KOGNITIONSERGONOMI - GRUPPUPPGIFT 1 Parkeringsautomater ID02 2003 Grupp 3 Susann Hertz Martina Ivanisevic Claes Nellestam Martin Pråme Handledare Håkan Eftring, CERTEC
Inledning Uppgiften bestod i att undersöka användargränssnittet på två stycken olika parkeringsautomater. Vi valde en automat som stod utomhus vid Clemenstorget och en som stod inomhus i parkeringshuset Färgaren. Metod Vid varje apparat intervjuade vi fem personer. Vi formulerade fem stycken frågor som vi ställde till intervjuobjekten. Digitala bilder togs av de två automaterna och dess omgivning, samt på personerna vi intervjuade. Bilderna använde vi till att komma ihåg kön och ungefärlig ålder på intervjuobjekten för att senare kunna undersöka huruvida dessa variabler på något vis hade samband med svaren. Vi löste också en biljett i varje automat för att kunna undersöka deras utseende. Vi valde två automater som var väldigt olika varandra för att få större chans till skiftande svar på intervjufrågorna. Resultat och diskussion Parkeringsautomater används av i huvudsak av vuxna människor med bil. Dessa kan vara av olika nationalitet, samhällsgrupp, kön, ålder, inkomst och fysik. Även personer med funktionshandikapp kan komma i kontakt med p-automater. Vid varje automat intervjuade vi fem personer. De fick alla samma serie frågor vilka var: Tycker du att automaten är bra placerad? Tycker du att automaten är lätt att förstå? Tror du att det är lätt hänt att man använder automaten fel? Har du själv gjort något misstag någon gång när du använt denna automat? Har du någon gång funderat över huruvida automaten skulle kunna varit bättre om den var utformad på ett annat sätt? Då ytterligare information fanns ställdes följdfrågor.
Automat 1 Clemenstorget Beskrivning Automaten är belägen vid infarten/utfarten till parkering, som är långsmal. Automaten är lätt att hitta då den står i det fria och man kör förbi den när man kör in på parkeringen. En skylt ovanför den gör också att man lokalisera den från avstånd. Automaten är klassisk i sitt utförande och har en relativt begränsad uppsättning funktioner. Man kan lösa biljett både med mynt eller med kredit-/tankkort. Vilka kort som accepteras anges med symboler på automaten. Instruktioner för användande finns på automaten både i text- och symbolform och användaren får feedback från en LCD-display. Möjlighet att ångra sig finns om man inte vill fullborda köpet. Gränssnittet är enkelt och avskalat. Endast två knappar finns (bortsett från de som är relaterade till kortköp) och de är stora, utstående och i avvikande färg. När man trycker in någon av knapparna så får man ingen audiell feedback, dvs. man hör inget ljud som talar om att automaten utför kommandot. Däremot syns detta på displayen. Det hörs ett knattrande ljud när biljetten håller på att skrivas. Ljudet kommer då från biljettfacket och inte direkt från knappen. Vid varje knapp finns instruktioner för användande samt pil. Myntinkastet är rejält tilltaget och guidar in mynten i automaten. Myntreturen är försedd med lucka och sitter längst ner på automaten. Automaten har ingen egen belysning men står nedanför en gatlykta. Biljetten (bifogad sist i dokumentet) vi fick ut ur automaten på Clemenstorget var liten och tunn och har klargula kanter. Texten är svart och har ett tydligt teckensnitt. Det står med störst bokstäver vilken dag, datum och tid biljetten räcker till. Den erlagda summan och momsen därav är också tydlig. Telefon- och organisationsnumret finner man på baksidan. Observera att den analyserade biljetten var av den typ man fick ut vid kontant betalning.
Flödesdiagram för Automat 1
Intervjuresultat I intervjuerna svarade 4 personer att de var missnöjda med hur automaten var placerad. De ansåg istället att den skulle ha varit placerad i mitten av parkeringen eller att fler automater skulle vara tillgängliga. Alla tyckte att automatens funktioner var lätta att förstå. Ett intervjuobjekt gav kommentaren: Ja, de e ju bara att stoppa in pengarna och ta ut biljetten. Intervjuobjekten var relativt överens om att det inte var lätt hänt att man använde automaten fel. En person påpekade att det var enklare om man var van vid denna eller liknande automater. Endast en person hade använt automaten fel någon gång, han hade försökt använda ett kreditkort som inte accepterades av automaten. En annan person påpekade att om man var osäker var det bara att läsa instruktionerna. Ingen av intervjuobjekten hade någon gång funderat över hur automaten skulle kunna vara bättre, utöver frågan om dess placering. Våra synpunkter På det hela taget tycker vi att automaten är enkel och bra. Betalkortsmöjligheten är bra då man ofta inte har småslantar. Däremot är det inte särskilt bra att automaten inte accepterar Visa eller Mastercard då dessa är två av de vanligaste betalkorten. Det fanns inte någon möjlighet att betala med sedlar, vilket vi tyckte var dåligt. Feedbacken var bra, man fick information om hur mycket pengar man lagt i och hur länge man får stå parkerad. Däremot var kvaliteten på displayen inte särskilt bra. Den var liten och otydlig. Knapparna däremot var bra på så sätt att det var enkelt att förstå dess funktion och lätt att känna dem i t.ex. mörker. De kändes också bra att trycka in. Biljettfacket var utformat så att biljetten var lätt att greppa när man skall ta den men utan risk för att flyga ut vid eventuell vind. Biljetten är lättavläst eftersom den relevanta informationen har stor text. Användarvänligheten är ju viktig vid en parkeringsautomat även för funktionshindrade, men däremot behöver man ju inte ta hänsyn till gravt synskadade eller förståndshandikappade eftersom dessa personer inte har förmåga/tillstånd att köra bil. Något som man ju däremot behöver ta hänsyn till vid en uttagsautomat.
