Björn Höckerfelt, praktikant Marie-Louise Thaning 2012-10-03 Landpromemoria Rumänien Basfakta Officiellt namn: Rumänien, România Huvudstad:, Bucureşti Språk: Rumänska 91 % (officiellt språk), ungerska 6,7 %, romani 1,1 %, övriga 1,2 % Yta: 237 397 km² (drygt halva Sveriges yta) Folkmängd: 19,03 miljoner (2011) Födelsetal: 1,3 barn per kvinna (2010) Religion: Rumänsk ortodoxa 86,8 %, evangeliska protestanter 7,5 %, katoliker 4,7 %, övriga 0,9 % (huvudsakligen muslimer) Statsskick: Republik Statschef: Traian Băsescu, president Regeringschef: Victor Ponta (PSD) Regeringspartier: PSD (Socialdemokrater), PNL (Nationalliberaler) och PC (Konservativa) i koalition med stöd av UNPR (Nationella Unionen för Rumäniens utveckling) och minoritetspartier Parlament: Tvåkammarsystem bestående av 137 platser i senaten och 334 i deputeradekammaren. Platserna väljs utifrån 41 valkretsar plus. Partier i parlamentet: (Det är parlamentsval i år vilket innebär rörelse bland ledamöterna. Vakanser i såväl senaten som i deputeradekammaren kan förekomma) PSD (Socialdemokraterna) 40 platser i senaten och 91 platser i deputeradekammaren PNL (Nationella liberala partiet) 21 respektive 51 platser PC (Konservativa partiet) 3 respektive 3 platser PDL (Demokratiska liberala partiet) 34 respektive 105 platser UDMR (Ungerska demokratiska unionen) 7 respektive 20 platser Postadress: Telefon: E-post: Casuta Postala 55-32 (40) 21 406 71 00 ambassaden.bukarest@foreign.ministry.se 014740 Hemsida: Rumänien www.swedenabroad.com Besöksadress: Telefax: Sos Kiseleff 43 (40) 21 406 71 24 011343
Sveriges Ambassad 2012-10-03 2(11) UNPR (Nationella unionen för Rumäniens utveckling) 13 respektive 14 platser Minoritetspartier (samarbetande i parlamentet) 17 platser i deputeradekammaren Oberoende 18 i senaten och 23 platser i deputeradekammaren Senaste allmänna val: Parlamentsval 2008 och presidentval 2009 Nästa allmänna val: Parlamentsval 9 december 2012 och presidentval 2014 Valuta: 1 RON = 1.894 SEK (sep 2012) BNP: 578,6 miljarder RON (2011) BNP per capita: 30 405 RON (2011) Viktigaste handelspartner (export): Tyskland, Italien och Frankrike Viktigaste handelspartner (import): Tyskland, Italien, Ungern Viktigaste exportprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, fordon, metaller, textilprodukter, mineraler, plast och gummi Viktigaste importprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, mineralprodukter, metaller, kemiska produkter, fordon, plast och gummi Sveriges import från Rumänien: 2 559 miljoner SEK (2011) (maskiner och teknisk utrustning, transportmedel, verkstadsprodukter, komponenter till motorfordon) Sveriges export till Rumänien: 2 364 miljoner SEK (fordonsutrustning, telekomutrustning, verkstadsutrustning) Tillväxt (real): 2,5 % (2011) Inflation: 5,8 % (2011) Budgetunderskott: 4,3 % (2011) Statsskuld (netto): 33,9 % av BNP (2011) Bytesbalansunderskott: 4,25 % av BNP (2011) Arbetslöshet: 7,5 % (2011) Ungdomsarbetslöshet: (16-24 år): 25 % (2011) Energikällor: Kärnkraft 19,8 %, fossila bränslen 36,3 %, vattenkraft 29,4% samt gas 13,8 % - Rumäniens äldre historia Det område som idag är Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska folk sedan stenåldern, de tidigast kända var thrakerna. År 106 e.kr införlivades området med det Romerska imperiet och provinsen Dacien bildades. År 271 förlorade romarna området och under de följande tusen åren har området genomströmmats av flera olika folkgrupper. I en period under 1200-talet låg östra området under mongolisk kontroll.
