Föräldrastöd är det värt pengarna?



Relevanta dokument
Föräldrastöd är det värt pengarna?

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?

En dag om föräldrastöd

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Föräldrastöd i samverkan

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Föräldrastöd. en smart investering. Borås, sensommaren 2011 Anna Sarkadi, docent

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Föräldrar spelar roll. Handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Hälsokalkylator. Bakgrund

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

Uppföljning av utskick till föräldrar i Nacka med barn som är 3 år

Om risk- och skyddsfaktorer

Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Idéer och exempel över sociala investeringar

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Så arbetar kommuner, landsting, kommun- och regionförbund och ideella organisationer med föräldrastöd. Kartläggning 2013

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Länsgemensam folkhälsopolicy

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Med simuleringsmodeller kan man förlänga tidshorisonten och via riskekvationer uttrycka de kliniska måtten i QALYs.

Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Föräldrastöd införande av ABC i Lundby

Hälsoekonomiska analyser

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

MFoF:s och Länsstyrelsernas konferenser om föräldraskapsstöd Malmö Stockholm Göteborg Umeå

Utveckling av föräldrakomet och skolkomet, av förstärkt föräldrakomet samt utvärdering av förstärkt föräldrakomet

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Värdet och vikten av tidiga insatser

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Vad är folkhälsovetenskap?

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

FKS

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Agneta Pettersson

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Vad kan vi göra för att främja hälsan hos asylsökande och nyanlända barn, unga och vuxna?

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård


FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.

Svar på motion om att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga - inför metoden Triple P i Eskilstuna kommun

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Transkript:

Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys? Jämför de relativa kostnaderna och utfall (hälsoeffekter) av två eller flera insatser med samma syfte ICER= Kostnad A Kostnad B Hälsoeffekt A Hälsoeffekt B Avgör vilken av dem som ger mest hälsa för satsade resurser. Karoline Jeppsson 2011-10-07 1

Hälsoekonomiska analyser: tillämpningsområden Hälso-och sjukvård: nya läkemedel Läkemedel1: kostnad1=100, effekt1=2 friska levnadsår Läkemedel2: kostnad2=120, effekt2=3 friska levnadsår Kostnad1/Effekt1=50 ; Kostnad2/Effekt2=40 Läkemedel2 ger mer hälsa för pengarna Folkhälsa: sluta röka insatser Info i skola: kostnad1=100, effekt1=2 el. som slutar Samtal med skolsköterska:kostnad2=300, effekt2=10 el. som slutar Kostnad1/effekt1=50, kostands2/effekt2=30 pengarna Samtal med skolsköterska ger mer hälsa för Karoline Jeppsson 2011-10-07 2

Hälsoekonomiska analyser av föräldrastöd: varför? Föräldrastöd utgör en del av samhällets resurser Resursprioritering kräver ett underlag som bedömer kostnader i relation till nytta för en specifik insats (t. ex föräldrastödsprogram) Behov av hälsoekonomisk analys! Vad vet vi? En stor del av kostnaderna för utanförskapet skulle kunna undvikas om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser ( I. Nilsson & A. Wadenskog, Skandia-modellen) Tidig insats Samhällsbesparingar Men hälsovinster finns inte med i kalkylen! Karoline Jeppsson 2011-10-07 3

Vad vet vi inte? Vilka insatser är effektiva - leder till förbättrad psykisk hälsa? Om en insats är effektiv hur länge kvarstår effekten? Vad kostar olika insatser? Vilka effekter kan leda till minskning av t.ex. kommunala kostnader? Tidig insats Hälsoeffekt Effekt Varaktighet Avvärjda fall Samhällsbesparingar Problem och förutsättningar Lång tid mellan insatser och effekter på framtida psykisk hälsa och social anpassning Långtidsuppföljningar (int) bekräftar att tidiga insatser leder till minskningar i problembeteenden som i sin tur främjar social anpassning Det saknas svenska studier om långsiktiga (mer än ett - två år)effekter av preventiva insatser men Det finns svenska effektstudier ang. ett antal föräldrastödsprogram Karoline Jeppsson 2011-10-07 4

