Kulturmiljö och vattenförvaltning

Transkript

1 Kulturmiljö och vattenförvaltning Planeringsunderlag för södra Östersjöns vattendistrikt Presentation av projektet Coco Dedering, mars 2011 Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län

2 Bakgrund Betraktelse Kulturmiljö och vattenförvaltning???

3 Illustratör: Bengt Andersson, Kårehamn.

4 I Fiskevårdsplan för Emån 2000, som i hög grad bygger på Biotopkartering Emån 1998, står: Många av dessa anläggningar utgör kulturhistoriska monument över tidigare verksamhet utmed ån och får anses ha ett bevarandevärde. Emellertid ska inte dessa värderingar behöva inskränka på vattendragets biologiska och hydrologiska funktioner. Indämningarna i sig är ej att betrakta som kulturvärden jämfört med byggnader och stenfundament. Utrivning, eliminera, Utrivning utgör av hot. gamla vandringshinder förtydligar kontrasten mellan en svunnen epok och en samtida naturhänsyn vilket torde stärka kulturvärdet i sin helhet. Utrivning Natur- och ska kulturvårdsintressena alltid gå före byggande har av här fiskvägar ett stort ansvar att samarbeta och lösa eventuella ÄR intressekonflikter. DE INTE KLOKA? Under rubriken Arbetsgång och åtgärdstyper skriver man vad beträffar vandringshinder: Utrivning av vandringshinder ska alltid gå före byggande av fiskvägar. Denna formulering är för övrigt hämtad från Naturvårdsverkets Allmänna råd 1999:4. Angående Biotopvård av vattendrag står det vidare i fiskeplanen för Emån: Vid alla typer av biotopvård bör man sträva efter att vattnen skall se så naturliga ut som möjligt. Material som finns på plats skall användas så långt möjligt(..) Vad beträffar skyddszoner, där ökad beskuggning, träd- och buskridåer ingår, skriver man: Den optimala åtgärden vore att undvika all form av intensiv markanvändning inom minst 30 meter från vattendragen och tillåta en naturlig etablering av vegetation, med både örter, buskar och träd (Fiskevårdsplan Emån 2000:56 f ).

5 På pappret och i teorin kan intressemotsättningarna ibland verka vara oöverstigliga Men i praktiken är det (ofta) inte alls så. Motsättningarna behöver inte vara så stora! Men båda perspektiven måste belysas och beaktas vid åtgärdsarbete i vatten! KOMPROMISSA!

6 Krocken! Tre vanliga intressekonflikter: 1. Dammar vandringshinder och kontinuitetsbrott Dammar, kvarnar, industrimiljöer m.m. 2. Rensning, rätning, fördjupning biologisk och hydromorfologisk återställning Vattenkraft, flottning, dikningsföretag m.m. 3. Träd-/buskridåer (kantzoner) där ej lämpligt Madängar, fornlämningar m.m.

7 Fler beröringspunkter kulturmiljö vattenförvaltning, t ex; Industriella kulturarvet kemisk status, miljögifter, sanering Omprövning vattendomar - möjligheter nyttja vattenkraft Våtmarksanläggande, återmeandring och liknande (Värdefulla odlingslandskap övergödningsproblematik) Tvärsektoriell information och kommunikation

8 Förvaltningsplanen för södra Östersjöns vattendistrikt - Planen är generell och övergripande men påverkan på kulturmiljövärden kommer att bli omfattande (?) - Utrivning av dammar alternativt omlöp föreslås för minst 300 objekt och biotopvård och återställning av olika slag för mer än 200 vattendrag, m m.

9 Tre grundläggande förutsättningar för bra samverkan mellan vattenförvaltning/natur/fiske och kulturmiljö: 1. Likvärdiga kunskapsunderlag 2. Jämnare resursfördelning & finansieringsmöjligheter 3. Tvärsektoriella utbildningar/arbetssätt Och så VILJAN förstås! ;)

10 Stor kunskapsbrist kulturmiljö - vattendrag: Stora brister obs dock skillnader mellan län Vattendragen ej systematiskt inventerade (undantag finns i distriktet!) Vad har vi under vatten? Knepiga antikvariska frågor anspråken från biotopvård och vattenförvaltning ger upphov till nya antikvariska frågor och ställningstaganden

11 Exempel: flottning och flottningslämningar. Kunskapen om bevarade flottningslämningar är i princip obefintlig! Men flottats har det gjorts i både stor och liten skala i många vattendrag!

12 Det här projektet: Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt

13 Övergripande syfte och mål Syfte: att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv Mål: att sammanställa och förbättra planeringsunderlag för kulturmiljön

14 Med bättre kunskapsunderlag kan - rätt prioriteringar av fortsatt åtgärdsarbete och kunskapsuppbyggnad göras - onödig tillämpning av försiktighetsprincipen undvikas och avvägningar mellan intressen göras snabbare och på en säkrare grund - möjligheten att uppfylla statliga mål för både kulturmiljön och vattenkvaliteten ökas - - handläggningen på länsstyrelserna rationaliseras, i samband med prövning av olika slag

15 Tre delprojekt Delprojekt 1 Förstudie (2010): bl a gemensam metod för Delprojekt 2 Delprojekt 2 (pågår nu 2011). Alla HARO kartläggs enligt metodik framtagen i förstudien: vilken kunskap har vi idag vilken kunskap behöver vi? (utgå från både kulturmiljös egna, och vattenförvaltningens behov) Delprojekt 3 (2012? - ) Det mest angelägna: fältarbete och insamling av ny kunskap om kulturmiljön!

