöinspektörer kommer närmare N-optimum på det enskilda fältet. Vi tror att vi kommer längre med kompetensutveckling. / Alla föredragen filmades. Du kan hitta dem på vår hemsida www.yara.se Kort om konferensen Arrangörer: Yara, Odling i Balans, Greppa Näringen Var och när: Linköping, 19 januari 2016 Föredragshållare: Odling i Balans, Yara, Greppa Näringen, ADAS, SLU, HS Skaraborg Yara Växtpressen 1/2016 15

Lär känna din gröda med Megalab växtanalyser Växtanalyser är ett kraftfullt redskap för att kunna utnyttja grödans fulla skördepotential. Med Yaras tjänst Megalab är det nu enkelt att ta prover och få råd kring eventuella brister och hur de ska åtgärdas. Gå in på Yaras hemsida www.yara.se så finns där enkla beställningsformulär och instruktioner. Av Karolina Erikers, Yara Inför säsongen 2015 lanserade Yara en ny service för den svenska marknaden: Megalab växtanalys med gödslingsråd. Växtanalyser är egentligen inget nytt och har funnits länge som ett verktyg för svensk växtodling. Men det skadar inte att fräscha upp kunskaperna inom området. Yaras chefsagronom, Gunilla Frostgård, är väl insatt i ämnet och vi ber henne att berätta mer om växtanalyser. Hur kommer det sig att Yara erbjuder växtanalyser? Det är viktigt att utnyttja fältets potential och ge grödan de bästa förutsättningar för att kunna uppnå en hög skörd. Därför vill vi erbjuda växtanalyser med an passade gödslingsråd. Växtanalyser är ett verktyg som skulle kunna användas av lantbrukare i större utsträckning. Vi har nämligen konstaterat mikro näringsbrister i flera av våra fältförsök, trots att grödan När en växtnäringsbrist syns för blotta ögat (här svavelbrist) har man redan en skördesänkning. Men det går att lindra de negativa effekterna samtidigt som man ska lägga händelsen på minnet för att planera gödslingen bättre kommande år. inte uppvisar synliga bristsymptom. Även i de fall när man tydligt kan se att grödan lider av en brist, är det inte alltid lätt att veta vilket näringsämne som saknas. Här ger analysen värdefull information, menar Gunilla. Kan verkligen en mikronäringsbrist göra stor skillnad på skörden? Det är ju så små mängder som behövs. Är det inte ändå viktigare att fokusera på att tillföra tillräckligt med kväve, kalium eller fosfor? För att nå maximal effekt av gödslingen måste balansen mellan samtliga näringsämnen vara riktig, säger Gunilla. Med Liebigs tunna illustreras väldigt åskådligt hur brist på ett enda växtnäringsämne sänker grödans förmåga att till godogöra sig övriga näringsämnen. En annan konsekvens är att brist på ett enda näringsämne skapar överskott av andra närings ämnen, vilket ökar risken för näringsläckage. Har man nytta av växtanalyser för alla näringsämnen under samma säsong? Brister på fosfor och kalium är svåra att häva under pågående säsong, men viktiga att åtgärda på lång sikt. Med Megalab växtanalyser ger vi råd om hur man kan lägga om sin gödslingsstrategi. Till exempel kan det innebära förslag på att gå över till starkare NPKprodukter. Men för mikronärings- 16 Yara Växtpressen 1/2016

ämnen ger Megalab rekommendation för innevarande säsong. Om man konstaterar en mikronäringsbrist i sin gröda, är det för sent att åtgärda den direkt under samma säsong? När man ser en brist i grödan, kan man inte räkna med full skörd, men det går ju att undvika att skördeförlusten blir alltför stor, hävdar Gunilla. Samtidigt ger det viktiga signaler inför nästa år och ger lantbru karen tid att planera för en mer komplett och anpassad näringstillförsel. Grundprincipen för växtnäringsbrister är att ju tidigare man upptäcker bristen desto lättare är det att häva den. Så när är bästa tiden att göra en växtanalys? Bästa tiden för en växtanalys beror på vilken gröda det gäller. Om man vill åtgärda brister och påverka skörden för innevarande säsong, bör provtagning ske fram till början av stråskjutning i stråsäd och fram till begynnande blomning i oljeväxter. För sockerbetor ska provtagningen ske från 50 dagar efter sådd, d.v.s oftast under juni månad. I potatis rekommenderar vi prov tagning från första veckan efter full uppkomst t.o.m. juli månad. Men eftersom växtanalyser även har ett stort värde för problemlösning på längre sikt, går det bra att ta växtprov även efter dessa tidpunkter, understryker Gunilla. Det där med analysrapport låter komplicerat, är den lätt att förstå? Ja, den är enkel att förstå. Analysen redovisar grödans totala innehåll av alla viktiga näringsämnen. Den ger information om hur grödan har tagit upp växtnäring fram till provtagningstillfället och visar om det finns tillräckligt med näring eller om det saknas något näringsämne. Det som är speciellt med Megalab växtanalys är att vi inkluderar ett gödslingsråd baserat på analysen. Växtproverna skickas för analys till ett laboratorium i Storbritannien, hur kommer det sig att ni inte valde ett labo ratorium i Sverige? Vi har valt att samarbeta med vårt laboratorium i Pocklington i Stor britannien för att vi är trygga med deras verksamhet. De har lång erfarenhet av analyser av lantbruksgrödor och är ackrediterade enligt ISO 9001och ISO 17025. Gödslingsråden som redovisas i analysrapporten är framtagna av oss här på Yara. De är anpassade till svenska förhållanden och bygger på produkter i vårt sortiment. Dessutom kan vårt laboratorium erbjuda växtanalyser till ett mycket konkurrenskraftigt pris, vilket gör tjänsten än mer intressant för svenska odlare, avslutar Gunilla Frostgård. / Libeig tunna! Klassisk illustration över den skördebegränsande effekten av brist på ett enda näringsämne. Med växtnäringsanalyser som Megalab minskar risken för oväntade brister. Beställ en växtanalys Beställningen gör du på vår hemsida www.yara.se där det finns en länk till Yaras webbshop. Väl där fungerar det på följande sätt: 1. I webbutiken väljer du antalet växt analyser som du anser dig behöva. Vi rekommenderar 3 5 stycken för ett fält. 2. Ange dina kontaktuppgifter och betala i butiken så skickas all nödvändigt material till dig. Beställer du före kl. 12 på en vardag skickar vi iväg din order samma dag. Det är särskilt viktigt att du anger en korrekt e-postadress eftersom analysrapporten skickas till den adressen. 3. När du mottager materialet är det bäst att läsa igenom instruk tionerna för provtagning först. 4. Lägg dina växtprover i de plastpåsar som bifogas. Fyll i etiketter med nödvändig information och fäst ordentligt på respektive påse. 5. Lägg påsarna med växtproverna i kuvertet som är adresserat till Yaras laboratorium i Storbritannien. 6. Räkna med att det tar cirka 3 var dagar innan provet anländer till laboratoriet och ytterligare cirka 3 var dagar innan analysrapporten är klar och kan levereras till din e-postadress. " Vi på Yara menar att det är viktigt att utnyttja fältets potential och ge grödan de bästa förutsättningarna för en hög skörd. Därför vill vi erbjuda växtanalyser med anpassade gödslingsråd." Gunilla Frostgård Yara Växtpressen 1/2016 17