Internationella exempel: Hälsoekonomisk analys av föräldrastöd Syfte Att uppskatta kostnadseffektiviteten av de föräldrastödsinsatser som är mest (oftast) förekommande i kommunala verksamheter i Sverige Karoline Jeppsson 2011-10-07 5

Frågeställningar (delsyfte) Definiera och beräkna kostnader för föräldrastödsinsatser och genomföra kostnadsanalys av varje enskild insats. Identifiera och beräkna möjliga besparingar på kort och längre sikt som kan knytas till insatserna. Redovisa och diskutera hälsoeffektmått som kan användas vid en hälsoekonomisk utvärdering av föräldrastödet. Utföra kostnadseffektivitetsanalyser för ett antal föräldrastödsprogram Avgränsningar Universella och riktade föräldrastödsprogram Fullständiga hälsoekonomiska analyser utförs på ett urval av föräldrastödsinsatser, fem föräldrastödsprogram och självinlärning med en bok Fem gånger mer kärlek De hälsoekonomiska analyserna baseras på hälsoeffekter hos barn Karoline Jeppsson 2011-10-07 6

Resultat Kostnader Effekter Kostnadseffektivitet Vilka resurser behöver en kommun för att sätta i gång/driva ett föräldrastödsprogram? Bekosta ledarutbildning Annonsera och marknadsföra program Arbetstid för ledare (möte, förberedelsetid, samtal med föräldrar mellan möte) Lokalkostnader Fika? (kanske ) Karoline Jeppsson 2011-10-07 7

Vilka resurser satsar föräldrar? Fritid! En timme fritid (från samhällsperspektiv) kostar 70-80 kr! Föräldrarnas tid: möte, samtal med ledare mellan möte, hemuppgifter Vilka effekter kan förväntas? Karoline Jeppsson 2011-10-07 8

Vilka effekter kan förväntas? Hälsoeffekter: Förbättrat psykisk hälsa: minskning av utagerande beteende Samhällsbesparingar: Reduktion av servicekonsumtion av stödfunktion: psykolog, kurator, socialtjänst, spec. pedagog Varför utagerande beteende? Utagerande beteendeproblem är tydligt och det finns riktlinjer för beräkning av kliniska problemnivåer Forskning om föräldrastödsprogram visar att barns utagerande beteendeproblem minskar efter insatsen och att flera program är effektiva Kommunen har kostnader för barn med utagerande beteendeproblem Kopplingen mellan tidiga utagerandeproblem och risken för kriminalitet, missbruk, försörjningsstöd, etc. finns tydligt beskriven i internationell litteratur Karoline Jeppsson 2011-10-07 9

Utagerande beteende. Konsekvenser för samhälle, långsiktiga. Visa mig ett barn vid sju: Konsekvenserna av uppförandeproblem i barndomen för psykosocial funktion i vuxen ålder. Ca 1300 barn följdes upp under 25 år Uppförande problem uppskattas vid 7, 8 och 9 år Relativa risker för olika utfall vid 25 år beräknades Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood Utagerande beteende. Konsekvenser för samhälle, långsiktiga Utanförskap vid 25 år: Kriminalitet 6 Alkohol beroende 2 Narkomani 4 Psykisk sjukdom 10 Tonårsgraviditet 4 Arbetslöshet 2 Socialförsörjning 5 Relativa risker för barn med utagerande problem : Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood Karoline Jeppsson 2011-10-07 10

Utagerande beteende kan mätas Föräldrastödsprogram i analysen: 18 föräldrastödsprogram Universella Selektiva Riskbeteende Självinlärning med hjälp av en bok Fem gånger mer kärlek - testat som en riktad insats Karoline Jeppsson 2011-10-07 11

Kostnader Resultat för 18 föräldrastödsprogram: Utbildningskostnader Driftkostnader Sammanlagda kostnader från: Kommunperspektiv Samhällsperspektiv, inklusive föräldrarnas tid Kostnader per kurs/per barn Utbildningskostnader De flesta utbildningsställe finns i stora städer Utbildningskostnader inkluderar kursavgift, löneersättning för kursdagar och resekostnader Utbildningskostnader varieras mellan 4-34 tkr/ledare, exkl resekostnader Karoline Jeppsson 2011-10-07 12

