Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 21, 2005 Yoga och Massage som friskvård En uppföljning av en försöksverksamhet bland omsorgspersonal i Kiruna kommun Anita Alalehto Gabriella Andersson Stefan Sävenstedt Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå Telefon 0920-20 54 00 Fax 0920-942 49 Hemsida www. founorrbotten.se

Sammanfattning Den här rapporten beskriver och värderar erfarenheterna från ett friskvårdsprojekt bland omsorgspersonal inom Kiruna kommun. De har liksom vårdpersonal i andra kommuner höga sjukskrivningstal och rygg-, led- och nackbesvär är vanliga orsaker. Anita Alalehto, som själv arbetar inom socialtjänsten och är utbildad massageterapeut, tog initiativ till projektet. Hon ville försöka hitta former för hur friskvårdstimmen, som all personal har rätt till, kunde användas för yoga och massagepass. Hon hade själv erfarenhet av att dessa träningsformer hade hjälpt henne när hon hade besvär med axlar och nacke. Anita tog kontakt med FoU Norrbotten och fick hjälp med att genomföra och följa upp projektet. Personalkontoret i kommunen tillsammans med verksamhetsledare inom äldreomsorgen, särskilda omsorgen och psykiatrin gav också sitt stöd. Hon skapade tre grupper med personal som fick tre olika utbud av yoga och massage. Grupp ett fick både delta i yogapass och fick personlig massage av Anita på arbetsplatsen. Grupp två fick delta i yogapass. Den tredje gruppen med personal som ofta varit sjukskrivna fick förutom yoga också lära sig massera varandra, stretcha, meditera och undervisning om hur de kunde förändra sitt sätt att leva. Uppföljningen av projektet gjordes både genom en utprövad hälsoenkät och med intervjuer. Deltagarna var genomgående positiva till projektet. De problem de mötte hade att göra med svårigheter att kunna kontinuerligt delta i de olika passen på grund av arbetsschemat. Hälsoenkäterna indikerade positiva förändringar i hälsoprofilen för deltagarna i gruppen med yoga kombinerat med massage. I gruppen som enbart fick yoga fanns ingen påverkan. Gruppen som bestod av personal som ofta var sjukskrivna upplevde en positiv effekt på deras mentala hälsa. Skillnader mellan grupperna kan troligen förklaras med skillnader i antalet gånger som deltagarna deltog i passen. Viktiga slutsatser av projektet är att det fins starka stöd i forskningen för att fysisk träning kan ha effekt på ryggbesvär bland vårdpersonal. Fysisk träning i form av yoga och massage kan vara ett sätt att påverka hälsoprofilerna hos omsorgspersonal. Det är viktigt att verksamhetsledningen inom socialtjänsten visar att de prioriterar personalens förebyggande träning genom att i handling underlätta för personalen att delta regelbundet. Det är troligt att man kan få bättre effekt av träningsprogram om de kan anpassas efter individernas behov och att de genomförs i mindre grupper nära knutna till varje arbetsplats. 1

Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 5 Försöksverksamheten... 7 Uppföljningsstudien.. 10 Metod.. 10 Datainsamling.. 10 Analys. 11 Etiska överväganden.. 11 Resultat.. 12 Hälsoenkäten. 12 Yogagruppen. 12 Yoga- och massagegruppen. 13 Gruppen för ofta sjukskrivna.. 14 Deltagarnas upplevelse 15 Fysisk hälsa.. 15 Mental hälsa.. 16 Lärdomar. 16 Diskussion 18 Slutsatser. 20 Referenser. 21 Bilaga. 22 2

