Stanna upp en stund!

Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy

INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade levnadsvanor Äldre äter mera fett och fibrer under 5 röker mer Stora skillnader i dryckesvanor Det förebyggande arbetet får stöd na mår sämre Många kvinnor har besvär med värk Smärtstillande läkemedel vanligt Rätt satsa på fritt val av läkare Hjärt och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldre och sjukhusvård får mest Viss kritik mot kostnader Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Resultatet så här långt

Hösten 1993 fick 2111 Östersundsbor en stor enkät ifrån landstinget. Enkäten ingick i en länsomfattande studie där 9 7 länsbor tillfrågades. Studien var en del i landstingets folkhälsoarbete och skulle kartlägga hälsan hos befolkningen. För att klara av sitt ansvar att ge invånarna möjlighet att leva mer hälsosamt behöver landstinget skaffa sig bättre kunskap om hur invånarna har det. Det enda sättet att få reda på hur folk har det är att skicka ut en enkät. De register som finns beskriver bara sjukdomen hos de som kommer på sjukhuset. Många landsting har skickat ut liknande enkäter och några har gjort det flera gånger. Avsikten med undersökningen Syftet med enkäten var att få fram uppgifter om befolkningens hälsa, att kunna få underlag för att följa folkhälsoinsatser samt att få reda på hur befolkningen vill ha hälso- och sjukvården. Landstinget skulle sålunda kunna få reda på vilka levnadsvanor befolkningen har, hur deras vardagliga fysiska och psykiska hälsa ser ut samt få en uppfattning om det finns otillfredsställda behov. Genom att återkomma med undersökningen vart fjärde år skall landstinget också kunna se effekterna av satsningar på folkhälsoarbetet. Det är främst insatser för tobaksfria miljöer, minskning av alkoholbruk samt olycksfall som följs. Slutligen skulle också landstinget kunna få reda på befolkningens åsikter i vissa speciella frågor om hälso- och sjukvårdens organisation. frågor om detta. För att få reda på vad befolkningen tycker om olika delar av landstingets arbete ställdes frågor om pengar satsas rätt, om hur man vill ha servicen i folktandvården, om man vill kunna välja läkare och distriktssköterska, mm. Hur svarade man Knappt två tredjedelar av dem som fick enkäten skickade tillbaks den ifylld. Flitigast svarade de i åldrarna 5 till 64 år där 72% svarade. Allra flitigast var medelålders kvinnor. Av dessa svarade 8%. Andelen som svarat var lägre än vad landstinget hoppats på och de slutsatser som kan dras blir därför inte lika omfattande som man från början räknat med. Från andra studier vet man att det är personer med kortare utbildning, sämre levnadsvanor och högre sjuklighet samt företrädesvis män som svarar i lägre ut- Svarade inte Svarade 64% inte 36% Andel som svarat på enkäten Svarade 64% 64% Svarsfrekvens Enkätens innehåll Frågorna i enkäten handlade om levnadsvanor som motion, kost, alkoholbruk, rökning, snusning och social aktivitet. Det fanns också frågor om besök inom hälso- och sjukvård, fysiska och psykiska besvär och sjukdomar, medicinanvändning och tandhälsa. Eftersom det var första gången denna typ av enkät genomfördes var avsnitten om levnadsvanor och hälsa omfattande. Då landstinget gör speciella insatser mot tobaks- och alkoholbruk fanns flera 8 6 % 4 2 16-24 25-5 5-64 65-w Totalt Åldersgrupper