Automat 2 parkeringshuset Färgaren Beskrivning Biljettautomaten i Färgaren är av samma storlek som automat 1 vid Clemenstorget. Det finns en automat placerad på varje parkeringsplan och alla är placerade likadant. Det finns en upplyst skylt ovanför som gör det lätt att se den på håll. Automaten kan hantera två betalsätt, kontant respektive kort. Kontant betalning sker genom en stor tydlig springa och biljettknappen är stor, röd och väl synlig. Automaten har av någon underlig anledning två ångerknappar. Kortbetalningen skiljer sig från automat 1, där man trycker in önskat belopp som skall dras från kortet. På automat 2 checkar man in med kortet och sedan när man lämnar parkeringshuset så checkar man ut. Man betalar då exakt för tiden man utnyttjat parkeringshuset. Trots att det finns ungefär samma funktioner som på automat 1 så ser automat 2 mer komplicerad ut på grund av layouten. Knappar och display fungerade likadant på denna automaten som på den förra. Biljetten (bifogad sist i dokumentet) är stor med perforerad nederkant. Papperskvalitén är grövre och lite räfflad. Biljetten är indelad i tre olika färgfält som är tonade i varandra.. Informationen om vad man betalat och hur länge man får stå parkerad är tryckt i en lång rad, nästintill utan mellanrum. Trycktexten är uppbyggd av punkter. Bläcket var på upphällningen och var ljust och på vissa ställen saknades punkter helt. Den förtryckta informationen om ÅR/VECKA, DAG och KLOCKAN är tryckt på två olika ställen. Organisationsnumret står på framsidan men telefonnummer till ansvarigt parkeringsbolag saknas. Observera att den analyserade biljetten var av den typ man fick ut vid kontant betalning.
Flödesdiagram för Automat 2
Intervjuresultat 4 av 5 tillfrågade personer i parkeringshuset tyckte att automaten hade en bra placering. En person tyckte inte om att automaten tog upp en hel parkeringsruta. Alla var överens att om att den var lättförståelig om man följde den textade instruktionen. 3 av 5 har någon gång gjort något fel, vanligaste felet var att man glömt betala avgiften. Ingen av de tillfrågade har funderat över någon förbättring av automatens utseende. Våra synpunkter Första intrycket är att automaten är rörig och komplicerad. Orsaken är de många informationsskyltarna och mångfalden i färgvalen. Det är svårt att veta vart man skall börja och det finns ingen tydlig logik i placeringen av knappar. Automaten tar flertalet kort utom VISA och Mastercard, vilket är underligt då de är bland de vanligaste betalkorten. In och ut checkningsfunktionen är bra eftersom man då slipper betala för mycket eller oroa sig om parkeringstiden gått ut. En förvirrande detalj är de två helt olika myntreturknapparna som var placerade på två olika ställen. Biljettknappen är stor och röd, vilket är förvirrande då det känns som om röd signalerar fel. Första intrycket av biljetten är att den är otydlig och rörig. Egna erfarenheter säger att trycket är mycket ljuskänsligt och bleknar fort. Det är ju inget större problem i ett P-hus men denna biljettyp används på många ställen. Slutdiskussion Vi tyckte att det var väldigt intressant att de två automaternas flödesdiagram är i stort sett identiska, vilket innebär att de är väldigt lika i sin funktion, men ändå är så olika i sitt utförande. Som nämnts ovan behövs det inte ta hänsyn till så stor grupp av brukare, utan endast de som kör bil. Dessa kan i stort sett anses vara experter på att använda denna typ av automater eftersom de kommer i kontakt med dem ofta. Denna expertis avspeglades i svaren på våra intervjufrågor. Ingen tyckte att automaterna var svåranvända och intervjuobjekten hade dessutom svårt att tänka sig att någon skulle kunna använda automaterna fel. De brister som vi kunde identifiera (Automat 1 s läge, färgval på Automat 2 s knappar) var ringa och påverkade inte användarens förståelse för automaten.