Vetenskaplig text En text kan se ut på flera olika sätt men det finns vissa krav som alla olika typer måste uppfylla. Den texten är en form av faktatext. Dess syfte är att utreda en sakfråga, dvs. försöka identifiera eller analysera ett problem av något slag och komma med förslag på vad problemet beror på eller vad som kan göras åt problemet. Tonen är generellt saklig och författaren förhåller sig objektiv till ämnet och textens innehåll. Strukturen är tydlig och ofta tredelad med inledning, avhandling och avslutning. Varje del kan i sig vara indelad i delar och bestå av underrubriker. Tanken är att den texten ska hålla för kritisk granskning. Om allt har gått rätt till ska en annan person kunna genomföra samma undersökning som du och komma fram till samma resultat. Exempel på typer av texter Paper en kortare uppsats där kraven kan variera. PM en kortare och aningen mer informell variant av en uppsats. Texten utgår alltid från olika källor som redovisas. Ett PM sammanfattar ofta hur en planerad undersökning är upplagd. Akademiska uppsatser skrivs inom universitetsutbildningar på flera nivåer. Den akademiska uppsatsen är riktig kunskapsproducerande forskning där du undersöker tidigare forskning innan du ger dig i kast med ditt eget undersökningsmaterial. Vetenskaplig tidskriftsartikel är en artikel som publiceras efter att ha genomgått sträng granskning, både innehållsligt och språkligt. Innehållet måste vara nytt och aktuellt. Uppgiften Skriv en tidskriftsartikel för tidskiften Scandia. I denna ska du formulera en tydlig frågeställning som du sedan ska besvara genom att presentera och referera till andra artiklar skrivna i ditt ämne. I en avslutande del jämför du de olika perspektiven som har presenterats. Det är viktigt att jämförelsen och analysen bygger på det tidigare presenterade materialet. Texten ska vara saklig och objektiv samt ha en tydlig disposition. En tydlig disposition betyder inte nödvändigtvis att du har underrubriker, speciellt inte i en så här kort text men däremot att den är styckeindelad med en bra inledning och avslutning. Stil och språk ska vara tydligt anpassade till mottagaren, som i det här fallet är andra forskare som undersöker samma ämne som du. Texten kommer att användas som inläsningsmaterial inför en föreläsningsserie. Längd: 600-800 ord.
Du ska dessutom granska en annan klasskamrats text och lämna in en granskningsrapport om 150-200 ord. I den ska du granska innehållet, språket och att källhänvisningarna är korrekt utförda. Kom ihåg att ge konstruktiv kritik som hjälper kamraten att förbättra sin text men också att vara positiv och berätta vad som fungerar väl i texten. Granskning av innehåll Finns det en tydlig fråga tidigt i texten? Är frågan satt i ett sammanhang? Vrider och vänder texten på försöker belysa den ur olika perspektiv? Finns det intresseväckande exempel? Besvaras frågan? Finns det något som stör resonemanget? Granskning av språk Styckeindelning, struktur, ordval, stavning, variation av meningslängd och uppbyggnad, intresseväckande ord och tydliga formuleringar. Granskning av källhänvisningar Framgår det tydligt i texten vad som hämtats från källor och vad som är egna slutsatser? Är källhänvisningarna korrekt utförda? Syften Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Centralt innehåll Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av karaktär. Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning. Skriftlig framställning som anknyter till den texttypen och som någon aspekt av svenskämnet.
