2010 nr. 2 PASSET MAGASINET FÖR DIG MED HDPASS HAnseric ORRE HD:s egen multisportkämpe, följ hans träningskalender under en vecka. 20 VÄRDEKUPONGER HDGALAN NJUT AV NÄRODLAT 1
VI ÄLSKAR TIDNINGEN Foto: Fredrik Johansson Jag var 13 år när jag började köra tidningar efter skolan. I slutet av 1960-talet fanns det fortfarande kvällstidningar som skulle delas ut till prenumeranterna. Några somrar senare övergick jag till att bära ut morgontidningar mitt i natten. Jag minns fortfarande ångesten jag hade om det blev en tidning över efter sista brevlådan. Vem hade jag missat? Oftast ingen eftersom uppräkningen av tidningar inte var exakt på den tiden. Men de gånger det blev sovit och mer än jag varit med familjen, trots att hustrun och jag hunnit fira 30 år tillsammans. Tidningen har varit mitt andra äktenskap. Jag älskar tidningar. Det gör alla vi som har förmånen att vara journalister. Jag hoppas att vi kan förmedla den kärleken till er som läser Helsingborgs Dagblad. Det ska märkas att vi gör tidningen med stor lust. För det mesta känner vi också att kärleken är besvarad från alla läsare som vi haft ett långvarigt DET VIKTIGASTE ÄR ATT VARJE MORGON LEVERERA EN TIDNING SOM ENGAGERAR OCH BERÖR. Åk till Bohuslän med HDpasset s. 10 fel lärde jag mig hur mycket tidningen betyder för prenumeranterna. Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar, men frukost utan tidning är nog ännu värre. Jag minns också stoltheten jag kände när jag som 14-åring fick mitt första referat publicerat. Det var några rader på sporten om en juniormatch i ishockey. Sedan dess har jag tillbringat 75 000 timmar på olika tidningar. Det är mer än jag förhållande med. När den första kärleken lagt sig måste vi anstränga oss varje dag för att hålla kärleken vid liv. Ett sätt är att ge er den här lilla tidningen med artiklar som visar oss från lite närmare håll. Och med förmåner i form av kupongerbjudanden. Men det viktigaste är att varje morgon leverera en tidning som engagerar och berör. I tid och till alla, precis som jag kämpade med för 40 år sedan. Omslagsfoto: Fredrik Johansson Projektledning: Åsa Erlandsson Produktion: Ekros & Hultberg Tryck: Falktryck, Falkenberg En Orre i vattnet s. 15 INNEHÅLL 2 vi älskar tidningen 4 njut av närodlat 6 riktiga människor bakom brottsrubrikerna 8 fyra röster om hdgalan 10 bohuslän på vintern 12 prenumerationserbjudande 13 korsord 14 visste du att? 15 porträtt: hanseric orre 18 de vill få läsarna att stanna upp 20 våra julbordsfavoriter 22 iskalla tips 24 TÄVLING Lars Johansson Lars Johansson Chefredaktör Chefredaktör och ansvarig och ansvarig utgivare utgivare 2 3
Njut av närodlat Foto: Jesper Rydberg Glögg från Kullabygdens musteri, Mjöhult Rosé och vitt vin från Kullahalvöns vingård, Mölle Örterna och tomaterna kommer från Tomatens hus, Vallåkra Solbritt är en silversvartrandig Wyandotte-höna från Bonnarps Hjortgård, Ljungbyhed Rotfrukterna, löken och äpplena kommer från Bjärhus, Klippan Äggen kommer från Ulf Bondes frigående höns i Jonstorp Organic Winter Schnapps från Spirit of Hven Chokladkaka och praliner från Chocolauto, Munka-Ljungby Björnbärsmarmeladen kommer från Fruemöllans Bär, Söderåsen Knäckebrödet kommer från Kullagourmet, Mjöhult Hjortköttet kommer från Bonnarps Hjortgård, Ljungbyhed Korvarna kommer från Heberleins, Förslöv 4 5
