Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17

Relevanta dokument
Särskilt stöd i grundskolan

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Resultat. Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet FMLS. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Svensk författningssamling

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Beslut för fritidshem

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Trygg på arbetsmarknaden?

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Svar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas"

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Avgifter i skolan. Informationsblad

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Antimobbningsgruppen. Erika Aspers Erik Larsson Åsa Högemark Paula Chavez Dan Carlsson Annvi Adolfsson Inga Jurefors Marie Lengdell

Lathund, procent med bråk, åk 8

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Systematiskt kvalitetsarbete

Måttbandet nr 143 januari 2007

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Konsultation med skolan

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv

Uppdaterad Råd till rektor RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Tal och språkcentrum, Brageskolan - Föräldrar år 3 15 respondenter

Arbetsplan Jämjö skolområde

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Södertäljes skolor lyfter. Antagen av kommunstyrelsen 3 september 2010

Resultat Naturvetenskapsprogrammet, åk 2 våren 2012

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Kvalitetsrapport Så här går det

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Beslut för grundsärskola

Göran Skyllmark Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Tal och språkcentrum, Brageskolan - Elever åk 3 17 respondenter

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Kvalitetsrapport Så här går det

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Bedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Två rapporter om bedömning och betyg

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL ca BengtÅke Gindemo

Månadsrapport april 2016

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Brister i kunskap vid gymnasieval

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Beslut för gymnasieskola

Sollentuna kommun Grodan, I Ur och Skur - Föräldrar Förskola

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Beslut för grundsärskola

Skolundersökning Upplands-Bro kommun 2008

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

chefen och konjunkturen

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

S2011/8505/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

YTTRANDE Yttrande över promemoria U2014/5176/S Vissa skollagsfrågor del 2

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Beslut för vuxenutbildning

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Rutiner för mottagande i grundsärskolan

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Skolbeslut för vuxenutbildning

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola

Förutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Transkript:

Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 216-3-17

Inledande ord I vår förra skolenkät år 213 såg vi att det i alldeles för stor utsträckning fanns brister i hur man anpassar för barn med autism i skolan. En stor andel hade frånvaro (33 %) och måluppfyllelsen var låg i ämnena svenska, engelska och matematik (44 %). Vi har nu följt upp resultaten med en ny undersökning. Tyvärr kan vi inte se att det har blivit bättre. Måluppfyllelsen ligger kvar på 44 %. Det kan jämföras med att 86 % av alla elever uppnår gymnasiebehörighet. Frånvaron har blivit större och hamnar nu på 46 %. Detta stämmer väl med de signaler vi får från medlemmar om hur svårt barn med autism har det i skolan. Skälen till frånvaron handlar primärt om bristande autismkompetens hos personalen, bristande anpassning av skolmiljön, bristande stöd i lärsituationer och i sociala situationer vilket också var fallet i vår förra enkät. Det är hög tid att detta tas på allvar! Bristerna får allvarliga konsekvenser för barnens hälsa och möjligheter till ett bra liv i framtiden. Det måste förändras. Anne Lönnermark, ordförande Autism- och Aspergerförbundet 2

Om undersökningen Syfte Att undersöka hur skolgången fungerar bland barn som diagnostiserats med autism eller Aspergers syndrom Metod Webbundersökning Målgrupp Medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet som har barn i åldern 6 21 år som går grundskola eller gymnasieskola och som diagnostiserats med autism eller Aspergers syndrom Antal intervjuer Totalt genomfördes 1 799 intervjuer i målgruppen (2 428 personer har besvarat de första frågorna om man har barn som tillhör den aktuella målgruppen) Period 29 februari - 13 mars 216 3

Sammanfattning Tre av fyra i målgruppen Totalt är det ungefär åtta av tio medlemmar, som har barn i ålder 6 21 år, som har diagnosen autism eller Aspergers syndrom. Klar majoritet pojkar, vanlig grundskola dominerar Av de som ingår i målgruppen är en mycket klar majoritet pojkar. Flertalet går i grundskola. En av fyra går i skolformer som ligger utanför de normala grundskolorna eller gymnasieskolorna. Ungefär lika många följer också läroplaner utanför ordinarie plan inom grundoch gymnasieskola. Hälften har genomgått utredning Hälften har genomgått en pedagogisk utredning i skolan för att utreda hur skolpersonalen bäst kan stötta i skolgången. Sex av tio har ett åtgärdsprogram, vanligast i ordinarie grundskola. 4