Ämnesförslag Språkhistoria Personnamn: Svenska språket under sjuhundra år Språkhistoria Ortnamn: Svenska språket under sjuhundra år Språkhistoria Lånord från tyska, franska, engelska och latin: Lånord, Coola ner och Svengelskan som försvann Språkhistoria Stavning och ortografi: Svenska språket under sjuhundra år Genusperspektiv i barnböcker: Ombytta roller i nya barnböcker Vikten av högläsning: Högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Sms-språk: symboler, förkortningar etc.: Sms-språket. Fara eller nytta? Hur uppstod människans språk? Så grävs språkets dolda rötter fram och Gråten skapade språket Varför stavar vi som vi gör? En ville att vi skulle dricka jos och Därför stavar vi så himla konstigt Artikelförteckning Arnstad, Maria. Coola ner! Engelska är okej. Språktidningen 1/2011 Bellander, Theres. Intensiv ordväxling kräver känsla (om sms-språk, vår anm.) Språktidningen 6/2009. Edlund, Lars-Erik och Hene, Birgitta. 1992. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Norstedts förlag: Stockholm. Grünbaum, Catharina. Svengelskan som försvann (om lånord, vår anm.) Språktidningen 2/2013 Helgesson Svenske, Kristin. Så grävs språkens dolda rötter fram (lång men innehållsrik artikel om språkhistoria, vår anm.) Språktidningen 4/2010 Kalmteg, Lina. Ombytta roller i nya barnböcker. Svenska Dagbladet, 14 maj 2007. Karlsson, Mats. Han ville att vi skulle dricka jos (om ljudenlig stavning, vår anm.) Språktidningen 12/ 2012 Lejland, Carl-Johan. Sms-språket. Fara eller nytta? Utbilder 5/2003 Melin, Lars. Därför stavar vi så himla konstigt Språktidningen 11/2012 Nilsson, Alf. Gråten skapade språket (en psykologisk förklaring till språkets uppkomst, vår anm.) Dagens Nyheter 2010-03-16
Nordiska språk. http://www.ne.se/lang/nordiska-språk, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-06-18. Pettersson, Gertrud. 2012. Svenska språket under sjuhundra år. Studentlitteratur: Lund. Skogh, Caroline och Åsberg, Jessica. Högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Examensarbete vid Högskolan i Gävle. 2012. Stroh-Wollin, Ulla. Jösses! Svordomarna som tappat sin himmelska kraft (svår text, vår anm.) Språktidningen 2/2009. Teleman, Ulf. Ett språk för ett rike. Forskning & Framsteg 4/2005. Bedömningsmatris E C A Textens innehåll är Textens innehåll är Textens innehåll är till viss del anpassat anpassat till väl anpassat till till situationen och situationen och den situationen och den den Detta Detta Detta innebär följande: innebär följande: innebär följande: - Presentationen - Presentationen innehåller en enkel av frågeställningen av frågeställningen presentation av är tydlig och är väl uppbyggd. frågeställningen. resonerande. innehåller en innehåller en med innehåller en med skickligt utförd viss säkerhet utförd viss säkerhet utförd sammanfattning av sammanfattning av sammanfattning av flera relevanta flera relevanta flera relevanta källor som är valda källor. källor. med tydligt fokus - Slutsatsen och på uppgiften. innehåller en dess motivering - Resonemanget relevant slutsats, i utgör ett utvecklat är väl utvecklat och form av resultatet resonemang som är nyanserat. av en jämförelse. klart uttryckt och -Texten utmärks Slutsatsen motiveras bygger på av objektiv delvis utifrån textreferaten. saklighet. textreferaten. -Texten utmärks - - Du tillämpar i huvudsak av Källhänvisningarna regler för citat- och objektiv saklighet. är smidigt infogade. referatteknik. - Källhänvisningarna är väl med t.ex. referatmarkeringar. Innehåll och källor
Disposition och h Språk och stil Anpassning till sammanhang Texten har tydlig disposition med inledning och avslutning samt textbindning. Texten är på ett rimligt sätt indelad i stycken. Stilen är till viss del anpassad till den Språket följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Texten är till viss del anpassad till syfte, mottagare och som till viss del fyller syftet att informera andra Texten är väldisponerad genom väl inledning, avslutning och textbindning samt god balans mellan olika delar. Styckeindelningen är ändamålsenligt markerad. Stilen är anpassad till den Språket är klart och bär upp elevens resonemang. Texten är anpassad till syfte, mottagare och som fyller syftet att informera andra Texten är väldisponerad genom väl inledning, avslutning och textbindning samt god balans mellan olika delar. Styckeindelningen är ändamålsenligt markerad. Stilen är väl anpassad till den Språket är välformulerat med precision i ordval och uttrycksformer. Texten är väl anpassad till syfte, mottagare och som väl fyller syftet att informera andra