1 (74) Hur gick det sen?

1 (74) Hur gick det sen? Sammanfattande information, utvärdering och resultatredovisning för Projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt 2010 till våren 2015 Coco Dedering

2 (74) Denna rapport är en uppföljning av rapporten Vad har vi gjort och hur har det gått? Sammanfattande utvärdering och resultatredovisning för 2010-2012 Projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Coco Dedering 2013-01-31) Rapporten har sammanställts i juni 2015 av Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar län, projektledare för Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Rapporten har godkänts av projektets styrgrupp i oktober 2015 och såväl arbetsgrupp som styrgrupp har fått möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Rapporten är tillgänglig digitalt på projektets hemsida: www.vattenmyndigheterna.se /Södra Östersjön/ Projekt/ Kulturmiljö och vattenförvaltning. För den som vill ha ännu mer kortfattad information om projektet hänvisas till informationsbladet Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt 2010-2016 som går att ladda ner på projektets hemsida. Förkortningar: SÖVD = Södra Östersjöns vattendistrikt NÖVD= Norra Östersjöns vattendistrikt VHVD = Västerhavets vattendistrikt HARO = huvudavrinningsområde HaV= Havs- och vattenmyndigheten RAÄ= Riksantikvarieämbetet PL= projektledare

3 (74) Innehållsförteckning 1 NYTTAN MED PROJEKTET BAKGRUND OCH SYFTE... 4 2 BEFINTLIG KUNSKAP GER NY KUNSKAP!... 8 2.1 Trestegsraketen... 8 2.2 Ett paraplyprojekt... 9 2.3 Förstudien lade grunden om delprojekt 1... 10 2.4 HARO-översikter om delprojekt 2... 13 3 DAGS ATT BRYTA NY MARK!... 21 3.1 Strategisk kunskapsuppbyggnad om delprojekt 3... 21 3.2 Resultat av delprojekt 3 lyckosamma länsgemensamma aktiviteter... 24 3.1.1 Seminarier... 24 3.1.2 Kompetensutveckling och utbildning... 32 3.1.3 Tvärsektoriella workshops för bättre samverkan... 37 3.2 Resultat av delprojekt 3 nya kunskapsunderlag... 40 3.1.4 Vattenkraftverk och INVÄVA i Kalmar län... 41 3.1.5 Flottningslämningar i Kronobergs län... 43 3.1.6 Skåne, Blekinge och Kronobergs län åren 2013-2014... 44 3.1.7 KulturAqua inventeringar i Jönköpings län... 47 3.1.8 Kulturhistoriska utredningar i vattendrag i Östergötlands län... 49 3.1.9 Broar m.m. på Gotland... 51 3.1.10 Arkivstudier flottningslämningar m.m. 6-länsamarbete... 52 3.1.11 Användbarhet och betydelse för syfte och mål... 53 4 TVÄRSEKTORIELLA SYN-/ARBETSÄTT... 54 5 RESULTAT - LÄGET VIS A VIS SYFTE/MÅL... 55 5.1 Delprojekt 3:s effektmål var vi står idag... 55 5.2 Uppföljning av övergripande syfte och mål... 56 5.3 Annat smått och gott... 58 6 FLER RESULTAT, MER UTVÄRDERING... 59 6.1 Engagerade projektmedarbetare och uppskattad samverkan... 59 6.2 Samfinansieringsmodellen bra... 62 6.3 Extern information och kommunikation... 63 6.4 Uppföljning och utvärdering... 67 6.5 Ett nytt projekt ser dagens ljus Vårda vattendragens kulturarv... 68 6.6 Övrigt... 69 6.7 Hur gick det sen? och vägen framåt... 70 7 REFERENSER MER INFORMATION... 72

4 (74) 1 NYTTAN MED PROJEKTET BAKGRUND OCH SYFTE Den här rapporten syftar till att ge en bild av projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt och vad som har åstadkommits under perioden 2010 till och med våren 2015. Projektet samordnas av Länsstyrelsen i Kalmar län i egenskap av Vattenmyndighet för Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD). Samtliga sju länsstyrelser i vattendistriktet medverkar operativt: Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland och Gotland. Vi samarbetar med motsvarande projekt i Norra Östersjöns vattendistrikt (NÖVD) och, mer intensivt, med VaKul i Västerhavets vattendistrikt (VHVD). Sedan slutet av 2013 har VaKul inlemmats i projektets organisation genom att de båda projekten i SÖVD och VHVD har gemensam styrgrupp och arbetsgrupp. Bakgrunden till satsningen kan sammanfattas så här: Sjöar och vattendrag har haft en stor och mångsidig betydelse för människor och samhällsutveckling, från stenåldern fram till idag. Som en följd av detta finns ofta höga kulturhistoriska värden och värdefulla kulturmiljöer vid vattendragen. De bär på viktiga berättelser som behöver bevaras för framtida generationer. Samtidigt har människans historiska nyttjande av vattnet gett upphov till flera problem för miljön, naturen och vattenkvaliteten. Dessa problem behöver åtgärdas. EU:s vattendirektiv anger att alla vatten ska ha en god ekologisk och kemisk status 2015. I princip alla åtgärder för att förbättra hydromorfologiska, ekologiska och biologiska förhållanden i och vid sjöar och vattendrag berör kulturmiljövärden, och oftast i negativ bemärkelse. Det handlar om borttagande av vandringshinder (dammar) som ofta enskilt eller som del i en kulturmiljö har kulturhistoriska värden. Ett annat exempel är återställning av fysiskt påverkade vattendrag där rensningar och andra kulturspår kan ha kulturhistoriska värden kopplade till flottning, kraftutvinning, dikning m.m. och därför bör sparas. Anläggande av beskuggande kantzoner (träd och buskar) kan vara olämpligt ur ett kulturmiljövårdande perspektiv, till exempel i fornlämningsmiljöer och vid madängar. Brukandet av vattenkraft kan vara negativt ur ett vattenvårande perspektiv, men bidrar samtidigt till att många kulturmiljöer används och därför bevaras. Gamla industrier kan läcka farliga ämnen till vattnet, samtidigt som de kan vara kulturhistoriskt intressanta. Och så vidare. För att hantera intresse- och målkonflikter är det grundläggande att det finns kunskaps- och planeringsunderlag för de olika berörda intressena. Länsstyrelserna har under många år arbetat med att ta fram kunskapsunderlag för vatten- och naturvårdande åtgärder, t.ex.

5 (74) biotopkarteringar, inventeringar av vandringshinder för fisk och statusklassningar av vattendragen med avseende på ekologisk och kemisk status. Några motsvarande kunskapsunderlag för kulturmiljöerna vid vattendragen har inte tagits fram. Det leder till att det uppstår osäkerhet om vilka intressen som ska prioriteras var, vilka hänsyn som behöver tas till kulturmiljön och onödig tillämpning av försiktighetsprincipen. Ett annat problem för vatten- och biotopvården är att åtgärder blir dyrare än nödvändigt och att genomförandet tar längre tid. Genom att ta fram kunskapsunderlag även för kulturmiljön blir det möjligt att hitta kompromisser och att prioritera och göra avvägningar mellan intressen i samband med åtgärder i vattendragen. Det innebär, utöver de kvalitativa aspekterna, en rationalisering av handläggning och andra rent ekonomiska vinster för samhället. Det övergripande syftet med projektet är mycket nogsamt formulerat: att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Det handlar även om att utföra rätt åtgärd på rätt plats till rätt kostnad. En annan viktig förutsättning är att länsstyrelserna har ett tvärsektoriellt syn- och arbetssätt. Projektet är direkt relaterat till att underlätta genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten men också uppfyllandet av det tvärsektoriella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och de statliga målen för kulturmiljön, Kulturmiljölagens portalparagraf m.m. Vattendirektivets mål är att alla vatten ska uppnå god status till år 2015, eller senast till år 2027. Miljömålet Levande sjöar och vattendrag innebär att Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. De statliga målen för kulturmiljön innebär bl.a. att det statliga arbetet ska främja - ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, och - en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen. Enligt Kulturminneslagen, fr.o.m. 2014 benämnd Kulturmiljölagen, är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.

6 (74) Länsstyrelsen har ett tydligt uppdrag att arbeta tvärsektoriellt utifrån ett statligt helhetsperspektiv. Det framgår bland annat av den så kallade länsstyrelseinstruktionen. Här står bl.a. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. (2, Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion). Beröringspunkterna mellan kulturmiljö och vatten-/biotop-/naturvård ska dock inte bara beskrivas i negativa termer. Det finns mycket positivt att ta fasta på. Ibland sammanfaller önskvärda åtgärder, och man kan dra nytta av varandras perspektiv och kunskaper. Erfarenheterna visar att genom att jobba tvärsektoriellt fångas flers intresse och engagemang för miljöfrågorna. Det finns vinster i samordning vad gäller information, kunskapsuppbyggnad, praktiska åtgärder m.m. Behovet av förbättrade kunskapsunderlag för kulturmiljön vid vatten har resulterat i en särskild åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, Åtgärd 20: Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har ett särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. (Åtgärdsprogram Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015, sid. 12). Det övergripande syftet med projektet är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet vid sjöar och vattendrag ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Med bättre planeringsunderlag kan rätt prioriteringar av fortsatt åtgärdsarbete och kunskapsuppbyggnad göras, onödig tillämpning av försiktighetsprincipen undvikas och avvägningar mellan intressen göras snabbare och på en säkrare grund, möjligheten att uppfylla statliga mål för både kulturmiljön och vattenkvaliteten ökas, handläggningen på länsstyrelserna rationaliseras, i samband med prövning av olika slag. Det övergripande målet är att sammanställa och utveckla ett bra planeringsunderlag för kulturmiljön. Med bra avses i detta sammanhang i första hand bra i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård- och informationsåtgärder för det vattenanknutna kulturarvet.

7 (74) Detta är bakgrunden till projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. Projektet benämns numera oftast Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD, eller bland projektmedarbetarna bara, kort och gott, SÖVDprojektet. Karta över Södra Östersjöns vattendistrikt och vattendistriktets läge i Sverige. Sverige är indelat i fem vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt, Västerhavets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt och Bottenvikens vattendistrikt.

8 (74) 2 BEFINTLIG KUNSKAP GER NY KUNSKAP! 2.1 Trestegsraketen I Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) har vi valt ett angreppssätt som går ut på att börja med att sammanställa det vi vet, den kunskap vi faktiskt har om kulturmiljöer vid vattendrag, som en grund för prioritering av fortsatt kunskapsuppbyggnad inom projektet och i andra sammanhang. Genom att sammanställa befintlig kunskap per avrinningsområde har arbetet anpassats till vattenförvaltningens, och vattnets, geografiska utgångspunkter. Detta har stärkt länsstyrelsernas samarbete över länsgränserna och bidragit till nya insikter. Arbetet har delats in i tre delprojekt, eller tre etapper om man så vill: Delprojekt 1 (förstudie) som bl.a. fokuserat på att ta fram en distriktsgemensam metod för avrinningsområdesvisa kunskapssammanställningar (HARO-översikter). Delprojekt 2 (HARO-översikter) med målet att berörda länsstyrelser ska ta fram kunskapsöversikter för samtliga avrinningsområden och kustområden i vattendistriktet, i enlighet med en länsgemensam metod och kravspecifikation. Termen HARO-översikt inkluderar såväl huvudavrinningsområden som kustområden. Hav och kust ingår dock inte i projektet. Delprojekt 3 (Strategisk kunskapsuppbyggnad) med målet att, genom inhämtning av ny kunskap och fältarbete, erhålla aktuella och förbättrade kunskapsunderlag för kulturmiljö och vattenförvaltning, utifrån de brister och prioriteringar som identifierats tidigare i projektet. Enligt den ursprungliga tidplanen skulle delprojekt 1 genomföras 2010, delprojekt 2 under 2011 och delprojekt 3 under 2012-2014. Projektet bedrevs under 2012-2013 i en låg takt, på grund av bristande finansiering. Tack vare bidrag från Havs- och vattenmyndigheten kunde arbetet intensifieras 2014 och projektet förlängdes till 2016. Delprojekt 2 drog ut på tiden för flera län, varvid arbetet fortsatt parallellt med att delprojekt 3 startade 2012. För varje delprojekt har mål, effektmål och produktmål formulerats för att konkretisera och planera arbetet och för att underlätta uppföljning, se Projektplan uppdaterad 2015-02-25 som även innehåller uppföljande kommentarer för de aktiviteter som slutförts. En viktig utgångspunkt för SÖVD-projektets upplägg var att samtliga sju länsstyrelser skulle medverka och engagera sig operativt i arbetet. Förankringen skedde inom ramen för förstudien och glädjande nog valde samtliga län att hoppa i båten.

9 (74) 2.2 Ett paraplyprojekt Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD är ett paraplyprojekt. Under det gemensamma paraplyet har delprojekt 1 och 2 genomförts på samma sätt i de sju länen. Inom delprojekt 3 genomför de medverkande länsstyrelser olika länsegna projekt kopplade till paraplyprojektets syfte och mål. Inom paraplyprojektet finns därför många olika projekt och insatser, med länsegen organisation och ibland egna namn som specificerar vad insatserna handlar om. Inom paraplyprojektet finns mycket samverkan och samordning, t.ex. avseende finansiering (att söka och fördela ut medel), återrapportering, omvärldsbevakning, extern information och kommunikation, och gemensamma aktiviteter som alla medverkande län har nytta av i form av workshops, seminarier, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. De tvärsektoriella perspektiven genomsyrar arbetet på flera sätt. Projektet har en styrgrupp och arbetsgrupp och har även haft en referensgrupp under de två första åren. Läs mer om projektorganisation m.m. i kap. 6.

10 (74) 2.3 Förstudien lade grunden om delprojekt 1 Inom delprojekt 1 gjordes 2010 en förstudie, en viktig grund för det fortsatta arbetet. Inom ramen för förstudien kartlades bl.a. vilka olika kunskapsunderlag om kulturmiljö som finns i olika län och som på olika sätt berör sjöar och vattendrag. Det visade sig att det fanns stora olikheter mellan länen. I till exempel Kronobergs län har kulturmiljövården inventerat och värderat vattenkvarnar och vattensågar. Motsvarande inventering saknas i de andra länen. Jönköpings län har sedan 2004 gjort systematiska kulturmiljöinventeringar av några vattendrag inom projektet KulturAqua och många industrimiljöer vid vattendragen är beskrivna och värderade inom ramen för en industriminnesinventering. Motsvarande saknas i de andra länen. Skåne hade till skillnad från övriga län ett nyligen uppdaterat regionalt kulturmiljöprogram. Och så vidare. Samtliga länsstyrelser var dock överens om att befintliga kunskapsunderlag har stora brister i förhållande till just sjöar och vattendrag, och att underlagen ofta är föråldrade och inte anpassade efter dagens behov. Just de typer av kulturmiljöer som oftast berörs av vatten-/biotopvårdsåtgärder saknas i kulturmiljövårdens kunskapsunderlag. Dammars kulturhistoriska värden har endast sporadiskt beskrivits och uppmärksammats. Detsamma gäller deras betydelse för kulturmiljön som helhet, trots att själva dammen ofta är förklaringen till kulturmiljöns historia och kontextuella sammanhang. Att det har flottats så pass mycket även i södra Sverige var nytt för de flesta län. Detta har inte tidigare uppmärksammats i kulturmiljövårdens underlag. Vattenkraftverk och dikningsföretag är andra exempel på typmiljöer där kulturhistoriska kunskapsunderlag saknas i länen. Förstudiens fokus låg på att ta fram en metod för HARO-översikterna, se mer nedan. Men snart visade det sig att vi behövde mer än så. Hur ska man definiera vattenanknutna kulturmiljöer? Hur ska man sortera ut relevant information ur kunskapsunderlagen, vad ska man leta efter, så att vi gör likadant? Är det några typer av vattenanknutna kulturmiljöer vi bör vara extra uppmärksamma på i just det här vattendistriktet? Och så vidare. Resultatet av förstudien och delprojekt 1 blev därför mer omfattande än de på förhand stipulerade målen. Projektet har exempelvis utvecklat och definierat beröringspunkterna mellan kulturmiljö och vattenförvaltning, länsgemensamma kunskapsbehov, kulturhistoriska teman kopplade till vatten, definition av vattenanknutna kulturmiljöer och s.k. ansvarsmiljöer inom distriktet. Dessutom har en listning av idag sällsynta/unika limniska kulturmiljöer (en rödlista ) påbörjats utifrån vad vi tror oss veta. Metoden för HARO-översikterna togs fram utifrån en pilotstudie i Lyckebyåns avrinningsområde och diskussioner med referensgruppen. Vi beslutade vilka nationella och regionala kunskapsunderlag inom kulturmiljö, vattenförvaltning, natur- och fiskevård som