Inledning Den här uppföljningsstudien beskriver ett projekt där personal på ett äldreboende i Kiruna erbjudits yoga och massage som ett alternativ på deras friskvårdstimme. Tanken har varit att erbjuda detta i nära anslutning till arbetsplatsen och som ett sätt att lindra värkande ryggar, leder och armar samt att öka välbefinnandet. Initiativet till projektet har kommit från Anita Alalehto, som själv är Kirunabo och arbetar inom Socialtjänstens handikappavdelning. Hon arbetar inom särskilda omsorgen med människor med förståndshandikapp, på ett café som drivs i SAVOS regi. Hon har också arbetat på en gruppbostad och ett dagcenter. Före det har hon haft anställning som fritidsledare för barn och ungdomar i barnomsorgen och fritidsförvaltningen,. Försöksverksamheten var något som Anita velat genomföra under en längre tid och som har mycket att göra med hennes egen utveckling och personliga erfarenheter. Anita är född i Tornedalen i slutet på 40- talet. När hon var 12 år flyttade hon med sin familj till Kiruna där hon bott största delen av sitt liv och där hon trivs förträffligt och fått glädjen att få tre barn. Inspiration har hon fått från sin långa arbetslivserfarenhet i arbete med människor samt funderingar över vad man själv kan göra för att må bra och ta ansvaret över sitt liv. Hon hade efter några år i omsorgen själv börjat få besvär i nacke och axlar och kände att hon måste göra något åt det. För att skaffa sig kunskaper om hur människokroppen fungerar, så utbildade hon sig till massageterapeut. Det här steget gjorde att hon omvärderade sitt liv, både när det gäller arbete och fritid. Utbildningen gav henne självförtroende och hon började fundera över hur hon skulle kunna överföra sina kunskaper om yoga och massage till arbetskollegor. Då började en plan på en försöksverksamhet ta form. Av en händelse fick hon reda på att man kan söka stipendier från FoU Norrbotten, vilket hon gjorde och det blev beviljat. FoU Norrbotten gav henne en handledare, Stefan Sävenstedt, som dels fungerat som ett bollplank i planeringen av projektet och dels hjälpt till att sammanställa rapporten. Gabriella Andersson, som arbetar som socialsekreterare i Kiruna kommun, har genomfört och bearbetat intervjuer med deltagare om deras upplevelser av att delta i försöksverksamheten. Försöksverksamheten har fokuserat på personal inom främst äldreomsorgen som upplever att de har problem med sin kropp. Redan från början så fanns planer på att göra en uppföljning och den här rapporten är en beskrivning av vad vi kommit fram till. 3

Projektet med försöksverksamhet och uppföljningsstudie är en samverkan mellan FoU Norrbotten och Kiruna kommun. FoU Norrbotten har finansierat projektet och bistått med en handledare. Kiruna kommun har gett Anita möjlighet att genomföra projektet, bistått med arbetsplats, träningslokaler och annat stöd för projektets skulle kunna genomföras. 4

Bakgrund Baspersonal inom vård och omsorg i Sverige är till mer än 90% kvinnor 1. I Kiruna liksom många andra kommuner tenderar medelåldern för baspersonalen att vara hög och man har problem med höga sjukskrivningstal. Det generella sjukskrivningstalet för personal inom Kiruna kommun är 32,6 dagar per anställd och år. Sjukskrivningstalen för personal på två av äldreboendena som deltog i den här studien varierar mellan 36,0 och 40,3 dagar per år och anställd 2. De flesta andra kommuner i Norrbotten har liknande sjukskrivningstal för personalen inom socialtjänsten. Sjukskrivning bland vård- och omsorgspersonal är ofta förknippade med problem i rörelseapparaten som ryggproblem och värk i axlar och nackar. En sökning av forskning om vårdpersonalens problem visar att det finns mest forskning gjort omkring ryggbesvär. Internationella undersökningar av förekomsten av ryggproblem bland vårdpersonal visar att cirka 40% har ryggsmärtor. Ett exempel är en studie från Italien som visade att 44% av sjuksköterskor och undersköterskor som arbetade på ett sjukhus hade ryggbesvär 3. Arbetslivsinstitutet gjorde 1997 en genomgång av forskning kring ländryggsbesvär i vårdarbetet. Där redovisar man bland annat en svensk frågeformulärsundersökning från 1995 bland vårdpersonal. Mer än 50% av de som deltog i studien upplevde ryggbesvär vid undersökningstillfället och mer än 60% hade haft ryggbesvär under de senaste 12 månaderna 1. Studierna säger inget om hur besvärliga ryggproblemen är bara hur vanliga de är. En annan studie som redovisas i Arbetslivsinstitutets kunskapsöversyn 1 visar att 39% av biträden/undersköterskor inom äldre och handikappomsorgen som haft arbetsrelaterade belastningsskador var sjukskrivna för sina besvär. Siffrorna indikerar att besvär från rörelseapparaten är en vanlig sjukskrivningsorsak för omsorgspersonal. Arbetsmiljön i vård- och omsorgsarbetet är komplex och det finns många faktorer som påverkar både uppkomst av besvär i rörelseapparaten, hur de blir bestående och vilka konsekvenser de får. Komplexiteten beskriv i följande figur som vi hämtat från Arbetslivsinstitutet 1. 5

