1(8) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik med didaktisk inriktning A, 30 högskolepoäng Education and Teaching, Basic Course, 30 Credits Kurskod: PE1401 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: 2006-09-27 Senast ändrad: 2014-04-01 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om - olika teoretiska perspektiv på sociala relationer, lärande och kommunikation, - ungas/elevers relationsskapande samt dess betydelse för lärande och utveckling, - pedagogers möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande, - uppdraget att ta hänsyn till barns rättigheter och att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av unga/elever, - aktuell utbildningspolitik och utbildningens historiska framväxt, - skolans styrning och styrdokument, - lagstiftningen inom utbildningsområdet gällande sekretess, diskriminering och kränkande behandling, - innebörder av begreppet didaktik, och - vetenskapligt skrivande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - problematisera frågor om inflytande, barns rättigheter och hållbar utveckling i utbildningssammanhang,
2(8) - problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i utbildningssammanhang, - förstå hur lagar och styrdokumenten verkar i olika utbildningssammanhang, - förstå hur olika synsätt på ungas utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för undervisningens innehåll och utformning, - förstå betydelsen av pedagogers didaktiska val och dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning, - reflektera över betydelsen av pedagogiskt ledarskap och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande, och - använda estetiska och interaktiva presentationsformer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av pedagogers olika handlingsalternativ i mötet med unga/elever, - överväga hur ungas olika livsvillkor får konsekvenser för elevers sociala relationer och pedagogers arbete, - beakta vad barns rättigheter innebär för utbildning - förhålla sig till uppdraget att som pedagog verka för inflytande, barns rättigheter och hållbar utveckling, - värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot unga/elever, och - kommunicera och samverka med unga/elever och personal. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen är uppdelad i fyra delkurser: Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng (Social Participation and Educational Leadership, 7.5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Sociala relationer Inom temat behandlas teorier om ungas relationsskapande processer. Frågor om makt och normalitet behandlas. - Pedagogiskt ledarskap Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för ungas lärande och sociala utveckling samt etiska aspekter av pedagogers yrkesutövande. Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng (Didactics and Learning, 7.5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Didaktiska perspektiv och lärandeteori Inom temat behandlas olika teorier om lärande som behaviorism, kognitivism, sociokulturell teori och pragmatism. Vidare behandlas begreppet didaktik och dess betydelse för pedagogers arbete. - Kommunikation och lärande Inom temat fördjupas sociokulturell teori och pragmatism med fokus på kommunikativa samspel som förutsättning för lärande. Delkurs 3 Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag, 7,5 högskolepoäng (The Swedish Educational System and its Democratic Ideals, 7.5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Utbildningens organisation och historia Inom temat behandlas aktuell utbildningspolitik, och utbildningens historiska framväxt. Vidare behandlas styrdokument och lagstiftning som är relevant för utbildningsområdet. Inom temat behandlas frågor om skolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkande behandling. - Pedagogers värdegrundsuppdrag Inom temat behandlas pedagogers värdegrundsuppdrag med fokus vid inflytande, barns rättigheter och hållbar utveckling Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.
3(8) Delkurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng (Placement Studies 1, 7.5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap Inom temat behandlas pedagogers arbete med att leda pedagogisk verksamhet, med särskilt avseende på kommunikation och sociala relationer. - Didaktik och lärande Inom temat behandlas pedagogers arbete med att leda pedagogisk verksamhet, med särskilt avseende på elevers lärande och pedagogers didaktiska val. Studieformer Delkurs 1-3 Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande som innehåller föreläsningar (på campus och webben), seminarier och studiegruppsarbete. Seminarier är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Delkurs 4 Undervisningen består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram. Vid eventuell frånvaro från annat obligatoriskt moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om moment vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101) En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 1) Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II (Provkod: 0102) Deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Didaktik och lärande I, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0201) En individuell muntlig presentation. (Delkurs 2) Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202) En skriftlig salstentamen. (Delkurs 2) Didaktik och lärande III (Provkod: 0203) Deltagande i seminarier. (Delkurs 2) Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0301) En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 3) Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II (Provkod: 0302) Deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 1,I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0401) Fullgjord VFU. (Delkurs 4) Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0420) En gestaltande presentation. (Delkurs 4) Verksamhetsförlagd utbildning 1, III (Provkod: 0403) Deltagande i seminarier. (Delkurs 4) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Didaktik och lärande I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Didaktik och lärande II Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Didaktik och lärande III När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Verksamhetsförlagd utbildning 1,I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Verksamhetsförlagd utbildning 1, II Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Verksamhetsförlagd utbildning 1, III När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. 4(8)