Sammanfattning Färre än hälften har godkända betyg Något färre än hälften har godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Andelen är klart lägst bland de som går i grundsärskola och gymnasiesärskola. Bland de som har ett mycket stort behov av stöd är det endast tre av tio som har godkända betyg. Tveksam samverkan med skolan En av fyra anser att samverkan med skolan fungerar dåligt. Något fler ifrågasätter det stöd som barnen får av skolan. Även barnens trivsel framstår som ett problem, drygt en av fyra trivs inte. Problemen är störst bland flickor och bland dem som går i den ordinarie skolformen. Samverkan, stöd och trivsel fungerar bäst bland barn som går grundsärskola och bland dem som har åtgärdsprogram. Stort behov av stöd Få (15 procent) upplever att barnen inte har behov eller endast ett litet behov av stöd och anpassning. Bland dem som går i ordinarie gymnasieskola är behovet något mindre än bland övriga. 5

Sammanfattning Anpassning av pedagogik vanligast, behov av mer stöd Få (8 procent) har inte någon form av stöd i undervisningen. Vanligast är anpassning av pedagogik, följt av stöd av specialpedagog, anpassade läromedel och resursperson. Det finns en tydlig efterfrågan på mer stödinsatser än de som idag erbjuds. Underskottet av de vanligaste åtgärderna anpassad pedagogik, speciallärare och anpassade läromedel framstår som särskilt stort. Knappt hälften frånvarande Knappt hälften har under det senaste året varit frånvarande av andra skäl än sjukdom och beviljad ledighet. Frånvaron är minst omfattande bland dem som har små behov av särskilt stöd och framförallt bland de som går i grundsärskola. Längre frånvaro är vanligast bland flickor och de som inte går i särskolor. Skälen till frånvaron handlar primärt om bristande autismkompetens hos personalen, bristande anpassning av skolmiljön, bristande stöd i lärsituationer och i sociala situationer. Skillnaderna är mycket stora mellan särskolorna och ordinarie skolor, där de sistnämnda har högre frånvaro av alla skäl. 6

Slutsatser Tydliga problem Underkänt i kärnämnen är vanligt, liksom frånvaro av andra skäl än sjukdom och beviljad ledighet. Båda problemen ökar påtagligt med de upplevda behovet av särskild anpassning. Stor skillnad mellan särskolor och ordinarie skolor I särgrundskolor och särgymnasieskolor är problemen med frånvaro relativt små, medan det däremot är vanligare med underkänt i kärnämnena. Trivseln i särskolorna är avsevärt större i särskolorna än i de ordinarie skolorna och dessutom uppfattas samverkan med föräldrarna som bättre, liksom stödet till eleverna. Stort underskott av hjälp Trots att någon form av stöd och åtgärder är vanligt finns ett mycket stort upplevt underskott av stödåtgärder. Underskottet är störst avseende de vanligaste åtgärderna anpassad pedagogik, specialpedagoger, anpassade läromedel. Omfattande matchningsproblematik Stödet till dem som upplever de största behoven är mest omfattande, men problemen är alltjämt mest utbredda i den gruppen. Matchande åtgärder är grundläggande men överbryggar inte svårigheterna. 7

Målgruppen 8

Målgruppen Pojke Flicka 25 72 Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Annan skola 6 6 12 11 63 Förskola-Åk 3 Åk 4-6 Åk 7-9 23 26 25 Har åtgärdsprogram Har inte åtgärdsprogram 26 59 Storstadsområden Övriga stadsområden Övriga landet 15 39 41 2 4 6 8 1 % 9

Skolsituationen 1

En av tio elever i särskolan följer ordinarie läroplan Vilken läroplan följer ditt barn? Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Annan skola Grundskolans läroplan 63 95 9 38 Grundsärskolans läroplan 1 2 75 5 Gymnasieskolans läroplan 9 79 12 3 Gymnasiesärskolans läroplan 5 2 74 2 Annan 1 4 15 19 15 5 11

För hälften av barnen har en utredning skett Har en pedagogisk utredning genomförts i skolan för att utreda hur skolpersonalen bäst kan stötta ditt barn? 5 6 41 3 Pojke 53 6 4 1 Flicka 45 6 49 Grundskola 52 6 41 1 Grundsärskola 58 5 37 Gymnasieskola 37 5 57 1 Gymnasiesärskola 48 6 46 1 Annan skola 51 8 4 2 Inget/Litet behov av särskilt stöd 42 4 54 1 Ganska stort behov av särskilt stöd 48 5 46 1 Mycket stort behov av särskilt stöd 56 8 36 Storstadsområden 52 6 41 Övriga stadsområden 5 6 43 1 Övriga landet 52 6 41 1 % 2% 4% 6% 8% 1% Ja Utredning pågår Nej Vet ej/ej svar 12

