Ingå kommuns kollektivtrafikprogram Inkoon kunnan KF/KV 24.2.2020 6
Innehåll 1. UTGÅNGSLÄGE 1.1 Nuläget 1.2 Ändringar i verksamhetsmiljön 1.3 Målen i kommunstrategin 2018-2022 och förankrande av den 1.4 Planeringen av markanvändningen och dess anknytning till ordnandet av kollektivtrafiken 2. UTVECKLINGSBEHOV 2.1 Fastställande av servicenivå 2.2 Betalnings-, biljett- och informationssystem 2.3 Resekedjor och optimering av restider 2.4 Ökande av andelen cykling och gående som en del av resekedjan 2.5 Övriga trafikmedel 2.6 Regionalt samarbete 3. SERVICENIVÅMÅLEN I ETAPPER A. Smidiga pendlings- och studeranderesor Varje timme till Helsingfors! B. Interna transporter, kollektivtrafik för alla C. Resor under veckoslut och sommar som betjänar besökare D. Kännspakt visuellt intryck stöder marknadsföringen och informationen. 4. ÅTGÄRDSPROGRAM Kuvat: Kristoffer Nöjd, Jaakko Kajaste, Benjamin Lundin, Laura Taskinen ja Tiina Tervo2
1. Utgångsläge 3
1.1 Nuläge 1.1.1 Ordnandet av kollektivtrafik: ansvarsfördelning, aktörer och lagstiftning Kollektivtrafiken i Ingå består av bussturer på marknadsvillkor samt av tilläggsturer vilka konkurrensutsatts av kommunen och NTM-centralen och vilka beviljats statligt stöd. Därtill erbjuder VR bussförbindelser som ersätter tågtrafiken. Ordnandet av kollektivtrafiken styrs av transportservicelagen (320/2017) och EU:s serviceavtalsförordning (1370/2007). Den behöriga myndigheten i Ingå är Nylands NTM-central. Servicenivåmålen fastställs i samarbete med kommunen och NTM-centralen. Västra Nylands persontrafikarbetsgrupp fungerar regionalt för att främja trafiken och särskilt kollektivtrafiken. I gruppen ingår utöver Ingå också Hangö, Högfors, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis samt HRT, Nylands förbund och Nylands NTM-central. De västnyländska kommunerna har också en gemensam logistiker. Servicenivåmålen för åren 2017-2020 har fastställts i Västra Nylands kollektivtrafikutredning, NTM:s publikation Rapporter 84/2016. Vid upphandling av trafikförbindelser prioriterar NTM-centralen tryggandet av förbindelserna för pendlare och studerande på vardagarna. Servicenivådefinitionen håller på att uppdateras och den färdigställs före utgången av år 2020. I Ingå kommun är det en kollektivtrafikarbetsgrupp som är underställd kommunstyrelsen som svarar för utvecklandet av kollektivtrafiken. Det är tekniska nämnden som svarar för administrationen. 4
1.1 Nuläge Tabell 1: Kvantitativa servicenivåfaktorer för vintertrafiken. De kriterier som fastställer servicenivåklassen visas i fet stil på mörkare botten. Övriga kriterier är rekommendationer (källa: Trafikverkets anvisningar 31/2015). 5
1.1 Nuläge 1.1.2 Kollektivtrafikens servicenivå i Ingå Servicenivån på kollektivtrafiken från Ingå till Helsingfors möjliggör bra förbindelser under vardagar. I riktningen mot Raseborg erbjuder servicenivån på sträckan Ingå-Karis-Ekenäs regelbundna vardagsförbindelser. Förbindelserna mellan Ingå och Lojo är främst skolskjutsar. Under vårterminen 2020 är antalet bussturer från Ingå mot Kyrkslätt och/eller vidare till Helsingfors vardagar 18/20 turer och på veckoslut 6 /7 turer, mot Karis vardagar 10/11 turer samt på veckoslut 1 tur, mot Lojo/Virkby vardagar 4 turer (se bilaga 1). Under skolornas lovtider är turutbudet mindre. Den av Ingå kommun upphandlade