Utbildningskostnader/ledare - exempel Föräldrastödsprogram Utbildningskostnader för en programledare (exkl. resekostnader) 1. Universella program som riktar sig till alla föräldrar, oavsett om man har problem eller inte Vägledande samspel/icdp 14 400 Familjeverkstan 4 700 ABC Alla barn i centrum 17 750 Triple P, nivå 1 3 20 860 2. Program som främst riktar sig till föräldrar med problem med sitt barn eller i sitt föräldraskap Cope 19 300 Connect 21 200 De otroliga åren 10 650 Komet 34 400 3. Program som handlar om olika typer av riskbeteende, exempelvis alkohol- och drogmissbruk och skolk Effekt (tidigare ÖPP) 4 100 Föräldrastegen 3 550 Driftkostnader Driftkostnader (kommun) för program varieras mellan: 2-52 tkr/program Föräldrarnas tid 0,1 3 tkr/föräldrar (om allt går som det ska.) Karoline Jeppsson 2011-10-07 13

Samalagda kommuns/ samhällskostnader: Driftkostnader för kommun/samhälle + 5 procent av utbildningskostnaderna per kurs För de flesta programmen är : kommunens kostnader lägre än 3 000 kronor/barn Sammanlagda kostnader/barn - exempel Föräldrastödsprogram Kostnader per barn, kommun Kostnader per barn, samhälle Universella program som riktar sig till alla föräldrar, oavsett om man har problem eller inte Vägledande samspel/icdp 2 353 3 433 Familjeverkstan 2 535 4 641 ABC Alla barn i centrum 1 750 2 470 Triple P, nivå 1 3 1 500 1 800 Program som främst riktar sig till föräldrar med problem med sitt barn eller i sitt föräldraskap Cope 2 814 4 614 Connect 3 104 4 724 De otroliga åren 6 344 9 872 Komet 6 614 10 574 Program som handlar om olika typer av riskbeteende, exempelvis alkohol- och drogmissbruk och skolk Effekt (tidigare ÖPP) 123 253 Föräldrastegen 1 392 2 472 Självinlärning med hjälp av en bok Fem gånger mer kärlek 200 14 800 Karoline Jeppsson 2011-10-07 14

Hälsoeffekter Minskat nivå av utagerande beteende (gruppnivå) Minskat antal kliniska fall av utagerande beteende Resultat från : Triple P i Uppsala kommun universellt, befolkningsnivå, ca 5% klinisk nivå NJF Komet, Connect, De otroliga åren, Cope och själinlärning med boken riktat, barn med hög nivå av utagerande beteende, ca 50% klinisk nivå Hälsoeffekter: Minskat nivå av utagerande beteende (ex- Cope) Baslinje Uppföljning Hälsovinst (poäng) 20 34 48 62 76 90 104 118 132 146 160 174 188 202 216 230 Problemskala Karoline Jeppsson 2011-10-07 15

Hälsoeffekter: Minskat antal kliniska fall (ex-cope) Klinisk fall, bas Klinisk fall, upp Cuttoff Problemskala Hälsoeffekter i siffror: Föräldrastödsprogram Reduktion (%) av utagerande beteende Skattat antal kliniska fall, baslinje Reduktion ( %) av kliniska fall Antal avvärjda kliniska fall Triple P 9 % 5 30 % 2 Komet 11 % 50 12 % 6 Connect 8 % 50 10 % 5 De otroliga åren 7 % 50 13 % 7 Cope 12 % 50 22 % 11 Annan typ av föräldrastödsinsats Självinlärning med boken Fem gånger mer kärlek 7 % 50 4 % 2 Karoline Jeppsson 2011-10-07 16