11 (74) skulle ingå och hur arbetet skulle genomföras. De kunskapsunderlag som sammanställts består bl.a. av vattenförvaltningens statusklassningar, dammar, vandringshinder, riksintressen för natur-, kultur- och friluftsliv, databasen Värdefulla vatten, fornminnesregistret, regionala och kommunala kulturmiljöprogram och relevanta kategoriinventeringar inom kulturmiljöområdet. Användningen av GIS (geografiska informationssystem, på länsstyrelserna används programmet ArcGIS) är central i arbetet. Det sammanställda materialet för varje avrinningsområde skulle presenteras i en enklare rapport och med ett antal kartbilagor. Metoden beskrivs steg för steg i förstudierapporten. Tidsåtgången beräknades till två veckor per kunskapsöversikt. Denna tid räknades upp något inför starten 2011. Från början var tanken att kunskapssammanställningarna i första hand skulle användas av länsstyrelserna själva, som underlag inför ställningstaganden om inhämtning av ny kunskap utifrån såväl vattenförvaltningens som kulturmiljövårdens behov, ur ett avrinningsområdesperspektiv. Efterhand blev det uppenbart att många fler kan ha intresse för materialet. Därför togs en bilaga med kortfattade beskrivningar av länsövergripande underlag fram och länen uppmanades att komplettera denna med beskrivningar av sina egna, regionala underlag (kategoriinventeringar och liknande). Pilotstudien visade att en slags ny, aggregerad kunskap erhålls när allt material sammanställdes i GIS och text. Vad vet vi idag att det finns i just Lyckebyåns avrinningsområde ur olika aspekter? Vattnet står i fokus för kulturmiljöanalysen och det geografiska området utgår från avrinningsområdet och inte administrativa gränser, något som annars är ovanligt förekommande och som möjliggör jämförelser över länsgränserna. Ett intressant exempel på detta från just pilotområdet är följande. Det var sedan tidigare känt att Lyckebyån utmärker sig i Kalmar län med avseende på madängar och bevarade ängslador (madhus, enligt lokal benämning). Vid genomgången visade det sig att sådana ängslademiljöer finns vid Lyckebyån även i Blekinge län medan de i motsvarande utsträckning verkar saknas i andra inventerade blekingska vattendrag. Sammantaget för både Kalmar och Blekinge län framstår därför Lyckebyån som ett karaktärsvattendrag avseende bevarade lador vid våtslåttermarker. Pilotstudien med HARO-översikten visar även på möjligheterna att se potentiella konfliktområden, var det finns sammanfallande intressen, om något kulturhistoriskt tema eller några typer av vattenanknutna kulturmiljöer framstår som extra vanliga, med mera. Kulturmiljövården tvingas sortera ut information ur, och analysera, sina underlag med nya vatten-ögon. Under delprojekt 1 ordnades två heldagsmöten, där samtliga länsstyrelser medverkade. En referensgrupp med representanter från såväl kulturmiljö, vattenförvaltning, fiske- och biotopvård knöts till förstudien (alla län representerade). Alla sju länsstyrelser engagerade sig i arbetet vilket gav mycket värdefull input. Det var tydligt att olika länsstyrelser hade nått

12 (74) olika långt kring de frågeställningar som projektet behandlar. Länsstyrelserna i Jönköping och Blekinge hade sedan tidigare jobbat med kunskapsuppbyggnad vad gäller kulturmiljöer vid vattendrag och hade ett bra tvärsektoriellt arbetssätt i vattenfrågor. För andra var det mycket nytt i såväl teori som praktik. Ett resultat av projektets första år var även att ett samarbete med Västerhavets vattendistrikt påbörjades. Här startades ett motsvarande projekt (VaKul = Vattenförvaltning och kulturmiljö) några månader efter SÖVD:s start. Det innebar att vi kunde dra nytta av varandras arbete och samverka kring flera frågor. Skåne, Kronoberg och Jönköping ligger dessutom i både vattendistrikten. Resultat av delprojekt 1: Samtliga effekt- och produktmål är uppfyllda. Förstudien är slutförd och en rapport finns, med bl.a. nedanstående innehåll. En distriktsgemensam metod, kravspecifikation och rapportmall togs fram för avrinningsområdesvisa kunskapssammanställningar (HARO-översikter, kunskapsöversikter) inom delprojekt 2. Beröringspunkterna mellan kulturmiljö och vattenförvaltning identifierades och beskrevs. Kartläggning av vilka befintliga kunskapsunderlag som finns i de sju länen m.m. och identifiering av länsgemensamma kunskapsbehov för kulturmiljön (t.ex. dammar, flottningslämningar, dikningsföretag, vattenkraftverk) Framtagande av en definition av vattenanknutna kulturmiljöer. Listning av 25 kulturhistoriska teman knutna till sjöar och vattendrag. Listning av särskilda ansvarsmiljöer inom distriktet, samt numera unika/sällsynta limniska kulturmiljöer. Samtliga sju länsstyrelser visade stort intresse och engagemang och samtyckte till att gå vidare med delprojekt 2. Ett utvecklat och givande samarbete och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna i vattendistrikten, och mellan vatten-/biotopvård och kulturmiljövård på länsstyrelserna.

13 (74) 2.4 HARO-översikter om delprojekt 2 Delprojekt 2 påbörjades i februari 2011 och innebar att projektet gick in i en intensiv och operativ fas för alla medverkande länsstyrelser. Projektet inleddes med en kick-off i form av en workshop i februari. Varje län tilldelades huvudansvar för att ta fram HARO-översikter för ett antal avrinningsområden/kustområden, huvudsakligen i enlighet med tidigare inom SÖVD fastställt så kallat delområdesansvar. Av personalmässiga tog dock Blekinge över Kronobergs huvudansvar för delområdet Blekingekusten, med undantag för Mörrumsåns avrinningsområde. Betingen för länen varierade mellan en enda HARO-översikt (Kronobergs län), till tolv stycken (Kalmar län). Se tabell på nästa sida. Det finns sammanlagt 74 huvudavrinningsområden och kustområden i distriktet. Många områden bedömdes som alltför små för att tarva en egen kunskapsöversikt, varvid flera små områden slogs ihop i en och samma kunskapsöversikt. På motsvarande sätt delades det mycket stora huvudavrinningsområdet Motala ström upp i flera delområden med egna rapporter, för att det skulle bli hanterbart. Vid besluten om vilka områden som skulle slås ihop med vilka, och tillhöra en och samma kunskapsöversikt, har vattenrådens indelningar och ansvar i de flesta fall följts. Den planerade tidplanen för delprojekt 2 höll inte. Arbetet skulle ha varit slutfört under 2011 enligt den ursprungliga tidsplanen. I januari 2013 var ungefär häften (26 av 50 st.) översikter klara. Först under 2014 blev alla översikter färdiga. Fortfarande i juni 2015 återstår dock att uppdatera översikten för Lyckebyåns avrinningsområde som utgjorde pilotområde i förstudien. Fördröjningen beror bl.a. på att arbetet blev mer tidskrävande än beräknat, arbetsbelastning på enskilda handläggare/länsstyrelser, problem med personal och sjukskrivningar. Det kan även konstateras att flera kunskapsöversikter blivit mer ambitiösa än pilotstudiens. Projektet drabbades även av förändringar inom GIS-området som stal tid för de flesta länsstyrelser. Slutförande av delprojekt 2 har därför i några län pågått parallellt med att delprojekt 3 startade 2012: såväl styrgrupp som arbetsgrupp ansåg att projektet skulle tappa styrfart om de eftersläntrande HARO-översikterna skulle behöva inväntas. Själva tillgängliggörandet av kunskapsöversikter och kartbilagor på projektets gemensamma hemsida har också i omgångar försenats till följd av hård arbetsbelastning på vattenmyndighetens kanslis kommunikatörer.

ÖSTERGÖTLAND GOTLAND JÖN KÖPING KALMAR KRONOBERG BLEKINGE SKÅNE Huvudansvar 14 (74) Beting Kunskapsöversikter Kulturmiljö - vattenförvaltning Delprojekt 2 93/94 och Råå-åns haro 92/93 och Saxåns haro 91/92, 90/91 och Höje å haro 87/88 och Helge å haro 87 Skräbeån 92 Kävlingeån haro Kustområde 89/90 "Sydkuståar" 89 Nybroåns haro 90 Segeå Kustområde 88/89 "Österlenåar 94/95 (obs inom Västerhavets vattendistrikt) Skåne summa 11 st haro-rapporter inkl kartbilagor 80/81Silletorpsån 81 Nättrabyån 81/82 Listerbyån/Angelån 82 Ronnebyån 82/83 Saxemara- Skönevik och 83/84 Väbynäs 83 Vierydsån 84 Bräkneån 84/85 Åryds-Hällarydsån och 85/86 Stärnö-Stilleryd 85 Mieån 86/87 Gallån-Orlundsån 79/80 del av (inom Blekinge län utom Brömsebäcken) Åbyån och Lillån Blekinge summa 11 st haro-rapporter inkl kartbilagor 86 Mörrumsåns avrinningsområde Kronoberg summa 1 haro-rapport inkl bilagor Lyckebyåns haro (utgjorde pilotområde förstudien) Bruatorpsåns haro och 79/80 del av (inom Kalmar inkl Brämsebäcken) Hagbyåns haro och kustområde 78/79 (Halltorpsån) och 77/78 Ljungbyåns haro Snärjebäckens haro samt kustomr 76/77 (Kalmar) och 75/76 (Nävraån) Alsteråns haro och kustområde 75/76 och 74/75 Viråns haro Kustområde 73/74 Marströmmens haro och kustområde 72/73 och 71/72 Bostorpsströmmen haro Kustområde 70/71 och 69/70 Öland Kalmar summa 12 haro-rapporter inkl kartbilagor 74 Emåns avrinningsområde Vättern och Vätterbäckarna (del av Motala ström haro) Jönköping summa 2 haro-rapporter inkl kartbilagor Snoderåns haro Gothemsåns haro 117/118 Kustområde 118/117 Kustområde Gotland summa 4 haro-rapporter inkl kartbilagor Storåns haro Vindåns haro Söderköpingsåns haro Kustområde 68/69 Stångåns aro (del av Motala ström haro) Svartåns aro (del av Motala ström haro) Övre Motalaström (del av Motala ström haro) Nedre Motalaström (del av Motala ström haro + kustomr 66/76 och del av kustomr 67/68 ) Finspångsåarnas vattenråds aro Östergötland summa 9 haro-rapporter inkl kartbilagor Summa 50 Tabellsammanställning över HARO-översikter samt huvudansvarig länsstyrelse.

15 (74) Sedan början av 2015 är alla rapporter och kartbilagor publicerade på webben. Totalt är det 50 rapporter och mellan 5-15 kartbilagor per rapport. Dessa är tillgängliga på paraplyprojektets hemsida, www.vattenmyndigheterna.se/södra östersjön/ projekt/kulturmiljö och vattenförvaltning. Samtliga sju länsstyrelser har engagerat sig i delprojekt 2 på ett bra sätt och har använt den gemensamma metod som tagits fram. Samverkan mellan länsstyrelserna har intensifierats eftersom många avrinningsområden berör flera län och det ställer högre krav på samverkan. Kunskapsöversikterna har uppskattats och används såväl internt inom länsstyrelserna, som externt, av t.ex. vattenråd och liknande. Under 2011 hölls två workshopar och flera arbetsgruppsmöten, bl.a. för att synkronisera och stödja länsstyrelsernas arbete. Även under 2012 ordnades möten för detta ändamål. I och med att delprojekt 2 startade spelade den större referensgruppen ut sin roll och ersattes av en operativ arbetsgrupp med de närmast berörda. Samarbetet över sektors- och länsgränser blev fortsatt uppskattat. Länen anger att det tvärsektoriella arbetet har utvecklats och att kunskapsöversikterna har gett nya kunskaper och insikter på flera sätt, se mer nedan. Under 2011 fördjupades samarbetet med VaKul i VHVD bl.a. i form av en gemensam digital lastbrygga för utbyte av GIS-data mellan länen och vattendistrikten. Hösten 2011 ordnade Riksantikvarieämbetet ett nationellt seminarium med anledning av Åtgärd 20, med bra uppslutning från länsstyrelserna i SÖVD och där vi även bidrog i planering och med föredrag. Inför det seminariet togs även initiativ till ett förberedande möte med andra länsstyrelser, även i norra Sverige. Det resulterade i en listning av gemensamma önskemål och förväntningar på Riksantikvarieämbetet och Åtgärd 20. Ansatsen att försöka dra ut så mycket som möjligt av de befintliga underlagen bedöms som lyckad. HARO-översikterna erbjuder ny kunskap och nya insikter om vattnets kulturhistoriska betydelse i resp. avrinningsområde, hittills kända/utpekade vattenanknutna kulturmiljöer, länsgränsers betydelse, var det finns sammanfallande intressen mellan vattenvård, naturvård och kulturmiljövård, områden med potentiella intressekonflikter och vilka vattendrag som bör prioriteras för kunskapsuppbyggnad i förhållande till vattenförvaltningsens statusklassningar, planer på biotop- och fiskevård, och så vidare, utifrån befintlig kunskap. När all digital kunskap läggs ovanpå varandra i GIS och kartor uppträder ibland mönster och sammanhang, som inte tidigare varit kända eller lika tydliga. Analyserna skulle dock kunna utvecklas ytterligare.

Exempel på färdiga rapporter inom delprojekt 2 16 (74)

17 (74) Arbetet med HARO-översikterna visar samtidigt på variationerna mellan län vad gäller tillgång på olika kunskapsunderlag. De brister i underlagen som tidigare identifierats har bekräftats och blivit ännu tydligare i och med genomgången. Det är även tydligt att länen inte tidigare samarbetat i önskvärd utsträckning t.ex. vid utpekande av s.k. nationellt värdefulla vatten där värdefulla områden stannar vid länsgränser trots att de inte borde. Även antikvariska bedömningar kan variera mellan län i sådana fall där det inte borde finnas några skillnader såsom i fornminnesregistret. Projektet har även tydliggjort länsstyrelsernas problem med spridd och ej kvalitetssäkrad GIS-data. Generellt visade det sig finnas stora brister vad gäller länsstyrelsernas olika GIS-skikt, med osäkerhet kring vem som gjort dem, i vilket sammanhang, aktualitet m.m. Flera län uppger att kunskapssammanställningarna har tagits emot väl och uppskattats även utanför länsstyrelsens värld, av bl.a. vattenråd och vattenvårdsförbund. Från projektledningens sida har vi avvaktat med utåtriktad information om HARO-översikterna till kommuner, föreningar och vattenråd till att alla kunskapsöversikter skulle bli klara och utlagda på webben. Ett informationsbrev ska skickas ut under 2015. I t.ex. Kalmar län har vattenvården gjort reklam för HARO-översikterna till vattenråden vilket genererat föreläsningar för flera vattenråd på temat vattenanknutna kulturmiljöer. Kunskapsöversikterna med kartbilagor kan laddas ner från paraplyprojektets hemsida.