kompletterande trafiken konkurrensutsätts separat för sommarperioden med andra målsättningar än för vintertrafiken. Kommuninvånarna kan också använda sig av anropstaxin, se https://www.inga.fi/sv/service/trafik/anropstaxi. Servicen är tillgänglig endast dagtid. Ungefär hälften av Ingås invånare bor på glesbygdsområde där kollektivtrafiktjänster begränsas till några persontransporter som är öppna för alla. 1.1.3 Statlig finansiering för kollektivtrafik Den trafik som överskrider kommungränserna är främst trafik på marknadsvillkor. Kommunerna eller staten kan inte stöda trafik på marknadsvillkor. Om trafiken på marknadsvillkor inte erbjuder tillräckligt bra förbindelser, kan utbudet kompletteras med upphandlad trafik. Den upphandlade trafiken konkurrensutsätts av NTM-centralen. För upphandlad trafik kan man få statsbidrag för högst 50 % av nettokostnaderna. Bidragsbeloppet beror på i vilken omfattning man anser att den upphandlade trafiken förbättrar pendlings- och studeranderesorna. Statsbidrag kan också beviljas för kollektivtrafikens utvecklings- och planeringsprojekt. Kommunen stöder ingåbornas HRT-biljetter genom att ingåborna kan köpa biljetter för samma pris som de som bor inom HRT-området. Det är också möjligt att få statsbidrag för det här stödet. Kommunerna kan fr.o.m. 1.1.2020 inte längre stöda trafik på marknadsvillkor. 6
1.1 Nuläge 1.1.4 Kollektivtrafikens användargrupper och reseriktningar Kollektivtrafikens största användargrupper är kommuninvånare som arbetar utanför kommunen samt andra stadiets studeranden. Enligt Statistikcentralen pendlade 65 % (1566 personer) av de sysselsatta personerna i Ingå (totalt 2412 personer) år 2018 till andra orter. Av resorna riktade sig 72 % österut till Kyrkslätt och vidare mot huvudstadsregionen, 14 % till Raseborg och Hangö, 7 % till Lojo och 7 % till andra kommuner. I Ingå bor sammanlagt 116 gymnasiestuderanden. Av dem går 18 i Helsingfors, 32 i Esbo, 41 i Lojo, 14 i Kyrkslätt, 3 i Ekenäs och 8 i Karis. De populäraste skolorna är Virkby gymnasium (29) och Mattlidens gymnasium (20). 129 unga deltar i yrkesutbildning och studieplatserna bland dem fördelas bredare. De populäraste utbildningsorterna är Raseborg 36 st., Helsingfors 29 st., Lojo 22 st., Esbo 12 st. och Kyrkslätt 6 st. Det finns inga statistikuppgifter om antalet sporadiska användare av kollektivtrafik. Andelen sporadiska användare kan utökas bland annat genom att förbättra kollektivtrafikens användarvänlighet. 1.1.5 Persontransporter Persontransporterna inom bildningen och grundtryggheten har konkurrensutsatts våren 2017 och avtalet upphör 2021. Transporthelheten omfattar skolskjutsarna, de äldres skjutsar till dagverksamheten, måltidstjänsternas transporter samt hälsovårdens material- och läkemedelstransporter. Öppnandet av skolskjutsarna för allmänheten fortsätter för den del som det med beaktande av tidtabellerna och kapaciteten är möjligt. 7
1.1 Nuläge Tabeller 2-3: Riktningen för skolresorna för andra stadiets studeranden Gymnasier - Lukiot Yrkeskolor lukiot Länteen Pohj Itä Ammatilliset oppilaitokset Länteen Pohj Itä 8
1.1 Nuläge Tabell Taulukko 4: Riktningen för arbetspendlandet 9