5(8) Övriga föreskrifter Kursen ingår i Teaterpedagogprogrammet, 120 högskolepoäng. Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 14 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering. Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. För att kunna anmäla önskemål om VFU-placering måste den studerande använda den e-postadress som tilldelats av universitetet. Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen. Den studerande som är antagen på Teaterpedagogprogrammet 120 högskolepoäng ska, om de väljer att använda detta tillvägagångssätt, anmäla önskemål om skolform (förskola - gymnasieskola). Studerande inom Teaterpedagogprogrammet kan välja att organisera sin VFU på två sätt: 1) Enligt de riktlinjer som gäller för studerande vid lärarprogrammen (se ovan). 2) Genom att själva söka en VFU-plats där det bedrivs teaterpedagogisk verksamhet. VFU ska kunna genomföras på heltid och ska anmälas till VFU-samordnarna senast två veckor i förväg. Samma innehållsliga mål och krav gäller, oberoende av vilket av dessa alternativ som de studerande väljer. Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Utbildningsort Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning. Övergångsbestämmelser För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Hagström, Eva (senaste upplagan) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org Lärarförbundet (2005) Lärares yrkesetik - Principerna http://www.lararforbundet.se/ Rienecker, Lotte & Stray Jörgensen, Peter (2008) Att skriva en bra uppsats Stockholm: Liber SFS 1949:105 (1949) Tryckfrihetsförordningen http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/_sfs-1949-105/#k2
6(8) SFS 2001:453 (2001) Socialtjänstlag (SoL) SFS 2008:567 (2008) Diskrimineringslag SFS 2009:400 (2009) Offentlighet och sekretesslag SFS 2010:800 (2010) Skollag Skolverket (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Stockholm: Skolverket Skolverket (2011) Gy 11: Läroplan för gymnasieskolan Stockholm: Skolverket Utrikesdepartementet (2006) UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter Stockholm: Utrikesdepartementet Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer Stockholm: Ordfronts förlag, (valbar avhandling gentemot Jonsson, Rickard, 2007) Applebaum, Barbara (2003) Social Justice, Democratic Education and the Silencing of Words that Wound Journal of Moral Education, Vol 32, No. 2, 2003 Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar Malmö: Gleerups utbildnings AB Broady, Donald & Börjesson, Mikael (2008) En social karta över gymnasieskolan. Vetenskapsrådets rapportserie 2008:2 Frelin, Anneli (2012) Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola Stockholm: Liber Jonsson, Rickard (2007) Blatte betyder kompis: om maskulinitet och språk i en högstadieskola Stockholm: Ordfronts förlag, (valbar avhandling gentemot Ambjörnsson, Fanny, 2004) Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2012) Ungdomsgrupper i teori och praktik Lund: Studentlitteratur Martinsson, Lena & Reimers, Eva, red. (2009) Skola i normer Malmö: Glerups Orlenius, Kennert & Bigsten, Airi (2008) Den värdefulla praktiken: Yrkesetik i pedagogers vardag Stockholm: Liber Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Biesta, Gert (2007) Den kommunikativa vändningen i Deweys Demokrati och utbildning. I Englund, Tomas, red (2007) Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Dewey, John (1916/1999)
7(8) Demokrati och utbildning Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära Lund: Studentlitteratur Englund, Tomas (2007) Skola för deliberativ kommunikation. I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Hultin, Eva (2007) Deliberativa samtal i skolan - utopi eller reell möjlighet? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Hultin, Eva (2007) Dialogiska klassrum eller deliberativa samtal - spelar det någon roll? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Selander, Staffan (2012) Didaktik - undervisning och lärande. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Säljö, Roger (2012) Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Säljö, Roger (2011) Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 20(3) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bunar, Nihad (2012) Utbildning och mångkulturalitet - i det globala samhället. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Dahlin, Bo (2007) Fristående skolor och segregation - "Give a dog a bad name and hang him?" Utbildning & Demokrati. Tidskrift för demokrati och utbildningspolitik, 16 (1) Englund, Anna-Lena & Englund, Tomas (2012) Hur realisera värdegrunden? Historia, olika uttolkningar: Vad är värdegrundsstärkande? Rapporter i pedagogik, 17. Örebro universitet Englund, Tomas (1998) Från gemensamt intresse till egennytta. I Svedberg, Lars & Zaar, Monica red. Boken om pedagogerna Stockholm: Liber, * Forsberg, Eva (2012) Styrning av den obligatoriska skolan - mellan stabilitet och förändring. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann & Thelander Nina (2013) Barns och ungas rättigheter i utbildning Malmö: Gleerups Lundgren, Ulf P (2012) Den moderna skolan blir till - ett framtidsprojekt. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
8(8) Lundgren, Ulf P (2012) Det livslånga lärandet - att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Lundgren, Ulf P (2012) En gemensam skola - utbildning en nödvändighet för alla. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Lundgren, Ulf P & Säljö, Roger (2012) Skolans tidiga historia och utveckling - från skrivarskola till folkskola. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Marner, Anders & Örtegren, Hans (2006) En kulturskola för alla - estetiska ämnen och lärprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Forskning i Fokus Nr 16 Myndigheten för skolutveckling (2004) Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor Stockholm: Skolverket Rapp, Stephan (2012) Skolans lagar och förordningar - det legala ramverket. I Lundgren Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red. Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Rimsten, Olle (2010) Diskriminering och kränkande behandling: i skola och förskola Stockholm: Norstedts juridik, (s. 45-158) Sternudd-Groth, Mia-Maria (2004) Att lära känna sig själv i studier av ett ämne. I Englund, Tomas, red: Skillnad och konsekvens. Mötet lärare-studerande och undervisning som meningserbjudande Lund: Studentlitteratur Tholander, Michael (2005) Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 14(3) Waldow, Florian (2012) Utbildningspolitik och ekonomi - att investera i framtiden. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Öhman, Johan (2010) Att utbilda för hållbar utveckling - ett pluralistiskt perspektiv Nyköpings kommun/den Globala Skolan, Rapport från konferensen Nycklar till framtiden - lärande för hållbar utveckling, Nyköping 18-19 november 2010, Nyköpings kommun/ Den Globala Skolan Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 2. Under delkursen tillkommer ytterligare cirka 50 sidor i form av vetenskapliga artiklar. Delkurs 4. Den obligatoriska litteraturen samt litteraturen från delkurs 1 och delkurs 2 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen samt de skriftliga och muntliga uppgifter som ska genomföras under delkurs 4. Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.