Figur 1. Modell över hur ryggbesvär skapas och bevaras samt dess konsekvenser för vårdpersonal Modellen visar att det finns flera faktorer i arbetsmiljön som orsakar ländryggsbesvär. En faktor är fysiska belastningar på kroppen. Det uppstår genom att personalen har ofördelaktiga arbetsställningar, står och går mycket samt lyfter och förflyttar patienter/brukare. En annan faktor är hur arbetet är organiserat. Exempel på saker i organisationen som påverkar är personaltäthet, skiftarbete och vårdform. En tredje faktor är psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Dit räknas saker som hur arbetstagarna upplever sin roll på arbetsplatsen, balansen mellan upplevda krav och den egna kontrollen över vad man klarar av. Vilket stöd som finns på arbetsplatsen bland arbetskamraterna och upplevda hot och våld. Generellt är de psykosociala faktorerna relaterade till upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Det finns också individuella faktorer hos personalen som påverkar ländryggsbesvären. Till dem hör ålder, fysisk och psykisk förmåga, livsstil och tidigare problem med ryggen. Konsekvensen av ryggproblemen blir nedsatt prestation, nedsatt arbetsförmåga, sjukfrånvaro som kan leda till långtidssjukskrivningar och nedsatt livskvalitet hos individen. Arbetslivsinstitutets genomgång av forskning om ryggbesvär bland vårdpersonal 1 visar att arbetsgivarna har försökt att förebygga problemen främst genom att arbeta med utbildning inom lyft och 6

förflyttningsteknik. Man uppnådde klara förbättringar fram till början av nittiotalet men sedan har kurvan över antalet personal med ryggbesvär planat ut. Det finns ett fåtal studier i Arbetslivsinstitutets forskningsöversikt 1 som undersökt effekten av andra förebyggande åtgärder bland dem som redan har ryggbesvär. En svensk och en israelisk studie redovisas klara skillnader mellan de som fick förebyggande fysisk träning och de som fick traditionell symtombehandling. Det finns få kontrollerade studier som systematisk utvärderat alternativa tränings- och behandlingsformer som massage och yoga. I en amerikansk forskningsöversikt över bevis för att yoga ökar tillfrisknandet vid ryggbesvär 4 så konstaterar man att det finns endast ett begränsat antal kontrollerade studier om effekten av Hata Yoga, den yogaform som använts i försöksverksamheten, på ryggbesvär. Man redovisar en studie som indikerar att Hata Yoga har haft positiv effekt, men menar att antalet deltagare i studien var för lågt (22) för att kunna dra några större slutsatser av resultaten från studien. Å andra sidan menar man att det finns goda bevis för att fysisk träning som ökar balans, muskelstyrka och flexibilitet har effekt på ryggbesvär. Det är därför rimligt att anta att Hata Yoga också kan ha positiv effekt även om det återstår att bevisa i kontrollerade studier. Försöksverksamheten Försöksverksamheten pågick från mars till december 2004. Huvudtanken var dels att skaffa erfarenheter och få kunskaper om hur alternativa tränings och behandlingsformer som yoga och massage kan användas som alternativ i friskvårdsarbetet bland personalen i äldreomsorgen. Anitas personliga utgångspunkt var att hon vill försöka överföra sina egna positiva erfarenheter av att använda massage och yoga/avslappning till sina arbetskollegor inom omsorgerna. Hon hade själv en erfarenhet av att kunskaperna om och användandet av yoga hade hjälpt henne att förstå egenvårdens betydelse. Det innebar en ökad medvetenhet om sin egen livssituation både socialt, fysiskt och mentalt. Dessutom innebar det en ökad medvetenhet om vad hon själv kunde påverka i sitt liv. Efter att Anita utvecklat en plan för projektet och fått medel av FoU Norrbotten för att genomföra det kunde hon avsätta två dagar i veckan för projektet. Den första tiden använde hon för att planera arbetet. Hon förankrade projektet bland de verksamhetsansvariga inom Socialtjänsten och tog kontakt med personalen på några äldreboenden för att presentera sina idéer om vad hon ville göra. Hon fick hjälp av enhetschefen som var positiv och tillsammans formade man detaljerna i hur försöksverksamheten skulle genomföras. 7