sträckning. Det finns inget som pekar på att det skulle vara annorlunda i denna studie. Läsaren bör vara försiktig i sin tolkning av små skillnader. De slutsatser som lyfts fram i denna rapport bygger på stora skillnader mellan jämförelsegrupperna. Behov av förändrade levnadsvanor Undersökningen visar att det fortfarande finns många som skulle vinna på att förändra sina levnadsvanor. Visserligen skapar det stora bortfallet osäkerhet om vilka levnadsvanor hela Östersunds befolkning har men vissa slutsatser kan ändå dras. En utgångspunkt är att anta att de som svarat har bättre levnadsvanor än de som inte svarat. Detta torde gälla speciellt frågorna om tobaks- och alkoholbruket. Motionerar Fysisk aktivitet på fritid Tränar Stilla smörgåsen är ett bra mått på fettintag så är det många som inte följer den kosthållning som anses innehålla lagom med fett. Fyra av tio äter det feta alternativet smör eller Bregott på sina smörgåsar. Det är mest vanligt bland de äldre. Det är de yngre och speciellt kvinnorna som har gått över till de fettsnåla alternativen som Nytta och Lätt och lagom. Det är 59% av kvinnorna mellan 16 och 24 år använder dessa fettsorter. Av alla som svarat är det 44% som använder dessa smörgåsfetter. När det gäller fibrer är det de äldre som uppger sig bry sig mera om att få i sig sådana. Var tredje av de som är över 5 år säger sig i hög grad tänka på att få i sig fibrer medan bara var sjunde av de yngsta. na är överlag mera intresserade. under 5 röker mer Nitton procent av Östersundsborna äldre än 15 år röker dagligen och bara var annan har aldrig rökt. Bland de yngsta är det 25% som röker Ibland. Fortfarande är dock rökning vanligast i åldrarna 25-5 år. Av de som är yngre än 5 år är rökning vanligare bland kvinnorna. Snusning är fortfarande en typisk manlig Lagom Var sjunde Östersundsbo har en stillasittande fritid medan sex av tio rör sig lite grand, mest genom att gå till och från arbetet, vara på dans och liknande. Den resterande femtedelen rör sig antingen genom att vara aktiv i idrott eller genom att försöka vara aktiv i vardagen. Det är naturligt att det är de unga som är mera aktiva. Bland de som är över 5 år är det bara var femte som rör sig i den utsträckning som brukar rekommenderas för att bibehålla en god hälsa. Äldre äter mera fett och fibrer Lite Det är svårt att få en bra bedömning på intag av fett och fibrer och de redovisade svaren får ses som grova mått. Om frågan om fett på 45 4 35 3 25 % 2 15 1 Andel som använder tobak regelbundet 5 16-24 25-49 5-64 65-w Åldersgrupper aktivitet. Nästan var fjärde man och var tjugofemte kvinna snusar. I den yngsta åldern är skillnaden emellertid betydligt mindre. I denna grupp snusar 14% av kvinnorna och 28% av männen. Tar man tobaksbruket i stort så använder 38% av männen och 23% av kvinnorna tobak. Totalt sett är tobaksbruket en manlig aktivitet men kvinnornas bruk börjar alltmer likna männens.

