Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99

Transkript

1 Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99 Kjell Andersson, överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset Örebro.

2 2 Sammanfattning I de kommunvisa kartläggningar av skolmiljön som utförts de senaste åren har eleverna ofta klagat på skolmaten och menat att många av de symtom som rapporterats beror på dålig skolmat. I olika kommuner har mellan 13 och 44 % av eleverna uppgett att skolmaten är dålig eller mycket dålig. För att närmare utreda elevernas matsituation i ett av Stockholms skoldistrikt kompletterades de s.k. Örebroenkäterna med ett 10-tal frågor som berörde elevernas matvanor och relationen till skolmaten. Totalt besvarade högstadieoch gymnasieelever samt föräldrarna till låg- och mellanstadiebarn enkäterna. Resultat 78% av högstadie- och gymnasieeleverna äter alltid/nästan alltid frukost före skoldagen och 74 % äter alltid/nästan alltid lunch i skolmatsalen. Knappt 10 % äter aldrig vare sig frukost eller skollunch. De som inte regelbundet äter frukost eller lunch besväras i högre grad av trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter samt magbesvär. Upplevelsen av miljön i skolmatsalen är kopplad till att eleverna äter lunch och att de trivs bra i skolan. Elever som äter huvudrätten, tycker om maten, blir mätta och upplever miljön som trevlig rapporterar lägre frekvens av allmänsymtom. Upplevelsen av luftkvaliteten i skolan betyder dock mer för symtomförekomsten bland eleverna än såväl matsalsmiljön som städningen. 95 % av låg-och mellanstadiebarnen äter frukost på morgonen före skoltiden och 76 % äter också alltid/nästan alltid lunchen i skolmatsalen. Elever som oftast äter frukost är mindre trötta och har magbesvär i mindre utsträckning än de som inte alltid äter frukost. De som alltid/nästan alltid äter skollunch rapporteras vara mindre trötta samt ha huvudvärk och magbesvär i mindre utsträckning än de som mer sällan äter skollunchen. Många föräldrar är oroliga för att barnen inte får i sig tillräckligt med näring och energi, speciellt när barnen klagar på att skolmaten inte smakar bra och de inte blir mätta. Konklusion Den aktuella studien visar på betydelsen av att eleverna äter såväl frukost som skollunch. Sambandet mellan den upplevda skolmiljön, skoltrivseln samt rapporterade symtom talar för behov av att förbättra såväl den fysiska skolmiljön som andra trivselfaktorer, däribland förhållandena kring skollunchen. 2

3 3 Bakgrund Skollunch med lagad mat infördes under seklets första hälft och från budgetåret 1937/38 började staten ge bidrag till bespisningsverksamheten. Betydelsen av bra kost till eleverna för att dessa skall tillgodogöra sig utbildningen betonades i 1941 års Befolkningsutredning. Sedan 1967 är skolmåltidsverksamheten en helt och hållet kommunal verksamhet och skollunchen regleras varken i nuvarande skollag eller i några läroplaner. I en regeringsproposition 1988 om skolans utveckling och styrning betonas skolmåltidernas betydelse genom att det framhålls att en kommunal skolplan skall fastställas även för dessa. En utvärdering 1994/95 visade dock att endast en minoritet av kommunerna hade skrivit något om skolmåltiderna i sina skolplaner [1]. Den senaste tidens kommunala besparingar har ånyo riktat blickarna mot skollunchen och dess betydelse för skolarbetet. I flera kommuner har man vidtagit sparåtgärder, vilket bl a inneburit att man inte längre serverar mjölk till maten eller att man kostnadsbelägger skollunchen, Eftersom skollunchen visat sig utgöra huvudmålet för vissa elever har neddragningar inom detta område väckt oro och betänkligheter. Studier har även visat att en relativt stor del av eleverna inte alltid äter frukost före skolstarten [2]. Vid de kartläggningar av skolmiljön som genomförts med hjälp av de standardiserade Örebroenkäterna i flera kommuner har eleverna ofta kommenterat att vissa symtom, ex v trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter, väsentligen beror på dålig skolmat. Kommunvisa kartläggningar i bl a Stockholm, Halmstad, Tyresö, Laxå och Surahammar tyder på att mellan 13 och 44 % av högstadie- och gymnasieeleverna upplever skolmaten som dålig eller mycket dålig. Primäranalyser har också visat att dålig skolmat är starkt relaterad till allmän skoltrivsel. Dålig skolmat behöver dock inte betyda att maten har dålig kvalitet utan på att eleverna inte får äta sig mätta eller på att miljön i matsalen upplevs som stressig och otrivsam. Omfattande och kostsamma ombyggnader av bl a ventilationen har genomförts i många kommuners skolor men ändå kvarstår många klagomål. Utvärderingar efter ventilationsombyggnad har visat att koldioxidhalten i skolmiljön kan halveras och klagomålen på luftkvalitén reduceras men att trots detta symtomen kvarstår [3]. Detta talar för att också andra faktorer än ventilationen har betydelse för rapporterad symtomförekomst. 3