Deltagarna från äldreboendena, som alla var kvinnor, delades in i två grupper med 12 deltagare i vardera gruppen. En grupp fick massage av Anita en gång var annan vecka på sin arbetsplats. Parallellt med det fick de också tillgång till yoga och avslappning minst en gång per vecka. Den andra gruppen fick bara yoga och avslappning. Begränsningen i utbudet av massage till en grupp och var annan vecka berodde på att massagen var tidskrävande. En annan tanke med att göra en skillnad mellan grupperna var att försöka fånga om upplevelsen av yoga kombinerat med massage var annorlunda än upplevelsen av att bara få yoga. Deltagarna fick till stor del välja vilken grupp man ville delta i. En viss prioritering gjordes dock av enhetschefen, där hon tog med de i första gruppen som hon bedömde hade extra behov av massage. Grupp 1 erbjöds yoga två gånger i veckan under cirka en timmes tid. Dessutom masserade Anita gruppdeltagarna på deras arbetsplats efter ett schema som var anpassat till deras arbetstider. Massage erbjöds varje deltagare var annan vecka. Aktiviteterna pågick från april till midsommar, då det blev ett uppehåll under semestertiden. Sedan fortsatte man på samma sätt från mitten av augusti till slutet på oktober. I medeltal deltog varje deltagare 20 ggr. i yogapassen och fick i medeltal massage vid 13 tillfällen. Deltagandet i grupp 2 som enbart fick yoga blev mera sporadiskt. I medeltal så deltog deltagarna vid åtta yogapass, spridningen var dock stor mellan de som deltog vid alla 29 tillfällena till dem som bara var med några gånger. Grupp 3 startade i augusti. Den bestod av 12 deltagare som fokuserade på yoga. Det nya med den här gruppen var att deltagarna var rekryterade för att de ofta var sjukskrivna, även om ingen var sjukskriven under försöksverksamheten. Den bestod av personal från både äldreomsorgen, särskilda omsorgen samt psykiatrin. Deltagarna var personal i olika åldrar och med varierande längd på sina sjukskrivningar. Urvalet av deltagare gjordes av Anita i samråd med kommunens personalkontor. Kriterierna för urval var att välja den personal som hade varit sjukskrivna ofta och där man var rädd att sjukskrivningsmönstret skulle leda till en långtidssjukskrivning. Ett annat kriterium var att få deltagare från olika åldersgrupper och en spridning mellan de olika verksamhetsområdena. Den här gruppen fick en aktivitet en gång per vecka, som varade cirka 3 tim/vecka och där innehållet var något annorlunda. Fokus låg på massage och avslappning. Massage gavs både av Anita och av deltagarna som tränades i att ge varandra massage. Det förekom övningar med avslappning och stretchning, beröring, meditation och olika former av rörelseövningar. Anita försökte att jobba individuellt med deltagarna för att anpassa övningarna efter vilka besvär de hade, 8