18 (74) HARO-översikterna kan ha många användningsområden. De är en kunskapsbank för varje avrinningsområde, med förslag på prioritering av kunskapsuppbyggnad inför såväl vatten- /biotopvårdens åtgärder som för kulturmiljövårdens egna och oberoende behov. De kan även användas som underlag för informations- och vårdåtgärder. Några medverkande län har uttalat farhågor om att materialet kommer att falla i glömska när projektanställd personal slutar eller att kollegor inte har tid att ta till sig resultaten. För att råda bot på detta krävs länsstyrelse-interna åtgärder t.ex. i form av informationsmöten eller varför inte ett seminarium för de som jobbar med vattenfrågor. Vid årsskiftet 2011-2012 intervjuade projektledaren alla som jobbat operativt med kunskapsöversikterna, som en del i utvärderingen. Även styrgruppen intervjuades. De fick bl.a. svara på frågor om projektet inneburit en utveckling av det tvärsektoriella arbetet på resp. länsstyrelse, hur samarbetet över länsgränserna upplevts och om man lärt sig något nytt eller fått några nya insikter i och med sin medverkan i och egna arbete inom projektet. Liknande och i stora delar samma uppföljningsfrågor avseende delprojekt 2 fick även besvaras skriftligen i slutet av 2014 av de län som släpat efter med kunskapsöversikterna. Vad gäller det praktiska arbetet med översikterna kan konstateras att förutsättningarna sett olika ut på olika länsstyrelser. Några av de som jobbade eller fortfarande jobbar i projektet hade sedan tidigare stor erfarenhet av vattenanknutna kulturmiljöer medan det för andra var ett nytt fält. För de senare blev arbetet en ögonöppnare och de anger att de personligen lärt sig mycket. Åter andra hade inte jobbat i GIS tidigare, och stod för en ny utmaning där. Många fick sätta sig in i för dem helt nya kunskapsunderlag såsom biotopkarteringar och naturreservat, och upptäckte deras potential även för kulturmiljövården. Arbetet har ställt vissa krav på det interna tvärsektoriella arbetet på länsstyrelserna. I en del län fanns sedan tidigare ett väl fungerande samarbete, medan det på andra varit svagt utvecklat. Samtliga län anger att arbetet bidragit till att utveckla det tvärsektoriella arbetet, särskilt kulturmiljös samarbete med vattenförvaltningen och vice versa var något nytt. På de flesta länsstyrelserna har de antikvarier som jobbat med HAROöversikterna fått kontaktpersoner inom vatten- och naturvård som stöd eller så har man bildat en arbetsgrupp. Så här i efterhand kan konstateras att det hade varit bra med en kurs där alla moment och kunskapsunderlag som skulle användas i HARO-översikterna gicks igenom. Nu var särskilt den för ändamålet nyanställda personalen hänvisad till vägledningen i förstudien, enskilda samtal med projektledaren och till arbetsgruppsmöten och workshops. Det var dock inte praktiskt möjligt att ordna en kurs eftersom de olika länen inte startade eller hade personal på plats samtidigt. Detta utgjorde för övrigt ett samarbetsmässigt problem. Alla avrinningsområden som skär över länsgränserna ställer stora krav på just samarbete, och ibland fanns inte personal med tid avsatt för ändamålet på endera länet. Man låg inte i fas

19 (74) med varandra och hade dessutom olika stora beting. Kunskaps- och erfarenhetsbytet mellan länsstyrelserna har dock över lag varit mycket uppskattat, se mer nedan. Effektmålet med delprojekt 2 har nåtts enligt länsstyrelserna. Det var formulerat så här: Länsstyrelsen har, för de huvudavrinningsområden och kustområden där kunskapsöversikter arbetats fram och utifrån befintliga kunskapsunderlag, 1) en översiktlig kunskap om de vattenanknutna kulturmiljövärdena, 2) identifierat brister och strategisk kunskapsuppbyggnad i förhållande till både vattenförvaltningens statusunderlag och åtgärdsbehov samt kulturmiljövårdens egna prioriteringar. Ytterligare en effekt som eftersträvas är ett fortsatt utvecklat samarbete mellan olika kompetensområden, bl.a. kulturmiljö- och vattenförvaltning inom och mellan länsstyrelser. Den gemensamma metoden och presentationen ger jämförbarhet mellan länen och över hela distriktet, detta framhålls av bl.a. Skåne, Blekinge och Kronoberg i deras utvärdering 2014: Eftersom många avrinningsområden berör flera län är en länsgemensam metod given. Fördelen med en sådan är att resultatet blir jämförbart länsöverskridande och det går att dra slutsatser kring de kunskapsluckor som finns i ett helt landskapsavsnitt. Vidare finns kostnadseffektiva möjligheter till samverkan kring personal över länen, vilket även öppnar upp goda relationer mellan länen. Metoden har medfört en ökad länssamverkan, vilken har varit viktig då det funnits personer på andra län att diskutera och utbyta erfarenheter med. Metoden har även krävt lokal kännedom vilket gjort att vattenråd och kommuner involverats i arbetet och fått kännedom kring de projekt som länsstyrelsen genomför. Nackdelen med en länsgemensam metod är att den ibland är för översiktlig och generell vilket gör att särskilda underlag inte kommer med. (utdrag ur Skånes, Blekinges, Kronobergs resultatredovisning jan 2015). Ett annat exempel är Gotland som poängterar värdet i att länsstyrelsen har fått sammanställningar om de vattenanknutna värdena som är tillgängliga för flera aktörer utöver kulturmiljövården, t.ex. andra enheter/handläggare och externa aktörer som markägare. Det ökar möjligheterna till tidiga samråd i ärendehanteringen. De konstaterar även att underlagen bidragit till diskussioner kring prioriteringar i länet, exempelvis rörande kulturmiljöers representativitet, unicitet och vad som är länstypiskt, samt satsningar i kulturmiljövårdens s.k. treårsplaner. Att allt underlagsmaterial som använts i kunskapssammanställningarna inte är tillgängligt digitalt är dock ett problem. Slutligen kan nämnas att vissa HARO-översikter, eller delar av dem, snabbt blir inaktuella när riktade kulturmiljöinventeringar av vattendrag och nya kunskapsunderlag för olika vattendrag och/eller typmiljöer nu tas fram inom delprojekt 3. Kunskapsöversikterna var ju också tänkta som underlag inför delprojekt 3. Även vatten- och naturvårdens underlag

20 (74) förnyas successivt, t.ex. har nya statusklassningar av vattenförekomsterna gjorts sedan merparten av HARO-översikterna färdigställdes. Huruvida det skulle vara möjligt eller önskvärt att uppdatera HARO-översikterna har inte tagits ställning till inom projektet. Resultat av delprojekt 2: Produktmålet är uppfyllt; 50 kunskapsöversikter (rapporter inklusive kartbilagor) är klara och utlagda på paraplyprojektets hemsida. Effektmålet har nåtts enligt medverkande länsstyrelserna. HARO-översikterna erbjuder ny kunskap och nya insikter om vattnets kulturhistoriska betydelse i resp. avrinningsområde, hittills kända/utpekade vattenanknutna kulturmiljöer, länsgränsers betydelse, var det finns sammanfallande intressen mellan vattenvård, naturvård och kulturmiljövård, var det finns potentiella intressekonflikter och vilka vattendrag som bör prioriteras för kunskapsuppbyggnad i förhållande till vattenförvaltningsens statusklassningar, planer på biotop- och fiskevård, och så vidare, utifrån befintlig kunskap. Ett utvecklat och givande samarbete, kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna i vattendistriktet, och mellan vattenvård/biotopvård och kulturmiljövård på länsstyrelserna.

21 (74) 3 DAGS ATT BRYTA NY MARK! 3.1 Strategisk kunskapsuppbyggnad om delprojekt 3 Delprojekt 3 påbörjades 2012. Det handlar om att bryta ny mark och inhämta av för ändamålet relevant ny kunskap genom arkivstudier, fältarbete, tillvaratagande av lokal kunskap m.m. Målet med delprojekt 3 är att erhålla aktuella och förbättrade kunskaps- /planeringsunderlag för kulturmiljö och vattenförvaltning, för att möjliggöra avvägningar mellan intressen i samband med åtgärder och nå syftet med projektet (effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet vid vattendragen). Här ingår även fortsatt utveckling av tvärsektoriella arbetssätt, se mer nedan. Med hänsyn tagen till de olika behov som finns i länen, samt tillgången på tid, valde vi att skippa kraven på en distriktsgemensam metod för delprojekt 3. Samordningen består av gemensamma ansökningar om finansiering, återrapportering/resultatredovisning, kontinuerligt erfarenhetsutbyte, gemensamma aktiviteter som tvärsektoriella workshops, fältseminarier och kompetensutveckling, och för några län även samverkan vad gäller personal och fältinventeringar i länsgemensamma avrinningsområden. I övrigt står det, under vissa förutsättningar, länsstyrelserna ganska fritt att utifrån resultaten av delprojekt 1-2 prioritera vad de vill och behöver satsa på i just sitt län. I början av 2012 fick alla medverkande länsstyrelser i uppdrag att ta fram länsvisa prioriteringar som underlag för bl.a. planering och medelsfördelning inom delprojekt 3. Inte överraskande såg prioriteringslistorna ganska lika ut. Några län har uppdaterat och reviderat sina listor under hand. Att synkronisera inventerings-/fältmetodik bedömdes som alltför tidskrävande. Vi hade dock vid delprojektets start som målsättning att testa de olika metoder för inventering och värdering som använts i NÖVD, Blekinge och Jönköping, som input till delprojekt 3 och ökad harmoniering mellan länen. Detta gjordes i form av fältseminarier under verksamhetsåret 2012, och har fortsatt 2014-2015 genom test av fler läns tillvägasätt inom olika delprojekt. Även andra typer av länsgemensam kompetensutveckling har genomförts inom delprojekt 3. Under 2012-2014 har delprojekt 3 bedrivits parallellt med delprojekt 2 i några län, se ovan ang. delprojekt 2. Omfattningen av delprojekt 3 blev under 2012-2013 mindre än planerat eftersom medel inte beviljades från Havs- och vattenmyndigheten och dessutom skulle användas till återstående kunskapsöversikter. Delprojekt 3 bedrevs under 2012-2013 på ungefär 1/4 av planerad budget. Under 2014-2015 ökade takten i arbetet tack vare att

22 (74) bidrag även erhölls från Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1.12 särskilda åtgärdsprojekt). Detta har inneburit en mycket större verkstad ute i länen. Den ökade satsningen på tillsyn och prövning enligt miljöbalken inom vattenverksamhet och de förslag som den s.k. Vattenverksamhetsutredningen har lämnat 2014 har satt ökad press på att få fram kunskapsunderlag för kulturmiljön vad gäller dammar, vattenkraftverk m.m., vilket nu prioriteras av flera medverkande län. Att fortsätta att förbättra det tvärsektoriella arbetet ingår också som en viktig del i delprojekt 3. Det framgår även av effektmålet för hela delprojekt 3, t.ex. Ytterligare ett effektmål är ett förbättrat tvärsektoriellt arbete generellt, inom planering och genomförande av åtgärder, men även insatser inom information, rådgivning, kontakter med vattenråd och liknande. De flesta dammar och kulturmiljöer vid dammar har inte värderats ur kulturhistorisk synvinkel; kunskapsunderlag måste fram för att kunna göra avvägningar mellan intressen och för att avgöra var särskilda kulturmiljöhänsyn behövs i samband med åtgärder. Foto: Per Lindegård.

23 (74) För varje verksamhetsår har det inom paraplyprojektet formulerats olika produktmål. De handlar om länsstyrelsernas utförande av arbete ute i länen, tillgängliggörande av resultaten, länsgemensamma aktiviteter i form av fältseminarier, tvärsektoriella workshops och kompetensutveckling, utvärdering, arbetsmöten, utåtriktad information, etc. Insatserna varierar beroende på verksamhetsår, se vidare Projektplan 2015-02-25. Utöver detta har medverkande länsstyrelser tagit fram projektplaner för sina länsvisa projekt, som innehåller mer specificerade mål vad gäller effekter och produkter. De länsegna projektplanerna har vanligtvis inlämnats till paraplyprojektet i samband med rekvisitionen av medel för respektive verksamhetsår. Liksom tidigare har olika tvärsektoriella konstellationer formats ute i länen inför upplägg av arbetet, prioritering av kunskapsuppbyggnaden och liknande. För de länsvisa projekten finns som regel en egen projektorganisation, med projektledare, styr- och/eller arbetsgrupper, av olika slag. Sammantaget har de medverkande länen gjort ett mycket bra arbete hittills. Många nya värdefulla underlag har tagits fram. De är av avgörande betydelse för att avvägning mellan intressen och för att bedöma var kulturmiljöhänsyn behöver tas. Delprojekt 3 har hittills präglats av positiva, engagerade och nyfikna medarbetare som bl.a. uppskattat samarbetet och utbytet över länsgränserna och att träffa andra som jobbar med samma frågor. Det handlar om allt från goda exempel på tvärsektoriella arbetssätt, stora principiella frågor kring kulturhistorisk värdering/-bedömning till utbyte i enskilda ärenden, nya perspektiv på sitt eget arbete och länets vattenanknutna kulturmiljöer genom besök i andra län, och så vidare. De olika typer av länsgemensamma aktiviteter i form av seminarier, workshops, utbildningar och vanliga möten som ordnats inom delprojekt 3 bedöms vara mycket värdefulla och lyckosamma. Samverkan med VaKul i VHVD har funnits sedan projektstarten 2010, men succesivt förstärkts. Från och med slutet av 2013 inlemmades också VaKul i SÖVD-projektets styr- och arbetsgrupp, så att de blev gemensamma för de båda projekten. Detta har vidgat det geografiska utbytet mellan länen i södra Sverige ytterligare. I stort sett allt vi ordnar inom paraplyprojekten är nu gemensamma angelägenheter mellan de båda vattendistrikten och berör elva av landets 21 län/länsstyrelser.

24 (74) 3.2 Resultat av delprojekt 3 lyckosamma länsgemensamma aktiviteter 3.1.1 Seminarier Verksamhetsåret 2012 Under 2012 genomförde vi i egen regi/medverkade i tre gemensamma aktiviteter i form av fältseminarier. Aktiviteterna var kopplade till produktmålen om länsgemensamma tester av olika metoder för inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer samt länsstyrelsernas önskemål om kompetensutveckling vad gäller flottningslämningar. De tre genomförda aktiviteterna var följande: Värdering av vattenanknutna kulturmiljövärden den 7-8 maj 2012 i Västerås, som arrangerades av Länsstyrelsen Västmanlands län/norra Östersjöns vattendistrikt (NÖVD) och där projektledningen i SÖVD medverkade i planeringen av seminariets första dag. Samtliga länsstyrelser i Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) var inbjudna och sex av sju län medverkade. Fokus låg på kunskap om och test av den metod som använts i NÖVD för Diskussion och fika vid Strömsholm i Västmanlands län där vi lärde oss mer om NÖVD:s inventeringsoch värderingsmetod. Foto: Coco Dedering.

25 (74) inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer. Seminariet blev lyckat med bra diskussioner, fältövningar och dessutom presentationer av bl.a. Riksantikvarieämbetets pågående projekt Värdering och urval, Kultur Aqua-mteoden och vad som gjorts i SÖVD. Se vidare särskild dokumentation som bilaga i Länsstyrelsen Västmanlands län rapport Vattenanknutna kulturmiljövärden inom Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2010 (Fogelberg 2013). Som en fortsättning på Västerås-seminariet ordnade Länsstyrelsen i Jönköping och SÖVDprojektet, tillsammans med VaKul i VHVD, seminariet Inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer i Eksjö den 4-5 september 2012. Fokus låg på kunskap om och test av KulturAqua-metoden, som tagits fram och används i Jönköpings län. Även Blekinge läns metod för dokumentation av kulturmiljöer vid vattendrag presenterades. Samtliga länsstyrelser inom SÖVD, VHVD och NÖVD var inbjudna och från SÖVD deltog sex av sju länsstyrelser. Seminariet blev mycket uppskattat, med givande diskussioner. På en skala från 5 1 där 5 är högsta poäng fick seminariet ett genomsnittligt betyg om 4,7 av de som svarade. Slutsatsen från utvärderingarna är att det är mer än väl värt att investera tid och resurser i länsgemensamma och praktiska seminarier. Se rapporten Dokumentation Seminarium om inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer Eksjö med omnejd 4-5 september 2012 (Dedering 2012). Oerhört värdefullt att träffas och diskutera frågor om kulturhistorisk värdering samt att titta på exempel i andra län. 2 investerade dagar i seminariet motsvarar många veckors arbete i kunskapsinhämtning. Citat från en av deltagarnas utvärdering av det gemensamma seminariet i Eksjö i september 2012. Slutsatsen från utvärderingarna är att det är mer än väl värt att investera tid och resurser i länsgemensamma och praktiska seminarier. Den 21 november ordnade VaKul, tillsammans med SÖVD, en kompetensutvecklingsdag om flottningslämningar, Fältseminarium om flottningslämningar och prioritering och planering av återställningsåtgärder i Alvesta, då sex länsstyrelser delade med sig av sina kunskaper på området. Bl.a. redovisade Länsstyrelsen i Kronobergs län sitt arbete med inventering av flottningslämningar inom delprojekt 3. Dagen blev mycket givande. Många bäckar små ger en stor å lyder talesättet. När alla län hade redovisat det lilla de ändå visste från sitt län hade vi tillsammans en större referensbank vad gäller flottningshistoria, olika typer av

26 (74) flottningslämningar i södra Sverige och även exempel på hur man kan ta hänsyn till kulturmiljön vid biologisk återställning. Se rapporten Dokumentation Seminarium om flottningslämningar Alvesta 21 november 2012 (Dedering, Magnusson, Claesson, Rodin 2013). De gemensamma aktiviteterna under 2012 blev mycket uppskattade. Det kunde konstateras att vi lär oss mycket av varandra. Vi har tvingats skärskåda grunderna för kulturhistorisk värdering och hur vi ska hitta effektiva, ändamålsenliga metoder för kunskapsuppbyggnad. Diskussionerna i fält bidrar till en ökad kalibrering i bedömningarna. Alla medverkande har blivit inspirerade och uppger att man tar med sig mycket hem som man kan använda. Genom att besöka andra län får man perspektiv på sitt eget på flera sätt: typen av vattenanknutna kulturmiljöer, hur man kan arbeta tvärsektoriellt etc. Fältseminariet i Eksjö KulturAqua utmanar oss att skärskåda grunder för kulturhistorisk värdering. Foto: Coco Dedering.