Vad kostar effekterna? - Kostnader/effekter Program/insats Kostnad för en poängs minskning av utagerande beteende på gruppnivå, kronor/poäng Kostnad för ett avvärjt fall av utagerande beteende på klinisk nivå, kronor/fall Föräldrastödsprogram Kommun Samhälle Kommun Samhälle Triple P 700 800 47 000 55 000 Komet 460 770 110 000 185 000 Connect 320 360 62 000 69 000 De otroliga åren 690 1100 91 000 144 000 Cope 180 270 26 000 39 000 Annan typ av föräldrastödsinsats Fem gånger mer kärlek 22 160 10 000 74 000 Jämförelse med int. studier: Kostnader/poäng, utagerande beteende Program: Komet Connect De otroliga åren Cope HE analys, Sverige 460 320 690 180 HE analys, UK 1 981 HE analys, UK 2 783 1 O'Neill, D., et al., A cost-effectiveness analysis of the Incredible Years parenting programme in reducing childhood health inequalities. Eur J Health Econ, 2011. 2 Edwards, R.T., et al., Parenting programme for parents of children at risk of developing conduct disorder: cost effectiveness analysis. BMJ, 2007 Kostnader/avvärjt kliniskt fall Komet Connect De otroliga åren Cope HE analys, Sverige 110 000 62 000 91 000 26 000 HE analys, UK 1 73 710 HE analys, UK 2 85 347 Karoline Jeppsson 2011-10-07 17

Samhällskostnader för utagerande beteende : Skattning utifrån vetenskapliga artiklar, offentlig statistik och expertbedömning: Antaganden: 5% av barnen i åldern 5-12 behöver insatser från Socialtjänsten för utagerande problem 2% av förskolans, 3% av förskoleklassernas och 4% av skolans budget satsas på utagerande beteendeproblem som skattas till 5% på klinisk nivå Skattningen resultat: Betalare Kostnader per barn och år Kommunen 82 446 Socialtjänst 24 728 Förskola och skola 57 738 Landsting 5 612 BUP 3 127 Rehabilitering 2 485 Totalt 88 058 Karoline Jeppsson 2011-10-07 18

Kostnadsbesparingar på längre sikt Program/insats Kommunens perspektiv Kostnad för ett avvärjt fall Besparingar för ett fall av utagerande beteende/år Relationen besparingar: kostnader Föräldrastödsprogram Triple P Universellt 47 000 82 446 1,8:1 Komet Riktat 110 000 82 446 0,7:1 Connect Riktat 62 000 82 446 1,3:1 De otroliga åren Riktat 91 000 82 446 0,9:1 Cope Riktat 26 000 82 446 3,2:1 Annan typ av föräldrastödsinsats Fem gånger mer kärlek Riktat 10 000 82 446 8,2:1 Prioritering? Årskostnaden för 1 barn med utagerande beteende på klinisk nivå 82 000 kr för 1 barn/år med utagerande beteende på en klinisk nivå Kostnader för två Cope program (45 000kr x 2=90 000 kr) för 40 barn (= 5 avvärjda fall av utagerade beteende) 90 000 kr 82 tkr VINST(BESPARING): (82 000 kr x 5) -90 000= 320 000 kr Karoline Jeppsson 2011-10-07 19

Är det värt pengarna? Slutsats Föräldrastöd i form av föräldrastödsprogram är en relativt billig insats som kostar kommunen mindre än 3 000 kronor per barn Att avvärja ett kliniskt fall av utagerande beteende kostar mellan från 26 000 till 110 000 kronor, medan ett barn med utagerande beteende kostar kommunen 82 000 kronor årligen De analyserade programmen är kostnadsbesparande även om deras effekt kvarstår under endast två år. För varje satsad krona får man i genomsnitt två kronor tillbaka Karoline Jeppsson 2011-10-07 20

Diskussion Dags för kritik! De hälsoekonomiska analyserna baseras på hälsoeffekter hos barn. Analyser som baseras på hälsoeffekter hos föräldrar kan vara ett viktigt del. Begränsat urval av hälsoeffekter (utagerande beteende). Program med syfte att förebygga riskbeteende har inte utvärderats, svårt att hitta en gemensam effektmått Varaktighet? Hur längre effekten bistår? Långsiktigt perspektiv? 10-15 år? Fler hälsoekonomisk utvärderingar behövs! Fortsatt forskning med data av bra kvalitet från en svensk kontext TACK! Karoline Jeppsson 2011-10-07 21