Sveriges Ambassad 2012-10-03 3(11) Under 1200- och 1300-talen grundades furstendömena Moldavien och Valakiet av rumäner medan Transsylvanien var ungerskt. Hela regionen kom dock att falla under turkiskt styre när det Ottomanska imperiet bredde ut sig under 1400- och 1500-talen. Rumänien erhöll visst självstyre under denna period och betalade årliga tributer till den turkiske sultanen. År 1878 vann Rumänien självständighet gentemot Turkiet och 1881 utropas kungariket Rumänien. Den tyske prinsen Karl von Hohenzollern- Sigmaringen kröns till landets förste monark under namnet Carol I. Vid första världskrigets utbrott förhöll sig Rumänien neutralt men anslöt sig tidigt till Ententemakterna (Storbritannien, Frankrike, Ryssland). Vid krigsslutet erhöll Rumänien områdena Transsylvanien, Bessarabien och Bukovina. I andra världskriget deltog Rumänien först på Tysklands sida, men gick under slutskedet över till de allierade. Vid krigsslutet förvärvade Rumänien vissa områden från Ungern och Bulgarien. De rumänska områdena Bukovina och Bessarabien tillföll Sovjetunionen. Idag tillhör områdena Ukraina respektive republiken Moldavien. - Rumäniens moderna historia Efter andra världskrigets slut befann sig Röda armén i Rumänien och tack vare dess stöd kunde det kommunistiska partiet byggas upp och medlemmarna beredas viktiga positioner i samhället. I det manipulerade valet 1946 fick det kommunistiska blocket 89 procent av rösterna. Året därpå upplöses Nationalliberala partiet och Nationella bondepartiet. Kommunisterna och Socialdemokraterna slås samman och bildar Rumänska förenade arbetarpartiet och får vid valet 1948 nästan samtliga platser i parlamentet. Rumänien utropas till folkrepublik. Under de följande åren nationaliseras industrier, jordbruk kollektiviseras och politisk opposition förtycks. Under 1950-talet leds landet av partiledaren Gheorghe Gheorghi-Dej som väljer att föra en mer självständig politik gentemot Sovjetunionen. Från slutet av 50-talet är Rumänien ett land med god ekonomisk tillväxt. År 1965 avlider Gheorghi-Dej och efterträds av Nicolae Ceausescu. Under Ceausescuregimen hårdnar politiken, hans släktingar tillsätts på höga poster medan nyckelpositioner som överbefälhavare tillskrivs Ceausescu
Sveriges Ambassad 2012-10-03 4(11) själv. Polis och säkerhetstjänsten Securitate kontrollerar befolkningen hårt. Ceausescu behåller den självständiga hållningen gentemot Sovjetunionen. Vid 70-talets slut vänder ekonomin neråt på grund av missbedömningar i planekonomin och Rumänien tvingas trots sina egna oljetillgångar importera bränsle under en internationellt rådande oljekris. Rumänien beviljades lån från Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken. Men på grund av att rumänska varor inte klarade den internationella konkurrensen led landet brist på utländskt kapital att finansiera lånen med. Situationen förvärras under 80-talet då Ceausescu satte målet att betala av hela utlandsskulden före 1990. Detta mål gjorde att stora delar av befolkningen utsattes för svåra umbäranden, bland annat tvångsförflyttades många människor från sina hem, både på landsbygden och i. Folkets frustration växte dock under ytan. Den 22 december 1989 när Ceausescu höll tal till folket uppstod våldsamma demonstrationer. Paret Ceausescu flydde men blev snart gripna, de avrättades på juldagen under oklara omständigheter. En provisorisk regering upprättades (Nationella räddningsfronten) med Ion Iliescu på presidentposten. Flera framstående personer inom den tillfälliga regeringen hade bakgrund i den tidigare kommunistregimen. I det kommande valet 1990 fick Nationella räddningsfronten 85 procent av rösterna genom att höja löner och importera livsmedel. Levnadsvillkoren förbättrades dock inte på längre sikt och revolutionens entusiasm utbyttes snart mot missnöje gentemot regeringen. 1990-talet präglades av fortsatta protester och demonstrationer vilka ledde till arresteringar, personskador och dödsfall. Regeringar efterträdde varandra och slitningarna fortsatte, främst på grund av att levnadsstandarden inte förbättrades. Nationalistiska krafter i landet ställde också folkgrupper mot varandra vilket bidrog till oron. År 1993 fick Rumänien ett associationsavtal med EU, vilket innebar att ett närmare samarbete inleddes. Besvikelsen blev stor år 1997 när medlemskapsansökan avslogs. Landets ekonomi fortsatte att försämras under 1999 vilket ledde till protester och i december uppstod en regeringskris. Mitt uppe i rådande regeringskris inleds medlemsförhandlingar med EU.