4 4 Mot denna bakgrund har ett antal frågor tagits fram i samarbete med Statens Livsmedelsverk (byråchef Ulla Hagman) som komplement till de standardiserade Örebro-formulären, som innehåller frågor om upplevd skolmiljö, symtom samt vissa bakgrundsfaktorer (bilaga A). Syftet med detta pilotprojekt har varit att närmare kartlägga matsituationen bland eleverna i ett skoldistrikt i Stockholm (distrikt 5) samt att närmare analysera vilka faktorer som påverkar upplevelsen av skolmaten och rapporterade symtom. Metod och material Enkätundersökningen genomfördes bland såväl högstadie- och gymnasieelever som bland föräldrar till låg-och mellanstadiebarn. Eleverna besvarade enkäterna under skoltid efter en kort information om syftet med undersökningen medan föräldrarna besvarade enkäterna som skickats hem med eleverna. Totalt ingick 10 högstadie-och gymnasieskolor i undersökningen och besvarade enkäterna (svarsfrekvens 83 %). Hälften av eleverna gick på gymnasielinjer, 55 % utgjordes av flickor, 43 % uppgav sig ha eller ha haft astma, hösnuva eller eksem, 8 % var utlandsfödda samt 19 % bodde i villa. Låg-och mellanstadieelever från 13 skolor ingick i undersökningen. Sex av dessa hade också högstadieklasser och ingår i materialet ovan. Totalt besvarade föräldrar enkäterna vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. 51 % av barnen var flickor, 37 % uppgavs ha eller ha haft astma, hösnuva eller eksem, 6 % var utlandsfödda och 10 % bodde i villa. Vid resultatsammanställningen användes symtomgrupperna allmänsymtom, slemhinnebesvär samt hudsymtom som effektvariabler. I gruppen allmänsymtom ingår symtomen trötthet, tunghetskänsla i huvudet, huvudvärk, yrsel/illamående samt koncentrationssvårigheter, i gruppen slemhinnesymtom ingår symtom från ögon, näsa och hals samt hosta medan i gruppen hudsymtom ingår symtom från ansikte och händer. Andelen individer som besvarat åtminstone en av frågorna i gruppen med alternativet ja, ofta (varje vecka) redovisas som ett positivt utfall. För enskilda symtom anges på motsvarande sätt andelen som bejagat alternativet ja, ofta. 4

5 5 Resultat Elevenkäten Matvanor 78 % av eleverna äter alltid eller nästan alltid frukost medan 9 % aldrig äter frukost innan de går till skolan på morgnarna. 74 % av eleverna äter alltid/nästan alltid lunch i matsalen medan 5 % aldrig gör det. Matvanornas relation till olika faktorer redovisas i Tabell 1. Gymnasielever, elever födda utomlands, rökande elever och elever från hem där någon röker samt elever som inte trivs i skolan äter i mindre utsträckning frukost på morgnarna. Elever som röker, kommer från hem där någon röker, inte trivs så bra i skolan och som anser att inomhusklimatet påverkar skolprestationen äter i mindre utsträckning skollunch. De som äter frukost äter också i större utsträckning lunch (78 %) jämfört med de som inte äter frukost (61 %). Totalt sett äter 61 % alltid/nästan alltid såväl frukost som lunch (grupp F + L + ), 17 % äter frukost men inte lunch (grupp F + L - ), 13 % äter lunch men inte frukost (grupp F - L + ) medan 9 % äter vare sig frukost eller lunch (grupp L - L - ). Matvanor och symtom Sambandet mellan matvanor och symtom redovisas nedan i Tabell 2. De som alltid/nästan alltid äter frukost respektive lunch rapporterar lägre symtomfrekvenser av allmänsymtom och magont jämfört med de övriga. Skillnaden är som störst mellan gruppen som alltid/nästan alltid äter både frukost och lunch jämfört med den grupp som inte äter vare sig frukost eller lunch. Speciellt betydelsefullt är att äta skollunchen. 5

6 6 Tabell 1. Andelen elever som alltid eller nästan alltid äter frukost respektive skollunch relaterat till olika bakgrundsfaktorer (n=2 856). Tabellvärdena uttryckta i procent. Faktor Äter alltid/nästan alltid frukost Äter alltid/nästan alltid lunch Kön pojkar 79,0 75,1 flickor 77,5 73,2 Stadium gymnasium 73,8*** 76,0* högstadie 82,8 72,3 Födelseland Sverige 79,7*** 74,2 annat 63,3 74,8 Rökvanor rökare 58,7*** 62,7*** ej rökare 82,0 76,4 Rökhem rökhem 70,2*** 69,6*** ej rökhem 82,5 77,0 Bostadsförhållanden villa 78,6 77,1 lägenhet 78,3 73,6 Husdjur finns 76,9 73,5 Finns ej 79,2 74,5 Ärftlighet för allergi dubbel 75,2 76,6 enkel 77,0 74,1 ingen 79,3 74,1 Allergisk sjukdom föreligger 79,3 73,0 föreligger ej 77,3 74,9 Trivs bra Ofta (ref) 82,1 79,5 i skolan ibland 73,8*** 69,0*** aldrig 68,1** 51,7*** Skolarbetet påverkas Ofta 76,2 71,8** ibland 78,7 73,7* Aldrig (ref) 78,1 78,6 *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001 ( Chi2 dubbelsidigt test ) 6