27 (74) Verksamhetsåret 2013 Mot bakgrund av sänkta anslag för projektledning under verksamhetsåret 2013 fanns inte möjlighet att ordna gemensamma aktiviteter av samma slag som föregående år. Ett arbetsmöte inkluderande studiebesök i Laxens hus vid Mörrumsån i Blekinge samt guidning på plats genomfördes dock i september 2013. Det genomfördes enligt önskemål från länen som en kompetensutvecklande insats, då deltagarna fick lära sig mer om äldre fiskemetoder och olika typer av fasta fisken, samt utbyta kunskaper och erfarenheter kring detta. Kunskaper som kommer till användning vid fältinventeringar m.m. Dagen blev uppskattad. Även VaKul inbjöds att medverka till denna aktivitet. Studiebesöket och mötet dokumenterades, se vidare rapporten Dokumentation från studiebesök och arbetsmöte Mörrum Kungsforsen/Laxens hus, Mörrumsån, Blekinge 2013-09-25 inom projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning Södra Östersjöns vattendistrikt. Guiden Anders förevisar håvfiske i Mörrum, Laxens hus, vid studiebesök i september 2013. Foto: Coco Dedering

28 (74) Verksamhetsåret 2014 Under 2014 återupptogs 2012 års uppskattade fältseminarier. Temat var inventering och värdering av kulturmiljöer vid vandringshinder och ägde rum den 15 maj i Kalmar län. För inbjudan och program svarade denna gång Länsstyrelsen i Kalmar och SÖVD-projektet, i samverkan med VaKul. Samtliga elva länsstyrelser inom SÖVD och VHVD samt representanter från andra vattendistrikt var inbjudna. Totalt blev det åtta deltagare, från länsstyrelserna i Blekinge, Skåne och Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Halland och Västra Götaland. Målet med dagen var att träffas, utbyta erfarenheter, synpunkter och kunskaper kring metod för inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer, i första hand kulturmiljöer vid dammar och andra vandringshinder. Detta som input till Kalmar läns nystartade delprojekt om inventering och värdering av dammar och kulturmiljöerna kring dem. Vi besökte i huvudsak två kulturmiljöer, dels Fredriksström vid Ljungbyån utanför Kalmar, dels Idehult vid Halltorpsån längre söderut. Dagen blev lyckad med vackert väder. Länssamverkan och kunskapsutbyte! De åtta stenarna, grunden efter ett påfågelhus vid dammen i Fredriksström, blev sittplatser till de åtta deltagarna på fältseminariet 2014 i Kalmar län.

29 (74) Sex av åtta deltagare medverkade i utvärderingen av dagen. Utvärderingen bekräftar återigen att det finns ett mycket stort värde av att träffas i fält och att diskutera gemensamma frågor kring inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer. Behovet av att utbyta kunskaper, idéer och synpunkter är stort; att bygga och vidhålla nätverk samt testa varandras metoder för- och nackdelar. Lokalerna var intressanta och komplicerade, och bra att diskutera utifrån. Diskussionerna var värdefulla och relevanta. Dagen hade kunnat struktureras och styras upp bättre, genom fler tydliga frågeställningar och redovisningar innan friare diskussioner tog vid. Ett par personer föreslog att ha dylika aktiviteter som tvådagarsseminarier istället. På en skala från 5-1 där 5 är bästa poäng fick dagen ändå ett samlat genomsnittligt betyg om 4,3. Värdet av fältseminarier poängterades starkt, och fler dylika aktiviteter önskades. Se vidare Dokumentation av fältseminarium i Kalmar län 2014 Inventering och värdering av kulturmiljöer vid dammar och andra vandringshinder (Dedering 2014). Det är jätteviktigt och nyttigt att träffas och att vara ute i fält tillsammans, titta på konkreta lämningar och diskutera olika frågeställningar. Jag tycker dagen var suverän med allt från organisation till valda områden, fantastiska miljöer!!! Det är bara att konstatera att vi borde ha fler fysiska träffar. Enda nackdelen var väl tiden- alltför lite tid. Kanske man skulle ha två dagar. Citat från en av deltagarna på fältseminairet den 15 maj 2014 Verksamhetsåret 2015 Mot bakgrund av tidigare utvärderingar och lite mer tid för projektledning beslutades det att under 2015 genomföra två fältseminarier i SÖVD och VHVD, som dock även skulle innehålla tematisk kompetensutveckling m.m., se vidare kap. 3.1.2. Den 18-19 maj 2015 genomfördes Fältseminarium kulturmiljöer vid vattendrag i Östergötlands län. För planeringen svarade Länsstyrelsen Östergötland och projektledningen för SÖVD. Målet var (1) fortsatt kompetensutveckling avseende kulturmiljöer vid vattendrag och (2) erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna vad gäller inventering och värdering av kulturmiljöer vid vattendrag genom test av Östergötlands metod. Målet var även (3) att diskutera bedömningar enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen samt att nå ökad samsyn kring vad som ska bedömas som fornlämning eller inte, i första hand dammar men även lämningstyper som kvarn, småindustriområde, etc.

30 (74) Sammanlagt 16 personer och nio av de elva länsstyrelserna i SÖVD och VHVD deltog i två lyckade och givande dagar. Vi besökte flera kulturmiljöer vid Storån i Uknadalen och dagarna varvades med kompetensutvecklande studiebesök, presentationer inomhus, fältövningar och diskussioner. Nytt för denna gång var att externa guider anlitats för studiebesök och visningar av Brukskultur Åtvidaberg, Forsaströms vattenkvarn och Wiaholms garveri. Utvärderingarna visar att deltagarna blev mycket nöjda, återigen framgår värdet av utbyte länen emellan. Målen med seminariet nåddes men vad gäller 2 kapitlet kulturmiljölagen behövs mer diskussion, och inte minst samråd med Riksantikvarieämbetet. På en skala från 5-1 där 5 är bästa poäng fick fältseminariet ett samlat genomsnittligt betyg om 4,6. Bl.a. lyfter man fram att det var ett bra, innehållsrikt och lagom späckat program, Många mycket givande fältbesök referensmiljöer till den egna faktabanken, fortbildning och värderings-/bedömningsdiskussioner. Bra faciliteter och mat. Dagarna var välorganiserade och besöksmålen hade genomtänkt upplägg som skapade intressanta diskussioner. Miljöerna i sig var otroligt intressanta och jag kommer att bära med mig minnen för livet från de här dagarna! (ett par citat ur utvärderingarna av fältseminariet i Östergötland) Trots regn och rusk var deltagarna på ett strålande humör vid fältseminariet i Östergötland. Här vid vattenkvarnen i Forsaström. Foto: Per Lindegård

31 (74) med intressanta lokaler som stimulerade diskussioner och erfarenhetsutbyte. Det var bra med en blandad grupp deltagare med olika erfarenheter. Det finns definitivt en poäng i att testa varandras metoder, inte minst eftersom man då tvingas läsa och fundera kring andras arbeten (kontra det egna). Andra läns rapporter tenderar annars att bli liggande olästa. Fortsätt på denna inslagna linje! Särskilt uppskattat blev studiebesöket i Wiaholms garveri som verkligen gav en helt ny inblick och förståelse för garveriverksamheten, se foto på garveriet i 3.1.8. Vid fältseminarier av denna typ är det viktigt att lyfta fram såväl mindre som bättre bevarade kulturmiljöer, att ge diskussionerna tid m.m. Fältseminarier som genomförs i projektets regi dokumenteras förhållandevis noga i rapporter. Utvärderingar av fältseminarier har genomförts när SÖVD varit huvudsaklig arrangör. Under hösten 2015 kommer ytterligare ett fältseminarium att arrangeras, i Västra Götaland, med ett liknande upplägg, det vill säga med en mix av metodtest, kompetensutveckling och andra frågor som deltagande länsstyrelser vill diskutera bl.a. hur hänsyn till kulturmiljövärden kan tas i samband med vatten-åtgärder.

32 (74) 3.1.2 Kompetensutveckling och utbildning Flera länsstyrelser håller på eller kommer att inventera och värdera samma typer av kulturmiljöer vilket gör att samverkan kring gemensam kompetensutveckling och utbildningar på området är bra och effektivt både vad gäller ekonomi och kvalitet på efterföljande arbete. Många inom kulturmiljövården, och då inte bara inom just detta projekt, har tidigare inte jobbat specifikt med den typ av kulturmiljöer som nu inventeras. Det stod tidigt klart att det skulle vara önskvärt att synkronisera och samverka om utbildningar/kompetensutveckling i mån av tid och ekonomi. De aktiviteter som hittills hållits har genomförts efter samråd med arbetsgruppen, Vad vill ni ha? Vad behöver ni? Vi har varit noga med att formulera mål med de olika insatser som genomförts, fastställa genomtänkta program och i de flesta fall att följa upp och utvärdera. Dokumentation har skett genom rapporter och att powerpoints, fotografier, inspelningar av Lync-utbildningar m.m. läggs ut på en gemensam lagringsplats, där man kan hämta hem materialet för genomgång vid andra tillfällen. Vi har också t.ex. scannat böcker i ämnet som är svåra att få tag i. Till de utbildningar som genomförts via Lync 2014-2015 har samtliga 21 länsstyrelser inbjudits då online-konceptet inte ger projektet eller länsstyrelser utanför projekten i SÖVD och VHVD några merkostnader. Att detta är ett mycket resurseffektivt sätt att arbeta ska framhållas. Konceptet bör med stor fördel kunna utvecklas och användas mer för länsstyrelsegemensamma insatser inom andra områden. De fältseminarier som hållits kring metoder för inventering och kulturhistorisk värdering 2012, 2014, 2015, jämför ovan, har naturligtvis fungerat kompetensutvecklande på olika sätt men har under 2012 och 2014 inte primärt marknadsförts som sådana, se vidare föregående kapitel och särskilda rapporter. Seminariet 2012 om flottning och flottningslämningar hade kompetensutveckling som delsyfte. Här fungerade de medverkande länsstyrelserna själva som lärare för varandra, genom att dela med sig av sina kunskaper på området. När alla län hade redovisat det lilla de vet från sitt län hade vi tillsammans en större referensbank vad gäller olika typer av flottningslämningar i södra Sverige och även exempel på hur man kan ta hänsyn till kulturmiljön vid biologisk återställning, se föregående kapitel och särskild rapport. Studiebesöket 2013 i Laxens hus vid Mörrumsån hade bl.a. som syfte att förkovra deltagarna i fiskets, framför allt laxfiskets, historia och olika typer av fasta fisken, se föregående kapitel och särskild rapport. Modeller över olika fiskemetoder i museet och de fysiska

33 (74) lämningarna i Mörrumsån gav deltagarna mer kött på benen. Se föregående kapitel och särskild rapport. Under 2014-2015 har mer regelrätta utbildningar hållits, tack vare att projektet fick ökad styrfart och bättre ekonomi. 17-18 september 2014 hölls en kurs om teknik- och kulturhistoriska perspektiv på elektriska vattenkraftverk via Lync (program som möjliggör möten, presentation m.m. på distans, online). Flera länsstyrelsers kulturmiljöenheter har, håller på eller kommer att inventera och värdera dessa typer av kulturmiljöer och önskade en kompetensutveckling på detta tema. Vattenkraftverken är också högaktuella i och med pågående satsningar på tillsyn/prövning, den nationella strategin för vattenkraft som Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten tog fram 2014 och Vattenverksamhetsutredningens förslag. Utbildningen riktade sig främst till Länsstyrelsernas kulturmiljöenheter; i första hand de som arbetar eller ska arbeta med inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer inom de båda paraplyprojekten i SÖVD och VHVD. Inbjudan var även öppen för länsstyrelser utanför de båda vattendistrikten och för övrig kulturmiljöpersonal, vilket uppskattades. Utbildningen handlade om teknik, teknikhistoria, hur ett vattenkraftverk är uppbyggt, dammar, kulturmiljöer, exempel på metoder för inventering och kulturhistorisk värdering, m.m. Lärare var Bengt Spade från Industriminnesbyrån och Lotta Lamke från Länsstyrelsen Kalmar. Vi har redan genomfört en mindre inventering av småskaliga vattenkraftverk i somras och beskrivningarna är färdiga. Vi kommer dock att ha stor nytta av informationen i vår sammanvägda värdering av våra besökta kraftverksmiljöer. Vi kommer också ha stor nytta av utbildningen när vi inventerar storskalig vattenkraftverk i länet. (citat från utvärderingarna från en av deltagarna på utbildningen) Totalt deltog 28 personer, samtliga län i SÖVD och VHVD var med och utöver dessa även länsstyrelserna i Dalarna och Västerbotten samt en person från KTH, tillika kraftverksägare. Således deltog 13 länsstyrelser i utbildningen. Av inkomna utvärderingar tyckte samtliga att målet med kompetensutvecklingen nåddes: Deltagarna ska få grundläggande, översiktlig kunskap om hur ett vattenkraftverk är uppbyggt/fungerar, teknikhistoria och samhällshistorisk betydelse samt exempel på metoder för inventering och kulturhistorisk värdering samt dess resultat ur såväl ett nationellt som regionalt perspektiv. Vad gäller kursens innehåll och upplägg så var det övervägande positiva uppdömen, och betygen 5 eller 4 (endast en 3:a) på en skala där 5

34 (74) bästa 1 lägsta. Samma sak gäller i vilken utsträckning de som ska inventera har nytta av utbildningen, 5 eller 4, mycket stor nytta eller stor nytta. De allra flesta ansåg att det fungerande bra att ha utbildningen via Lync. Inbjudan och kursinnehåll, samt dokumentation kompetensutveckling elektriska vattenkraftverk 2014. Inför 2015 bestämdes att tema för kompetensutbildningsinsatser skulle vara äldre hantverksmässiga vattendragsanknutna småindustrier - vad kännetecknar process, bebyggelse och anläggningar, och eventuella lämningar? Först ut blev kompetensutvecklingen om dammar, samt vadmalsstampar och andra stampar, som hölls den 15 april 2015 via Lync med industriarvsantikvarie Ida Dicksson. Inbjudan gick återigen till alla 21 länsstyrelser, och var även öppen för personal inom vatten-, natur- och miljövård (inte bara kulturmiljö). Målet var bl.a. att deltagarna ska få grundläggande kunskap om dammars olika funktioner, konstruktioner, beståndsdelar och tips inför datering och kulturhistorisk värdering samt lite kunskap om bedömning av dammarnas skick. Deltagarna ska få grundläggande kunskap om vilka olika stampar som funnits och vad som kännetecknar stampar (i synnerhet vadmalsstampar) vad gäller process, bebyggelse och anläggningar, och eventuella lämningar. Totalt 27 personer (25 kulturmiljö, 2 från vatten) från Det var en genomtänkt och tydlig presentation. Det är precis den här typen av utbildningar vi behöver för att kunna inventera och värdera. (citat från utvärderingarna utbildningen om dammar och stampar)

35 (74) 13 olika länsstyrelser och tre olika vattendistrikt deltog i utbildningen. Samtliga 11 länsstyrelser i projekten i SÖVD och VHVD deltog. Därutöver var Västmanland och Uppsala representerade. Av de 15 deltagare som svarat på utvärderingen fick utbildningen ett genomsnittligt betyg om 4,6 vad gäller innehåll och upplägg. Målet nåddes, endast ett par deltagare var tveksamma. Inbjudan och kursinnehåll, samt dokumentation kompetensutveckling dammar och stampar våren 2015. Inom 2015s tema äldre hantverksmässiga vattendragsanknutna småindustrier ordnades även ett studiebesök i ett välbevarat garveri, i samband med fältseminariet i Östergötland. Det blev också ett mycket uppskattat utbildningstillfälle, vilket bl.a. framgår av utvärderingarna av fältseminariet. Hösten 2015 blir det en lync-utbildning om vattenkvarnar och vattensågar, och studiebesök i träsliperi, kvarn- och benstamp i samband med fältseminariet i Västra Götaland vilka kopplar till årets tema. Det är som sagt mycket resurseffektivt att ordna den här typen av aktiviteter, för många län tillsammans. Liksom fältseminarierna har den riktade tematiska kompetensutvecklingen varit mycket uppskattad och till god hjälp inför fältarbetet. Det är dock tydligt, och naturligt, att de enstaka projektmedarbetare som har mycket lång erfarenhet av dylika miljöer inte fått ut lika mycket som de med lite mindre erfarenhet på området. Icke att förglömma! Slutligen ska nämnas att projektet som sådant, och alla delprojekt som genomförs ute i länen innehåller i sig är kompetensutvecklande på olika sätt, både för de som arbetar i projektet och för de egna länsstyrelserna. Medarbetare ute på länen lär sig successivt mer

36 (74) om vattenanknutnas kulturmiljöer, i takt med att nya kunskapsunderlag tas fram, och får fler och fler referenser till nytta i den kulturhistoriska värderingen och vad gäller hur hänsyn kan tas till kulturvärden vid restaurering m.m. Som framgår av kapitel 2 innebar även såväl förstudie som arbetet med kunskapsöversikter nya insikter, kunskaper m.m. för såväl enskilda medarbetare som länsstyrelserna. Bevarad liten benstamp i Kalmar län, som drevs med vattenkraft. Det är mycket ovanligt förekommande med bevarade stampar, vanligtvis påträffas bara lämningar. Bevarade benstampar är en de hotade/sällsynta limniska miljöer inom SÖVD som listades i samband med projektets förstudie. Foto: Per Lindegård.