Sveriges Ambassad 2012-10-03 5(11) År 2000 kom socialdemokrater till makten med Ion Iliescu som president och året därpå genomförs en folkomröstning gällande de lagförändringar som krävdes inför ett EU- medlemskap. Tre månader före valet 2004 inleddes en stor korruptionsutredning mot åttio före detta ministrar och tjänstemän, däribland Traian Băsescu, dåvarande borgmästare i. Denne försvarade sig med att anklagelserna var smutskastningsförsök från hans politiska motståndare. År 2004 valdes Traian Băsescu till president, samma år gick Rumänien med i NATO och år 2007 erhöll landet medlemskap i EU. - Inrikespolitik Rumäniens nuvarande författning antogs 1991 och har fått vissa kompletteringar därefter. Presidenten har konstitutionellt en stark ställning gentemot både regering och parlament. Parlamentet består av två kamrar: senaten med 137 ledamöter och deputeradekammaren med 334 ledamöter. De båda kamrarna har i princip lika befogenheter vilket ibland har varit problematiskt. Parlamentet har den grundläggande lagstiftningsmakten. Under de senaste regeringarna har möjligheten till utfärdandet av regeringsdekret ofta utnyttjats. Korruptionen är ingrodd och spridd genom alla samhällsskikt vilket fortsätter vara stora utmaningar för regeringen. Jämfört med svensk inrikespolitik som ofta följer en vänster-högerskala skiljer sig rumänsk politik genom en mindre utpräglad ideologisk partipolitik. I senkomna försök att göra upp med det förflutna har man börjat öppna den tidigare säkerhetstjänstens, Securitates, arkiv. Detta har lett till upprörda diskussioner och anklagelser om nuvarande makthavares samarbete med säkerhetstjänsten. Mycket av det känsligaste materialet härrörande från den närmaste tiden efter 1989 uppges ha undanröjts eller förfalskats. Regeringen har sedan en tid arbetat med olika förslag till en regionalisering av landet genom en omstrukturering av de 41 kommunerna plus till 8 större regioner. Syftet är att effektivisera förvaltningen samt att öka upptaget av EU:s strukturfonder. Förslagen möter motstånd bl.a. hos den ungerska minoriteten som anser att de kommer att förlora politiskt och ekonomiskt inflytande. I anslutning till finanskrisen 2008 skenade budgetunderskottet iväg och uppgick 2009 till strax över 7 procent av BNP. Rumänien sökte lån hos IMF, EU och Världsbanken och inledde samma år ett IMF-program som nu
Sveriges Ambassad 2012-10-03 6(11) skapat makroekonomisk stabilitet. Som en reaktion på regeringens hårda åtstramningspolitik ägde landsomfattande demonstrationer rum i början av 2012. Missnöjesyttringarna resulterade i att regeringen Boc föll i början av februari 2012. En ny regering svors in 9 februari 2012 med Mihai Razvan Ungureanu, oberoende, som premiärminister. Ungureanu-regeringen föll i en förtroendeomröstning 27 april 2012, efter knappt tre månader vid makten. Premiärminister Victor Ponta, PSD, leder den nya regeringen som röstades in av parlamentet den 7 maj. Regeringen består av PSD, PNL, PC samt oberoende ministrar. Ponta-regeringen innebar en förskjutning mot vänster på vänster-högerskalan jämfört med Ungureanu-regeringen. Mandatperioden sträcker sig fram till parlamentsvalet den 9 december 2012. Under sommaren 2012 har det pågått en politisk maktkamp mellan Pontaregeringen och president Basescu. Regeringen lyckades den 6 juli få parlamentet, efter att en del parlamentariker bytt sida politiskt, att rösta igenom ett beslut för att suspendera presidenten från sitt ämbete och ställa honom inför riksrätt. Detta med hänvisning till att presidenten ansetts ha överskridit sina befogenheter i samband med den ekonomiska åtstramningspolitiken. Parlamentsbeslutet följdes den 29 juli upp med en folkomröstning för att besluta om presidenten skulle avsättas eller ej. Valdeltagandet nådde inte upp till de 50 procent plus en röst som enligt lag krävs för att folkomröstningen ska betraktas som giltig, därmed förklarades folkomröstningen ogiltig och president Basescu kunde återinstalleras i presidentpalatset. Av drygt 8 miljoner rumäner som röstade i folkomröstningen, röstade ca 7,5 miljoner för att president Basescu skulle avsättas. Hela 88 procent av de erlagda rösterna var mot Basescu. Regeringens åtgärder för att försöka avsätta