DOKTORSAVHANDLINGAR FRÅN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET, GÖTEBORG



Relevanta dokument
DOKTORSAVHANDLINGAR FRÅN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET, GÖTEBORG

DISSERTATIONS FROM INSTITUTE OF HEALTH AND CARE SCIENCES, AT SAHLGRENSKA ACADEMY, UNIVERSITY OF GOTHENBURG

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Registerbaserade PROM-studier

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Barn och unga i palliativ vård

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

The Swedish Family Care Competence Centre

Artikelöversikt Bilaga 1

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Why do we need to protect children? Children at risk

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Bilaga 1. Artikelmatris

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Falls and dizziness in frail older people

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Att vara närstående i intensivvårdsmiljön

Ett samhälle i förändring

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Kursplan. Omvårdnad fördjupade yrkesspecifika studier i vårdmiljö. Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet.

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall SFS 1988:870

Syfte Design, metod, urval Resultat Artiklarnas Bedömning. intervjuer. Kvinnor. diagnosen. bröstcancer.

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Svensk doktors och licentiatavhandlingar inom palliativ vård från 2002 och framåt. Författare Titel Universitet År

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

ADHD från 8-18 års ålder

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot vård av äldre 60 högskolepoäng

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Bilaga 5.2 Redovisning av svaren från vårdcentraler.

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Åsa Andersson strategisk rådgivare

Intraoperativ strålbehandling vid bröstbevarande kirurgi

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Automatisering inom Vården Hot och Möjligheter. Jonathan Borggren Konsult & Fil Dr i Kulturgeografi

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod PVB901. Fastställandedatum Utbildningsnivå Avancerad nivå Reviderad senast

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Förteckning över AVHANDLINGAR i Svensk sjuksköterskeförenings bibliotek, licentiatavhandling markerad med (L).

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Forsberg & Lennerlings forskningsgrupp inom organdonation och organtransplantation

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Artikelmatris Bilaga 1

Innovation at Karolinska University Hospital. The Center for Innovation

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Tabell 4 Artikelöversikt

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

SEMINARIUM I ALMEDALEN 2 JULI 2009 ÄR ÄLDREVÅRD UTAN KUNSKAP VÄRDIG? ETT SAMARBETE MELLAN

Transkript:

DOKTORSAVHANDLINGAR FRÅN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET, GÖTEBORG Doktorsavhandlingar Skärsäter, I. (2002). The importance of social support for men and woman, suffering from major depression a comparative and explorative study. Ahlberg, K. (2004). Cancer-Related Fatigue experience and outcomes. Drevenhorn, E. (2006). Counselling patients with hypertension at health centres a nursing perspective. Olsson, L-E. (2006). Patients with acute hip fractures motivation, effectiveness and costs in two different care systems. Berg, L. (2006) Vårdande relation i dagliga möten. En studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård. Knutsson, S. (2006) Barns delaktighet genom besök hos närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Jakobsson, E. (2007). End-of-life care in a Swedish county patterns of demographic and social condition, clinical problems and health care use. Henoch, I. (2007). Dyspnea Experience and Quality of Life among Persons with Lung Cancer in Palliative Care. Sahlsten, M. (2007). Ömsesidighet i förhandling Sjuksköterskors förutsättningar för och erfarenheter av att främja patientdelaktighet. Wikström, A-C. (2007). Knowing in Practice a Tool in the Production of Intensive Care. Falk, K. (2007). Fatigue in patients with chronic heart failure Patient experiences and consequences of fatigue in daily life. Jansson, U-B. (2007). Urinary bladder function and acquisition of bladder control in healthy children. Lindström, A-C. (2007). Något som inte längre är distriktssköterskors yrkesutövning på vårdcentral ur ett genusperspektiv.

Jerlock, M. (2007). Patients with unexplained chest pain Pain experience, stress, coping and health-related quality of life. Melin-Johansson, C. (2007). Patients quality of life Living with incurable cancer in palliative home care. Hedemalm, A. (2007). Immigrants with heart failure A descriptive study of symptoms, self care, social support, care and treatment. Patel, H. (2008). Patients with worsening Chronic Heart Failure Symptoms and aspects of Care. Larsson, I. (2008). Patient och medaktör Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras. Browall, M. (2008). Experience of adjuvant treatment among postmenopausal women with breast cancer - Health-Related Quality of Life, symptom experience, stressful events and coping strategies. Kenne Sarenmalm, E. (2008). When Breast Cancer Returns Women s Experiences of Health, Illness and Adjustment During the Breast Cancer Trajectory. Sparud Lundin, C. (2008). Living with diabetes during transition to adult life Relationships, support of self-management, diabetes control and diabetes care. Wickström Ene, K. (2008). Postoperative pain management predictors, barriers and outcome. Wigert, H. (2008). Föräldrars delaktighet i sitt barns vård vid neonatal intensivvård. Westin, L. (2008). Encounters in Nursing Homes Experiences from Nurses, Residents and Relatives. Ringdal, M. (2008). Memories and Health Related Quality of Life in patients with trauma cared for in the Intensive Care Unit. Janson Fagring, A. (2009). Unexplained chest pain in men and women symptom perception and outcome. Hedman Ahlström, B. (2009). Major depression and family life The family s way of living with a long-term illness. Johansson, I. (2009). The health care environment on a locked psychiatric ward and its meaning to patients and staff members. Abdalrahim, M. (2009). Postoperative Pain Assessment and Management. The Effects of an Educational Program on Jordanian Nurses Practice, Knowledge, and Attitudes. 2