7 7 Tabell 2. Samband mellan matvanor och allmänsymtom, slemhinnesymtom, hudsymtom respektive symtomet ont i magen (n =2 856). Tabellvärdena uttryckta i procent. Allmänsymtom Slemhinnesymtom Hudsymtom Ont i magen Äter oftast frukost 58,4 16,5 13,6 8,6 Äter frukost mer sällan 68,5*** 19,8 15,3 14,8*** Äter oftast lunch 57,3 16,3 13,3 8,1 Äter lunch mer sällan 69,8*** 20,3* 15,9 15,7*** Grupp F + L + (ref) 56,3 15,6 13,0 7,3 Grupp F + L - 65,5*** 20,0* 15,7 13,4*** Grupp F - L + 62,3* 19,2 14,9 11,3* Grupp F - L - 78,3*** 20,8* 16,3 20,5*** *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001 ( Chi2 dubbelsidigt test ) Motsvarande resultat för specifika allmänsymtom redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Samband mellan matvanor och olika allmänsymtom (n= ). Tabellvärdena uttryckta i procent Trötthet Tunghetskänsla i huvudet Huvudvärk Koncentrations -svårigheter Äter oftast frukost 52,3 19,8 18,0 19,4 Äter frukost mer sällan 61,9*** 27,3*** 26,0*** 28,7*** Äter oftast lunch 51,2 19,2 17,2 18,5 Äter lunch mer sällan 63,2*** 28,0*** 27,3*** 29,5*** Grupp F + L + (ref) 50,4 18,1 16,5 16,9 Grupp F + L - 58,7** 26,0*** 23,3** 27,5*** Grupp F - L + 55,3 24,1* 20,1 25,5*** Grupp F - L - 72,1*** 31,7*** 35,0*** 33,8*** *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001 ( Chi2 dubbelsidigt test ) 7

8 8 Upplevelsen av skollunchen 74 % av eleverna (2 081 elever) äter alltid/nästan alltid skollunch. Av dessa äter 90 % alltid/nästan alltid huvudrätten, 81 % kan alltid/nästan alltid själv bestämma portionsstorleken, 59 % anser sig alltid/nästan alltid bli mätta, 45 % anser alltid/nästan alltid skolunchen vara avkopplande och trevlig medan enbart 36 % anser den alltid/nästan alltid smaka bra. 24 % av eleverna upplever aldrig skollunchen som avkopplande och trevlig. I tabell 4 rapporteras symtomutfallet relaterat till skollunchen bland de elever som alltid/ nästan alltid äter skollunchen. Att äta huvudrätten och ha en trevlig lunchmiljö förefaller därvid ha störst betydelse för rapporterade symtomfrekvenser men betydelsefullt är också att maten smakar bra och att man blir mätt. Lunchmiljön och möjligheten att själv bestämma portionsstorleken men också att maten smakar bra och att man blir mätt är starkt kopplat till den allmänna skoltrivseln. Tabell 4. Symtomutfallet och trivsel för elever som alltid/nästan alltid äter skollunchen relaterat till olika vanor och upplevelser (n= 2 081). Tabellvärdena uttryckta i procent. Allmänsymtom Slemhinnesymtom Hudsymtom Ont i magen Trivsel Äter oftast huvudrätt 56,2 15,3 12,7 7,6 59,6 Äter huvudrätt mer sällan 69,2*** 25,3** 20,1* 11,3 57,9 Kan oftast bestämma portionsstorleken 57,7 15,9 13, ,2 Kan bestämma portionsstorleken mer sällan 52,2 18,2 13,4 8,3 47,8*** Maten smakar oftast bra 51,0 13,5 12,4 5,4 66,3 Maten smakar sällan bra 60,6*** 17,9 13,8 9,0** 56,1*** Blir oftast mätt 53,4 14,5 13,0 6,6 63,1 Blir mätt mer sällan 63,3*** 18,8* 13,7 9,9** 54,3*** Oftast avkopplande och trevlig miljö 51,4 13,7 11,3 5,8 68,6 Avkopplande och trevlig miljö mer sällan 62,6*** 18,3** 15,1* 9,5** 52,2*** *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001 ( Chi2 dubbelsidigt test ) 8

9 9 Sambandet mellan upplevelsen av miljön i matsalen och andelen elever som alltid/nästan alltid äter skollunch framgår av Tabell 5. Ju sämre miljön upplevs, desto färre äter också skollunchen. En uttalad samvariation ses också mot den allmänna skoltrivseln. Betydelsen av olika miljöfaktorer i matsalen redovisas i Tabell 6. Tabell 5. Samband mellan upplevd matsalsmiljö och benägenheten att äta skollunch samt trivseln i skolan (n=2 856). Tabellvärdena uttryckt i procent. Äter alltid/nästan alltid skollunch Trivs ofta bra i skolan Mycket bra 87,8 78,0 Bra 81,9 63,6 Acceptabel 71,7 52,7 Dålig 64,8 44,4 Mycket dålig 57,6 32,9 Tabell 6. Sambandet mellan olika miljöförhållanden i matsalen och upplevelsen av matsalsmiljön (n=2 856). Tabellvärdena uttryckta i procent Matsalsmiljön Miljöfaktor Mycket bra/bra Acceptabel Dålig/mycket dålig Hög ljudnivå 27,0 40,8 53,3 Stressigt (kort tid) 28,0 37,6 53,3 Stökigt och bråkigt 15,0 24,4 38,3 Köer 32,4 41,7 55,7 Trängsel 29,4 40,0 54,0 De olika faktorerna samvarierar med varandra vilket visas i att vid faktoranalys enbart en faktor utkristalliseras. Frekvensen av stök och bråk är lägre än för övriga faktorer men samvariationen med upplevelsen av matsalsmiljön är lika påtaglig. Övrigt 24 % av eleverna uppger att kontakten med skolkökspersonalen är god och 73 % skulle vilja kunna påverka matsedeln. Positiv kontakt med skolkökspersonalen är mest uttalad bland gymnasister, sverigefödda samt elever som alltid/nästan alltid äter skollunch. Högstadieeleverna och allergikerna önskar sig i högre utsträckning kunna påverka lunchmatsedeln än de övriga. 9