president Basescu ledde under sommaren till kritik från EU-kommissionens ordförande Barroso samt USA. Stora grupper rumänska romer lever fortfarande till stor del under fattigdomsgränsen. Många är socialt och ekonomiskt marginaliserade. De har bristande tillgång till utbildning, hälsovård och arbete samt riskerar att utsättas för diskriminering och trakasserier. I december 2011 antog regeringen en ny nationell strategi för romers integrering i samhället. Denna strategi behandlar bland annat romers tillgång till utbildning, arbete, bostad, hälsa och omsorg. Strategin lägger större ansvar på lokal politisk nivå samt tar även upp förebyggande åtgärder och bekämpning av diskriminering.
Sveriges Ambassad 2012-10-03 7(11) Rumäniens statschef President Traian Basescu Rumäniens regering Premiärminister Victor Ponta, PSD Vice premiär- och finansminister Florin Georgescu, oberoende Utrikesminister Titus Corlatean, PSD Jordbruks- och landsbygdsminister Daniel Constantin, PC Inrikesminister Mircea Dusa, PSD Ekonomi- och handelsminister Daniel Chitoiu, PNL Försvarsminister Corneliu Dobritoiu, PNL Justitieminister Mona Pivnicenu, oberoende Social- och arbetsmarknadsminister Mariana Campeanu, PNL Utbildnings- och forskningsminister Ecaterina Andronescu, PSD Transportminister Ovidiu Silaghi, PNL Hälsominister Victor Ponta, PSD (interimistisk) Minister för regional utveckling och turism Eduard Hellvig, PNL Miljöminister Rovana Plumb, PSD Kulturminister Puiu Hasoti, PNL Kommunikationsminister Dan Nica, PSD Civilminister Radu Stroe, PNL EU-minister Leonard Orban, oberoende Ministrar utan egna departement Minister för social dialog Minister för näringslivsfrågor Minister för kontakter med parlamentet Liviu Marian Pop, oberoende Mihai Alexandru Voicu, PNL Dan-Coman Sova, PSD Talmän i parlamentet Talman i senaten Talman i deputeradekammaren Crin Antonescu, PNL Valeriu Zgonea, PSD
Sveriges Ambassad 2012-10-03 8(11) - EU politik Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU den 1 januari 2007. Medlemskapet förenades med en samarbets- och verifikationsmekanism (CVM) som innebär årlig utvärdering av båda ländernas rättsreformer samt antikorruptionsarbete. Hittills har förändringsarbetet gått långsamt. I juli 2010 antogs flera lagförslag i Rumänien med syfte att ge ökad transparens och minska korruptionen. Den senaste CVM interimsrapporten i juli 2012 visade på framsteg vad gäller rättsreformer och antikorruptionsarbetet. Rapporten lyfter dock fram att implementeringen av reformer och nya lagar går långsamt, att domstolarna har långa handläggningstider samt att det endast är ett fåtal höga politiker och tjänstemän som döms för korruptionsbrott. Den uttrycker också oro över den senaste tidens politiska utveckling som väcker en del frågetecken kring varaktigheten i reformarbetet. Den nya civilrätten antogs under hösten 2011 medan de tre återstående lagarna; civilprocesslagen, strafflagen samt straffprocesslagen förmodas antas år 2013. Schengeninträdet står högt på den rumänska politiska agendan. Vid tidpunkten för EU-medlemskapet påbörjades även processen för utvärdering av Rumäniens och Bulgariens förmåga att tillämpa Schengenregelverket vilket också innebar att ländernas inträde bör ske samtidigt. Tveksamhet till huruvida Rumänien och Bulgarien är redo för ett Schengeninträde har uttryckts från flera EU-medlemsländer, samtidigt som EU-kommissionen anmärkt på Rumäniens långsamma reformtakt inom rättsväsendet och antikorruptionsarbetet. Rumänien hoppas att beslut om landets Schengeninträde tas under hösten 2012. Schengenfrågan har blivit en prestigefråga som inneburit problem för regeringen såväl inom EU som inrikespolitiskt. Liknande problem kantar det planerade inträdet i eurozonen 2015. Sannolikt kommer även inträdet i eurozonen flyttas fram. Sedan Rumäniens inträde i EU har landet erbjudits goda möjligheter att söka medel från EU:s strukturfonder. Regeringen har dock kritiserats för extremt lågt utnyttjande av fonderna. Ett EU-ministerium, med f.d. EUkommissionären Leonard Orban som minister bildades i oktober 2011 med syftet att öka landets upptagning av medel ur EU:s strukturfonder, vilket skulle stimulera ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen.
