Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en undersökning bland eleverna i år fyra och nio i de kommunala grundskolorna. Vi har velat få en bild av hur de använder sitt skolbibliotek, vad de tycker om verksamheten och hur de eventuellt skulle vilja förbättra den. Biblioteksverksamheten ser olika ut på kommunens skolor och förutsättningarna påverkas av sådana saker som skolans storlek, biblioteksanslag, fackutbildad personal och timmar i biblioteket. Fem av skolorna har integrerade skol- och folkbibliotek vilket också kan ge andra förutsättningar än ett enskilt skolbibliotek. Undersökningen ger en möjlighet för varje skola att arbeta vidare med det egna biblioteket utifrån elevernas åsikter och önskemål men ger också en överblick över kommunens skolbiblioteksverksamhet och en möjlighet att jämföra skolbiblioteksverksamheten på de olika skolorna. Det finns skillnader i hur skolorna till exempel lyckas uppnå målen för IKTstrategin 1, där skolbiblioteken är en viktig pusselbit och därmed bör inta en central roll enligt strategins intentioner. Vi vill med denna analys fundera kring resultatet för kommunen som helhet, försöka ringa in tendenser, utvecklingsområden, förslag och anmärkningsvärda resultat. Resultat Bibliotekens verksamhet för de yngre och de äldre eleverna skiljer sig åt och det är intressant att se på dessa elevgrupper var för sig eftersom de belyser olika sidor av verksamheten och till stor del har olika perspektiv. Vi har därför valt att i första hand diskutera utifrån kommunens resultat uppdelat på fyror för sig och nior för sig. Svarsfrekvens Av kommunens 978 elever i år fyra har 727 svarat på enkäten, vilket motsvarar 74 %. I år nio har vi av kommunens 926 elever fått svar från 523, dvs 56 %. Trots att svarsfrekvensen för åtminstone år nio är något lägre än vi förväntat oss anser vi att underlaget i hela kommunen är stort nog för att vi ska kunna dra intressanta slutsatser. För respektive skola ser det väldigt olika ut. I de fall där endast ett fåtal elever har svarat på enkäten blir det naturligtvis svårare att dra generella slutsatser om de egna elevernas åsikter och önskemål. Vi har förstått att det på vissa skolor har upplevts som problematiskt att besvara enkäten, framför allt för de yngre eleverna. Vi ställer oss frågande till hur man kan uppnå målen i kommunens IKT-plan om det vållar så stora problem att besvara en enkät i digital form. 1 IKT-strategi för Lunds skolor, 2010. 1
Analys av frågorna Fråga 1 Tabellen visar hur många svar av de totala 727 (år fyra) respektive 523 svaren (år nio) som utgörs av elever på respektive skola, som till exempel Fäladsgårdens 63 svar från år nio vilket motsvarar 12 % av de nior som svarat. Rapporten visar inte hur stor andel av berörda elever på varje skola som har svarat. På skolornas egna rapporter ser man tydligt hur många svar man har fått från respektive årskurs. Fråga 2 : Besöksfrekvens Det är mycket glädjande att endast 1 % av kommunens fjärdeklassare och 5 % av niorna uppger att de inte alls besöker sitt skolbibliotek. Det innebär alltså att 99 % respektive 95 % av eleverna, av tvång eller egen fri vilja, går till sitt skolbibliotek åtminstone någon gång per termin. Så mycket som 50 % av fyrorna och drygt 30 % av niorna går till biblioteket varje vecka. Fråga 3 : Luska - Lunds skolors Länksamling Mindre glädjande, både för oss bibliotekarier som arbetar med den och för eleverna för vilka den är uppbyggd, är siffrorna för kommunens länksamling, Luska. I år fyra svarar 30 % att de aldrig använder tjänsten och nästan 60 % att de inte vet. Det kan vara så att eleverna i årskursen använder Luska men inte vet vad den heter, vilket gör att de svarar Vet ej på den här frågan. Hade vi valt att använda oss av en bild på Luskas grafiska element är det möjligt att fler elever hade svarat att de använder den. Samtidigt visar siffrorna för år nio på samma tendens, de äldre eleverna använder inte heller länksamlingen. Här svarar nästan 75 % att de inte använder den och bara knappt 20 % vet inte. Den låga användningen av Luska är förvånande, då många bibliotekarier anser att de ofta lyfter fram Luska i olika sammanhang med både elever och lärare och att de då får positiv respons. Vi som arbetar med Luska kommer att analysera just den här frågan noggrannare. Det kan naturligtvis vara så enkelt att eleverna i år fyra är lite för små för större delen av Luskas länkar och att eleverna i år nio i sin tur är eller anser sig vara- så kompetenta informationssökare att de inte behöver det urval och den hjälp som Luska erbjuder. Kanske ligger vår primära målgrupp någonstans där emellan? Kommunens sjuor som i allt högre grad får egna 1-1-datorer och som mer och mer använder dessa datorer i sitt skolarbete och sitt informationssamlande borde verkligen använda Luska och om de inte gör det måste vi hitta nya sätt att få dem att börja. Fråga 