1.2 Verksamhetsmiljön i ändring 1.2.1 Ändringar i utbudet av och efterfrågan på Ingås kollektivtrafik Tågtrafiken upphörde år 2016. VR införde busstrafik som ersatte tågtrafiken mellan Karis och Kyrkslätt. Det går dagligen tre turer i båda riktningarna. Användarmängderna inom den av kommunen konkurrensutsatta kompletterade trafiken har ökat stadigt under hösten 2019. 1.2.2 Megatrender som påverkar efterfrågan på kollektivtrafik Klimatförändringen och den ökande vetskapen om målen för hållbar utveckling styr kommuninvånarnas val. I allmänhet leder koncentrerandet av bosättningen till tätorter och de mobilitetstjänster som tätorterna erbjuder till att behovet av körkort minskar, och då överväger särskilt de yngre generationerna om det lönar sig att skaffa körkort eller om det skjuts upp till senare (källa: Traficom). Internationella klimatavtal, områdesanvändningsmål samt målsättningen att öka andelen som tar sig fram till fots, med cykel och med kollektivtrafik ställer upp nationella ramvillkor och mål för planerandet av trafiken och dessa kan genom det regionala trafiksystemarbetet också påverka servicenivåmålen på kommunnivå. Bra kollektivtrafikförbindelser är en viktig måttstock för en kommuns livskraft. Utvecklandet av kollektivtrafiktjänsterna förbättrar kommunens image. Fungerande kollektivtrafikförbindelser ökar sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet samt förbättrar tjänsternas attraktionskraft (källa: NTM). 10
1.2 Verksamhetsmiljön i ändring 1.2.3 Ökandet av cyklingens popularitet och elektrifieringen av mobiliteten Enligt den av Traficom genomförda riksomfattande enkäten (2019) ansåg de flesta att kollektivtrafiken samt cyklingens rutter och förhållanden är det som borde utvecklas bland den egna bostadsortens rörelsemöjligheter och -tjänster. På samhällelig nivå har man börjat främja cyklingen med den utvecklingsprojektfinansiering för lednätverket som anvisats till cyklingens infrastruktur samt genom att stöda cyklingsförmåner som anställningsförmån, eftersom cyklingens popularitet har sjunkit vid en långsiktig granskning. Elektrifieringen av cyklingen och övrig mobilitet är de mest potentiella formerna av mobilitet och samtidigt ökar riskerna i trafikmiljön på grund av att man rör sig snabbare. 1.2.4 Spårtrafikens utvecklingsutsikter Ökandet av persontrafikens turer och öppnandet av stationer längs Kustbanan förutsätter betydande förbättringsåtgärder på hela banavsnittet (Helsingfors- Åbo/Hangö). Kommunen strävar efter återinföra trafiken till Ingå stationen bl.a. genom kustbanekommunernas gemensamma påverkningsorgan (s.k. kustbanegruppen). Med den nuvarande materielen och tidtabellsstrukturen kan tåg inte trafikera till Ingå station så att det på bästa möjliga sätt skulle betjäna pendlingstrafikens behov. 11
1.3 Målen i kommunstrategin 2018 2022 och Förankrande av den 1.3.1 Målsättning: Välmående kommuninvånare Smidiga trafikförbindelser är en förutsättning för en god vardag för kommuninvånarna. Pendlingstrafiken är smidig och trygg. 1.3.2 Målsättning: Näringsliv i utveckling Trafikförbindelserna påverkar kommunens attraktionskraft och placeringen av industri, handel och service samt deras tillgänglighet. 1.3.3 Målsättning: Bra livsmiljö Ingå har som HINKU-kommun målet att minska utsläppen med 80 % från nivån år 2007 fram till år 2030. Minskandet av privatbilismen är ett betydande sätt för att uppnå utsläppsmålen. Användningen av kollektivtrafik minskar trafikens energiförbrukning, farliga utsläpp och buller. 12