Riktiga människor bakom brottsrubrikerna Foto: Fredrik Johansson Kriminalreporter. Få yrken har väl en så spännande klang. Ett möte med två av tidningens ledande kriminalreportrar, Maria Berkmo och Robert Dujmovic, skulle visa att spänning inte är det som mest präglar arbetet. Den glamourbubbla man eventuellt blåst upp spricker så fort man stiger in på deras gemensamma arbetsrum. Pärmar och pappershögar vittnar om hur vansinnigt mycket läsning det innebär att vara kriminalreporter. Polisrapporter, förundersökningar, vittnesmål, domstolsförhandlingar, domslut allt måste läsas. Men hur får ni reda på att något har hänt? Det var enklare förr när vi hade tillgång till det är inte alls som på tv. polisradion, säger Maria Berkmo. Då hörde vi ju när polisen ryckte ut på något och vad det var. Men den är borttagen så numera börjar dagen med att vi läser igenom polisens anmälningslista. I den står alla det senaste dygnets brott som begåtts i vårt område. Vårt jobb innebär i själva verket väldigt mycket fotarbete, fortsätter Robert Dujmovic. Det är ju inte så att vi journalister har någon gräddfil eller extra behörighet, det är inte alls som på tv. Istället handlar det om till exempel rutinmässiga samtal till polisen och dagliga besök på tingsrätten. Förutom åtalade och häktade kan vi där se om någon tilldelats advokat. Eller så ger brottsrubriceringen viktiga ledtrådar. Vårt arbete är en kombination av rutinarbete, erfarenhet, tips och tur, kan man säga. Och källor finns de? Ja! Båda svarar i mun på varandra. Självklart finns det källor inom alla skikt och grupper, säger Robert. Tyvärr är det många inom polisen som anser att en läcka, som de kallar det, kan förstöra en hel utredning. Men det handlar aldrig om att man använder vad en enda person sagt. Oftast har man pratat med flera inom polisen, någon myndighetsperson, lite andra människor och dessutom gjort sitt fotarbete innan pusselbitarna börjar passa ihop. Det finns en övertro på hemlighetsmakeriet. Vi jobbar ju egentligen på samma sätt som polisen, fyller Maria i. Det handlar om att samla information, helt enkelt. Poliser i allmänhet tror att det är livsfarligt att prata med oss. Istället borde de utnyttja oss hänsynslöst. Robert skrattar, men verkar mena det han säger. Det talas ofta om vikten av objektivitet inom journalistkåren. Hur objektiva kan ni vara? En viktig del i att vara objektiv är att se till att alla sidor av fallet beskrivs, förklarar Maria. Men jag varken kan, vill eller ska skriva en neutral rapport. Det går inte att bortse ifrån sin egen person när man skriver. När Robert bevakar en rättegång gör han det som en vanlig, genomsnittlig medborgare, säger han. För att kunna vara läsarens förlängda arm måste jag visa att jag är en människa av kött och blod, med hjärna och känslor. Sen är det självklart viktigt att det jag rapporterar är korrekt eftersom det annars kan få förödande konsekvenser. Som om man till exempel skulle röja en persons identitet. det är lättare för expressen att släppa en bomb i form av namn och bild i nordvästra skåne. gör vi det ställer vi till med mer skada. HD är mer restriktiva än kvällspressen när det gäller att avslöja identiteter. Varför? Vi följer de pressetiska reglerna, svarar Robert. I dessa står att det ska vara av uppenbart allmänintresse om man ska avslöja en identitet. Dessutom måste man komma ihåg att vi verkar på ett lokalt plan. Vi ska ju kunna fungera här även efter publiceringen. Det är lättare för Expressen att släppa en bomb i form av namn och bild i nordvästra Skåne. Gör vi det ställer vi till med mer skada. Sen finns det ju fall som är så stora att man ändå berättar vem som gjorde det, invänder Maria