10 10 Enskilda skolor Matsituationen varierar mellan de olika skolorna vilket framgår av Tabell 7. Genom korrelationsanalys, där varje skola betraktas som en enhet, kan dock vissa mönster utkristalliseras. Att äta skollunch korrelerar positivt med att man äter huvudrätten, tycker maten smakar bra, blir mätt och upplever matsalsmiljön som avkopplande och trevlig. Trivseln i skolan sammanhänger bl a med kontakten med skolpersonalen De som inte äter huvudrätten, inte tycker maten smakar bra och inte blir mätta men som har en positiv kontakt med skolkökspersonalen vill i högre utsträckning än de övriga kunna påverka skolmatsedeln. Tabell 7. Andelen elever (uttryckt i procent) i 10 skolor inom Distrikt 5, Stockholms skolor, som bejakat alternativen alltid/nästan alltid på frågor beträffande skollunchen och trivseln i skolan. Skola Faktorer Äter frukost 83,9 57,2 80,4 78,7 84,8 82,4 85,6 72,7 84,4 78,0 Äter lunch 69,2 76,1 72,5 59,9 72,9 76,8 80,1 76,3 75,3 61,1 Äter huvudrätten 74,6 80,3 69,4 73,8 77,5 83,2 85,6 84,2 75,0 68,9 Bestämmer portionen 83,3 72,5 70,0 43,2 75,5 93,6 75,0 63,9 95,2 86,3 Maten smakar bra 21,4 44,7 9,6 15,0 24,7 33,8 30,5 38,9 24,8 18,7 Blir mätt 36,3 67,2 36,5 23,5 41,7 58,7 54,3 55,9 52,3 26,7 Lunchen avkopplande 23,9 53,5 41,2 28,3 29,4 33,8 48,5 47,4 38,4 33,0 Bra kontakt med personal 9,6 24,1 54,0 16,4 8,1 18,1 24,8 25,6 32,3 40,2 Vill påverka matsedeln 80,5 64,7 90,2 77,9 75,5 70,9 78,8 64,5 74,4 85,4 Trivs ofta bra i skolan 38,0 53,2 65,4 47,5 44,0 58,7 51,9 55,0 68,0 59,6 Elevernas upplevelse av miljöfaktorer som påverkar matsalsmiljön redovisas i Tabell 8. Man ser därvid en påtaglig parallellitet mellan de olika miljöfaktorerna även om faktorn bråk och stök ligger på en lägre nivå. Detta resultat är helt överensstämmande med resultatet av de analyser som utfördes på individnivån och som redovisats i Tabell 6. 10

11 11 Tabell 8. Elevernas upplevelse av skollunchen i 10 olika skolor inom Distrikt 5, Stockholms skolor, uttryckt som andelen som bejakat alternativen alltid/nästan alltid för aktuella frågor, Skola Faktorer Lunchen avkopplande 23,9 53,5 41,2 28,3 29,4 33,8 48,5 47,4 38,4 33,0 - hög ljudnivå 47,0 28,8 19,2 27,8 46,7 47,7 35,5 33,9 36,2 40,0 - stressigt/kort mattid 65,9 26,9 7,6 30,8 46,7 42,9 38,1 19,9 39,7 32,7 - stökigt och bråkigt 33,9 13,1 19,2 23,8 34,8 35,0 27,1 17,7 18,8 26,3 - köer 47,0 30,7 9,6 23,1 48,6 54,8 44,0 36,4 44,9 33,6 - trängsel 37,6 25,6 11,6 21,7 40,8 49,3 42,8 36,2 47,2 39,1 Såväl faktoranalys som korrelationsanalys visar på en hög korrelation mellan faktorerna hög ljudnivå, stressig miljö samt köer och trängsel medan en stark negativ korrelation gäller mellan upplevd avkopplande matsalsmiljö och faktorn stök och bråk. Betydelsen av olika miljöfaktorer Trivseln i skolan är starkt relaterad till hur såväl luftkvaliteten som städningen i klassrummen samt miljön i matsalen upplevs vilket framgår av Figur 1 och Tabell 9. Analys med logistisk regressionsanalys, där hänsyn kan tas till såväl allergisk läggning som kön, visar att luftkvaliteten har störst betydelse för rapporterade symtom, men att miljön i skolans matsal också har betydelse (Tabell 9). 11