37 (74) 3.1.3 Tvärsektoriella workshops för bättre samverkan Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD är ett tvärsektoriellt projekt och det tvärsektoriella löper på olika sätt som en röd tråd i såväl paraplyprojektet som ute i länen. Redan 2012 uppdagades behov av och önskemål om att genomföra en större och tvärsektoriell konferens om tvärsektoriella syn- och arbetssätt vad gäller åtgärder vid sjöar och vattendrag. Även om den tvärsektoriella samverkan utvecklats positivt på flera länsstyrelser tack vare projektet, så kvarstår ett ganska stort utvecklingsbehov. Det har också tack vare paraplyprojektet blivit uppenbart hur OLIKA man jobbar med frågorna i OLIKA län. Tack vare projektets ökade styrfart och ekonomi 2014 kunde en stor workshop kring ämnet äntligen hållas, den 20 november 2014 i Alvesta i SÖVD:s och VHVD:s regi. Den tvärsektoriella workshopen, fick namnet Bättre samverkan! En workshop om tvärsektoriella syn-/arbetsätt vid åtgärder i och vid vattendrag, blev mycket lyckad. Bakgrunden formulerades ungefär så här: för att nå projektets övergripande syfte och mål (att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet i våra vattendrag m.m.) behövs inte bara likvärdiga kunskapsunderlag utan även utvecklade tvärsektoriella arbetssätt, som inkluderar kulturmiljön. Genom att träffas fysiskt över läns- och sektorsgränser kan länsstyrelserna utbyta handfasta erfarenheter och praktiska, goda exempel, allt i sann miljömåls- och vattendirektivsanda. Tydliga mål med dagen formulerades på ett tidigt stadium och kommunicerades med länsstyrelserna: 1. Redovisa och diskutera problem och möjligheter kring samverkan och åtgärder i och vid vattendrag. Fokus läggs på goda exempel på arbetsätt, där kulturmiljö inkluderas. 2. Varje länsstyrelse ska vid workshopens slut ha kommit överens om tre åtgärder som de kan implementera på sin länsstyrelse för att få en bättre samverkan och jobba mer tvärsektoriellt (inkluderande kulturmiljöperspektiven). Målgruppen var handläggare och chefer på länsstyrelserna inom kulturmiljövård, vattenförvaltning, prövning och tillsyn vattenverksamhet, natur-, fiske- och biotopvård. För att målet med workshopen skulle kunna nås, betonades att samtliga berörda sakområden på respektive länsstyrelse behövde delta i workshopen. Även HaV och RAÄ samt distriktsvattenmyndigheterna inbjöds. Representationen från HaV och RAÄ utgjordes av de två föredragshållarna, Anders Skarstedt respektive Anders Hedlund. Nio av de elva länsstyrelserna var med på workshopen, totalt 45 deltagare. Flera länsstyrelser hade personal från alla sakområden, medan ett par län bara hade

38 (74) kulturmiljörepresentanter. Hela styrgruppen för paraplyprojekten i SÖVD och VHVD var med, vilket var positivt. Länsrådet Ingrid Lovén höll inledningsanförande och vattenvårdsdirektörerna Irene Bohman och Hanna Tornevall (t.f.) var moderatorer. Dagen bestod av föredrag där länsstyrelserna redogjorde för goda exempel på tvärsektoriella arbetssätt. Bland annat berättade länsstyrelsen i Jönköping om sin samverkansrutin och gemensamma vattendragsvandringar, och länsstyrelsen i Kalmar om Smultronställemetoden/ Vattenrådsdialogmetoden. HaV och RAÄ pratade om kulturmiljö och tillsyn/prövning vattenkraft/-verksamhet och miljöbalken; deras medverkan och samstämmighet kring frågorna var mycket uppskattad av åhörarna. Båda betonade att kulturmiljöaspekterna ska vägas in i miljöbalken, att avvägningar mellan intressen ska göras. Men allra bäst verkar gruppdiskussionerna ha varit. Först mixades länen med varandra för erfarenhetsutbyte kring tvärsektoriellt arbete och reflektioner utifrån dagens föredrag. Sedan samlades man länsvis, det egna länet, för att bestämma tre åtgärder att ta med hem och realisera för att få en bättre samverkan och tvärsektoriella syn- och arbetssätt. Därefter redovisning och en avslutande diskussion och utvärdering. Länsstyrelserna var mycket resultatinriktade och kom fram till många bra åtgärder. Flera län ska ta fram samverkansrutiner liknande den i Jönköping, gemensamma fältdagar ska genomföras, arbetsgrupper ska skapas och de olika sakområdena ska utbilda varandra; för att nämna några exempel. Både under workshopen, av utvärderingarna och efteråt, har många uttryckt stor Behövligt. Behov av liknande workshop finns för ÅRLIG sammankomst. Konkret, nu gör vi samverkan. Mycket bra med konkreta målet att ta fram tre åtgärder per lst. Bra exempel, bra flow, positiva deltagare, målstyrt, positivt överraskad av HaV och RAÄ, utbyte mellan län värdefullt (ett par citat från utvärderingen av workshopen i Alvesta 2014) uppskattning. Av 31 inkomna utvärderingar tyckte 25 att det praktiska arrangemanget fungerade Mycket bra, resterande sex Bra. Vad gäller workshopens innehåll gav 15 deltagare betyget Mycket bra, 16 Bra. 26 svarade att de två målen med dagen nåddes, en nja och fem st. vet ej. Inte minst grupparbetena uppskattades, både att utbyta erfarenheter med andra län och att själva i det egna länet få tid att diskutera hur man kan jobba vidare.

39 (74) De länsstyrelser som inte kunde vara med den 20 november eller inte var tillräckligt väl representerade för att genomföra uppgiften fick detta som hemuppgift. Detta innebär att tio av elva länsstyrelser nu fastställt åtgärder i syfte att utveckla det tvärsektoriella arbetet vid vattendragen! Vilka åtgärder som respektive länsstyrelse beslutade gå vidare med framgår av konferensdokumentationen. Inbjudan och program till de tvärsektoriella workshoparna i Alvesta 2014 och 2015, samt dokumentation av workshopen Bättre samverkan 2014. Det beslutades på önskemål från deltagarna att workshopen ska följas upp med en ytterligare workshop hösten 2015, då alla får redovisa hur man lyckats med åtgärderna. Denna har fått namnet Bättre samverkan 2.0. En uppföljande workshop om tvärsektoriella syn-/arbetssätt vid åtgärder i vattendrag och kommer att äga rum den 17 november 2015 i Alvesta. Workshopen i Alvesta 2014 har gett ytterligare ringar på vattnet: Länsstyrelsen i Västmanland och Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har under våren 2015 börjat planera en tvärsektoriell workshop, med inspiration av och liknande upplägg av den som vi genomfört i SÖVD och VHVD. Denna kommer enligt planeringen att omfatta de tre nordligare vattendistrikten i landet.

40 (74) 3.2 Resultat av delprojekt 3 nya kunskapsunderlag Under verksamhetsåren 2012-2013 var det problematiskt att projektbudgeten per län blev så pass mycket mindre än förväntat. Det försvårade planering och genomförande. Några län ansåg att den egna projektadministrationen (anställa personal m.m.) blev för tidskrävande i relation till de få månader som pengarna räckte till. Trots detta blev det ett bra utbyte av de investerade medlen under de första två åren: mycket ny och värdefull kunskap tillfördes. I och med bidraget från Havs- och vattenmyndigheten 2014-2015 har farten ökat i de flesta län. Personal har kunnat anställas, eller vara kvar. Nya medarbetare har tillkommit. Hur eller hur blir det lite ryckigt i projektverksamhet som löper över flera år, med oklar och varierande budget. När nya medarbetare tillkommer innebär det också en viss lära upp-fas, t.ex. kring metoden som ska användas. Många har inte jobbat med dessa specifika kulturmiljöer. Detta är ett skäl till att gemensamma fältseminarier och kompetensutveckling är värdefullt inför inventeringar. De länsgemensamma aktiviteterna har haft betydelse i flera län, vad gäller hur man lagt upp projekt, fokus för beskrivningar och värdering m.m. En viktig förutsättning för att klassa eller gradera kulturmiljöer i olika bevarandevärda skalor, är ett tillräckligt stort referensmaterial. Är just den här bron/kvarnmiljön/dammen/flottningslämningen särskilt bevarandevärd? För att svara på sådana frågor behöver man ofta jämföra med vad som finns i övrigt i länet. Den typ av vattendragsvisa, länsvisa och tematiska inventeringar som görs inom projektet har stor betydelse för att fastställa vad som är extra viktigt att värna om, och vad som är mindre viktigt. Länen har också ofta lagt ner stor möda på att försöka identifiera värdebärande delar i de inventerade miljöerna, vilket möjliggör beslut om var och hur hänsyn till kulturhistoriska intressen behöver tas. De hittills framtagna underlagen inom delprojekt 3 fungerar väl i relation till projektets övergripande syfte och mål, och för att kunna göra avvägningar mellan natur- och kulturmiljöhänsyn. Fortfarande återstår dock mycket arbete för att ta fram de riktade och anpassade kulturmiljöunderlag som behövs för att svara upp till vatten- och naturvårdens underlag och det intensifierade åtgärdsarbetet vid vattendragen, se vidare kap. 5 samt 3.1.10. De kunskapsunderlag som tas fram har förstås fler användningsområden utöver att underlätta avvägningar mellan vatten-/biotopvård och kulturmiljö, t.ex. vid fysisk planering, prioriteringar inom skydd, information och bidrag till vård, uppdatering av regionala och kommunala kulturmiljöprogram, underlag för satsningar inom turism, information till fastighetsägare listan kan göras lång. Nedan presenteras insatser som gjorts i respektive län inom delprojekt 3 vad gäller nya kunskaps- och planeringsunderlag.

41 (74) 3.1.4 Vattenkraftverk och INVÄVA i Kalmar län Elektriska vattenkraftverk Under verksamhetsåren 2012-2013 satsade Kalmar län på kunskapsunderlag om elektriska vattenkraftverk. Länsstyrelsen har gjort en byråmässig kartläggning av 228 st. elektriska vattenkraftverk som har funnits/finns, och genomfört en kulturhistorisk dokumentation och värdering av ett fyrtiotal elektriska vattenkraftverk och deras kulturmiljöer. Dessa fyrtio har besökts i fält, beskrivits och värderats på en skala från 1 (Mycket högt kulturhistoriskt värde), 2 (Högt kulturhistoriskt värde) och 3 (Begränsat kulturhistoriskt värde). Stor vikt har tillskrivits kraftverkens miljömässiga kontext. Slutprodukterna är ett GIS-skikt med länkar till pdf-dokument för kraftverksmiljöer som fältinventerats och värderats, och en rapport om metod, resultat och vilka slutsatser som kan dras av projektet och kunskapsuppbyggnaden. Länsstyrelsen har även tagit fram ett informationsblad om projektet och elektriska vattenkraftverk i Kalmar län, som fått god spridning. Rapport, kraftverksbeskrivningar, GISskikt och informationsblad finns tillgängliga på länsstyrelsens hemsida. Den framtagna metoden kan användas av fler län. Vänster: Karlshammars kraftstation en av åtta kraftverksmiljöer som bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde i Kalmar län och där anpassning till kulturmiljön behövs vid byggande av fiskvägar och liknande. Foto: Lotta Lamke. Höger: Framsida rapport. INVÄVA Verksamhetsåret 2014 startade delprojektet INVÄVA, Inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer vid dammar och vandringshinder, i Kalmar län. Med utgångspunkt i bl.a. biotopkarteringen och dammregistret fältinventeras, värderas och beskrivs de kulturmiljöer som ligger i anslutning till dammarna. Insamlade fakta knyts till ett GIS-skikt. Värderingen av miljöerna görs i en tregradig skala från 1-3 där 1 = Mycket

42 (74) värdefull. För värdefulla eller mycket värdefulla miljöer/dammar upprättas s.k. miljöbeskrivningar i pdf-format, rikt illustrerade med foton, vilka knyts till GIS-skiktet. 43 miljöer i Hagbyån, Halltorpsån och Bruatorpsån inventerades 2014, varav 26 fått miljöbeskrivningar. Under 2015 utförs INVÄVA-inventeringar i Ljungbyån och i Emån. Merparten av de inventerade miljöerna var tidigare helt okända för kulturmiljövården. Även dammanläggningarna inventeras och värderas enskilt eller i sin kontext, men de kulturhistoriska bedömningarna är tills vidare preliminära eftersom länsstyrelsen saknar tillräckligt referensmaterial. Vattendragen har valts ut i samråd med Vattenenheten som även ingår i projektets styrgrupp. Ovan: utdrag ur en s.k. miljöbeskrivning i INVÄVA. Flottningsprojektet Länsstyrelsen i Kalmar har även deltagit i 6-länssamarbetet om arkivmaterial angående flottningslämningar, se vidare längre fram. En preliminär rapport om kända flottleder i länet samt de arkivhandlingar som påträffats färdigställdes 2014, men fältinventeringar har ej ännu påbörjats. Flottningsprojektet kommer att fortsätta under 2015.

43 (74) 3.1.5 Flottningslämningar i Kronobergs län Länsstyrelsen Kronobergs län genomförde 2012 en selektiv inventering av flottningslämningar, i första hand i vattendrag där biotopvårdsåtgärder och liknande planeras, Inventering av flottningslämningar och kulturhistorisk bedömning av vandringshinder i Kronobergs län 2012. Satsningen sorterade under och finansierades av såväl VaKul i VHVD som SÖVD:s delprojekt 3A. Projektet bygger vidare på den förstudie kring flottningslämningar som genomfördes 2011 inom ramen för VaKul. Ett tjugotal vattendrag har inventerats punktvis. Totalt har 111 platser besökts vilket resulterade i 16 flottningslämningar. Flottningsmiljöerna har dokumenterats och värderats. Slutprodukten är ett GIS-skikt med länkar till pdf-dokument för varje flottningsmiljö, samt en rapport. Det utförda arbetet kan användas och har använts som modell för liknande inventeringar i både Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt. Det gäller även GISskiktens upplägg m.m. Vänster: en av de inventerade flottningslämningarna i Kronobergs län. Höger: framsida slutrapporten 2012 års arbete.