och nämner Anna Lindh-mordet. Det har visat sig att det kan finnas ett närmast terapeutiskt värde i att få reda på vem den skyldige är, fortsätter Robert. Helénmordet exempelvis, upprörde så otroligt många, särskilt föräldrar, att det närmast var att betrakta som ett kollektivt trauma. Genom att man gick ut med namn och bild fick alla ett avslut på något vis. Jag minns särskilt alla fall där barn är brottsoffer. Maria ger en annan vinkel på ämnet: Vad man kanske inte inser är att det går lite mode i det här också. På 70-talet namngav man till exempel alltid narkotikabrottslingar. Och på 50-talet då publicerade man namn och bild på alla oavsett om det rörde sig om bilolyckor eller mord! När slutar man skriva om ett fall? Vissa brott slutar man aldrig att skriva om, konstaterar Robert. Dels för att det är fel att vissa fall glöms bort, dels för att publicitet och uppmärksamhet faktiskt många gånger bidrar till att gamla fall, så kallade cold cases, löses. Minns man fallen? Ja, de stora fallen, säger Maria. Jag minns särskilt alla fall där barn är brottsoffer, säger Robert. Han ger några exempel och för en stund blir det alldeles tyst. Plötsligt är stämningen i rummet en helt annan och det blir smärtsamt tydligt att Marias och Roberts jobb handlar om människor. Riktiga människor. Hur klarar man det känslomässigt? Ska jag vara helt ärlig gör man inte det till 100 %, säger Maria. Lite avtrubbad blir man nog tyvärr. Men då är det viktigt att ha sitt lilla nätverk där man får prata av sig och ventilera det jobbiga. Robert pratar mycket sällan om sitt arbete utanför jobbet. Däremot har vi ju varandra, Maria och jag. De båda kollegorna erkänner att de kan ha en ganska hård jargong sinsemellan. Det är tydligen ganska vanligt bland folk som jobbar inom särskilt utsatta yrken, såsom polisen och brandkåren. Mötet med Maria och Robert visar tydligt att det inte bara är riktiga människor bakom de svarta brottsrubrikerna. Det är definitivt riktiga människor bakom artiklarna också. Sanja Streuli Namn: Maria Berkmo Ålder: 42 År på tidningen: 21, varav 14 som kriminalreporter. Favoritdeckare (bok): Skumtimmen av Johan Theorin. Favoritdeckare/-polisserie (tv): Spanarna på Hill street, danska serien Brottet. Om jag inte var kriminalreporter skulle jag blivit professionell islandshästryttare eller musiker. Namn: Robert Dujmovic Ålder: 42 År på tidningen: 23, varav 20 som kriminalreporter. Favoritdeckare (bok): Läser inte den genren så mycket, men Mankells Wallanderböcker är en ok samtidsskildring. Favoritdeckare/-polisserie (tv): Räknas Gudfadern? Annars Spanarna på Hill street tidernas bästa polisserie! Danska Livvakterna är också bra. Om jag inte var kriminalreporter skulle jag gjort ett allvarligt försök att bli världens första spelande förbundskapten i fotboll i något land. 6 7
Foto: Freddy Billqvist Foto: Oskar Lüren Renée Mohlkert, näringslivs- och marknadsdirektör Helsingborgs stad. Helsingborgs stad är med och sponsrar HDgalan. - På HD:s sportredaktion brukar vi sucka och skaka på huvudena när ännu ett lag tar klivet upp i högsta divisionen. Sedan brukar någon säga: - Ett elitlag till alltså. Fixar vi det? Har vi verkligen resurser till det? Men det ordnar sig alltid. Och den där sucken har ärligt talat inget med besvikelse att göra, innerst inne sträcker vi stolt på oss när ännu ett nordvästskånskt lag eller ännu en individuell idrottare armbågar sig in i idrottens finrum. En lokal idrottsgala är ingen given succé på alla ställen i Sverige, men