12 Samband mellan miljöfaktorer och trivsel (%) 90 T ri v s b r a städning 40 matsalsmiljö 30 mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig Luftkvalitet Upplevelsen av miljön Figur 1. Samband mellan skoltrivseln och upplevelsen av olika miljöfaktorer i skolan. Luftkvaliteten i klassrummen Matsalsmiljön Tabell 9. Betydelsen av olika miljöfaktorer för skoltrivsel och symtomutfall. Resultaten anges som oddskvoter där jämförelser görs mot svarsalternativen bra/mycket bra. Trivsel Allmänsymtom Slemhinnesymtom Hudsymto m Magbesvär Klassrumsstädningen -bra/mycket bra 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 -acceptabel 1,92*** 1,47*** 1,19 1,74*** 1,25 -dålig/mycket dålig 3,17*** 2,49*** 2,31*** 2,77*** 2,32*** -bra/mycket bra 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 -acceptabel 1,37** 1,44*** 1,08 1,07 1,32 -dålig/mycket dålig 1,87*** 1,73*** 1,33* 1,04 1,96*** -bra/mycket bra 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 -acceptabel 1,04 0,78* 0,73 0,77 0,67* -dålig/mycket dålig 1,51*** 0,94 1,10 0,91 1,10 *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001 ( Chi2 dubbelsidigt test ) 12

13 13 Föräldraenkäten Matvanor 95 % av eleverna äter alltid/nästan alltid frukost medan 2 % aldrig äter frukost innan de går till skolan. 76 % av eleverna äter alltid lunch i matsalen, 19 % äter nästan alltid medan 1 % aldrig gör det. Matvanornas relation till olika faktorer redovisas i Tabell 10. Även om en överväldigande majoritet av barnen alltid/nästan alltid äter skollunch uppges endast 63 % av mellanstadiebarnen alltid äta skollunch. Tabell 10. Andel elever som alltid eller nästan alltid äter frukost respektive skollunch relaterat till olika bakgrundsfaktorer (n=3 229). Tabellvärdena uttryckta i procent. Faktor Äter alltid/nästan Äter alltid/nästan alltid lunch alltid frukost Kön pojkar 95,6* 93,4 flickor 93,9 95,0 Stadium förskola 95,4 94,5* lågstadium 95,4 97,8*** mellanstadium (ref) 93,9 90,7 Fridtidsverk deltager 95,8 96,1 deltager ej 92,3*** 90,5*** Födelseland Sverige 95,3 94,1 annat 83,7*** 94,9 Rökhem rökhem 91,6 93,2 ej rökhem 95,9*** 94,5 Rökvanor röker inne 89,2 94,2 röker ej inne 95,4*** 94,2 Bostadsförhållanden villa 96,3 96,3 lägenhet 94,4 93,9* Husdjur finns 93,9 93,2 finns ej 95,1 94,7 Ärftlighet dubbel 94,7 94,2 för allergi enkel 96,2** 94,6 Ingen (ref) 93,8 93,9 Allergisk sjukdom föreligger 95,4 92,9 föreligger ej 94,2 94,3 *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001 ( Chi2 dubbelsidigt test ) 13

14 14 Elever som alltid/nästan alltid äter frukost rapporteras vara trötta i något mindre utsträckning än vad som gäller för övriga elever (11 resp. 15 %) men samma frekvens av huvudvärk (8 resp. 9 %) och näsbesvär (5 resp. 5 %) rapporteras. Elever som alltid/nästan alltid äter lunch rapportera vara trötta i mindre utsträckning än de som äter mer sällan (10 resp. 27 %) och detsamma gäller för huvudvärk (8 resp. 17 %). Elever som inte äter frukost besväras i något högre utsträckning av magont (9 resp. 5%), vilket också gäller för de som inte äter lunch regelbundet (10 resp. 5 %). 89 % av eleverna äter alltid och 9 % äter nästan alltid lagad mat efter skoldagen. Ingen skillnad ses vad gäller kön eller stadium. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen i skolan 7 % av eleverna uppges alltid tycka om maten medan 50 % nästan alltid gör så. Ingen könsskillnad observeras men däremot ses påtagliga skillnader mellan olika stadier. 77 % av förskoleeleverna tycker alltid/nästan alltid om maten jämfört med 69 % resp. 43 % för lågstadie- resp. mellanstadiebarnen. Enbart 3 % av mellanstadiebarnen tycker alltid om skolmaten. 63 % av eleverna rapporteras alltid/nästan alltid bli mätta av skolmaten och ingen skillnad ses mellan könen. Mellanstadiebarnen uppges bli mätta i mindre utsträckning än vad som gäller för de övriga (53 % relativt 80 % för förskolebarnen och 73 % för lågstadiebarnen. Föräldrarnas oro för att barnen inte får i sig tillräckligt med näring och energi är större för mellanstadiebarnen (54 %) jämfört med förskolebarnen (33 %) och lågstadiebarnen (39 %). Oron för att barnen skall äta snacks och godis är inte så stor (totalt 5 %) men är högst bland föräldrarna till mellanstadiebarnen (8 %). Oron för att eleverna inte skall få i sig tillräckligt med energi och näring genom skollunchen är större om eleverna inte alltid äter skollunchen, inte tycker om skolmaten och inte säger sig bli mätta av skolmaten. Enskilda skolor Omkring 95 % av föräldrarna till eleverna i samtliga skolor rapporterar att eleverna alltid/- nästan alltid äter frukost, lunch och lagad mat hemma efter skoldagen. En stor variation redovisas dock mellan skolorna vad gäller hur eleverna upplever maten, blir mätta och den oro föräldrarna känner för att barnen inte får i sig tillräckligt med energi och näring för att klara av skoldagen. Detaljerade uppgifter lämnas nedan i tabellform. 14