4, 5, 6 och 7 : Informationssökning och material till skolarbete Dessa frågor försöker kartlägga hur skolbiblioteken tillgodoser elevernas behov av information och material till skolarbeten. Glädjande här är att både eleverna i år fyra och i år nio anser att de ofta eller ibland får hjälp av bibliotekarierna med att hitta information, så mycket som 80 % i båda grupperna. Endast knappt 10 % anser att de inte får hjälp. De uppger till förhållandevis stor del också att de använder facklitteraturen i skolbiblioteken. Här misstänker vi att eleverna har tolkat frågan som att den handlar om de tillfällen då de själva går till sitt bibliotek och använder/lånar faktaböcker. Väldigt ofta tillgodoser bibliotekarie och lärare elevernas behov av facklitteratur genom att låna ihop en boklåda som används i klassrummet, från SBC eller från det egna biblioteket. Många elever använder också faktaböcker som förströelse- och nöjesläsning och kopplar inte alltid dessa val av böcker till skolarbeten. 2
När det gäller användningen av våra kommungemensamma databaser 2 är siffrorna lägre. Eleverna i år fyra använder nästan bara ne.se (28 % ofta eller ibland) och niorna använder ne.se (75 %) och Landguiden (50 %). I år fyra är det bara ne.se av databaserna som har ett tillräckligt enkelt språk och upplägg för att den ska vara möjlig för eleverna att använda. I år nio bör man, enligt de gemensamma riktlinjer för informationssökning som kommunens skolbibliotekarier har enats kring 3 och också med stöd av kommunens IKT-policy 4, kunna använda samtliga kommungemensamma databaser. Artikeldatabaserna (Artikelsök och Mediearkivet) använder eleverna inte förrän mot slutet av högstadiet och det är först på gymnasienivå som de används mer kontinuerligt. Vi anser därför inte att de låga siffrorna för användningen av dessa databaser är förvånande eller på något sätt alarmerande. Det är framför allt ne.se som är gångbar i nästan alla informationssökningssituationer på grundskolan och det är glädjande att den används så mycket. När det gäller frågan om bibliotekarien har haft undervisning i informationssökning med klassen skiljer det sig mellan skolorna. Vi anser att det är allvarligt om man i år nio uppger att man aldrig har haft informationssökningsundervisning, men vi är också medvetna om att frågan är formulerad så att den frågar efter undervisning med just bibliotekarien och att det kan vara andra personer som ansvarar för undervisningen, som tillexempel en IKT-pedagog. Samtidigt har bibliotekarierna en specialkompetens när det gäller informationssökning och källkritik varför vi anser att frågan är både relevant och intressant. Fråga 8, 9 och 10 : Läsfrämjande verksamhet Både de yngre och de äldre eleverna är nöjda med utbudet av skönlitteratur på sina skolbibliotek (80 % respektive 60 %) och de anser i hög grad (90 % ofta eller ibland för år fyra och 80 % för år nio) att bibliotekarierna hjälper dem att hitta bra böcker. Om man tittar på de enskilda skolornas rapporter ser man att det spelar en avgörande roll om och i vilken utsträckning det finns adekvat personal på plats i biblioteket som kan vägleda eleverna. Fråga 10, som handlar om bokprat/boksamtal, har visat sig vara väldigt svårtolkad. Vi tror att den här frågan är intressantare att analysera på skolnivå, för bibliotekarier och pedagoger som vet hur mycket bokprat de tillfrågade eleverna faktiskt har fått och som i relation till det kan tolka vad de olika svaren betyder. Resultatet av frågorna är viktiga att belysa utifrån de larmrapporter som kommer kring sjunkande läsförståelse. Fråga 11 och 12 : Bibliotekens fysiska miljö 80 % av eleverna i år fyra och 70 % av niorna tycker att deras skolbibliotek är fint. Eftersom bibliotekets fysiska miljö är viktig har vi valt att ge möjlighet till fritextkommentar. Fritextfrågor är intressanta men samtidigt svåra att analysera. Vi har valt att titta på ordmoln baserade på elevernas kommentarer. De yngre eleverna lägger stor vikt vid böckerna och de vill ha ett mysigt, välstädat och organiserat bibliotek. Det är viktigt att det finns bra böcker, att det är ordning så att man hittar dem och att det är lugnt och mysigt så att man kan sitta och läsa dem. De äldre elevernas önskemål är ungefär de samma, men de fokuserar mer på det vi faktiskt frågar om (den fysiska miljön) och säger inte så mycket om böckerna, annat än att de vill ha ordning bland dem. 2 Ne.se, Landguiden, Alex författarlexikon och artikeldatabaserna Artikelsök och Mediearkivet. 3 http://www.lund.se/biblioteken/folkbiblioteken/sbc/informationssokning/riktlinjer/ 4 IKT-strategi för Lunds skolor, Lunds kommun, 2010 3