1.4 Planeringen av markanvändningen och dess betydelse för ordnandet av kollektivtrafik 1.4.1 Effektiverandet av markanvändningen vid bra trafikförbindelser stöder utvecklandet av kollektivtrafiken Byggandet borde styras till att ske vid goda trafikförbindelser. Placerandet av anslutningsparkeringsplatser vid trafikens knutpunkter. 1.4.2 Det mark- och bostadspolitiska programmet styr markanvändningen på lång sikt Kommunen kan stöda kollektivtrafikens förutsättningar genom att skaffa mark vid bra trafikförbindelser. I markanvändningsersättningarna som man kommer överens om i markanvändningsavtalen kan man beakta investeringsbehoven för att förbättra gång- och cykeltrafikens nätverk. 1.4.3 Generalplanläggningen styr samhällsstrukturens täthet och utvecklingsriktningarna för boende och arbetsplatser Förslaget till generalplanen för fastlandsområdet är framlagt 2-3/2020. 1.4.4 Planläggningsprogrammet fastställer konkreta projekt för att öka antalet invånare och arbetsplatser Kommuncentrum kan med hjälp av planläggningsprojekt utvecklas och göras tätare så att det lämpar sig bättre för kollektivtrafik. Projekten kan omfatta markområden som antingen ägs av kommunen eller av privata markägare. 13
2. Utvecklingsbehov 14
2.1 Fastställande av servicenivå 2.1.1 Utgångspunkter för fastställande av en tillräcklig servicenivå Kollektivtrafiktjänsternas omfattning och kvalitet ska optimeras enligt kommuninvånarnas behov. Man fäster också uppmärksamhet vid att kollektivtrafiken är tillgänglig från byarna och glesbygdsområdena. Hela tjänstekedjan ska vara tillförlitlig: operatör, materiel och punktliga tidtabeller. Långsiktiga rutt- och turlösningar. 15
2.2 Betlanings-, biljett- och informationssystem 2.2.1. Biljettsystem och produkter Lättanvända tjänster ökar den regelbundna användningen och lockar sporadiska användare. Möjligheten att förena kommunens övriga tjänster till biljettsystemet. 2.2.2. Utvecklandet av informationssystemen Det är viktigt att regionalt utveckla centraliserade informationssystem. Matkahuoltos utvecklingsobjekt 2020. Exempelvis utvecklingen av KYYTI-tjänsten. 16
2.3 Resekedjor och optimering av resetider 2.3.1 Verktyg för planerande av pendlings-, och studeranderesor samt resor för att uträtta ärenden / reseplanerare Förenande av Matkahuoltos, VR:s och HRT:s tidtabells- och ruttuppgifter till en elektronisk plattform. Användningen av HRT-biljetterna är populärt bland ingåborna. 2.3.2 Anslutningstrafiktjänster och infrastruktur Utvecklande av busstations(resecentrums)tjänsterna i samarbete med lokala företagare. Utvecklandet av anslutningsparkering för bilar och cyklar. Anslutningsparkeringarna placeras så, att de också betjänar dem som anländer från glesbygdsområdet så bra som möjligt 17
2.4 Ökande av andelen cykling och gående som en del av resekedjan 2.4.1 Infrastruktur som betjänar fotgängare och cyklister Plan för åtgärder för att förbättra kommunens nätverk för gång- och cykeltrafik, slutförande. Förbindelserna till busshållplatserna och cykelparkeringarna ska förbättras. Busshållplatsernas och cykeltakens infrastruktur ska utvecklas. 2.4.2 Cykeluthyrning Kontakt med eventuella aktörer. Elassisterade cyklar betjänar på längre distanser. 18