i nordvästra Skåne finns alla förutsättningar för att lyckas. Vi har med ett fantastiskt idrottsområde att göra och därför är det på tiden att Helsingborgs Dagblad sätter en gala till världen. själva. Samtidigt är det lättjobbat, alla drar åt samma håll och vill utveckla regionen. Vi själva mår naturligtvis väldigt bra. Nya arenor skapar nya förutsättningar. Generellt tror jag att alla brottas med att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt är det vår skyldighet att se till att ungdomar kan idrotta Var skall annars framtidens stjärnor komma ifrån? Fyra röster om hdgalan Vi har ett sprakande idrottsliv i nordvästra Skåne och det vill vi på HD uppmärksamma. Den 10 februari 2011 går historiens första HDgala av stapeln på Sundspärlan i Helsingborg. Denna gnistrande gala är finalen av flera månaders arbete att hitta vinnarna, män som kvinnor, unga som gamla, i 8 olika kategorier, som utmärkt sig under idrottsåret 2010. Hör fyra röster om varför ett initiativ som HDgalan är betydelsefullt för nordvästra Skåne. - Helsingborgs stad satsar på att få fler evenemang och möten till Helsingborg. Fler evenemang innebär fler besökare till Helsingborg och det gynnar näringslivet. Det blir fler som bor på våra hotell, äter på våra restauranger och shoppar i våra butiker. Men framförallt så får vi som bor här fler möjligheter till upplevelser. För att vi ska få fler idrottsevenemang till Helsingborg underlättar det så klart om vi själva syns med våra prestationer. Stora idrottsmän och framgångsrika lag kopplas ofta ihop med en stad, ta bara exempelvis vårt eget HIF, det hjälper oss att marknadsföra Helsingborg. Satsningen på HDgalan ser vi som ett sätt att uppmärksamma de fina idrottsprestationer som görs runt om i regionen. Genom att uppmärksamma våra idrottare kommer också fler vilja komma till vår stad. Goda prestationer är bra marknadsföring för Helsingborg! Foto: Frederic Cousyn Daniel Rooth, en av HDgalans 15 jurymedlemmar och nyhetschef på HD:s sportredaktion. Foto: Magnus Palmér Paul Myllenberg, klubbdirektör i HIF. - Jag tycker att idrottslivet i nordvästra Skåne förtjänar en egen idrottsgala. Vi är så framgångsrika i så många sporter. Det är oerhört viktigt att alla idrottare uppmärksammas när de kämpar för framgång i sin idrott. De är förebilder för våra ungdomar. Utan uppmärksamhet skulle de inte finnas. Om de inte finns, vem skulle man då se upp till, kämpa för att slå eller snacka om? Förutom de rent sportsliga prestationerna så finns det eldsjälar bakom de idrottsliga framgångarna. De förtjänar också att lyftas fram. Likaså vad den sportsliga verksamheten betyder för samhället och vad föreningarna gör för samhället mer än just utövar idrotten. Vi står i topp, tror jag, och vi har många toppnamn i förhållande till andra regioner, men allt kan bli bättre. Utbudet av idrott på såväl senior- som ungdomsnivå är mycket brett i Helsingborg med omnejd. Du kan utöva i princip alla sporter på elitnivå eller nivån precis under. Vi är en region som bärs fram av näringslivet. Här finns inga statliga institutioner, landsting eller statliga verk. Det ger en oerhörd inspiration, vi är vana vid att klara oss Foto: Jörgen Persson Kenny Jönsson, VM- och OS-guldmedaljör, numera assisterande tränare i Rögle samt medlem i HDgalans jury. - När jag tillfrågades om att sitta med i HDgalans jury tackade jag ja direkt. Det ska bli roligt att få sätta sig in i andra idrotter än ishockey. Men konkurrensen är tuff och jag inser redan nu att