Fråga 13 och 14 : Öppettider Det här är också frågor som är mer intressanta att analysera på skolnivå, med tanke på att skolorna har olika förutsättningar och prioriterar på olika sätt. På kommunnivå kan vi i alla fall dra slutsatsen att eleverna tycker att det är viktigt att ha tillgång till skolbibliotek, det är en fråga som intresserar dem och är angelägen. I den här fritextfrågan har många elever uttryckt kritik mot när deras bibliotek är öppet, hur länge det är öppet och hur information om öppettiderna når ut, vilket gäller både elever på integrerade och enskilda skolbibliotek. Detta engagemang och behov av skolbibliotek bör beaktas och ställas i relation till antalet bibliotekarie-/personaltimmar på varje skola. Fråga 15 : Bibliotekets katalog, webbsida och it s learningkurs I det här fallet har vi frågat efter elevernas användning av bibliotekskatalogen för sökning och reservationer, inte för lån av böcker. Många skolor har självutlåning via bibliotekskatalogen vilket innebär att eleverna i högre grad än vad som är fallet borde ha svarat att de använder katalogen. Sannolikt är det fler elever som använder katalogen än vad de här siffrorna visar. Ett sätt att öka elevernas kunskap i att söka i katalogen och för att förstå hur denna står i relation till beståndet kan vara att förse biblioteket med en självutlånings Opac. Bibliotekens webbsidor används i princip inte alls. Det skiljer sig åt på de olika skolorna vad man har för material på sin webbplats. I många fall är informationen som ligger där mer tänkt som extern information om skolan, för föräldrar och andra som söker information om skolan, inte i första hand för eleverna. De skolbibliotek som har kurser i it s learning, vilka inte heller används i någon större utsträckning (15 % av år fyra och 13 % av år nio), bör fundera över vad de låga siffrorna beror på. Fråga 16 : Andra synpunkter Granskar man ordmoln baserade på elevernas kommentarer i det här sista fritextfältet ser man att för både de yngre och de äldre eleverna är det böcker som i första hand förknippas med bibliotek. Anmärkningsvärt är att eleverna i år nio inte alls tar upp informationssökning, IKT eller källkritik. Ord som förekommer i deras kommentarer och som har med dessa funktioner att göra är datorer och skolarbete. Det är glädjande att så många elever har tagit sig tid att tycka saker om sina bibliotek och det är mycket intressant att läsa och reflektera över även på skolnivå. Slutsats Vi anser att den här undersökningen ger en positiv bild av kommunens skolbibliotek och deras verksamhet även om det finns avvikelser. Eleverna är intresserade av att läsa och av att konsumera både fack- och skönlitteratur och de anser att deras skolbibliotek hjälper dem att tillgodose sina mediabehov. De anser att de får hjälp med material till sina skolarbeten och även om inte alla uppger att de haft informationssökningsundervisning med sin skolbibliotekarie använder de åtminstone två av databaserna, ne.se och Landguiden, i stor utsträckning. Ungefär hälften av eleverna hade velat ha bättre öppettider på sitt skolbibliotek, vilket måste tolkas som att de anser att de har användning av verksamheten och vill ha mer av den. 4
De här bitarna visar på att skolbiblioteken i Lunds kommun har potential att bli den pedagogiska resurs som de måste vara för att skolorna ska kunna följa Lgr11, skollagen och kommunens IKT-plan. Skolan ska ge eleverna möjlighet att utveckliga sin digitala kompetens. Skolbiblioteksverksamheten kan starkt bidra till att understödja strategier i detta pedagogiska arbete. Läsande och informationsförsörjning genomsyrar Lgr11. Under de senaste åren har de elever som inte når upp till en grundläggande läsförståelse blivit allt fler, vilket bekräftas i bl a PISA 2009 och forskningsantologin Läsarens marknad, marknadens läsare som den pågående Litteraturutredningen presenterat. Elevernas svar visar på ett par områden inom framför allt den digitala verksamheten som det behöver arbetas vidare med. Hur får vi eleverna att använda Luska, om de nu inte gör det? Borde vi lyfta fram länksamlingen mer mot pedagogerna för att nå eleverna genom dem? Kan vi öka användningen av databaserna i grundskolan? Med tanke på användningsområden och svårighetsgrad på databaserna är det egentligen mest Alex författarguide som borde kunna användas mer. Den är enkel att använda och innehåller bra information om författare och litteratur, vilket gör den till en mycket god källa i framför allt svenskämnet. Vi föreslår att skolorna i Lunds kommun arbetar vidare med sina respektive rapporter för att utveckla sin skolbiblioteksverksamhet. Tanken med att undersöka och utvärdera sin verksamhet är naturligtvis att man vill ändra och göra bättre, för att sedan utvärdera igen. Därför vill vi föreslå att en undersökning av skolbiblioteksverksamheten i Lunds kommun genomförs vart tredje år. -04-02 Arbetsgrupp bestående av: Lotta Davidson-Bask Fäladsgården Martina Lind Hagalundskolan Sara Mauritzon Svaleboskolan Emelie Sörensen Lerbäckskolan Klara Önnerfält Lovisaskolan Gunnel Olsson Enhetschef SkolBiblioteksCentralen Petra Romberg Gunnesboskolan 5