15 15 Tabell 13. Andelen föräldrar (uttryckt i procent) i 13 olika skolor inom Distrikt 5, Stockholms skolor, som bejakat alternativen alltid/nästan alltid för frågor beträffande matsituationen. Skolor Faktorer Äter frukost 85,6 95,8 91,8 98,0 90,2 92,9 96,2 91,9 95,1 97,0 96,2 97,3 92,4 Äter lunch 97,0 94,7 93,9 97,1 95,1 89,2 95,9 96,8 92,9 91,8 94,3 92,8 95,0 Tycker om skolmaten 62,9 59,4 57,6 72,9 42,1 42,2 55,6 69,2 49,5 51,4 59,1 54,5 52,5 Blir mätt 68,3 69,1 52,3 72,1 57,9 51,1 55,9 71,3 68,2 57,8 67,2 64,0 66,1 Brukar äta lagad mat 96,6 98,1 97,9 99,0 97,6 95,9 99,7 98,2 98,9 93,6 99,2 98,4 99,2 Orolig otillräcklig näring 45,2 42,3 56,4 32,2 60,0 60,4 49,7 33,9 44,0 52,5 38,6 45,0 40,7 Orolig för mycket godis 8,4 4,5 7,0 2,9 7,7 4,6 3,4 3,2 6,6 5,5 3,4 4,3 9,2 Summering I likhet med vad som tidigare rapporterats äter cirka 10% av eleverna i högstadie-och gymnasieskolan aldrig frukost före skoldagen. Ca 5% av eleverna äter aldrig skollunchen. Den grupp som aldrig äter vare sig frukost eller skollunch knappt 10% - rapporterar generellt höga symtomfrekvenser, speciellt beträffande allmänsymtom, medan de som brukar äta såväl frukost som lunch rapporterar minst antal symtom. Matsalsmiljön bestämmer i stor utsträckning om eleverna äter skollunchen men är också starkt relaterad till trivseln allmänt i skolan. Jämfört med luftkvaliteten och städningen i klassrummen tycks skolmaten betyda mindre än luftkvaliteten men mer än städningen för såväl trivsel som symtomutfall. Matsituationen varierar mellan skolorna och speciellt är skillnaderna stora vad gäller hur maten uppges smaka. Om man alltid/nästan alltid äter lunchen så äter man också i större utsträckning huvudrätten, tycker maten smakar bra, blir mätt och upplever matsalsmiljön som avkopplande och trevlig. De som inte är nöjda med skolmaten men som anser sig ha goda relationer till skolkökspersonalen önskar sig i högre utsträckning kunna påverka matsedeln. Eleverna vid låg-och mellanstadieskolorna äter i stor utsträckning såväl frukost som skollunch, även om mellanstadiebarnen börjar avstå från skollunchen av och till. De som inte regelbundet äter skollunchen rapporteras i högre utsträckning ha huvudvärk, besväras av trötthet samt ha magont. Föräldrarna är oroliga för att barnen, främst mellanstadiebarnen, inte får i sig tillräckligt med näring och energi när de inte tycker om skolmaten och börjar hoppa över skollunchen. 15

16 16 Metodproblem Bortfallet är begränsat för högstadie-och gymnasieeleverna och det finns ingen anledning att förvänta sig att resultatet skulle snedvridas därav. I den mån bortfallet skulle skilja sig från de deltagande är det rimligt att anta att detta snarast skulle förstärka här redovisade effekter. Svarsfrekvensen är lägre bland föräldrarna men i nivå med vad som brukar uppnås vid denna typ av allmänna kartläggningar. Tidigare analyser av bortfallet vid denna typ av undersökningar med MM-formulären har inte talat för att bortfallet varit särskilt avvikande från de som svarat. Att fylla i denna typ av formulär tycks mer vara relaterat till en allmän attityd att besvara enkäter överhuvudtaget och inte vara hälso- eller miljörelaterat. Någon bortfallsanalys har dock inte genomförts. Det finns starka samband mellan upplevelsen av den fysiska skolmiljön och rapporterad skoltrivsel. Det kan vara svårt att avgöra vad som är det primära. Det är därför viktigt att arbeta för att förbättra såväl den fysiska skolmiljön som andra faktorer i skolmiljön som påverkar trivseln däribland skollunchen. Referenser 1. Nordlund G. Kommunernas målsättning med måltidsverksamheten. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Nr Nordlund G, Jacobson T. Högstadieenkäten. Högstadieelevernas måltidsvanor relaterat till hur de mår och känner sig i skolan, deras skolprestationer och sociala bakgrund. Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Nr Andersson K, Fagerlund I, Larsson B. Uppföljning.. 16