Sex av tio har ett åtgärdsprogram Finns ett åtgärdsprogram för ditt barn? 59 26 14 Pojke 63 26 11 Flicka 54 31 15 Grundskola 67 25 9 Grundsärskola 53 24 23 Gymnasieskola 44 42 13 Gymnasiesärskola 47 29 24 Annan skola 59 28 14 Inget/Litet behov av särskilt stöd 39 49 12 Ganska stort behov av särskilt stöd 61 26 13 Mycket stort behov av särskilt stöd 68 2 12 Storstadsområden 59 27 14 Övriga stadsområden 63 26 11 Övriga landet 63 28 9 % 2% 4% 6% 8% 1% Ja Nej Vet ej /Ej svar 13

Mindre än hälften hade godkända betyg under hösten Har barnets alla betyg i svenska, engelska och matematik varit godkända (minst E) under hösten? Pojke Flicka Grundskola 44 45 47 49 Ja Grundsärskola 32 Gymnasieskola 56 Gymnasiesärskola 32 Annan skola 24 Inget/Litet behov av särskilt stöd 78 Ganska stort behov av särskilt stöd 54 Mycket stort behov av särskilt stöd 29 Har åtgärdsprogram 43 Har inte åtgärdsprogram 52 2 4 6 8 1% 14

En av fyra missnöjda med samverkan med skolan Hur bedömer du följande? Medel Samverkan mellan er föräldrar och skolan 25 26 22 15 8 3 3,46 Hur ditt barn trivs i skolan 22 26 22 16 11 3 3,33 Det stöd som ditt barn får av skolan 21 25 23 17 11 3 3,3 % 2% 4% 6% 8% 1% 5 Mycket bra 4 3 2 1 Mycket dåligt Vet ej/ej svar 15

Föräldrar till pojkar mer nöjda Hur bedömer du följande? % 1 8 6 Ganska/Mycket bra (svarat 4-5) Pojke Flicka 4 2 51 48 46 Samverkan mellan er föräldrar och skolan Hur ditt barn trivs i skolan Det stöd som ditt barn får av skolan 16

Barn som går i särskola uppfattas trivas bättre än de som går i ordinarie grund- eller gymnasieskola Hur bedömer du följande? % 1 8 Ganska/Mycket bra (svarat 4-5) Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Annan skola 6 4 2 51 48 46 Samverkan mellan er föräldrar och skolan Hur ditt barn trivs i skolan Det stöd som ditt barn får av skolan 17

De elever som har litet eller inget behov av stöd uppfattas trivas bättre i skolan Hur bedömer du följande? % 1 8 6 Ganska/Mycket bra (svarat 4-5) Inget/Litet behov av särskilt stöd Ganska stort behov av särskilt stöd Mycket stort behov av särskilt stöd 4 2 51 48 46 Samverkan mellan er föräldrar och skolan Hur ditt barn trivs i skolan Det stöd som ditt barn får av skolan 18

De som har åtgärdsprogram mer nöjda Hur bedömer du följande? % 1 8 6 Ganska/Mycket bra (svarat 4-5) Har åtgärdsprogram Har inte åtgärdsprogram 4 2 51 48 46 Samverkan mellan er föräldrar och skolan Hur ditt barn trivs i skolan Det stöd som ditt barn får av skolan 19

Något sämre stöd utanför stadsområden Hur bedömer du följande? % 1 8 6 Ganska/Mycket bra (svarat 4-5) Storstadsområden Övriga stadsområden Övriga landet 4 2 51 48 46 Samverkan mellan er föräldrar och skolan Hur ditt barn trivs i skolan Det stöd som ditt barn får av skolan 2

Stöd i skolan 21

Åtta av tio har stort behov av stöd I vilken utsträckning anser du att ditt barn har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd för att klara målen för undervisningen? 48 34 14 13 Pojke 5 34 14 2 Flicka 47 36 15 1 Grundskola 48 35 16 1 Grundsärskola 59 36 5 1 Gymnasieskola 33 39 26 21 Gymnasiesärskola 58 27 11 31 Annan skola 55 34 8 31 Har åtgärdsprogram 54 35 1 Har inte åtgärdsprogram 37 34 25 4 % 2% 4% 6% 8% 1% I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning 22 I liten utsträckning Inte alls Ej svar