44 (74) 3.1.6 Skåne, Blekinge och Kronobergs län åren 2013-2014 Sedan 2013 samarbetar Skåne, Blekinge och Kronobergs län kring såväl delprojekt samt personal. Under 2013 låg deras projektledning på Länsstyrelsen Kronoberg, under 2014 tog Länsstyrelsen Blekinge över projektledning och personalansvar. Flottning och flottningslämningar 2013 Under 2013 satsade de tre länen på kunskapsunderlag vad gäller flottningen och dess spår och miljöer. Inför inventeringarna anställdes en arkivarie för att sammanställa historiska belägg vad gäller flottning för alla åar i de tre länen. Stora mängder arkivmaterial framkom för vattendragen i länen. Sammanlagt inventerades 18 vattendrag och tre sjöar inom Kronobergs, Blekinge och Skåne län. Inom Kronobergs län inventerades fyra vattendrag, inom Blekinge län fem vattendrag och inom Skåne län Helge å med åtta biflöden, samt tre sjöar. Val av vattendrag gjordes utifrån planerade biotopvårdsåtgärder, skriftliga belägg samt kända kvarn- och såglämningar. Resultaten har tillgängliggjorts i ett länsgemensamt GIS-skikt (totalt 78 flottningslämningar) och i rapporten Flottningslämningar i Blekinge, Kronoberg och Skåne län Inventeringar och metodstudie (2013). Rapporten innehåller även generella riktlinjer inför åtgärdsarbeten och en vägledande metodstudie kring samverkan mellan olika intressen inför biologisk återställning av vattendrag. Här finns även olika typer av flottningslämningar, historik kring flottning och flottleder, arkivmaterial m.m. presenterade. Vänster: Jakob Marktorp dokumenterar en flottränna i Fagerhultsån år 2013, ur rapporten. Höger: framsida slutrapporten av 2013 års arbete i Skåne, Blekinge och Kronoberg.

45 (74) Inventering och värdering av vattenanknutna kulturmiljöer 2014 I Skåne, Blekinge och Kronoberg har kulturhistoriska inventeringar och värderingar genomförts vid vattendragen Vramsån (HARO 88 Skåne), Silletorpsån (HARO 80/81 Blekinge), Mieån (HARO 85 Kronoberg och Blekinge) samt Lillån/Prästebodaån (HARO 88 Kronoberg), vilka har valts ut inför kommande tillståndsprövning av vattenverksamhet. Av detta följer att många dammar, vattenkraftverk och kvarnar blev föremål för inventering 2014. En metod utvecklades för att beskriva och värdera vattenanknutna kulturmiljöer, med värdeklasser och värderingskriterier. Fyra olika värdeklasser har använts, Mycket högt kulturhistoriskt värde, Högt kulturhistoriskt värde, Kulturhistoriskt värde och Visst kulturhistoriskt värde. Resultaten presenteras i rikt illustrerade rapporter, se nedan. I Vramsån har 23 miljöer inventerats, beskrivits och värderats på detta vis, i Silletorpsån 15 dito, och Prästebodaån-Lillån 10 stycken. En särskild rapport behandlar vattenanknutna kulturmiljöer vid Englaholms gods, bl.a. Ohs kvarn och kraftstation. Rapprote Vänster: framsida rapport Vramsån vattenkraftverk och dammbyggnader (Skåne), höger: utdrag ur rapporten som exempel på den generösa fotodokumentationen vilken är ett gott stöd vid handläggning m.m.

46 (74) Tack vare att de tre länen gått samman i ett gemensamt delprojekt med gemensam personal har samma metod och värdeskala använts för de underlag som tagits fram 2014. Detta är en stor fördel. Det finns stora likheter vad gäller såväl presentation, metod och kriterier för värdering mellan dessa tre läns arbete och INVÄVA i Kalmar län. Under 2015 fortsätter de tre länen enligt samma modell och metod i Mörrumsån, Mieån, Rönneån m.fl. vattendrag. Arbetsinsatserna har gett ökad kunskap om vattenanknutna kulturmiljöer i allmänhet och kraftverk, dammar och kvarnar i synnerhet. Vidare är resultatet viktigt som lokalt och nationellt referensmaterial inför kommande tillståndsprövningar, inventeringar och värderingsmetoder av kulturmiljöer. Framsidor på rapporter från Blekinge och Kronobergs län 2015. Rapporterna från Skåne, Blekinge och Kronoberg är tillgängliga via länsstyrelsernas hemsidor.

47 (74) 3.1.7 KulturAqua inventeringar i Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län har under 2012-2015 fortsatt sina Kultur Aqua-inventeringar, i enlighet med den metod för inventering och kulturhistorisk värdering som tagits fram och använts sedan 2004 i Jönköpings län. Inventeringarna 2012-2015 har skett inom ramen för såväl VaKul i VHVD som SÖVD:s delprojekt 3 och länsstyrelsens egna Kultur Aqua-projekt. Vad gäller utförda inventeringar i SÖVD så koncenterades fältarbetet under 2012 till Emåns huvudfåra och biflöden där det finns tjockskalig målarmussla och åtgärder är på gång (Brusaån och Lillån). Under 2013 prioriterades Vätterns av- och tillrinningsområde, särskilt Röttleån där det finns höga såväl biologiska som kulturhistoriska värden vilket ställer höga krav på bl.a. bra kunskapsunderlag. Under 2014 fortsatte inventeringarna i Emåns avrinningsområde där bl.a. Gårdavedaån, Farstorpaån och Skärveteån besöktes. 2015 pågår fältarbete i Silverån m.fl. vattendrag, också i Emåns avrinningsområde. I enlighet med KulturAqua-metoden inventeras hela vattendrag, det vill säga alla typer av kulturmiljöer. Den kulturhistoriska värderingen görs utifrån ett framtaget poängsättningssystem. Resultaten av Länsstyrelsen Jönköpings KulturAqua-inventeringar publiceras i en rapportserie, Minnen vid vatten. Ovan, några exempel på de rapporter som tagits fram.

48 (74) Resultaten tillgängliggörs i en databas särskilt framtagen för KulturAqua och i rapportform i serien Minnen vid vatten. Påträffade lämningar inrapporteras till fornminnesregistret och kvarstående industriminnen registreras i en industriminnesdatabas som Länsstyrelsen i Jönköping har. Utöver KulturAqua-inventeringar har Länsstyrelsen i Jönköping påbörjat tematiska sammanställningar av olika slag, t.ex. flottningslämningar, fasta fisken och tidig och småskalig vattenkraft. De är även med i delprojektet som handlar om att ta fram arkivmaterial inför inventering av flottningslämningar men har då också fokus på fiske- och fångstplatser vid vattendragen, se vidare längre fram. Ormestorps kvarngrund med vattenränna i Röttleån, en av de påträffade lämningarna vid Röttleån. Ur Länsstyrelsen Jönköping rapport Minnen vid vatten Röttleån.

49 (74) 3.1.8 Kulturhistoriska utredningar i vattendrag i Östergötlands län Länsstyrelsen Östergötlands län har 2012-2014 gjort kulturhistoriska utredningar i vattendrag där biotopvårdsåtgärder för att gynna bl.a. tjockskalig målarmussla med flera arter är på gång eller planeras. Inventeringar av fornlämningar, kulturlämningar och samlade kulturmiljöer har på så vis utförts i följande vattendrag: Kapellån, Bulsjöån, Del av Kisaån, Olstorpsbäcken, och del av Storån. Under 2014 inventerades Storån, till vänster det mycket välbevarade Wiaholms garveri vid Storån i Uknadalen.

50 (74) Som underlag för fältarbetet har arkivstudier och studier av historiska kartor genomförts. I arbetet med att utreda historiska belägg för olika vattenverksamheter, vilket bl.a. är en god hjälp vid bedömning om lämningar är fornlämningar eller inte, studeras även husförhörslängder och liknande. Resultaten presenteras i rapportform per inventerat vattendrag, vilket ger en helhetsbild för vattendraget. Här framgår även vilka kulturmiljöer vid vattendragen som varit kända eller uppmärksammade sedan tidigare (inte bara den nya kunskap som inventeringarna gett). Påträffade lämningar registreras i fornminnesregistret. Rapporterna trycks och sprids till en stor mängd aktörer. I maj 2015 finns färdiga rapporter för Kapellån, Bulsjöån, del av Kisaån och Olstorpsbäcken. Länsstyrelsen i Östergötlands län har även deltagit i 6-länssamarbetet om arkivmaterial angående flottningslämningar, se vidare längre fram. Exempel på framsidor rapporterna från Länsstyrelsen i Östergötland. Rapporterna är tillgängliga på länsstyrelsens hemsida.

51 (74) 3.1.9 Broar m.m. på Gotland Länsstyrelsen på Gotland har bl.a. genomfört visst inventeringsarbete i skyddsvärda vattendrag och då haft användning av lokal kunskap som insamlats vid möten med vattenråd och vattendragsvandringar där kulturmiljövården medverkat. De har också uppdaterat ett äldre kunskapsunderlag om stenvalvsbroar och sammanställt kunskap om tvätt och byk i äldre tider. Under 2014 gjordes en test för att hitta ett effektivt sätt att dokumentera och digitalisera vattenanknuten verksamhet i det historiska kartmaterialet. Den under 2014 utprovade metoden kommer att användas under 2015 för att lokalisera vattenkvarnar, vattensågar m.fl. vattenanknutna verksamheter. Genom GIS tillgängliggörs uppgifterna för handläggare inom länsstyrelsen och för externa aktörer som planerar åtgärder av olika slag. Vänster: en av de inventerade broarna, Ocksarve bro, Hemse, foto: Länsstyrelsen Gotland, höger; rapportframsida.

52 (74) 3.1.10 Arkivstudier flottningslämningar m.m. 6-länsamarbete Inför att länsstyrelserna i Kronoberg, Blekinge och Skåne skulle inventera lämningar efter flottning anlitade de en erfaren arkivarie, Göran Svensson. Det visade sig att det i olika arkiv finns en hel del material som är värdefullt både för att beskriva flottningshistoria men också som underlag för de faktiska fältinventeringarna av lämningar efter flottning. Våren 2014 våren 2015 gick därför fem län (Västra Götaland, Örebro, Östergötland, Kalmar och Jönköping) inom SÖVD och VDVD ihop i ett gemensamt arkiv-flottningsprojekt. Arkivarien hade sin administrativa anställning på Länsstyrelsen i Västra Götaland och arbetade mellan 2-3 månader per län våren 2014-2015. Även Blekinge gick med i samarbetet våren 2015. Fokus har för de flesta län legat på just flottning men mycket värdefulla uppgifter om exempelvis fiske och vattenkraftanknuten verksamhet har också hittats i arkiven. Arkivarien har renskrivit de arkivhandlingar som påträffats samt skickat kartmaterial och bilder i de fall sådana påträffats. Generellt sett är de medverkande länen nöjda med materialet. Särskilt värdefullt inför fältinventeringar är när det finns historiska kartor över flottleder, ritningar och planering eller slutbesiktning av flottleder med flottningsanläggningarna angivna. Även personal inom vatten- och fiskevården uppskattar det material som hittats via arkivsökningarna. Exempel på material som hittats via arkivprojektet. Till vänster flottrännans placering i dammen. (Riksarkivet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Distriktsarkiven. Östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, F II:8.)

53 (74) 3.1.11 Användbarhet och betydelse för syfte och mål I samband med återrapporteringen till Havs- och vattenmyndigheten i januari 2015, se kap. 6.4, fick medverkande länsstyrelser svara på frågan: Har de kunskapsunderlag som hittills tagits fram inom projektet bidragit till projektets övergripande syfte och mål? Hur/på vilket sätt? Vad gäller de underlag som hittills tagits fram inom projektet så har de väsentligen bidragit till/uppfyllt projektets övergripande syfte och mål, genom att kunskapsluckor identifierats i förhållande till statusklassningar m.m., att de nya underlagen som tas fram underlättar vid tillståndsprövning vattenverksamhet och att de möjliggör avvägningar mellan intressen och visar var och hur det behövs kulturmiljöhänsyn, etc. Länen ger även exempel på hur onödig tillämpning av försiktighetsprincipen blir lättare att undvika och hur handläggningen effektiviseras tack vare underlagen. Bl.a. ger värdeklassningar snabba och tydliga signaler om var hänsyn behöver tas, och var det är mindre viktigt. Underlagen har utformats och anpassats för att vara tydliga och användarvänliga, bl.a. läggs möda ner på att tydliggöra värdebärande egenskaper, vilket underlättar anpassning av åtgärder. Att insatserna riktats mot vattendrag eller typer av miljöer, där åtgärder behöver göras för att nå vattendirektivet, de biologiska aspekterna av miljömålet Levande sjöar och vattendrag m.m. är också viktigt att framföra i sammanhanget, och ligger i linje med syfte och mål. Eftersom kulturmiljövårdens tidigare, äldre kunskapsunderlag som regel inte uppmärksammat de lämningar och miljöer som nu är föremål för åtgärder inom vattenförvaltning m.m., så innebär det att många vita fläckar nu successivt färgläggs. Att underlagen även används för kulturmiljövårdens prioriteringar inom information,

54 (74) byggnadsvård och skyddsinsatser ska också framhållas. Utöver länsstyrelserna används materialet av kommuner, konsulter, vattenvårdsförbund, vattenråd m.m. det är bra och värdefullt att materialet verkar ha fått så stor spridning. Läs mer i Resultatredovisning och uppföljning Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD 2014 (Dedering 2015). Resultat av delprojekt 3 hittills, bl.a. 4 TVÄRSEKTORIELLA SYN-/ARBETSÄTT Framtagna underlag fungerar väl i förhållande till syfte och mål. De insatser som genomförts bidrar till effektmålen, men fortfarande kvarstår många vattendrag och typmiljöer att Om man ser till projektets övergripande syfte och mål, jämför kap. 1 så saknas direkta inventera och värdera. formuleringar kring utvecklingen av tvärsektoriella syn- och arbetssätt. Indirekt är detta dock De flesta produktmål som formulerats inom paraplyprojektet för respektive verksamhetsår en förutsättning. Utförandet av de olika delprojekten kräver samverkan mellan olika har uppfyllts. sakområden av olika slag. Bättre kunskapsunderlag kan inte ensamt effektivisera och Fortsatt uppskattat utbyte mellan länen, breddade externa nätverk och kontaktytor. kvalitetssäkra LÄNSGEMENSAMMA arbetet, OCH det RESURSEFFEKTIVA måste finnas väl fungerande AKTIVITETER arbetssätt och rutiner också. Tvärsektoriella syn- och arbetssätt har fortsatt utvecklas i länen. Den tvärsektoriella De tvärsektoriella perspektiven är mer direkt uttalade i effektmålen för alla tre delprojekten workshopen Bättre samverkan som ordnades tillsammans med VaKul i Alvesta 2014 blev t.ex. delprojekt 1 Nätverksbyggande och samarbete mellan olika kompetensområden, bl.a. lyckad, uppskattad och målstyrd, och gav en skjuts framåt i arbetet. kulturmiljö- och vattenförvaltning inom och mellan länsstyrelser är ytterligare en effekt som Breddat erfarenhets- och kunskapsutbyte genom distriktsgemensamma fältseminarier där eftersträvades. och för delprojekt 3 Ett förbättrat tvärsektoriellt arbete generellt, inom planering metoder för inventering och värdering testats och diskuterats, dels i egen regi tillsammans och genomförande av åtgärder, men även insatser inom information, rådgivning, kontakter med med VaKul (Eksjö 2012, Kalmar 2014, Östergötland 2015) dels i NÖVD:s regi (Västerås 2012). vattenråd och liknande. Mycket av detta arbete hemfaller åt de enskilda länsstyrelserna att få Riktad kompetensutveckling om flottningslämningar och biotopvårdsrestaurering till stånd. (seminarium 2012), äldre fiskemetoder och fasta fisken (studie- och museibesök 2013), elektriska vattenkraftverk (Lync-utbildning 2014) och dammar, stampar, kvarnar och sågar, Som framgår av kap. 2, 3.1.3 och nästa kapitel har projektet verkligen bidragit till ett ökat (Lync-utbildning 2015) och garverier (studiebesök 2015). SÖVD tillsammans med VHVD. samarbete, fler kontakter, ökat kunskapsutbyte m.m. I resultatredovisningen till Havs- och LÄNSVISA PROJEKT (ej fullständig lista) vattenmyndigeten och Riksantikvarieämbetet 2015 finns mer utförlig information från Länsstyrelsen Kronoberg har genomfört projektet Inventering av flottningslämningar och medverkande kulturhistorisk län, med bedömning många av goda, vandringshinder konkreta exempel i Kronobergs vad gäller län 2012. utveckling av det tvärsektoriella Länsstyrelserna arbetet. i Kronoberg, Det är naturligtvis Skåne och mycket Blekinge glädjande har inventerat och och positivt. värderat flottningslämningar 2013 och vattenanknutna kulturmiljöer som dammar, kvarnar och Samtidigt är det tydligt att samverkan med kulturmiljövården i den vanliga, ordinarie kraftverk i fem vattendrag 2014. länsstyrelse-verksamheten ibland ändå tappas bort vad gäller åtgärdsarbetet vid vattendrag, Länsstyrelsen Kalmar län har genomför projektet Kulturhistorisk dokumentation av elektriska ärendehantering och liknande. Detta har under projekttidens gång framstått som mer och vattenkraftverk och påbörjat projekten INVÄVA resp. Flottning och flottningslämningar. mer tydligt Länsstyrelsen och angeläget Östergötland att jobba har inventerat vidare med, vattenanknutna även från paraplyprojektets kulturmiljöer i fem horisont. vattendrag Som framgår vilket av 3.1.3. resulterat var i därför fem kulturhistoriska den tvärsektoriella utredningar, workshopen registrering av stor av fornlämningar betydelse, och i FMIS det m.m. återstår Länsstyrelsen att ske hur Jönköpings arbetsformer län har och genomfört rutiner kan Kultur förbättras Aqua-inventeringar, ute på länen. i bl.a. Att Emån i positiv och anda i fortsätta vattendragen hålla i den kring här Vättern tråden och är påbörjat oerhört tematiska viktigt. sammanställningar. Länsstyrelsen på Gotland har uppdaterat kunskapsunderlag om broar, digitaliserat vattenanknuten verksamhet utifrån historiskt katermaterial m.m.