2.5 Övriga trafikmedel 2.5.1 Anropstaxi Användbarheten utvecklas genom att standardisera rutter. Betjänar glesbygdsområdet. 2.5.2 Tillsammans i bilen Samåkningsapp testas under år 2020. 19
2.6 Regionalt samarbete 2.6.1 Kustbanans utvecklingsmål Kustbanekommunernas (Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Raseborg, Hangö) gemensamma intressebevakningsarbete inleddes hösten 2019. Det gemensamma ställningstagandet för Kustbanan färdigställs våren 2020. 2.6.2 Utvecklandet av kvälls- och veckoslutstrafiken regionalt I synnerhet gällande riktning med stamväg 51 / kustbanan. 20
3. Servicenivåmål i etapper 21
A. Smidiga pendlings- och studieresor, skede I vision: Varje timme till Helsingfors! A.1 Anslutningstrafik till HRT-området (Kyrkslätt / Mattby) Turintervallet under rusningstider (kl. 7-9, 15-17) högst ½ h, övriga tider 1 h. Ingen trafik under vardagsnätterna. Man strävar efter att ersätta de direkta turerna som avslutats från början av år 2020 med anslutningsförbindelser till Mattby och till Stensvik (efter 2023). A.2 Förbindelser till Raseborg och Lojo, morgnar och eftermiddagar Betjänar i första hand studeranden på andra stadiet. A.3 Resor till andra stadiets skolor med högst en timmes väntetid Man strävar efter att anpassa förbindelserna enligt skoltiderna. Matartrafik till Mattby metrostation som betjänar andra stadiets studeranden. A.4 Digital biljett- och ruttplaneringstjänst tas i bruk I första hand en skräddarsydd lösning för Ingå som också kan utnyttjas i kommunens övriga tjänster. Möjligheterna till regionalt samarbete utreds. 22
A. Smidiga pendlings- och studieresor, skede I vision: Varje timme till Helsingfors! A.5 Utvecklandet av hållplatsinfrastrukturen och nätverket för gång- och cykeltrafik De primära utvecklingsobjekten är Täktervägens korsning, Bollstavägens hållplatser och hållplatsen vid stamväg 51 i Degerby. Gång- och cykelförbindelserna till hållplatserna granskas. A.6 Anslutningsparkering för bilar och cyklar Anslutningsparkering vid Bollstavägens korsning, beaktas i den pågående detaljplanändringen. Degerbys anslutningsparkering, planeras i samband med gatuplanen Anslutningsparkeringen vid resecentret (centrum) och övriga resecentertjänster; utvecklas som en del av utvecklandet av gästhamnsverksamheten tillsammans med företagarna i området. A.7 Cykeluthyrning som en del av resekedjan Ansluts i centrum till resecentrets och gästhamnens tjänster. Övriga platser är Barösund, Fagervik och Kopparnäs (sommartid). Samarbetsmöjligheter med ingåföretag. A.8 Eget brand för Ingås kollektivtrafik Uppgörs samtidigt som Ingås nya visuella uttryck för marknadsföringen. A.9 Information Informationen i sociala medier utvecklas. Informationen är regelbunden, konsekvent och långsiktig. 23
A. Smidiga pendlings- och studeranderesor, skede II A10 Anslutningstrafik till Stensviks metro Förutsätter samarbete med HRT och NTM. A.11 Tågtrafiken till Ingå station kompletterar på lång sikt kollektivtrafikutbudet I markanvändningsbeslut så som planläggningen förbereder man sig på att trafikeringen inleds. A.12 Anslutningstrafiken på rutten centrum-stamväg 51-Ingå station-joddböle Utvecklandet av arbetsplatsområdet i Joddböle skapar behov av matartrafik samt anslutningsparkering för bilar och cyklar. Förbindelserna utvecklas också genom att bygga en gång- och cykelled mellan centrum och Hamnvägen. 24