Stora skillnader i dryckesvanor Det är inte meningsfullt att försöka uppge siffror för hur många som använder alkohol eftersom bortfallet varit stort. De siffror som anges i undersökningen visar att de som svarat i stor utsträckning tillhör de med låg konsumtion. Intressant är dock att skillnaderna mellan kvinnor och män samt äldre och yngre visar samma mönster som undersökningar med högre svarsfrekvens. nen dricker starksprit och kvinnorna vin. Ungdomarna, speciellt männen, dricker främst öl. Det förebyggande arbetet får stöd Landstinget får stöd för sitt förebyggande arbete. Sex av tio uppger att de vill ändra sina levnadsvanor. Var fjärde av dessa anser sig behöva stöd för att klara av det. Behovet av hjälp är störst bland de som vill sluta röka. Här tror hälften av de som vill ändra att de behöver stöd. Det är således en stor grupp som behöver hjälp för att förändra sina vanor till mera hälsosamma livsstilar. 6 5 4 % 3 2 1 Fys akt Kost Rökn Snus På en fråga om man vill göra förändringar för att förbättra sin livskvalitet svarade 45% att man vill förändra. Sex av tio av dessa uppger att det är en ändring av levnadsvanorna man vill genomföra. na mår sämre Vill ändra sina vanor Kan själv Behöver stöd På nästan alla frågor om hälsa uppger kvinnorna sig ha betydligt sämre hälsa än vad männen uppger sig ha. På ett index över välbefinnande placerar sig 63% av männen i bästa gruppen mot 52% av kvinnorna. Samma skillnad ser man på ett index om vitalitet. På en fråga om allmänt bedömande av hälsan är skillnaderna mindre men även här svarar kvinnorna att de har sämre hälsa. Hälften av båda könen anser att hälsan är Utmärkt eller Mycket 4 3 % 2 1 Uppfattning om sin egen hälsa Utmärkt Mkt god God Någorlunda Dålig god. Så många som 4% av de över 65 år anser dock att den är Någorlunda eller Dålig. Det är bara på frågan om långvarig sjukdom som det inte finna några könsskillnader. På frågan om man har en sjukdom som varat mer än tre månader svarar 23% att man har det. I den äldsta gruppen uppger sig 35% ha det. Många kvinnor har besvär med värk De stora könsskillnaderna märks mest när man frågar mera konkret hur det är med hälsan. På frågan hur ofta man senaste tre månaderna har haft ett preciserat besvär visar det sig att kvinnorna huppger 38% fler besvär än vad männen uppger. Dessutom har fler kvinnor besvär. Vanligaste besvären är att ha ont någonstans. Mest är det i huvudet, 57% procent av kvinnorna och 41% av männen har uppgivet det. Nästan lika vanligt är det att ha ont i axlar, skuldror och nacken. Andra vanliga besvär är trötthet, ryggsmärtor och snuva. Var femte uppger svårigheter att somna som ett problem. Det är något vanligare bland kvinnorna och bland de äldre. Antalet besvär är i stort sett lika i alla åldersgrupper. Upp till en tredjedel av de med värk uppger att de har värk nästan hela tiden.

6 5 4 % 3 2 1 Besvär senaste tre månaderna Snuva Ont i huvudet Trötthet Ryggsmärtor Värk i nacke, mm Värk i ben/armar Smärtstillande läkemedel vanligt Svårt att somna Användningen av medicin de senaste 14 dagarna speglar väl besvären. Det vanligaste läkemedlet förutom vitaminer är ett smärtstillande medel. Var tredje kvinna använder ett receptfritt smärtstillande läkemedel. Salvor för huden och hostmedicin är också vanliga läkemedel. Var sjätte har använt något sådant läkemedel de senaste 14 dagarna. Den regelbundna användningen är dock låg, utom för vitaminer som var femte uppger sig använda regelbundet. Endast 3% av kvinnorna använder smärtstillande utan recept regelbundet och 5% smärtstillande med recept. tycker att det är viktigt. Av de äldre kvinnorna är det 81% som vill kunna välja läkare. Bland de yngsta männen är det 41%. Hjärt- och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område När man får prioritera mellan olika förebyggande insatser (Hjärt- och kärlsjukdomar, Bröstcancer, Prostatacancer, Tobak och Alkohol) är det i första hand hjärt- och kärlsjukdomarna man vill bekämpa. De äldre vill lägga mer resurser här än vad de yngre vill. na tycker att satsningar på bröstcancer är nästan lika viktig. På tredje plats kommer prostatacancer. Betydligt mindre vill man satsa på tobak och alkohol som får lika mycket resurser. När man får välja område själva väljer man att satsa på cancer. Äldrevård och sjukhusvård får mest 25 2 15 Kr 1 Antal kronor man vill satsa 5 4 Läkemedel senaste två veckorna Äldrevård Sjukvård Cancer Barn/ungdom Förebyggande Primärvård Forskning Kvalitet Personal 3 % 2 1 Smärtstill. utan rec Vitaminer Hudsalvor Hostmedicin Medel mot sur mage Rätt satsa på fritt val av läkare Naturläkemedel Landstingets inriktning på att alla patienter skall ha möjlighet att fritt välja läkare har stöd i befolkningen. Två av tre anser att det är viktigt att fritt kunna välja läkare. Strax över hälften anser att det är viktigt att kunna välja distriktssköterska. Det är i första hand de äldre som I enkäten fanns det en möjlighet att föreslå var man ville att 1 kronor av ens skattemedel till landstinget skulle hamna. Här fanns det inga färdiga förslag utan man fick föreslå själva. Knappt två av tre har svarat på frågan. Det allra vanligaste förslaget att satsa på är äldre-omsorgen. I snitt vill man placera 242 kr här. De äldre vill satsa dubbelt så mycket som de yngre. På andra plats kommer sjukvården i stor, speciellt sjukhuset, 16 kr. Sen är hoppet långt till nästa område som är cancer, 83 kr. Området barn och ungdom får 76 kr. Så följer primärvård, förebyggande, forskning och personalen med mellan 3 och 5 kr. nen är mer intresserade av att lägga pengarna på sjukvård än kvinnorna är. na prioriterar cancer samt barn och