det kommer att bli oerhört svårt att utse vinnarna. Jag har bott i USA ett antal år och där är man bra på att lyfta fram personer och lag som lyckas. I Sverige ska alla uppmärksammas lika mycket och det är både en sund tanke och klokt till en viss ålder, men det är också viktigt att de yngre blir uppmärksammade och får höra att de är duktiga. Därför är jag positiv till en lokal idrottsgala, jag tror att den framför allt kan sporra ungdomar att lyckas och vilja bli bäst. Nominera, köp biljetter och läs allt om HDgalan på hd.se/hdgalan. I samarbete med Helsingborgs Stad 8 9
HDPASS-ERBJUDANDE Foto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkiv Det karga stenlandskapet blir i vinterns sparsamma ljus ännu hårdare och en stund på vandringslederna eller vid vattenbrynet gör bastun ännu skönare. Middagen godare och nattens sömn ljuvare. prova bohuslän på vintern, rogivande och fantastiskt Var: Gullmarsstrand Hotell & Konferens i Fiskebäckskil. Med HDpasset: 1995 kr per person (ord 2475 kr). Dag ett Tvårätters middag Logi, del i dubbelrum Dag två Frukostbuffé Afternoon tea Fyrarätters supé Logi, del i dubbelrum inklusive frukostbuffé nästa morgon. Mer info/bokning: gullmarsstrand.se eller tfn 0523-667788 Erbjudandet gäller t o m 31 mars 2011. Max 2 paket per kort och köptillfälle. Gäller i mån av plats fre-sön samt röda dagar som infaller en vardag t o m 31 mars 2011. Uppge HDpass-nummer vid beställning. Kan ej kombineras med andra rabatter eller nyttjas vid köp av konferenstjänster. Någon beskrev Gullmarsstrand som en annan del av verkligheten. Som att kliva in i ett lugn och en sinnesfrid där det vackra omfamnar dig. Det är också ett sätt att ge sig själv uppskattning. Du förstår vad vi menar när du checkar in. Foto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkiv Västkusten är ett favoritresmål för svenskarna. Under högsommaren är det trångt både på parkeringsplatserna och vid bryggan i Smögen. Restaurangernas trubadurafton hörs långt in på småtimmarna och på varannan berghäll står skyltar med Antikaffär eller kanske något enklare Loppis. Vill man njuta av det riktiga landskapet är därför vintern den bästa tiden. Det finns något inbjudande i att vandra runt i en stad som stängt för säsongen. Även om många hus står tomma med lampor aktiverade av timers, så innebär vinterdvalan inte att allt liv flytt. Snarare tvärtom. Det är nu man kan njuta av de underbara miljöerna i sin egen takt, höra och känna naturen och hitta ett litet café med lediga bord. I affärerna möter man människor som har tid att prata både med varandra och de få främmande andra. Plötsligt kan man vara indragen i en diskussion kring brobygget, vem som egentligen äger den där Hallberg-Rassy Foto: Roger Jansson som fortfarande ligger vid bryggan eller bibliotekets öppettider. Det karga stenlandskapet blir i vinterns sparsamma ljus ännu hårdare och en stund på vandringslederna eller vid vattenbrynet gör bastun ännu skönare. Middagen godare och nattens sömn ljuvare. Hela tiden kan man dock välja. Man behöver inte hamna i ett stillsamt filosoferande, Bohuslän har mycket även för den aktive på vintern. Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn, som blivit valt till årets museum, har öppet hela året. På Havets Hus i Lysekil finns över 100 arter från småfläckig rödhaj till död mans hand och vill man se djuren ovanför vattnet har Nordens Ark öppet varje dag. Golfsäsongen är också lång på västkusten och för den som verkligen vill ha en utmaning har skärgården landets kanske bästa vatten för sportdykare. Klart och djupt med spännande djurliv. Bilfärjorna går givetvis också året runt liksom livsnerven med båtarna ut till de yttersta öarna. På många av dessa öar finns dessutom välkomnande hotell och pensionat som erbjuder allt från spaupplevelser till väldukade julbord. Grebbestad, Fjällbacka, Fiskebäckskil, Mollösund, Klädesholmen och Åstol. Platserna väcker många känslor för alla som semestrat i Bohuslän. En resa i vinter ger ännu starkare minnen. Jonas Brorson Foto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkiv Foto: Johan Fowelin/Gullmarsstrand bildarkiv Foto: Britt-Mari Olsson Foto: Staffan Johansson/Gullmarsstrands bildarkiv 10 11
KORSORD Foto: Anders Malmberg Foto: Hanseric Orre Nu kan du ge bort en julklapp som varar i 3 månader för endast 199 kr! (ord. pris 710 kr) Vi bjuder på portot Helsingborgs city torsdag 7 oktober kl 18.30-21.00 På hd.se/julklapp kan du ge bort tidningen till flera vänner. Använder du istället denna kupong kan du ge bort en prenumeration till EN vän. Jag som ger bort tidningen: Namn Kundnummer Telefon Den som får tidningen: Namn Adress Postnr Ort Telefon Mobil Mobil Vån Jag väljer att ge bort: Helsingborgs Dagblad Nordvästra Skånes Tidningar Landskrona Posten Startdatum Du kan ge bort tidningen t.o.m. 29/1 2011 till hushåll i nordvästra Skåne som inte redan är prenumeranter. SVARSPOST Helsingborgs Dagblad AB 250004700 258 00 Helsingborg Tävla och vinn! Lös korsordet och tävla om blomstercheckar och trisslotter. Skicka in denna sida med ifyllt kundnummer till: Helsingborgs Dagblad, 251 83 Helsingborg. Märk kuvertet HDpass-korsordet. Kundnummer: Vi vill ha din lösning senast 14 januari. Vinnarna meddelas per post samt presenteras på hd.se/hdpasset. Lösningen hittar du i tidningen 16 januari. Vinster: 1-5:e pris är blomstercheckar, 6-10:e pris är en trisslott. E-post PP210 Lycka till! 12 13
Visste du att...... en rad kända personer arbetat på tidningen? Hasse Alfredson var sommarreporter någon gång i slutet på 50-talet. Rune Moberg, legendarisk SE-redaktör jobbade först på HD under krigsåren och senare på NST. Världsreportern Ulf Nilsson jobbade här på 50-talet och TV-kändisarna Bo Hagström och Roland Teliapappan Nordqvist har arbetat på NST liksom Staffan Heimersson. Statsrådet Tobias Billström och riksdagsmannen Hans Wallmark har varit anställda liksom författaren Birger Sjöberg. Dessutom sökte nuvarande akademiledamoten Kristina Lugn jobbet som lokalredaktör i Höganäs. Hon fick det dock inte.... om vi inte hade haft annonser i tidningen skulle en årsprenumeration kosta nästan 6000 kr?... vårt tryckeri förbrukar ca 17 ton papper per natt? Vårt papper består av 50 % returpapper och 50 % jungfrufiber (träd från skogen). Foto: Fredrik Johansson... det har funnits en rad idrottare på företaget? Maskinsättaren Sture Nedemo blev dubbel svensk mästare i HIF, då med efternamnet Nilsson. Typografen Bert Johnsson blev kvalhjälte i Gunnarstorp. Gjorde enda målet när Gunnarstorp 1966 spelade 1 1 i den allsvenska kvalmatchen hemma mot Hammarby, där bl a Nacka Skoglund spelade, 1966. Tryckaren Kjell-Åke Petersson, mest känd som Charlie, var stor showman i Vikingarnas IF i början och mitten av 60-talet. Han var också med och blev svensk mästare 1961. Annonsäljaren Anders Berglund, back i Rögle, spelade i elitserien 1995-96. Och så givetvis kulturmedarbetaren och boxaren Åsa Sandell.... chefredaktör Lars Johansson har blivit grillad av Magnus Härenstam i Jeopardy? Om han vann? Nej...... vi under åren har mottagit en mängd diplom och utmärkelser? Bara under 2000-talet har HD fått pris som Världens bäst designade tidning, vi har vunnit Årets sida två gånger, ett internationellt marknadsföringspris samt en rad designpriser för framsidor, bilagor och och illustrationer. Årets bild finns även på meritlistan liksom den prestigefyllda Guldspaden för grävande reportage.... 