vad besvären kunde orsakas av, vad de gjorde under dagarna och deras relationer på arbetet och hemma. De hade också diskussioner i grupp, bland annat om hur man kan försöka ändra sitt tänkande om sin egen situation, ta ansvar för den och hur man kunde hantera stress. Dessutom förekom talcirklar, där respektive individ fick prata i en minut med fokus på sig själv, om vad som helst eller också vara tyst medan de övriga var tysta. Det förekom koncentrationsövningar och beröringsövningar där tanken var att träna upp sin förmåga att närma sig varandra med respekt och varm hand. Självklart så förekom också fikapaus med tjejsnack. I medeltal så deltog de 12 deltagarna vid 10 träffar. Kontinuiteten var högre i den här gruppen jämfört med yoga gruppen. Gruppaktiviteterna avslutades med en föreläsning om mental träning av Lillemor Samskog, som pratade om att positivt tänkande påverkar hela livssituationen för individen. Yogan som Anita har använt under försöksverksamheten kallas för Hatha-kraftens yoga och har sin rot i en gammal indisk tradition. Den är till karaktären lugn och kräver lite fysisk ansträngning. Yogans idé är att föra samman kropp och själ och därmed kunna förstå och stärka sig själv med hjälp av olika fysisk och mentala övningar. Övningarna bygger på att muskler växelvis dras ihop och avslappnas och det skapas en balans mellan rörelse och vila. Ett karaktäristiskt drag är att man koncentrerar sig på andningen parallellt med de fysiska övningarna. Övningarna följer ett visst mönster och den ena övningen förstärker den andra. Passen genomfördes i grupp och tog ca 80 minuter. Under passet försökte Anita skapa en rogivande miljö med hjälp av tända ljus och lugn musik. Man utförde övningarna med lätta kläder på sig och helst barfota på en mjuk matta. Passet avslutas med en stunds avslappning. Den massage som Anita gav till deltagarna i grupp1 kallade hon energimassage. Tanken med massagen var att aktivera musklerna genom uppvärmning, tryck, knådning, sträckning eller töjning. Enligt Anitas uppfattning ökar det blodcirkulationen och det blir en genomströmning av blodet samtidigt som hormonet oxytocin som är ett "må bra hormon" utsöndras. Massagen ges vanligtvis med klienten fullt påklädd i en speciell energimassagestol. Under massagen tryckte Anita på speciella akupressurpunkter på olika delar av ryggen, armarna, händerna, huvudet, nacken och sätet. Hennes avsikt var att aktivera punkterna så att de utstrålade energi. Reaktionen på massagen var olika. En del blev först väldigt trötta, men piggnade till efter en stund. Andra blev pigga på en gång. En del kunde svettas mycket eller bli täppt i näsan. Det var väldigt individuellt hur man reagerade. Hela massagen tog ca 20 minuter och utfördes i en lugn miljö med levande ljus och rogivande musik.. 9

Uppföljnigsstudien I uppföljningsstudien försökte vi få en bättre förståelse för vad försöksverksamheten hade betytt för deltagarna i de tre försöksgrupperna. Syfte Syftet med studien var att utvärdera om försöksverksamheten hade påverkat deltagarnas upplevelse av hälsa och livskvalitet. Metod Vi använde oss av två sätt att studera hur yoga- och massagepassen påverkade deltagarnas upplevelse av hälsa och livskvalitet. Dels ett utprövat hälsoinstrument och dels intervjuer. Datainsamling För det första använde vi oss av en utprövad psykometriskt hälsointrument, SF-36 5. Det är en enkät som är utvecklad och utprövad av sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet. Den är en svensk anpassning av ett amerikanskt hälsoinstrument och ett omfattande arbete har lagts ner för att validera den svenska versionen för svenska förhållanden och dess överensstämmelse med den amerikanska och engelska versionerna 5. Instrumentet är utvecklat för att mäta hälsorelaterad livskvalitet och mäter både fysiska och mentala aspekter. Det består av 11 frågeområden med olika delfrågor som sammanlagt blir 36 frågor (se bilga 1). Alla deltagare i de tre försöksgrupperna som deltog i projektet (36) har fått fylla i frågeformuläret innan de började och i slutet av försöksverksamheten. Som komplement till den psykometriska hälsoenkäten har vi också intervjuat sex deltagare, två från vardera av försöksgrupperna, efter att försöksverksamheten var avslutad. I urvalet av de sex deltagarna försökte vi få så stor variation i ålder och omfattning i deltagandet som möjligt. Intervjuerna har genomförts som öppna berättande intervjuer (jfr 6 ). Intervjuerna fokuserade på upplevelsen av fysiskt och 10