Sveriges Ambassad 2012-10-03 9(11) Rumänien är generellt positivt till en utvidgning av EU så länge nya kandidatländer uppfyller alla de inträdeskriterier som ställdes på Rumänien. Som nybliven EU-medlem håller Rumänien en relativt låg profil undantaget energiområdet. Rumänien har egna energifyndigheter (gas och olja) och har ambitionen att bli ett regionalt centrum för energidistribution. Mot bakgrund av EU:s strategi att öka diversifieringen av energimarknaden är Rumänien för närvarande aktivt inom två energiprojekt. Det ena är Nabucco-projektet med syfte att via pipelines leverera kaspisk gas till Europa. Rumänien är också engagerat i energiprojektet Azerbaijan- Georgia-Romania Interconnector (AGRI) vilket innebär att dels via pipelines och dels sjövägen transportera azerbaijansk gas till Europa. - Utrikes och säkerhetspolitik Både medlemskapet i NATO och EU har starkt stöd hos befolkningen. Genom medlemskapet i NATO och EU har Rumäniens förbindelser med grannländerna förbättrats. Ett avtal har tecknats med Ungern där länderna avstår territoriella anspråk gentemot varandra samt garanterar de etniska minoriteternas rättigheter. Relationen till grannlandet Moldavien som periodvis tillhört Rumänien är mycket viktig för landet, men inte utan komplikationer. Efter Rumäniens EU-inträde behöver moldaviska medborgare visum till Rumänien, vilket skapat problem för båda sidor. Rumänien stödjer Moldaviens närmande till EU. Likaså stödjer Rumänien Ukrainas närmande till Europa. Relationen till Ukraina har över tid varierat i karaktär. Under 2012 har det tagits initiativ till ökat samarbete på olika områden, exempelvis kring miljöfrågor i Donaudeltat och gränsövergångar mellan länderna. Rumänien stödjer ländernas på västra Balkan önskan att närma sig EU. Samtidigt är man mån om att rumänska minoriteters rättigheter i området, framförallt i Serbien, respekteras. Rumänien är positivt till samarbetet mellan EU och Turkiet och man bedömer att detta kan ge fördelar för de sydöstra delarna av Europa. I december 2011 signerade Rumänien och Turkiet ett avtal om strategiskt partnerskap. Rumänien är sedan 1992 tillsammans med flera grannländer delaktigt i Black Sea Economic Cooperation (BSEC), med syftet att främja bl.a. transport, handel, sysselsättning samt skydda miljön i regionen. Rumänien är också medlem i Svarthavssynergin, ett EU-samarbete syftande till att stärka Svartahavsregionen ekonomiskt och kulturellt samt att förstärka det
Sveriges Ambassad 2012-10-03 10(11) regionala samarbetet med EU. Ett annat samarbete Rumänien deltar i är Donaustrategin som syftar till att utveckla transport- och turismmöjligheter samt bevara och förbättra miljön längs Donau. - Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Rumäniens ekonomi växte med i genomsnitt 6,2 procent per år under perioden 2001-2008. Landet drabbades hårt av den finansiella krisen, den inhemska valutan RON tappade i värde 2008 och de utländska investeringarna avstannade. Budgetunderskottet 2009 låg på drygt 7 procent av BNP och Rumänien inledde ett IMF-program som nu skapat makroekonomisk stabilitet. Budgetunderskottet är nu under kontroll och beräknas under 2012 uppgå till 1,9 procent av BNP och den förhållandevis begränsade statsskulden beräknas uppgå till 34 procent av BNP. De lån som Rumänien tog med hjälp av IMF, EU och Världsbanken 2009 bidrog till