17 INOMHUSKLIMAT Skolmiljö - Elevenkät 1-6 NORDISK VERSION MM 060 NA Sp11 Namn (frivillig uppgift) Datum år månad dag Skola (viktig uppgift) Klass (viktig uppgift) 7-17 Skola Klass Är Du född i Sverige: Ja 1 Nej 2 Ifylles av handläggaren Med det här formuläret vill vi försöka få fram hur Du upplever Din skolmiljö och om Du har besvär eller symtom. BAKGRUNDSFAKTORER Födelseår Kön man 1 kvinna 2 Hur länge har Du gått i den Hemförhållanden: Bostadstyp villa, radhus 1 lägenhet 2 27 Antal boende vuxna barn här skolan? Sedan Finns heltäckningsmatta? ja 1 nej Röker Du? ja 1 nej 2 Finns husdjur (pälsdjur, fåglar o dyl)? ja 1 nej 2 31 Röker någon annan Finns tecken på fukt/mögelskador? ja 1 nej i hemmet? ja 1 nej 2 SKOLMILJÖ Har Du de senaste 3 månaderna känt Dig besvärad av Ja, ofta Ja, Nej, någon eller några av följande faktorer i Din skola? (varje vecka) ibland aldrig (Besvara varje fråga även om Du inte känt Dig besvärad!) (1) (2) (3) 33 Drag 34 För hög rumstemperatur 35 Varierande rumstemperatur 36 För låg rumstemperatur 37 Instängd ( dålig ) luft 38 Torr luft 39 Obehaglig lukt 40 Statisk elektricitet som gör att Du lätt får stötar 41 Andras tobaksrök 42 Buller 43 Belysning som är för svag eller ger bländning och/eller reflexer 44 Damm och smuts Trivs Du bra i skolan? Ja, ofta 1 Anser Du att inomhusklimatet Ja, ofta 1 Ja, ibland 2 i skolan påverkar Dina Ja, ibland Nej, aldrig 3 skolprestationer? Nej, aldrig Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, S Örebro, Sverige. Fax Version 9903 K Andersson /IF. MM 060 NA Sp11, sid 1

18 TIDIGARE/NUVARANDE SJUKDOMAR/BESVÄR 1-2 Har Du haft eller har Du astmatiska besvär? 3-4 Har Du haft eller har Du hösnuva? 5-6 Har Du haft eller har Du eksem? Ja (1) Nej (2) Om JA: under senaste året? Ja (1) Nej (2) 7 Har Din mamma någon allergisk sjukdom (astma, hösnuva, eksem)? 8 Har Din pappa någon allergisk sjukdom (astma, hösnuva, eksem)? Ja (1) Nej (2) NUVARANDE BESVÄR Har Du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär/symtom? (Besvara varje fråga även om Du inte haft några besvär/symtom!) Om JA: 9-10 Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna Ont i magen Annat Tror Du att detta beror på Din skolmiljö? Ja, ofta Ja, Nej, (varje vecka) ibland aldrig Ja Nej Vet ej (1) (2) (3) (1) (2) (3) Några kompletterande frågor OM SKOLANS MILJÖ Vad tycker Du om mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig (1) (2) (3) (4) (5) miljön på skolgården 37 aktivitetsmöjligheter, sittplatser 38 planteringar, grönytor 39 belysning 40 trafiksäkerhet miljön i skolsalar 41 inredning 42 färgsättning 43 akustik 44 städning MM 060 NA Sp11, sid 2

19 forts OM SKOLANS MILJÖ Vad tycker Du om miljön i mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig (1) (2) (3) (4) (5) 1 uppehållsrum 2 skåphallar 3 matsal 4 gymnastiksal 5 omklädningsrum/duschrum 6 toalettrum OM MATEN 7 Brukar Du äta frukost innan Du går till skolan? 8 Brukar Du äta lunch i skolans matsal? När Du äter i skolan: 9 Brukar Du äta skollunchens huvudrätt? 10 Får Du själv bestämma hur mycket mat Du vill ha? 11 Tycker Du att skolmaten smakar bra? 12 Är Du mätt när Du lämnar skolans matsal? 13 Upplever Du lunchen i matsalen som avkopplande och trevlig? Om inte, beror detta på 14 hög ljudnivå 15 stressigt - kort mattid 16 stökigt och bråkigt 17 köer 18 trängsel 19 Har Du bra kontakt med skolkökspersonalen? 20 Skulle Du själv vilja påverka matsedeln? Alltid Nästan alltid 1-3 ggr per vecka Aldrig (1) (2) (3) (4) Ja Nej (1) (2) OM TEMPERATURFÖRHÅLLANDENA 21 Vad anser Du om temperaturförhållandena i skolan i allmänhet? mycket bra bra acceptabla dåliga mycket dåliga (1) (2) (3) (4) (5) 22 Om problem med temperaturen: alltför kallt på vinterhalvåret 1 23 (flera alternativ möjliga) alltför kallt på andra tider 1 24 alltför varmt på sommarhalvåret 1 25 alltför varmt på andra tider 1 MM 060 NA Sp11, sid 3

20 OM BULLER 1 Besväras Du av buller? Ja 1 Nej 2 2 Om Ja, varför? (flera alternativ möjliga) ventilationen stör 1 3 buller utifrån (trafik o dyl) 1 4 buller från skolgården 1 5 skrapljud från stolar 1 6 högljudda elever 1 OM DAMM OCH SMUTS 7 Besväras Du av damm och smuts? Ja 1 Nej 2 8 Om Ja, varför? (flera alternativ möjliga) allmänstädningen otillräcklig 1 9 allmänstädningen dåligt utförd 1 10 damm och smuts på skåp o dyl 1 11 ingen storstädning 1 12 annat, ange vad:... 1 OM LUFTKVALITETEN 13 Vad anser Du om luftkvaliteten i skolsalarna i allmänhet? mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig (1) (2) (3) (4) (5) 14 Finns lokaler med dålig luftkvalitet? Ja 1 Nej 2 Om Ja, ange vilka: Om problem med luftkvaliteten: sämre på måndagsmorgnar 1 16 (flera svarsalternativ möjliga) sämre på eftermiddagar 1 17 sämre vid dubbellektioner 1 18 olika i olika lokaler 1 19 lukter förekommer 1 20 vädringsmöjligheter saknas 1 YTTERLIGARE SYNPUNKTER TACK FÖR HJÄLPEN! MM 060 NA Sp11, sid 4