mentalt välmående i förhållande till deras deltagande i försöksverksamheten. Gabriella Andersson, socialsekreterare i kommunen, har ingen beröring med projektet och blev tillfrågad eftersom hon har erfarenhet av att göra intervjustudier. Analys Analysen av data från SF-36 hälsoinstrumentet gjordes med för instrumentet etablerade metoder 5. De elva frågeområdena beräknades i åtta kategorier. Ett för fysisk funktion, ett andra för fysisk roll, tredje för kroppssmärta, ett fjärde för allmän hälsa, ett femte för vitalitet, ett sjätte för social funktion, ett sjunde för emotionell roll och det sista för mental hälsa. Kategorierna bildar tillsammans ett mönster som kallas profilkurva. Av de åtta kategorierna beräknas summaindex, två sammanfattade värden där ett beskriver individens fysiska och det andra den mentala hälsan. Hälsoinstrumentet är testat i stora studier i Sverige så det finns normalvärden för män och kvinnor i olika åldersgrupper och för ett antal socioekonomiska variabler. Vi har utnyttjat dessa normalvärden när vi jämfört data från deltagarna i projektet. Dessutom har vi jämfört deltagarnas summaindex före och efter de deltagit i yoga och massage grupperna. Intervjuerna, som varade mellan 30 till 45 minuter, spelades in på ljudband och avlyssnades. Först som helhet för att bilda sig en uppfattning om innehållet. Genom att lyssna noga på inspelningarna identifierade Gabriella meningsenheter som hörde ihop med de olika frågeområdena. Meningsenheterna kondenserades och skrevs ner och utgjorde sedan underlag för att identifiera kategorier som beskrev innehållet i deltagarnas upplevelse av att delta i projektet (jfr. 7 ). Etiska överväganden Vi har strävat efter att alla deltagare skall vara väl informerade om målsättningen med projektet och hur en uppföljning skulle göras och vad den skulle användas till. Informationen skedde vid upprepade tillfällen både i grupp och individuellt. En viktig del av informationen var att alla deltagare skulle veta att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde dra sig ur projektet. I analysen och rapporteringen av projektet har vi försökt att skydda deltagarna och behandla data konfidentiellt. Det har bland annat inneburit att alla enkäter har kodats och att vi redovisar resultat på gruppnivå. Resultat 11

Vi har delat upp i presentationen av resultatet så att vi först presenterar analysen av data från hälsoenkäten SF-36. Därefter presenteras resultatet för intervjuundersökningen. Hälsoenkäten Resultat från hälsoenkäten redovisas var för sig för de tre olika grupperna. För varje grupp har vi gjort en hälsoprofil för den enkät deltagarna fyllde i före och en profil för enkäten som de fyllde i efter. Profilerna beskriver ett medelvärde för deltagarnas poäng i varje skala. För jämförelsens skull har vi också lagt in en hälsoprofil för svenska kvinnor i åldersgruppen 45-49 år, som överensstämmer med medelvärdet för deltagarnas ålder i alla tre grupperna. Siffrorna ett till och med fyra motsvarar kategorier som mäter fysisk hälsa medan siffrorna fem till och med åtta motsvarar kategorier för mental hälsa. Yogagruppen Poäng för kategorier 120 100 80 60 40 20 Serie1 Serie2 Serie3 Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen 45-49 år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 SF-36 kategorier Figur 2. Hälsoprofiler före och efter deltagandet i grupp 1 (yogagruppen). Alla tre hälsoprofiler är relativt lika. Hälsoprofilen för deltagarna i yogagruppen överensstämmer i stort med normvärdet för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Hälsoprofilen för deltagarna efter deras deltagande är till och med något lägre än profilen som beskriver deras hälsoläge före de startade i gruppen. 12

Poäng för summaindex 52 51 50 49 48 47 46 45 44 43 42 1 2 3 4 1 och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen 45-49 år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter Figur 3. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i yogagruppen. Figuren beskriver lägre värden på summaindex efter deltagandet i yogagruppen, både för fysisk- och mentalhälsa. Yoga- och massagegruppen 120 100 Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Poäng för kategorier 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Serie1 Serie2 Serie3 Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen 45-49 år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen SF-36 kategorier Figur 4. Hälsoprofiler för deltagarna i yoga- och massagegruppen före och efter samt för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Det finns en påtaglig skillnad mellan deltagarnas hälsoprofiler före och efter sitt deltagande i gruppen. Skillnaderna verkar finnas både för fysiska och mentala kategorier. 13

Poäng för summaindex 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen 45-49 år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter 1 och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Figur 5. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i yoga- och massagegruppen. Staplarna för summaindex visar en skillnaderna mellan före och efter både i summaindexet för fysisk och mental hälsa. Hälsoprofiler Gruppen för ofta sjukskrivna 100 Poäng för kategorier 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Serie1 Serie2 Serie3 Serie1 är deltagarnas hälsoprofil före. Serie 2 är normprofilen för svenska kvinnor i åldersgruppen 45-49 år. Serie 3 är hälsoprofilen efter deltagandet i yogagruppen 1 2 3 4 5 6 7 8 SF-36 kategorier Figur 6. Hälsoprofiler för deltagarna i grupp 3 (ofta sjukskrivna) före och efter samt för svenska kvinnor i samma åldersgrupp. Hälsoprofilerna före och efter deltagandet i projektet för gruppen ofta sjukskrivna skiljer sig inte mycket åt. Däremot är det påtagligt att de ligger under normprofilen för svenska kvinnor i samma åldersgrupp 14