B. Interna transporter, kollektivtrafik för alla SKEDE I B.1 Öppnandet av interna transporter och kommunikation fortsätter aktivt. B.2 Marknadsföring till olika användargrupper utvecklas. Seniorer, i synnerhet. Samarbete mellan kommunens olika sektorer. 3.B. Användbarheten utvecklas genom att standardisera rutter Tidtabellsinformationen utvecklas till att vara både tryckt och digital. SKEDE II B.4 Interna transporterna är öppen kollektivtrafik för alla. Lösningarna beror på utvecklingen av tjänsterna på marknadsvillkor. Samarbetet inom utvecklandet av trafiken på marknadsvillkor och den kompletterande upphandlade trafiken samt informationstjänsterna och biljettprodukterna är utmanande. 25
C. Resor under veckoslut och sommar som betjänar besökare SKEDE I C.1 Kommuncentrum och skärgården kan nås sommartid och under veckoslut med kollektivtrafik Taxibåtar till Barösund, Jakobshamn och Kopparnäs. I samarbete med företagare. C.2 Kvälls- och veckoslutsturer från Kyrkslätt och Mattby + Karis och Lojo Kvällstur tillbaka till Kyrkslätt och Mattby Trafik mot Raseborg och Lojo under sommartid utvecklas så att det stöder kommunens livskraft. C.3 Uthyrning av cyklar eller elcyklar Uthyrningsställen i centrum, Kopparnäs och Fagervik. SKEDE II C.4 Tågtrafik till Ingå station + anslutning (med olika trafikmedel) Elassisterade cyklar och matartrafik från centrum. 26
D. Kännspakt visuellt intryck stöder marknadsföring och information D.1 Identifierbart brand Det visuella uttrycket för Ingå kommuns kommunikation förnyas 2020. Kollektivtrafikens utformning och färgsättning följer ett valt uttryck. D.2 Nyhetsbrev Ingår i den regelbundna synligheten. D.2 Bloggar Möjlighet att synliggöra positiva användarerfarenheter genom bloggar. 27
4. Åtgärdsprogram, skede I 1. FÖRBÄTTRANDE AV SERVICENIVÅN Varje timme till Helsingfors ; trafiken på marknadsvillkor kompletteras vid behov med upphandlad trafik 2020-21 Förhandlingar med HRT: ersätta de avslutade direkta turerna med anslutningsförbindelse till Mattby; beakta andra stadiets skoltider 2020-21 Högst en timmes väntetider; kontrollera turintervallet för skol- och studeranderesorna västerut 2020-21 Utvecklandet och införandet av biljett- och tidtabellsappen 2020-23 Tillsammans med Lojo och Raseborg granskas hur kollektivtrafiken mellan Ingå-Lojo-Ingå och Ingå-Karis-Ingå kan utvecklas 2020-21 2. MARKNADSFÖRING Kollektivtrafiken ska få ett eget visuellt uttryck som iakttar riktlinjer i kommunens nya marknadsföringsuttryck 2020 3. INFRASTRUKTURBYGGANDE Genomförande av anslutningsparkeringsplatser och skyltning: centrum + Bollstavägen korsning + Degerby 2020-22 Planering av hållplatsinfrastrukturen och förbättrande av den stegvis + kommunikation gällande förbättringsåtgärder 2020-> 28
4. Åtgärdsprogram, skede II 1. FÖRBÄTTRANDE AV SERVICENIVÅN: SPÅRTRAFIK Anslutning till metrotrafiken 2023 Tågtrafik till Ingå station kompletterar tjänsterna 2023 Joddböles arbetsplatsområdes behov beaktas i marknadsföringen 2025 2. MARKNADSFÖRING Samarbete med stora arbetsgivare (arbetsplatsbiljetter mm.) 2023 3. INFRASTRUKTURBYGGANDE Utvecklande av Täktervägens korsning för anslutningsparkering 2023 Förbättrande av anslutningsinfrastrukturen (parkering mm.) vid Ingå station 2022 4. TÅGTRAFIK Kommunen arbetar aktivt för att få tillbaka tågtrafiken till Ingå 2020-> met uppdateras minst vartannat år. 29