55 (74) 5 RESULTAT - LÄGET VIS A VIS SYFTE/MÅL Nedanstående är ett utdrag ur Sammanfattning och slutsatser i rapporten Resultatredovisning och uppföljning Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD 2014 till Havs och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet 2015-01-30. Som underlag för den redovisningen besvarade medverkande länsstyrelser ett antal frågor kopplade till bl.a. projektets syften, mål och effektmål. 5.1 Delprojekt 3:s effektmål var vi står idag Effektmålet 1 Länsstyrelserna ska ha mer detaljerade kunskaps-/planeringsunderlag för kulturmiljö och vattenförvaltning. Det innebär även bättre kunskap om kulturhistorisk värdering av vattenanknutna kulturmiljöer. : De olika länen har kommit olika långt. Av svaren framgår att kunskapen om kulturhistorisk värdering av vattenanknutna förbättrats tack vare genomförda insatser, och att länsstyrelserna i varierande omfattning (för de vattendrag eller typmiljöer som har inventerats) har fått bra och mer detaljerade underlag, allt helt i linje med effektmålet. För att uppnå effektmålen med delprojekt 3 krävs dock att arbetet fortlöper, bl.a. för att få länstäckande referensmaterial där det behövs och för att täppa igen de värsta kunskapsluckorna. Länen uttrycker detta på olika sätt, att man behöver ytterligare 6-7 årsarbetskrafter, att 60 % återstår att inventera, att kunskap om en viss kategori kulturmiljöer som berörs av vattenvårdens åtgärder fortfarande är obefintlig eller att projektet behöver fortsätta minst ett par år för att nå målet. Det är bra att länsstyrelserna på detta vis försökt konkretisera återstående arbete. Det ger också tyngd åt det faktum att paraplyprojektet verkligen ska genomföras till (minst) 2016 enligt plan. Det visar även att finansiering kommer att behövas även efter 2016. Samtidigt är det svårt att räkna på behoven, då nya anspråk tillkommer genom att nya underlag och uppdrag tillkommer inom vatten- och naturvård. Redan sedan tidigare ligger arbetet med kulturmiljöunderlag långt efter vatten- och natursidans dito. I flera län har tillsynen och prövningen inom vattenverksamhet intensifierats under det senaste året, eller kommer att prioriteras. Det handlar då om flera hundra (?) objekt per län där kulturmiljöunderlag ofta saknas helt och behöver tas fram för att länsstyrelserna ska kunna göra avvägningar mellan intressen inför och i miljöbalksprövningar. Vad gäller effektmål 2 Ett förbättrat tvärsektoriellt arbete generellt, inom planering och genomförande av åtgärder, men även insatser inom information, rådgivning, kontakter med vattenråd och liknande. : Länsstyrelserna är generellt mycket positiva, vilket är glädjande. Det tvärsektoriella arbetet har förbättrats, i enlighet med effektmålet. Bra dialog mellan parter, att gemensamma planeringsmöten hålls, att man bjuder in varandra och att samråd

56 (74) sker, är exempel. Att projekten pågått under en längre tid, gör även att frågorna rörande kulturmiljövärden längs med vattendragen lyfts fram på ett naturligt och återkommande vis. Uttalat eller mellan raderna, här eller på andra ställen i länsstyrelsernas redovisningar, framgår dock att ytterligare insatser behövs och förhoppningar knyts bl.a. till överenskommelserna på workshopen i Alvesta 2014. Bland annat behövs rutiner för samverkan, och större gehör för att beaktande även av kulturmiljöintressena. (Att det tvärsektoriella arbetet behöver förbättras och blir mer likvärdigt länsstyrelser emellan var för övrigt en orsak till att workshopen i Alvesta ordnades, PL:s anm.) Det är också roligt att konstatera att flera län redovisar insatser rörande kontakter med vattenråd och liknande, t.ex. inom arbetet med kunskapsöversikter, vattendragsvandringar, föredrag och liknande; även här har projektet haft betydelse. Vad gäller projektledningens insatser inom paraplyprojektet vad avser informationsinsatser i tvärsektoriella sammanhang, så har de också bidragit till effektmålet. 5.2 Uppföljning av övergripande syfte och mål På frågan Hur långt anser Ni att Er länsstyrelse har nått vad gäller att uppnå det övergripande syftet och målet? (jämför kap 1, PL:s anm.)svarar tre län på god väg, och andra har långt kvar, en bra bit och halvvägs, för att komma helt i hamn. Svaren relaterar nästan uteslutande till att mycket arbete kvarstår för att ta fram de riktade och anpassade kunskapsunderlag som behövs för att nå syfte och mål. Som framgår av svaren om delprojekts 3 effektmål, så uttrycker länen det återstående arbetet på olika sätt; att man behöver ytterligare 6-7 årsarbetskrafter, att 60 % återstår att inventera, att kunskap om en viss kategori kulturmiljöer som berörs av vattenvårdens åtgärder fortfarande är obefintlig eller att projektet behöver fortsätta minst ett par år för att nå målet. Reflektioner som kan göras utifrån ovanstående är att om man jämför med situationen när projektet började, 2010, så har flera länsstyrelser tagit ett rejält kliv framåt. Förutsättningarna skiljer sig mellan län, bl.a. beroende på i vilken utsträckning man tidigare haft en aktiv verksamhet kring de frågor projektet relaterar till, eller inte. 2014 var ett mycket aktivt år, med mycket verkstad. Det är betydelsefullt att hålla i detta, så att projektet inte förlorar fart och för att ge alla län en god grund för fortsatt arbete kring frågorna även efter paraplyprojektets slut. Det är bra att länsstyrelserna försökt konkretisera återstående arbete. Det ger också tyngd åt det faktum att paraplyprojektet verkligen ska genomföras till (minst) 2016 enligt plan, och finansiering kommer att behövas även efter 2016. Som nämnts ovan är det samtidigt svårt att räkna på behoven, då nya anspråk tillkommer genom att nya underlag och uppdrag tillkommer inom vatten- och naturvård. Vad gäller de underlag som hittills tagits fram (jämför frågan Har de kunskapsunderlag som hittills tagits fram inom projektet bidragit till projektets övergripande syfte och mål? Hur/på

57 (74) vilket sätt? ) så har de väsentligen bidragit till/uppfyllt syfte och mål, genom att kunskapsluckor identifierats i förhållande till statusklassningar m.m., att underlagen underlättar vid tillståndsprövning vattenverksamhet, att de möjliggör avvägningar mellan intressen och var/hur det behövs kulturmiljöhänsyn, etc. Länen ger även exempel på hur onödig tillämpning av försiktighetsprincipen blir lättare att undvika och hur handläggningen effektiviseras tack vare underlagen. Bl.a. ger värdeklassningar snabba och tydliga signaler om var hänsyn behöver tas, och var mindre viktigt. Länen anger även att underlagen utformats och anpassats för att vara tydliga och användarvänliga, bl.a. läggs möda ner på att tydliggöra värdebärande egenskaper, vilket underlättar anpassning av åtgärder. Att insatserna riktats mot vattendrag eller typer av miljöer, där åtgärder behöver göras för att nå vattendirektivet och de biologiska aspekterna av miljömålet är också viktigt att framföra i sammanhanget, och i linje med syfte och mål. Eftersom kulturmiljövårdens tidigare, äldre kunskapsunderlag som regel inte uppmärksammat de lämningar och miljöer som nu är föremål för åtgärder inom vattenförvaltningen, så innebär det att många vita fläckar nu successivt färgläggs. Att underlagen även används för kulturmiljös prioriteringar inom exempelvis byggnadsvård och skyddsinsatser ska också framhållas. Utöver länsstyrelserna används materialet av kommuner, konsulter, vattenråd m.fl. Det är bra och värdefullt att materialet verkar ha fått så stor spridning. Om/hur projektet i övrigt bidragit till bidragit till det övergripande syftet/målet exempelvis genom utvecklade kontakter mellan sakområden och mellan län m.m. så framhålls de väsentligt utökade kontakterna mellan olika berörda sakområden, och det förbättrade tvärsektoriella arbetet som projektet och därtill hörande verksamheter genererat, som A och O i förhållande till syfte och mål. Genom projektverksamheten har olika sakområden träffats mer och lärt sig om varandras sakområden, underlag och perspektiv. Även samarbetet mellan länen är mycket betydelsefullt och bidrar till att de nås. De länsöverskridande kontakterna och nätverken som bildats utgör ett värdefullt stöd, bidrar med inspiration, till att synkronisera arbetet mer och är kostnadseffektivt hur olika aspekter, t.ex. avseende personal. Man får även perspektiv på det egna länet, undviker att uppfinna nya hjul och möjlighet till tvärsektoriell kompetensutveckling som annars kan anses för smal eller specialiserad. Såväl paraply- som länsprojekten bygger även andra nätverk och ger kontakter som involverar många andra aktörer (fastighetsägare, hembygdsföreningar, vattenråd, specialister m.m.) och myndigheter som RAÄ och HaV dessa är också betydelsefulla i relation till projektets övergripande syfte och mål. Vad gäller RAÄ och HaV så har de en viktig roll i länsstyrelsernas arbete med vattendragen, och dialogen som hölls i Alvesta 2014 (workshopen) var efterlängtad. På frågan hur arbetet med harmonisera avvägningar mellan natur- och kulturmiljöhänsyn går, och vilka framgångsfaktorer och problem som finns m.m. så har länen utöver vad som

58 (74) framgår ovan generellt (d.v.s. tillgång till likvärdiga kunskapsunderlag och fungerande tvärsektoriella arbetssätt, vilka är grundläggande förutsättningar för avvägningar mellan intressen), pekat på betydelsen av att stärka positiva relationer trots att man är oense, tidiga samråd och samråd i fält, vattendragsvandringar, att vara lösningsorienterad, uppmuntran från chefer, samverkansavtal och rutinbeskrivningar m.m. Exempel på problem som tas upp (utöver att kunskapsunderlag saknas) är att kulturmiljö inte informeras inför åtgärder eller för sent, och att handläggarsidan är underfinansierad. En stor utmaning som seglat upp under det senaste året är kostsamma tillståndsprövningar inom vattenverksamhet som riskerar kulturmiljöer och hur både kultur- och naturintressena här ska kunna tillgodoses i dessa, m.m. 5.3 Annat smått och gott Vad gäller länens svar på de uppföljningsfrågor som ställdes redan 2012, så kan konstateras att det tvärsektoriella arbetet har utvecklats, vilket ju även framgår av ovan. Fem av sju län anser att projektet väsentligt har bidragit till nätverksbyggande och samarbete mellan olika kompetensområden såväl inom som mellan länsstyrelser. Det är ett gott betyg! Samarbetet kring både små och stora frågor, värdering, avvägningar, kompetensutveckling m.m. verkar uppskattas mycket. Personalen har fått nya insikter och kunskaper genom projektet inom bl.a. följande områden: beröringspunkterna mellan kulturmiljö-vattenförvaltningbiotopvård-tillsyn/prövning vattenverksamhet; vattenanknutna kulturmiljöer; avrinningsområden; vattendrag och olika kategorier av kulturmiljöer där nya kunskapsunderlag tagits fram; avvägningar mellan intressen i samband med åtgärder, länsgemensamma aktiviteter i form av seminarier, studiebesök, kompetensutveckling och workshops. Exempel på frågor att diskutera och utveckla i projektet är hur verksamheten även kan utvecklas ur exempelvis barn- och jämställdshetsperspektiven, vilka också är prioriterade tvärgående frågor som ska genomsyra länsstyrelsens arbete och verksamhet. Ett annat förslag är att ha gemensamma mallar även för rapporterna inom delprojekt 3. De gemensamma aktiviteterna, nätverket och samverkan mellan länsstyrelserna är uppskattat och resurseffektivt på olika sätt, vilket även framgår av tidigare. Flera nämner samverkan vad gäller remisser, vilket bl.a. gör det lättare för den enskilda länsstyrelsen att hitta bra svar/balans i svaren. Samverkan kring ekonomi och ansökningar om medel är värdefullt, detsamma gäller samfinansieringsmodellen vilket är avgörande då det är gemensamma problem som behöver lösas. Oklara förutsättningar från år till år försvårar dock långsiktig planering. Det är bra med en aktiv projektledning som övervakat de stora frågorna, det ger arbetsro i det egna länet, m.m.

59 (74) 6 FLER RESULTAT, MER UTVÄRDERING 6.1 Engagerade projektmedarbetare och uppskattad samverkan Projektet har haft en väl fungerande och engagerad styrgrupp, referensgrupp och arbetsgrupp. Styrgruppen har en tvärsektoriell sammansättning, se nedan, där medlemmarna inte primärt representerar sitt län utan sitt sakområde. Den tvärsektoriella konstellationen bedöms som viktig och lyckosam. Sedan slutet av 2013 är arbetsgrupp och styrgrupp gemensam med VaKul i VHVD. Styrgruppen utökades då med representation från Västerhavets vattendistrikt. Sedan 2013 finns ett styrdokument för styrgruppens roll och ansvar samt rutiner för möten. Styrgruppen har sammanträtt cirka fyra gånger per år, i huvudsak per telefon, från och med 2012 via Lync. Den vattensamordnande chefsgruppen i Södra Östersjöns vattendistrikt samt berörda länsantikvarier eller motsvarande får kopior på minnesanteckningar från styrgruppsmötena i vissa fall, särskilt då frågor rörande medelsfördelning behandlats. Särskilda möten med bl.a. länsantikvarier har ägt rum vid behov, bl.a. för att diskutera ekonomiska spörsmål. Referensgruppen aktiverades i samband med förstudien som lade grunden för det fortsatta arbetet. Den bestod av ett tjugotal kontaktpersoner från länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Projektledare Coco Dedering, antikvarie Länsstyrelsen Kalmar Arbetsgrupp De som jobbar mer operativt inom projektet på resp. länsstyrelse Referensgrupp förstudie Cirka 20 kontaktpersoner, samtliga län i distriktet representerade, samt två andra vattendistrikt Styrgrupp - Vattenvårdsdirektör Irene Bohman H (tidigare Dea Carlsson) H - Länsråd Ingrid Lovén K (tidigare: Charlotta Kabo Stenberg K) - Miljövårdsdirektör Per Hallerstig F (tidigare Ola Broberg F) - Länsantikvarie Thomas Romberg M - Bitr. Länsantikvarie Lars Jacobzon O (tidigare Länsantikvarie Kjell-Håkan Arnell H) - Bitr Vattenvårdsdirektör Hanna Thornevall (2010-början 2013) 2010-2012 Michael Frisk, Riksantikvarieämbetet (tidigare Karin Schibbye resp Charlotte Hamilton) Illustration av projektorganisationen för paraplyprojektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD. Styrgruppens sammansättning har ändrats under åren. Stor bokstav anger länstillgörighet. Riksantikvarieämbetet har avsagt sig sin plats i styrgruppen från och med 2013.