Poäng för summaindex 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 Serie1 Normvärde för svenska kvinnor i åldersgruppen 45-49 år är 50 poäng för både fysisk och mental hälsa. Stapel 1: fysisk hälsa före Stapel 2: fysisk hälsa efter Stapel 3: mental hälsa före Stapel 4: mental hälsa efter 1 och 2 är värdet för fysisk hälsa 3 och 4 är värdet för mental hälsa Figur 7. Summaindex för fysisk och mental hälsa före och efter deltagandet i grupp 3.. Diagrammet över summaindex visar att det finns en större skillnad mellan värdena före och efter när det gäller mental hälsa. Skillnaden indikerar att deltagandet i gruppen medfört ett ökat mentalt välmående. Deltagarnas upplevelse I analysen av innehållet så betraktades alla intervjuer som en berättelse. Innehållet i den berättelsen grupperades i tre kategorier. En kategori handlar om upplevelsen av fysisk hälsa, den andra handlar om påverkan på den mentala hälsan och den tredje om lärdomar. Fysiska hälsa Samtliga intervjuade upplever att friskvårdsprogrammet hjälpt dem med deras fysiska bekymmer och att detta underlättat deras totala arbetssituation. Det innebär inte att samtliga fysiska bekymmer har försvunnit men att många har påtagligt förbättrats i och med friskvårdsprogrammet. En av de intervjuade berättar att hon inte längre har ständig värk och att konsekvensen blev och att detta bland annat underlättat lyft och vändningar av de äldre. Arbetsuppgifter som var lättare att göra när det inte gjorde ont. En annan berättade att hon blivit bättre på att använda de lyfthjälpmedel som finns. Hon upplevde nu att hon kunde känna skillnaden på att använda eller inte använda dem när man inte har ständig värk. Vidare så berättade deltagarna om effekter på det allmänna fysiska hälsotillståndet såsom bättre sömn, bättre kondition och att andra, ej arbetsrelaterade sjukdomar, blivit bättre. De intervjuade som fått pröva på massage upplevde det positivt att man fått en kunskap om hur massage kan vara en hjälp till självhjälp då man nu vet hur och var man ska massera. 15

I flera av intervjuerna kommer det fram att de intervjuade blivit positivt överraskade av de effekter de sett i och med deltagandet. De hade inte trott att aktiviteter såsom yoga, massage och stretching kunde ge så stora effekter på deras hälsa på så kort tid. Mental hälsa När deltagarna ska berätta om psykiska effekter så lyfts känslan av att vara piggare fram som en stor effekt. När man är pigg så går också arbetet lättare och man upplever att arbetet blir roligare. Att få vara med i friskvårdsprojektet har gett en känsla av att arbetsgivaren ser dem som arbetskår och att det är en förmån att få deltaga. Att arbeta med människor innebär att man hela tiden ska ge av sig själv. I det har friskvårdsprogrammet fyllt en funktion av att var påfyllande. Någon säger när man bara ger och ger så blir man till slut tom. Detta har varit ett sätt att fylla på så att man orkar ge. Utöver att ha blivit piggare säger deltagarna att de upplever sig ha blivit starkare och att de lärt sig att tänka på ett annat sätt. De säger sig ha lärt sig att tänka positivt och se vad de själva kan göra åt sin situation. I intervjuerna har man också lyft fram att man längtat till varje tillfälle man träffats i friskvårdsprojektet. Någon säger Detta är något vi längtat efter i många år och det har känts så roligt att ha fått detta. Man har gått därifrån med lätta steg när man fått bort det som varit ont. Att träffas i grupp har gett en känsla av samhörighet, att träffa andra med liknande problem. En kvinna säger att ha ont i ryggen är en osynlig sjukdom och man kan ibland uppleva att andra tittar snett på en. När man kom till den här gruppen upplevde jag plötsligt att jag inte är ensam och det är en liten tröst. Gruppen fyllde en stor social betydelse, gemenskapen, allt var roligt. Lärdomar Kommer detta projekt att ge några effekter framåt? Vad har deltagarna fått med sig? I intervjuerna kommer det fram att flera börjat använda delar av de verktyg de lärt sig hemma. Någon mediterar för att slappna av, någon har fått partnern att börja massera och ytterligare någon använder yoga. I någon arbetsgrupp har man lämnat i önskemål till arbetsgivaren om träningsredskap till arbetsplatsen. Detta för att kunna hålla liv i det de lärt sig och göra det tillsammans. I projektet har man även arbetat med beröring på olika sätt. Även detta har lyfts fram i intervjuerna som något positivt. Man ger här exempel på att man nu ger ansiktsmassage till sina arbetskamrater, men också 16

