ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13, 7,2 12,5 7, 6,8 12, 6,6 11,5 6,4 11, 6,2,5 6, 5,8, 5,6 9,5 5,4 Symtom och byggnadsålder ELIBstudien ELIB study 19911992 (domestic buildings) Slemhinnebesvär,19,18,17 Allmänsymtom Hudbesvär,22,16,15,15,14,21,13,,12,19,11 1
9 8 7 6 Områden Standardiserat hälsotal 6 övrigt ytteromr villaomr hyreshus Total Population Hög stabilitet i socioekonomi mellan olika områden!!! Rang för socialinde The different factors and their relation to type of dwelling are presented as odds ratios (OR), with singlefamily homes used as reference category. Logistic regression analyses are performed, with age and se used as confounders. Singlefamily house Owned flats Rented flats smoker 1. 1.33* 2.*** > two neg. lifestyle factors 1. 1.19 2.55*** low education 1. 1.13 1.7*** bluecollar worker 1. 1.17 2.*** unemployed 1. 1.15 2.5*** immigrant 1. 2.64*** 4.36*** single parent 1. 3.1*** 4.33*** economic problems 1. 1.39 3.23*** weak social network 1. 2.19*** 4.59*** weak social support 1. 1.81** 1.88*** negative attitude 1. 1.34* 1.88*** Ohälsa relaterat till levnadsvanor/boendeform Negativa levnadsvanor Boendeform 12 >2 villa bostadsrätt hyresrätt Somatiska symtom (%) 1, 1,38*** 2,8*** 1, 1,18 1,29** Psykiska symtom (%) 1, 1,6*** 2,51*** 1, 1,1 1,56*** SBSsymtom (%) 1, 1,33** 1,81*** 1, 1,38* 1,38** Allergiska besvär (%) 1, 1,2 1,38 1, 1,32 1,36 Långvarig sjukdom (%) 1, 1,44*** 2,59*** 1, 1,3 1,** Nedsatt arbetsförm (%) 1, 1,81*** 3,15*** 1, 1, 1,59*** Sämre hälsa än andra 1, 2,11*** 3,24*** 1, 1,61** 1,91*** (%) *=p<.5; ** =p<,1; *** =p<,1 *=p<.5; ** =p<,1; *** =p<,1; Ohälsa relaterat till boendeform korrigerat för ålder, kön, socioekonomiska faktorer, levnadsvanor och attityd. Boendeform villaboende bostadsrätt hyresrätt Somatiska symtom (%) 1, 1,9 (,851,),99 (,831,19) Psykiska symtom (%) 1,,82 (,61,11) 1,3 (,841,27) SBSsymtom (%) 1, 1,27 (,951,7) 1,6 (,861,32) Allergiska besvär (%) 1, 1, (,722,1) 1,17 (,81,7) Långvarig sjukdom (%) 1,,94 (,721,22) 1,11 (,911,34) Nedsatt arbetsförm (%) 1,,95 (,691,) 1,22 (,971,52) Sämre hälsa än andra (%) 1, 1,36 (,931,99) 1, (,981,72) *=p<.5; ** =p<,1; *** =p<,1 Inga signifikanta skillnader kvarstår!!! Detta talar för en uttalad selektion i boende. 1. Annat 2. 3. Annat % % % % Annat % % Referensdata 1. Flerbostadshus, Sverige 2. Flerbostadshus, storstad 3. Villor, Sverige 2
8, 6,,, hyreshusutveckling hyreshus, 8, 6,,,, hyreshusutveckling hyreshus Ohälsotal 1993 Ohälsotal När r något n händer h Lyssna, fånga upp signaler Ohälsotal 4 8, 6,, Socialinde 1993 hyreshusutveckling hyreshus Socialinde Använd en klar strategi Använd kvalificerade konsulter, Socialinde 4 The results from two databases: one national sample (n=1 965, 68 schools) and one large survey database including 9 226 school personnel in 256 schools. WORK ENVIRONMENT (often bothered) % SYMPTOMS (yes, often) % Light that is dim or Dust and dirt causes glare and/or reflections Noise Draft Room temperature too high Hands dry, itching, red skin Other Fatigue Feeling heavy headed Headache Scaling/itching scalp or ears Passive smoking % 8% Varying room temperature % % Nausea/dizziness Static electri, often causing shocks Unpleasant odor Dry air Room temperature too low Stuffy "bad" air Dry or flushed facial skin Difficulties concentrating Cough Itching, burning or irritation of the eyes Hoarse, dry throat Irritated, stuffy or runny nose Total (n = 1 965) Ref (n = 9 226) Total (n = 1 965) Ref (n = 9 226) Samband mellan trivsel och miljöfaktorer Trivs ofta bra i skolan (%) 9% 8 7 6 luftkvalitet temperaturer städning maten mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig Upplevelsen av miljöfaktorer 3
Besvärande damm och smuts skolpersonal Städningen % 6 damm och smuts stor kommun n = 56 49,3 mellanstora kommuner n = 1579 36,4 små kommuner n = 1154 22,3 allmänstädning otillräcklig allmänstädning dåligt utförd damm på skåp och dylikt 47, 33, 53,,7 11,5 39,8 27,5 4,6 31,1 Befolkningsmängd ngd Skolmat högstadieoch gymnasieelever (%) brukar alltid äta frukost 62 brukar nästan n alltid äta frukost 18 brukar äta frukost 131 3 ggr/vecka 11 brukar aldrig äta frukost 8 Frukost / lunchätande och ohälsa Äter oftast frukost (F+) Äter mer sällan s (F) Äter oftast lunch (L+) Äter mer sällan s (L) Konc. svårigh righ. Slemh. besvär Ont i magen brukar alltid äta skollunch 41 brukar nästan n alltid äta skollunch 36 brukar äta skollunch 131 3 ggr/vecka 19 brukar aldrig äta skollunch 5 F+L+ (ref.) F+L FL+ FL =starkt samband 4
5