60 (74) Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland och Gotland, med kompetens inom kulturmiljö-, natur-, fiske- och vattenvård. Dessutom medverkade Jan Magnusson, dåvarande projektledare för VaKul i Västerhavets vattendistrikt samt Kerstin Fogelberg, dåvarande projektledare för kulturmiljö-vattenförvaltningsprojektet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Sedan 2011 finns en arbetsgrupp med de personer som på länsstyrelserna jobbar mest operativt med utförandet av delprojekt 2-3. Arbetsgruppens sammansättning har varierat och kommer variera över tid, beroende på personalomsättning och vilken personal som jobbar med delprojekten ute i länen. Från och med slutet av 2013 inlemmades VaKul i VHVD i SÖVD-projektets arbetsgrupp, varvid vi nu är elva länsstyrelser. Fördelarna med detta är naturligtvis ett ännu mer breddat utbyte länsstyrelserna emellan; mer än hälften av landets länsstyrelser är med i samma båt och kan stötas och blötas i frågor som berör kulturmiljö och vattenförvaltning! En nackdel är att mötena och diskussionerna tar mer tid, något som kanske inte alltid kompenserats genom längre möten. Utöver de fyra fysiska workshoparna som ordnats för medverkande länsstyrelser 2010-2011 och fältseminarier m.m. 2012-2015 har regelbundna möten ägt rum via telefon och från och med 2012 via Lync (Lync är ett verktyg för distansmöten som ger medarbetare möjligheten att via datorn chatta, ringa, ha videokonferenssamtal och att arbeta i dokument eller datorprogram tillsammans med andra på distans). Lync har underlättat paraplyprojektets möten betydligt, då ljudet är bättre, vi kan se varandra i webkameror, dela dokument och visa bilder. Antalet arbetsmöten har varierat mellan år och efter behov, i genomsnitt cirka 6-7 per år. Vi har bland annat vid två tillfällen under delprojekt 3 haft längre träffar där respektive län har föredragit sina projekt och resultat för varandra. Även tematiska möten har ordnats enligt önskemål, t.ex. 2014 Lync-möte Kulturmiljöhänsyn i samband med vattenärenden då länsstyrelserna föredrog och diskuterade olika ärenden med varandra, eller för att diskutera viktigare remisser av betydelse för projektet. Inom paraplyprojektet och i arbetsgruppen har samverkan successivt utvecklats till att omfatta omvärldsbevakning, remisser och andra aktuella frågor som är relaterade till projektets syften och mål. I november 2013 samordnades även en för SÖVD och VHVD gemensam resultatredovisning avseende både 2012 och 2013 års arbete, som presenterades vid Riksantikvarieämbetets och Vattenmyndigheternas möte om åtgärd 20, den 28 november 2013 i Stockholm. Alla länsstyrelser lämnade underlag till denna gemensamma powerpointpresentation och medverkade som föreläsare under dagen och berättade vad som gjorts i respektive län. Arbetsgruppen har också samverkat kring inspel till projektet Dialog om vattenkraft 2014 (som drivs av Havs- och vattenmyndigheten), där kulturmiljöaspekterna dittills inte uppmärksammats. Det nätverk som projekten i SÖVD och VHVD byggt upp har även kommit

61 (74) till nytta i exempelvis Arbetets museums undersökning historiska vattenverksamheter 2014, RAÄ:s förstudie om kulturmiljöhänsyn vid åtgärder i vattendrag våren 2015, se även kap. 6.3. Möten och gemensamma aktiviteter som SÖVD-projektet har huvudansvar för dokumenteras som regel genom minnesanteckningar respektive interna rapporter. Projektet har en egen hemsida och en sharepoint på vattenmyndigheternas webb. Den senare har periodvis inte fungerat så bra. Därför har en gemensam lagringsplats tillgänglig för alla länsstyrelser via Utforskaren ersatt sharepointen från och med 2014. För utbyte av GIS-data nyttjade SÖVD samma digitala lastbrygga som VaKul i VHVD till och med 2013. För det enskilda länet och dess personal är förstås den egna organisationen betydelsefull. På varje enskild länsstyrelse finns som regel en projektledare eller motsvarande, för genomförande av de egna delarna av projektet. Inom delprojekt 2-3 har i varierande grad interna, tvärsektoriella arbetsgrupper bildats på länsstyrelserna för att stödja den eller dem som arbetar mer operativt med kunskapsöversikterna eller de olika delprojekten inom delprojekt 3. Samverkan mellan länen har särskilt i delprojekt 2 inneburit täta kontakter. Det handlade om att tillgängliggöra länsspecifika och lokala kunskapsunderlag för varandra, läsa varandras texter, enas om prioriterade områden för kunskapsuppbyggnad m.m., särskilt för de länsgemensamma huvudavrinningsområdena. Så här kan det se ut när vi möts i Lync! Värdet av Lync för distansmöten, gemensamma utbildningar m.m. kan inte nog poängteras när elva länsstyrelser nu ingår i samma arbetsgrupp. Fler kan vara med, långa resor behöver inte göras och tekniken fungerar för det mesta överraskande bra.

62 (74) Samarbetet om gemensam personal och projektupplägg mellan Skåne, Blekinge och Kronoberg inom delprojekt 3 ska framhållas som ett goda exempel; under 2014-2015 har de tre länen delat på en landskapsvetare, en arkeolog och en byggnadsantikvarie som gemensamt arbetar med inventering och värdering i de tre länen. Detta skapar en bra kompetensmässig bredd, gör arbetet likvärdigt och effektivt i de tre berörda länen. Att arbeta under ett gemensamt paraply har sparat tid för länsstyrelserna bl.a. eftersom projektledningen svarat för ansökningar om finansiering, framtagande av projektplaner, omvärldsbevakning och återrapporteringar m.m. Det administrativa arbetet ute på länen gentemot paraplyprojektet har dock ökat under 2014-2015 i och med utförligare krav på ekonomisk redovisning och resultatredovisning. Samarbetet mellan VHVD och SÖVD har också sparat såväl tid som energi, utöver kvalitativa vinster. När Havs- och vattenmyndigheten beviljade de båda projekten bidrag sattes som villkor att samordning skulle ske, och Länsstyrelsen Kalmar fick huvudansvar för den samordningen. Samarbetet med NÖVD bör också nämnas i sammanhanget, bl.a. fältseminarierna 2012 och att den tvärsektoriella workshopen för SÖVD och VHVD 2014 nu ska få en efterföljare i NÖVD, jämför kap. 3.1.3. Ett av de viktigaste och mer övergripande resultaten av projektet, utöver de nya kunskapsunderlagen som möjliggör avvägningar mellan intressen, är den utvecklade samverkan och nätverksbyggandet mellan olika sektorer men framför allt mellan länsstyrelserna. Samarbetet över läns-, vatten- och distriktsgränser har gett nya perspektiv och insikter om det egna länet på flera sätt, t.ex. om tvärsektoriella arbetssätt och kulturmiljöinnehåll vid sjöar och vattendrag. Det nätverk och de samarbeten som har byggts upp har varit mycket uppskattade och fyller en viktig funktion i strävandet efter samspelta myndigheter och ökat erfarenhets- och kunskapsutbyte. 6.2 Samfinansieringsmodellen bra Projektet har hittills finansierats av flera parter; Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt (2010-2015), Riksantikvarieämbetet (2011-2015, kulturmiljöanslaget), Havsoch vattenmyndigheten (2014-2015, anslag 1:12 särskilda åtgärdsprojekt) samt de medverkande sju länsstyrelserna (2010-2015). Samfinansieringsmodellen har varit bra och har lyfts fram som ett goda exempel i flera sammanhang. Ett delat kostnadsansvar bidrar till fler parters engagemang för frågorna och tydliggör det gemensamma ansvaret. Den enskilt största finansiären hittills är Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelsen Kalmar har under 2011-2013 fungerat som brevlåda för RAÄ-medlen vilka fördelats till medverkande län enligt beslut av styrgruppen. På motsvarande sätt har HaV-medlen hanterats 2014-2015. (Från och

63 (74) med 2014 var brevlådemodellen inte längre möjlig vad gäller kulturmiljöanslaget, utan varje enskilt län måste själva bestämma vilka medel som ska avsättas till projektet). För att få till stånd en samfinansiering av det här slaget har paraplyprojektet under projektets gång ställt särskilda krav på medverkande län; dessa har dock varierat. För utfall av investerade medel 2010 2015, se nedan. Länsstyrelsernas egen finansiering för 2010 utgår från en uppskattad tid för medverkan i möten m.m., för åren 2011, 2012 och 2014 utgår beräkningen från länsstyrelsernas egna uppgifter om medfinansiering i tid och/eller pengar. Totalt sett kommer cirka 15 miljoner ha omsatts till och med 2015. Det kan låta mycket, men fördelat på sju länsstyrelser handlar det i genomsnitt bara om ett par miljoner per län. 2010 2011 2012 2013 2014 2015* Summa Vattenmyndigheten SÖVD 220 1 000 220 150 140 140 1 870 Riksantikvarieämbetet 0 550 1 000 1 700 1 628 2 010 6 888 Länsstyrelsernas egenfinansiering 150 450 800? 248? 1 648 Havs- och vattenmyndigheten 3 000 2 000 5 000 Summa totalt, år tkr 350 2 000 2 020 1 850 5 016 4 150 15 446 Utfall finansiering i tusentals kronor under åren 2010-2015 för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. Länsstyrelsernas egen medfinansiering 2013 är ej möjlig att uppskatta, för 2015 är den ej ännu beräknad. Riksantikvarieämbetets såväl ekonomiska som principiella stöd har varit av stor betydelse för projektet. Riksantikvarieämbetet har varit uttalat positiv till SÖVD:s modell vad gäller såväl delat kostnadsansvar som val av metod. Havs- och vattenmyndighetens ekonomiska stöd är också av mycket stor betydelse. Utan det hade projektet i sin nuvarande form fått läggas ned. Fortsatt ekonomiskt stöd från Havs- och vattenmyndigheten och att länsstyrelserna är beredda att avsätta RAÄ-medel är av avgörande betydelse för att slutföra projektet. Det har nämligen visat sig vara mycket svårt att hitta andra finansieringsmöjligheter som ligger i linje med projektets syften och mål. 6.3 Extern information och kommunikation Under 2010 till och med våren 2015 har SÖVD-projektet presenterat sig i flera olika sammanhang, dels internt (inom länsstyrelsen) men också i flera externa sammanhang. Projektet har bl.a. presenterats för Vattendelegationen i SÖVD 2011, deltagarna vid den nationella konferensen Kulturarv vid vatten i Jönköpings län i augusti 2011, Nätverket för kommunala vattenförvaltningsfrågor i Södra Östersjöns vattendistrikt 21 januari 2011 och vid Riksantikvarieämbetets nationella möte om Åtgärd 20 den 20 oktober 2011.

64 (74) I november 2013 samordnades en för SÖVD och VHVD gemensam resultatredovisning avseende både 2012 och 2013 års arbete, som presenterades av alla länsstyrelser vid RAÄ:s och Vattenmyndigheternas möte om åtgärd 20 den 28 november 2013 i Stockholm. Alla länsstyrelser lämnade underlag till denna gemensamma powerpointpresentation och medverkade som föreläsare under dagen och berättade vad som gjorts i respektive län (jämför punkten ovan) och vilka insatser som behövs framgent. För verksamhetsåren 2014-2015 har en kommunikationsplan för insatser inom paraplyprojektet tagits fram vilket bl.a. har sin bakgrund i projektplanens ambitioner om intensifierade satsningar på extern information och kommunikation samt krav från Havs- och vattenmyndigheten. Kommunikationsplanen är en god hjälp för att strukturera, synliggöra och följa upp den här typen av insatser. Under 2014 hölls bl.a. föredrag om projektet för sydlänens (länsstyrelserna i sydöstra Sverige) Kulturmiljönätverk, vid Vattenrådens dag i Alvesta (vattenråd inom SÖVD) och projektledningen medverkade även med inspel i Dialog om vattenkraft konferens i Gävle, som arrangerades av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten. I november ordnades även en öppen Lync-föreläsning om projekten i SÖVD och VHVD vilken bevistades av ett fyrtiotal personer från länsstyrelserna runt om i landet, de flesta från andra sakområden än kulturmiljö. Även representanter från Havs- och vattenmyndigheten deltog. Våren 2015 presenterades paraplyprojekten i SÖVD och VHVD på Svensk vattenkraft En enkel men värdefull kommunikationsplan i excel styrde upp arbetet med extern information för verksamhetsåren 2014-2015. Några medverkande län har tagit fram länsvisa dito.

65 (74) Förenings årsstämma i Linköping och på Arbetets museums och ArbetsSams konferens Vattenkraftmaskiner V för arbetslivsmuseerna. Vi kommer även att medverka aktivt i konferensen Industrisamhällets landskap kulturarv, miljö och hållbarhet Tema förorenade områden och Vattenverksamheter som arrangeras hösten 2015 av Regionmuseet Kristianstad, Svenska industriminnesföreningen, Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd och Arbetets museum. Ett pressmeddelande om att projektet beviljats medel från Havs- och vattenmyndigheten (2014-04-14) gav genomslag i såväl radio och tidningar som genom ett nyhetsinslag i TV4 Lokalnyheterna (2014-04-22). Även de länsvisa projekten har uppmärksammats i olika media, t.ex. Länsstyrelsen Kronobergs projekt om flottning och Kalmars INVÄVA. Information om paraplyprojektet har även förmedlats i exempelvis vattenmyndigheternas nyhetsbrev Vattenblänk vid ett par tre tillfällen under projekttiden. Paraplyprojektet har en egen hemsida på http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/sodraostersjon/projekt/pages/kulturmiljo-och-vattenforvaltning.aspx och här finns även länkar till länsstyrelsernas egna projektsidor såsom är fallet i bl.a. Kronoberg, Jönköping och Kalmar. Paraplyprojektets hemsida med kort information om de tre delprojekten, kunskapsöversikterna och länkar till länsvisa projektsidor.

66 (74) På paraplyprojektets hemsida hittar man förutom allmän information förstudierapporten, ett informationsblad om projektet, uppföljningsrapporter från 2012 resp. 2015 samt alla kunskapsöversikter med kartbilagor från delprojekt 2. Rapporter inom delprojekt 3 läggs ännu så länge ut på länsstyrelsernas egna hemsidor. Ibland har projektledningen varit lite dålig på att uppdatera den gemensamma hemsidan. Under de gångna åren har behovet av ett publikt informationsmaterial i form av en broschyr om projektet diskuterats och planerats. Ett informationsblad har tagits fram 2015 som går att ladda ner eller skriva ut från hemsidan. Av ovanstående framgår att vi inom paraplyprojektets ram under 2011-2015 även fysiskt och faktiskt (genom föredrag) har nått ut till och träffat i stort sett alla de intressenter och berörda parter som identifierats i projektplanen. Därtill har medverkande länsstyrelser i sina egna län varit ute och informerat externt i olika forum och på olika sätt, spridit informationsmaterial, rapporter, träffat många fastighetsägare och föreningar, deltagit i vattendragsvandringar m.m. I samband med fältinventeringarna har länsstyrelserna ofta mycket kontakter med enskilda fastighetsägare, hembygdsföreningar m.fl. Att tillvarata den lokala kunskapen är betydelsefull i arbetet, samtidigt blir det naturligt tillfälle för information och kommunikation.

67 (74) 6.4 Uppföljning och utvärdering Inom paraplyprojektet har gjorts och görs olika typer av uppföljning och utvärdering. Projektplanen har sedan starten 2010 använts för en enkel uppföljning av resultat, där bl.a. måluppfyllelse i relation till produktmål skrivs in efter verksamhetsårets slut. I slutet av 2012 intervjuades styrgruppen och representanter från alla medverkande länsstyrelser som underlag för uppföljning och utvärdering för 2010-2012. Resultaten från intervjuerna m.m. finns i rapporten Vad har vi gjort och hur har det gått? Sammanfattande utvärdering och resultatredovisning för 2010-2012. Projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt 2010-2014, föregångaren till den rapport du just nu läser. Genom bidraget från Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:12 särskilda åtgärdprojekt) ställdes krav på framtagande av kommunikationsplan, resultatindikatorer, ekonomi- och resultatredovisning m.m. I början av januari 2015 gjorde medverkande länsstyrelser ett omfattande arbete genom att besvara en stor mängd frågor relaterade till projektets mål, syfte m.m. avseende såväl verksamhetsåret 2014 som hela hittillsvarande projekttid. Detta sammanställdes i rapporten Resultatredovisning och uppföljning Kulturmiljö och vattenförvaltning 2014 som inlämnades till Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet i januari 2015. För den intresserade finns mer att läsa om resultat, uppföljning och utvärdering i tidigare sammanställda rapporter. Från vänster, framsida projektplan, framsida uppföljningsrapport 2010-2012 och framsida rapport till HaV och RAÄ januari 2015.