% 1 Hälften har anpassad pedagogik och fyra av tio har speciallärare Vad av följande har ditt barn tillgång till som stöd i undervisningen? (FLERA SVAR MÖJLIGA) 8 6 Pojke Flicka Exempel på annat: Extraundervisning, extra skolår, specialanpassad skola, högre personaltäthet, träningsskola 4 2 54 43 39 38 3 29 Anpassning av pedagogik, t ex tydliggörande schema, muntliga prov etc Stöd av specialpedagog/ speciallärare Anpassade läromedel, hjälpmedel och utrustning Resursperson Anpassad Särskild studiegång under- enligt beslut visnings- grupp eller motsvarande 11 1 12 8 Resursskola Enskild undervisning eller hemundervisning Annat, nämligen Inget 23

Stöd idag Vad av följande har ditt barn tillgång till som stöd i undervisningen? (FLERA SVAR MÖJLIGA) Anpassning av pedagogik, t ex tydliggörande schema, muntliga prov etc Stöd av specialpedagog/speciallärare Anpassade läromedel, hjälpmedel och utrustning Pojke Flicka Grundskola Grundsärskola Gymnasie -skola Gymnasie -särskola Annan skola Förskola - åk 3 Åk 4-6 Åk 7-9 54 58 5 57 65 49 43 46 54 59 64 43 45 4 41 6 39 45 45 41 48 44 39 42 34 37 66 23 47 34 42 47 36 Resursperson 38 42 3 45 38 16 3 28 55 45 29 Anpassad studiegång enligt beslut Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande 3 3 32 27 32 41 43 33 14 29 42 29 31 26 26 46 29 34 29 23 28 39 Resursskola 11 12 11 8 21 9 1 31 7 9 15 Enskild undervisning eller hemundervisning 1 12 8 1 11 11 12 9 9 11 12 Annat, nämligen 12 12 16 11 13 2 17 16 11 1 12 Inget 8 7 1 8 1 14 8 15 6 8 6 24

Åtta av tio har behov av anpassad pedagogik och sju av tio av speciallärare % 1 Vilken eller vilka typer av stöd anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt? 8 6 Pojke Flicka Exempel på annat: Mer stöd, stödperson, stöd i sociala sammanhang, bättre kompetens hos skolans personal, mindre klass 4 78 72 65 56 2 43 4 Anpassning av pedagogik, t ex tydliggörande schema, muntliga prov etc Anpassade läromedel, hjälpmedel och utrustning Stöd av specialpedagog/ speciallärare Resursperson Särskild - undervisningsgrupp eller motsvarande Anpassad studiegång enligt beslut 18 17 15 Enskild undervisning eller hemundervisning Resursskola Annat, nämligen 1 Inget 25

Behov av stöd Vilken eller vilka typer av stöd anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt? Anpassning av pedagogik, t ex tydliggörande schema, muntliga prov etc Stöd av specialpedagog/speciallärare Anpassade läromedel, hjälpmedel och utrustning Pojke Flicka Grundskola Grundsärskola Gymnasie -skola Gymnasie -särskola Annan skola Förskola - åk 3 Åk 4-6 Åk 7-9 78 8 8 83 75 8 64 66 8 82 83 72 74 72 74 78 71 72 59 75 78 72 65 68 64 69 75 5 65 56 73 72 64 Resursperson 56 59 53 64 47 39 5 47 71 64 48 Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande Anpassad studiegång enligt beslut Enskild undervisning eller hemundervisning 43 46 41 44 55 4 41 39 41 44 52 4 39 45 38 38 52 51 42 29 39 48 18 18 21 19 17 19 19 21 15 17 22 Resursskola 17 19 16 18 21 12 16 26 16 19 2 Annat, nämligen 15 15 16 14 18 21 2 12 15 12 16 Inget 1 1 2 1 2 2 3 1 1 1 26

Stöd idag kontra behov % Vad av följande har ditt barn tillgång till som stöd i undervisningen? / Vilken eller vilka typer av stöd anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt? 1 Har ej idag, men skulle behöva 8 28 Har idag 6 33 3 23 4 15 19 2 54 43 39 38 3 29 9 11 Anpassning av pedagogik, t ex tydliggörande schema, muntliga prov etc Stöd av specialpedagog/ speciallärare Anpassade läromedel, hjälpmedel och utrustning Resursperson Anpassad studiegång enligt beslut Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande 11 1 Resursskola Enskild undervisning eller hemundervisning 27