ungdom högre än vad männen gör. Viss kritik mot kostnader En av sju uppger att de inte sökt läkare trots att de ansett sig behöva det. Det vanligaste skälet var att man ville avvakta. Var tredje har uppgivit detta som alternativ. Var sjätte sökte inte för man tyckte det var för dyrt. Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Var sjätte bekymrar sig inte om sin hälsa så att de försöker ta reda på hur de bör leva. Denna inställning är vanligast i den yngsta gruppen, 32% av männen och 14% av kvinnorna. Av alla som svarat anser nästan var tredje att radio och TV är de viktigaste källorna. Därefter kommer dagstidningar som var femte tycker är viktiga. Hälsotidningar, kunniga anhöriga är andra källor för hur man bör leva. Var fjärde av de äldsta menar att landstingets egen tidning, Z-ronden, spelar stor roll. Information om hur man kan leva är viktig eftersom var sjätte menar att ha god hälsa är en fråga om att ha tur. Lika många anser att det inte är så. Det är vanligast bland de äldre att anse att ha god hälsa är en fråga om att ha tur, 38% anser det. Resultatet så här långt En av de viktigaste slutsatserna som kan dras av undersökningen hittills är att det är stor skillnad mellan kvinnors och mäns hälsa. Skillnaden är så stor att den bör leda till någon åtgärd. Det finns ett behov av att studera i vilken utsträckning de många besvären med värk skall hänföras till arbetsmiljö, livsstilen eller kvinnors allmänna levnadsförhållande. Det borde dock inte hindra att landstinget redan börjar fundera över vad man kan göra för att minska kvinnornas ohälsa. En andra slutsats är att det förebyggande arbetet är viktigt och att det finns ett behov att insatser. Levnadsvanorna pekar på att många människor behöver ändra sig. Det finns också ett klart intresse i befolkningen för att ändra sina vanor och många behöver någon typ av stöd för att lyckas. Här skall man kanske främst uppmärksamma kvinnors rökning och snusning. Den tredje slutsatsen är att landstinget fått stöd för sitt arbete med att öka möjligheten att kunna välja vårdgivare, speciellt läkare. Det finns dock även tecken på att kostnaderna i vissa fall kan bli så höga att man drar sig för att söka hjälp. Östersundsborna skiljer sig från övriga i länet med att ha något bättre levnadsvanor och använder lite mera läkemedel. En utförligare beskrivning av hur länets kommuner skiljer sig finns i första rapporten om befolkningsenkäten. Till denna rapport har en speciell bilaga med underlagstabeller tagits fram. Denna bilaga innehåller också standardiserade värden som kan användas vid jämförelser med länets kommuner. Bilagan kan rekvireras från landstinget.

Befolkningsenkäten 1993 94 Rapport nr 1. Stanna upp en stund De första resultaten 1995-2-1 Rapport nr 2. Stanna upp en stund Krokom 1995-6-1 Rapport nr 3. Stanna upp en stund Teknisk 1995-6-3 Rapport nr 4 Stanna upp en stund Strömsund 1995-11-27 Rapport nr 5. Stanna upp en stund Östersund 1995-11-27 Fler ex av denna rapport kan beställas från Jämtlands läns landsting, Box 62 832 23 Frösön tel 14 75 51