att stärka den egna valutan samt att mildra effekterna av finanskrisen. Det IMF-program som inleddes innebar bl.a. att momsen höjdes från 19 till 24 procent 2010, antalet offentliganställda reducerades och offentliganställdas löner sänktes med 25 procent. Regeringen Ponta har satt som mål att under 2012 återföra offentliganställdas löner till 2010 års nivå. Tillväxten uppgick 2011 till 2,5 procent tack vare en bra skörd samt en gradvis återhämtning av den internationella efterfrågan. För 2012 skrivs tillväxtprognosen ned till ca 1 procent på grund av det ansträngda ekonomiska läget inom eurozonen och en dålig skörd på grund av torka. Rumänien måste fortsätta det mödosamma reformarbetet genom att modernisera den offentliga sektorn, förbättra företagsklimatet samt öka upptagandet av EU:s strukturfonder. Sedan Rumäniens medlemskap i EU har en ny marknad öppnats för europeiska företag, men bl.a. på grund av korruptionen har utländska företag till viss del haft svårt att etablera sig i landet. - Landets förbindelser med Sverige Det bor ca 650 svenskar i Rumänien varav ca 480 är svenska studenter som studerar vid rumänska universitet. Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Rumänien sedan 1916. Idag representeras Sverige av ambassadör Anders Bengtcén. I Rumänien finns även ett honorärkonsulat i Timisoara. Exportrådet finns representerat sedan
Sveriges Ambassad 2012-10-03 11(11) år 2004 i och samarbetar med Exportrådet i Budapest när det gäller Moldavien. Ambassaden arbetar aktivt med att främja Sverige i Rumänien genom bl.a. stöd till kulturevenemang samt exportfrämjandesatsningar för att stimulera handel och investeringar. År 2008 besökte president Traian Băsescu Sverige och 2009 besökte dåvarande utrikesminister Cristian Diaconescu Sverige. Statssekreteraren i utrikesministeriet, Bogdan Aurescu besökte Sverige 2011. I april 2012 besökte statssekreteraren i utbildningsdepartementet Amelie von Zweigbergk Rumänien. Kabinettssekreterare Frank Belfrage samt en riksdagsdelegation (vängruppen svensk-rumänska parlamentariker) besökte Rumänien 2011. Utrikesminister Carl Bildt besökte Rumänien 2008 och det svenska kungaparet besökte Rumänien 2003. År 2011 uppgick Sveriges export till Rumänien till 2 367 miljoner (fordonsutrustning, telekomutrustning samt verkstadsutrustning). Importen från Rumänien till Sverige uppgick till 2 577 miljoner SEK och (maskinoch teknisk utrustning, transportmedel och komponenter till motorfordon samt verkstadsutrustning). De svenska storföretagen finns på plats men relativt få små och medelstora svenska företag finns på plats. Sedan en tid tillbaka har dock intresset för den rumänska marknaden ökat. IKEA byggde sitt första varuhus 2007. H&M och Skanska har etablerat sig i Rumänien 2011. Idag finns det cirka 530 svenska eller svenskrelaterade företag i Rumänien enligt det rumänska nationella handelsregistret. Drygt 130 svenska företag finns uppsatta på Exportrådets lista. Under våren 2011 lanserade ambassaden och Exportrådet i samarbete med 13 svenska företag plattformen Swedish Sustainable Business, i syfte att lyfta engagemanget för socialt ansvarsfullt företagande (CSR) i Rumänien. Sverige och Rumänien har ingått avtal om samarbete om försvarsmateriel, om samarbete inom energi- och miljöområdet, avtal för undvikande av dubbelbeskattning samt avtal för investeringsskydd.