Skulle ha behov av Stöd idag kontra behov Vad av följande har ditt barn tillgång till som stöd i undervisningen? / Vilken eller vilka typer av stöd anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt? % 1 8 Stöd av specialpedagog/speciallärare Anpassning av pedagogik 6 4 Anpassade läromedel, hjälpmedel och utrustning Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande Resursperson Anpassad studiegång enligt beslut 2 Enskild undervisning eller hemundervisning Resursskola 2 4 6 8 1 Stöd idag 28 %

Frånvaro 29

Knappt hälften har annan frånvaro, fler bland dem som har stora behov av särskilt stöd Har barnet, under det senast, året uteblivit från lektioner av andra skäl än sjukdomsfrånvaro eller annan beviljad ledighet? Pojke 46 44 Ja Flicka Grundskola 51 55 Grundsärskola 16 Gymnasieskola 57 Gymnasiesärskola 36 Annan skola 53 Inget/Litet behov av särskilt stöd 34 Ganska stort behov av särskilt stöd 46 Mycket stort behov av särskilt stöd Har åtgärdsprogram Har inte åtgärdsprogram 48 49 51 2 4 6 8 1 % 3

En av tio har, utan att vara sjuka eller ha beviljad ledighet, varit borta längre än fyra veckor Har barnet av andra skäl än sjukdom eller annan beviljad ledighet under det senaste året varit borta någon sammanhängande period av minst fyra veckor? 1 Ja Pojke 8 Flicka 14 Grundskola 1 Grundsärskola 4 Gymnasieskola 12 Gymnasiesärskola 1 Annan skola 21 Inget/Litet behov av särskilt stöd 5 Ganska stort behov av särskilt stöd 7 Mycket stort behov av särskilt stöd 14 Har åtgärdsprogram 9 Har inte åtgärdsprogram 12 5 1 15 2 25 % 31

Större frånvaro bland elever som går i ordinarie grund- eller gymnasieskola Ungefär hur stor frånvaro har barnet haft under det senaste året av andra skäl än sjukdom eller annan beviljad ledighet? 52 8 11 8 7 12 3 Pojke 56 8 12 7 7 1 Flicka 45 7 1 1 9 17 Grundskola 49 9 14 9 8 12 Grundsärskola 84 4 4 22 4 Gymnasieskola 42 7 11 9 1 2 1 Gymnasiesärskola 63 5 5 6 1 11 1 Annan skola 47 6 8 11 6 22 1 Inget/Litet behov av särskilt stöd 66 9 1 6 4 6 Ganska stort behov av särskilt stöd 53 8 14 8 8 9 1 Mycket stort behov av särskilt stöd 49 7 11 8 8 17 Ingen alls % 2% 4% 6% 8% 1% Någon enstaka gång 2-1 dagar 11-2 dagar 21-4 dagar 41 dagar eller längre Vet ej/ Ej svar 32

Bristande kompetens, anpassning och stöd de främsta skälen till frånvaron OM UTEBLIVIT: Vad uppfattar du att skolfrånvaron i första hand berott på? % 7 6 Pojke 5 4 3 Flicka Exempel på annat: Trötthet, stress, ångest, bristande förståelse och kompetens hos skolan och pedagoger 52 2 1 27 27 24 24 Bristande autismkompetens hos personalen Bristande anpassning av skolmiljön Bristande stöd i lärsituationer Bristande stöd i sociala situationer 13 Att nyckelperson på skolan inte varit närvarande 5 Mobbning 14 Annat, nämligen Inte uteblivit 33

Bristande kompetens, anpassning och stöd vanligare skäl i ordinarie skolor än särskolor OM UTEBLIVIT: Vad uppfattar du att skolfrånvaron i första hand berott på? % 5 4 3 Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Annan skola 2 1 27 27 24 24 13 14 Bristande autismkompetens hos personalen Bristande anpassning av skolmiljön Bristande stöd i lärsituationer Bristande stöd i sociala situationer Att nyckelperson på skolan inte varit närvarande 5 Mobbning Annat, nämligen 34

Bristande kompetens, anpassning och stöd vanligare skäl bland dem som har behov av stöd OM UTEBLIVIT: Vad uppfattar du att skolfrånvaron i första hand berott på? % 5 4 3 Inget/Litet behov av särskilt stöd Ganska stort behov av särskilt stöd Mycket stort behov av särskilt stöd 2 1 27 27 24 24 13 14 Bristande autismkompetens hos personalen Bristande anpassning av skolmiljön Bristande stöd i lärsituationer Bristande stöd i sociala situationer Att nyckelperson på skolan inte varit närvarande 5 Mobbning Annat, nämligen 35