16 Organisation Projektledare förstudie och delprojekt 2: Coco Dedering, antikvarie Länsstyrelsen Kalmar Senior Advisor Kjell-Håkan Arnell, länsantikvarie Länsstyrelsen Kalmar Styrgrupp - Vattenvårdsdirektör Dea Carlsson - Länsråd Charlotta Kabo Stenberg K - Miljödirektör Ola Broberg F - Länsantikvarie Thomas Romberg M - Länsantikvarie Kjell-Håkan Arnell H - Avd chef Karin Schibbye, RAÄ Referensgrupp/arbetsgrupp Deltagare från samtliga länsstyrelser i vattendistriktet, cirka 25 personer, dessutom medverkar Jan Magnusson, Västra Götaland (Västerhavets vattendistrikt) och Kerstin Fogelberg, Västmanland (Norra Östersjöns vattendistrikt)

17 Förstudien Kunskapsläget i länen: vad finns och vad är digitaliserat? Undersöka intresse i berörda län Modell/metod för avrinningsområdesvis kunskapsöversikt (Pilotområde Lyckebyåns ARO; G, H och K län) Ramverk - distriktet (Jobba tvärsektoriellt) 2010 två workshops (maj och sept) Sharepointplats

18 Förstudie forts Ramverk för arbetet Vattnets kulturhistoriska betydelse teman Definition av vattenanknutna kulturmiljöer Kulturmiljöperspektiv på Södra Östersjöns vattendistrikt: Kulturvattendrag, Nationellt särskilt värdefulla sjöar och vattendrag, Ansvarsmiljöer (nationellt förutom RI, bm etc), Hotade typer/miljöer ( Rödlista utifrån befintlig erfarenhet), Exempel på länsgemensamma kunskapsbehov

19 Delprojekt 2, har startat 2011: Södra Östersjöns vattendistrikt - delområden Länsstyrelserna jobbar med att sammanställa befintlig kunskap per HARO/kustområde Motala ström Söderköpingsån Vindån Storån Botorpsströmmen En länsstyrelse huvudansvarig för varje HARO (delområdesansvar tillämpas) men Marströmmen Gothemsån Emån Virån Snoderån samarbete över läns- och sektorsgränser A Alsterån Råån Sax ån Höje å Sege å Mörrumsån Snärjebäcken Ljungbyån Ronne byån Bräkneån Hagbyån Nätt rabyån Helge å Buatorpsån Skräbeån Mieån Lyckebyån Käv lingeån Nybroå n Blekingekusten Emån Gotland Smålandskusten Skåne; Vätterns avrinningsområde Motala ström Länsgränser Distriktsgräns och O! Samverkan med andra distrikt Finansiering: VM, RAÄ, Lst:erna Kick-Off 15 februari Personal på samtliga lst klart

20 ARO-Kunskapsöversikt Översikterna ska utgå från befintliga planeringsunderlag, redovisa brister och föreslå inriktning på fortsatt, strategisk kunskapsuppbyggnad utifrån två olika utgångspunkter: - prioritering i förhållande till vattenförvaltningen och därtill framtagna åtgärdsprogram samt biologisk återställning - kulturmiljövårdens egna, helt oberoende prioriteringar Gemensam metod = viss likformighet över hela distriktet.

21 ARO-Kunskapsöversikt - metod Samla ihop digitalt och analogt kunskapsunderlag (+ ej nedskriven kunskap) och sortera ut vad som är vattenanknutet GIS-arbete, tematiska kartor Tidsåtgång = ca 2 v. per HARO Textsammanställning Samarbete och samverkan: Antikvarie gör stor del av jobbet men i samarbete med vattenförvaltning, biotopvård etc. Arbete över länsgränserna!

22 ARO-Kunskapsöversikter forts Prioriteringslista befintliga kunskapsunderlag: 1. Världsarv, riksintressen, kulturreservat, byggnadsminnen, Nationella inventeringar typ Brunnström & Spade Elektriska vattenkraftverk (urval nationellt värdefulla), Nationellt värdefulla vatten ur kulturmiljö, natur och fiskesynpunkt (delmål 1 Levande sjöar och vattendrag), Regionala och kommunala kulturmiljöprogram, Fornminnesregistret Regionala/lokala kategoriinventeringar som kan sorteras in under definition vattenanknutna kulturmiljöer kriterier Funktion och samband, t ex industri, broar Vattenförvaltningens statusklassningar och avrinningsområdesvisa åtgärdsprogram (i den form de senare finns) Vandringshinder, Dammregister, Biotopkartering, framför allt vandringshinder och rensningsgrad, Fiskevårdsplan? Naturreservat, Natura2000 (limniska) Dikningsföretag Historiska våtmarksskikt

23 ARO-Kunskapsöversikt forts Prioriteringslista forts. 2. Ängs- och betesmarksinventering Tilläggsersättning ängs-/betesmarker Bevarandeprogram för odlingslandskapet MIFO Olika slags våtmarksdata Litteraturgenomgång 3. Digitalisera data som inte är digitaliserad Bearbeta data och skapa nya GIS-skikt för enhetlig presentation av för länen olika underlag Litteraturgenomgång

24 Kunskapsöversikt Lyckebyåns aro, ex kartor

25 Kunskapsöversikt Lyckebyåns aro, ex kartor

26 Kunskapsöversikt Lyckebyåns aro, ex kartor

27 Parallella projekt Det är mycket på G runt om i landet: ett tiotal projekt är av direkt intresse för det här projektet = Mycket positivt och välbehövligt!

28 Tack för mig!