att man nu börjat tänka på allvar kring beröringen av de vårdtagare man arbetar med. Någon säger nu har jag fått insikt om alla de olika metoder som finns och vet vad jag kan välja på. 17

Diskussion Det här är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt där vi har prövat att använda yoga och massage som en träningsmetod för omsorgspersonal på deras friskvårdstimme. Vi har både prövat olika kombinationer av träningsprogram och också träningsgrupper med olika målgrupper. Bakgrunden till projektet är att sjukskrivningstalen är höga bland personal inom socialtjänsten. Dessutom har tidigare forskning visat att ryggbesvär är vanliga bland vårdpersonal både i Sverige och också internationellt 1. Forskningen visar att fysisk träning har en positiv effekt på att förebygga smärta vid ryggbesvär. Det finns även forskningsresultat som visar att alternativa träningsmetoder som yoga och massage kan ha positiv effekt även om dessa träningsmetoder inte är lika väl undersökta som traditionell fysisk träning 3. Av flera orsaker så kan vi inte i uppföljningen av projektet med säkerhet uttala oss om effekten av att använda yoga och massage. En orsak är att det är för få deltagare och en annan är att deltagarna inte är valda på ett slumpmässigt sätt. Vi tycker dock att vi ser en tydlig tendens. Det finns en överensstämmelse mellan resultaten från hälsoenkäten och intervjuerna. I båda fallen så finns indikationer på att träningen har haft positiv effekt på deltagarnas hälsa och att man upplevt träningen som positiv. Undantaget är yogagruppen. En tänkbar förklaring kan vara att den gruppen hade problem med kontinuiteten i deltagandet på grund av problem att komma ifrån jobbet. Varje enskild deltagare fick troligen för lite träning för att det skulle kunna påverka deras hälsoläge. Intervjuerna bekräftar att flera av deltagarna haft problem med att kunna delta. Ett problem har varit att man upplevt att direktiven från arbetsledning för medverkan i grupperna varit otydliga. Vissa har fått gå på arbetstid andra har fått ta semester eller arbeta dubbelt för att kunna delta. Detta är något som ledningen måste tänka på i framtida liknande friskvårdssatsning. Det verkar vara viktigt att verksamhetsledningen tydligt signalerar att man prioriterar en friskvårdssatsning och i handling visar att man vill stödja personalen att delta. En annan lärdom som både Anita och deltagarna gjort är att det är viktigt att kunna anpassa träningen efter varje individs behov. Ett sätt att göra det är att göra en ordentlig förundersökning kring deltagarnas fysiska problem innan man börjar en träningsaktivitet. En ökad individualisering av friskvårdssatsningen har möjlighet att förstärka den positiva upplevelse som framkom i intervjuerna av att verksamheten bryr sig om personalens problem. 18

I tankarna om vilka lärdomar som deltagarna gjort under projektet så fanns en reflektion om att det var viktigt att skapa träningsgrupper på varje arbetsplats för att kunna jobba mera långsiktigt med träningen. Till en del kunde man tänka sig att hålla i gång träningsgrupper själva men det var också viktigt att få hjälp av en inspiratör för att inte tappa sugen. Deltagarna i försöksverksamheten har överlag varit positiva till satsningen och resultaten av uppföljningsstudien indikerar att träningsgrupper på arbetsplatsen med yoga och massage kan påverka deltagarnas hälsoprofil. Projektet har varit kort och det finnas stora möjligheter att vidareutveckla formerna för hur friskvårdstimmen kan användas för personalens träningsbehov. 19