21 1-6 INOMHUSKLIMAT Årskurs 0-6 MM 080 NA Sp11 B Datum Besvaras av förälder år mån dag 7-16 Indelning Grupp Ifylles av handläggaren Barnets namn (frivillig uppgift) Skola (viktig uppgift) Klass (viktig uppgift) Med det här formuläret försöker vi få fram uppgifter som hjälper oss att bedöma barnens hälsoläge och skolmiljö. BAKGRUNDSFAKTORER Barnets födelseår 19 Kön pojke 1 flicka 2 födelsemånad (01=januari, 02=februari o s v) Hur länge har barnet vistats i denna skola? sedan år 24 Är barnet på fritidshem efter skolan? Ja 1 Nej 2 SKOLMILJÖN Hur uppfattar Du Ditt barns skolmiljö i stort vara vad gäller: 25 - temperaturförhållandena 26 - luftkvaliteten 27 - belysningen 28 - bullerförhållandena 29 - utrymmen 30 - städning Mycket bra Bra Acceptabel Dålig Mycket dålig Vet ej (1) (2) (3) (4) (5) (6) ALLERGISKA SJUKDOMAR Har Ditt barn haft eller har det astmatiska besvär? Ja (1) Nej (2) Om JA, under senaste året? Ja (1) Nej (2) Har Ditt barn haft eller har det hösnuva? Har Ditt barn haft eller har det eksem? Har Ditt barn haft eller har det födoämnesallergi? 39 Har barnets mamma någon allergisk sjukdom (astma, hösnuva, eksem)? 40 Har barnets pappa någon allergisk sjukdom (astma, hösnuva, eksem)? Ja (1) Nej (2) Andersson K, Stridh G. Strategi för bättre luft i skolan - enkäter, inspektion och mätningar. Ur Skolan - en arbetsmiljö för alla? Arbetarskyddsstyrelsen, H192, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9903/K Andersson /IF. Fax V.g. vänd MM 080 NA Sp11 B, sid. 1

22 NUVARANDE BESVÄR Har Ditt barn under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär/symtom? (Besvara varje fråga även om barnet Om JA, inte haft några besvär/symtom!) tror Du att detta beror Ja, ofta Ja, Nej, på barnets skolmiljö? (varje vecka) ibland aldrig Ja Nej Vet ej (1) (2) (3) (1) (2) (3) 1-2 Trötthet 3-4 Huvudvärk 5-6 Sömnsvårigheter 7-8 Klåda, sveda, irritation i ögonen 9-10 Irriterad, täppt eller rinnande näsa Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna Ont i magen Annat BESVÄR SENASTE ÅRET Har Ditt barn det senaste året besvärats av pipande, ansträngd andning besvärats av långdragna hostperioder besvärats av upprepade förkylningar 29 - fått flera antibiotikakurer Om JA, sökt läkare härför? Ja Nej Ja Nej (1) (2) (1) (2) HEMFÖRHÅLLANDEN 30 Bostadstyp: villa, radhus 1 lägenhet 2 31 Byggnadsår: före senare 2 vet ej 3 32 Uppvärmning: elvärme 1 annat 2 vet ej 3 33 Ventilation: självdragsvent 1 mekanisk vent 2 vet ej 3 34 Finns heltäckningsmatta i barnets rum? 35 Finns pälsdjur eller fåglar i hemmet? 36 Är någon i familjen rökare? 37 Röker någon i familjen hemma inomhus? 38 Finns tecken på fukt/mögelskador? 39 Förekommer imma regelbundet på fönstren vintertid? 40 Finns någon starkt trafikerad gata inom 200 m från bostaden? Ja Nej (1) (2) Hur många personer bor stadigvarande i huset/lägenheten (inkl barnet)? personer MM 080 NA Sp11 B, sid. 2

23 OM MATEN 1 Brukar Ditt barn äta frukost hemma innan skoldagen? Alltid Nästan alltid 1-3 ggr per vecka Aldrig (1) (2) (3) (4) 2 Brukar Ditt barn äta lunch i skolan? 3 Tycker Ditt barn om skolmaten? 4 Tror Du att Ditt barn blir mätt av skolmaten? 5 Brukar Ditt barn äta lagad mat efter skoldagen? 6 Är Du orolig för att Ditt barn inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten? Ja (1) Nej (2) 7 Är Du orolig för att Ditt barn äter för mycket snacks och godis under skoltiden? KOMPLETTERANDE UPPGIFTER 8 Är barnet fött i Sverige? ja 1 nej Om Nej, vid vilken ålder kom barnet hit? år Hur många syskon har barnet? syskon 13 Har barnet något äldre syskon? ja 1 nej 2 YTTERLIGARE SYNPUNKTER För ytterligare kommentarer finns plats på baksidan. MM 080 NA Sp11 B, sid. 3

24 YTTERLIGARE SYNPUNKTER Tack för hjälpen! MM 080 NA Sp11 B, sid. 4