Nolbris, M. (2009). Att vara syskon till ett barn eller ungdom med cancersjukdom Tankar, behov, problem och stöd. Alsén, P. (2009). Illness perception and fatigue after myocardial infarction. Olsson, U. (2009). Återhämtning och upplevd livskvalitet efter övre gastrointestinal kirurgi ett patientperspektiv. Bisholt, B. (2009). Nyutexaminerade sjuksköterskors yrkessocialisation Erfarenheter av ett introduktionsprogram. Lundblad, B. (2009). Skall jag gå, eller är det bättre att jag väntar? Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan. Fridh, I. (2009). Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård. Pennbrant, S. (2009). Äldre patienters, närståendes och läkares erfarenheter av mötet dem emellan. En studie inom sjukhusvård med ett sociokulturellt perspektiv. Skyvell Nilsson, M. (2010). Nu är det du som är doktor, nu är det du som bestämmer. Studier av yrkeskunnandets utveckling och manifestation hos studenter och läkare. Pettersson, M. (2010). Livskvalitet och hälsa. Patienters upplevelser i samband med Abdominellt Aorta Aneurysm. Falk, H. (2010). There is no escape from getting old. Older persons experiences of environmental change in residential care. Jansson, I. (2010). Planerad processorienterad omvårdnad nytta och implementering. Lindfred, H. (2010). Ungdomars och deras föräldrars erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom fokus på hälsa, självkänsla och egenvård. Johansson, M. (2010). Life after terminated IVF experience and quality of life among men and women. Jangsten, E. (2010). Third stage of labour studies on management, blood loss and pain in Angola and Sweden. Dencker, A. (2010). Avvaktande eller aktiv handläggning vid långsam förlossningsprogress hos friska förstföderskor - En studie om riskfaktorer, obstetriskt utfall och förlossningsupplevelse. Andersson, I. (2010). Health-related quality of life after stem cell transplantation - The first year. Nilsson, M. (2010). The perceived threat of the risk of graft rejection among organ transplant recipients. 3

Dahlqvist Jönsson, P. (2010). Living with biopolar disorder The experiences of the persons affected and their family members, and the outcomes of educational interventions. Edwall, L. (2011). Rutinbesök hos diabetessjuksköterskan. Vårdmötet och dess innebörd för personer med typ 2 diabetes. Premberg, Å. (2011). Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far. Nunstedt, H. (2011). Ett lärande verktyg Hur patienter med egentlig depression och vårdpersonal erfar och använder portfoliometoden inom psykiatrisk öppenvård Flodén, A. (2011). Attitudes towards organ donor advocacy among Swedish intensive and critical care nurses. Wennström B. (2011). Experiences, symptoms and signs in 3-11 year-old children undergoing day surgery in the context of perioperative dialogue. Svenberg K. (2011). Mötet mellan patienten och läkaren. Erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning. Karlsson, V. (2012). Att vårdas vaken med respirator - patienters och närståendes upplevelser från en intensivvårdsavdelning. Lagström, A. (2012). Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning. Andersson, S. (2012). Med risk för diabetes. Studier av symtom, självskattad hälsa och erfarenheter av att leva med risk för att utveckla typ 2 diabetes. Wolf, A. (2012). Person-centred care. Possibilities, barriers and effects in hospitalised patients. Rejnö, Å. (2012). Bråd död när patienten drabbats av stroke. Vårdares och närståendes upplevelser. Jakobsson, S. (2012). Upplevelse och lindring av fatigue och gastrointestinala symtom hos patienter som genomgår strålbehandling. Eriksson, T. (2012). Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Berghammer, M. (2012). Living with a congenital heart disease: Adolescents and young adults experiences. Lundén, M. (2013). Patients' experience of undergoing Vascular Interventional Radiology with focus on PTA and PCI, and nurse radiographers' experience of caring for these patients. 4

Erichsen Andersson, A. (2013). Patient Safety in the OR - Focus on Infection Control. Ali, L. (2013). Caring situation and the provision of web-based support for young adults who are family members or close friends to persons with mental illness. Thi Duong, H. (2013). Development of bladder control in a population that is potty-trained early - A follow-up study in Vietnamese children. Licentitatavhandlingar Moene, M. (2006). Samtal inför ett kirurgiskt ingrepp. Lindström, I. (2007). Patienters delaktighet en studie om vård i livets slutskede. 5