1912 genomfördes den första tidningsflygningen i Sverige? Den gick från Helsingborg till Ljungbyhed och ombord fanns tre buntar med dagens nummer av HD.... gudinnan som finns med i vår logotyp heter Sjöfartsmonument? Den står på Hamntorget i Helsingborg och skapades av Carl Milles efter en donation av Malte Sommelius. Familjen Sommelius är för övrigt en av våra två ägarfamiljer tillsammans med familjen Ander från Karlstad.... NST har längst historia? Redan 1847 startade Öresunds Posten medan 1867 är begynnelseåret för Engelholms Tidning och Helsingborgs Tidning (som senare blev HD). Sedan följde en rad sammanslagningar och uppköp med tidningar som Eslövs Tidning, Klippans Tidning, Höganäs Tidning och Landskrona Posten tills 2001 när HD och NST gick ihop.... svaret på en fråga i spelet Trivial Pursuit är Helsingborgs Dagblad? Frågan lyder: Vilken svensk dagstidning fanns först på internet? halv åtta hos mig En och annan intervalltimme har Hanseric lagt i köket framför TV:n. Namn: Hanseric Orre Ålder: 36 år Arbete: Producent på HD Familj: Sambo med Sara Tidigare idrotter: Fotboll och innebandy Nuvarande idrotter: Triathlon och multisport 14 15
Hanseric - en mångsysslare på HD och på fritiden För Hanseric Orre är en välplanerad kalender en förutsättning för att han ska hinna med allt på jobbet, sköta träningen och umgås med familj och vänner. Hanseric Orre är producent på HD, vilket innebär att han är med hela vägen under produktionen av annonserna i tidningen och i olika magasin som tidningen ger ut. På fritiden tränar han 6-12 timmar i veckan för att kunna tävla i multisport och triathlon. Den enda träningsfria kvällen i veckan är han ledare för ett gäng tonåringar. Vi har följt Hanseric under en vanlig vecka på jobbet och under träningarna. Här har ni hans veckodagbok. ONSDAG Hela dagen på tidningen ägnas åt Landskronas magasin. Det ska vara klart denna vecka så det blir alltid intensivt i slutet av ett sådant jobb. Dagens löpträning börjar på Gröningen för att sedan fortsätta i backarna i Pålsjö skog där han och kompisarna i multisportklubben Klubb Sisu kör intervallträning samt specialträning för ben och bål. TORSDAG Dagen börjar med modellfotografering. Sedan läser han korrektur på Landskronas magasin innan det skickas i väg. På kvällen blir det simning under en timme på Filbornabadet. Vi har en tränare som hjälper oss med crawltekniken. Under sommaren eller när det är bra väder simmar vi i sundet eftersom tävlingarna avgörs i öppet vatten. FREDAG Jobbet börjar med möte om nya bilagor för att sedan fortsätta med HD:s prislistor innan arbetsveckan slutar med fotografering av Helsingborgs lucia. Fredagen är träningsfri, men då är Hanseric en av ledarna för ett gäng tonåringar i Slottshagskyrkan. Det är en kontrast till den egna träningen samtidigt som det är både spännande och utmanande uppgifter. Foto: Fredrik Johansson Jag ser mig själv som passionerad motionär. Jag njuter av träning och tävling och det sociala umgänget med klubbkompisarna. Samtidigt som jag hinner med andra saker som jag vill göra i livet, säger Hanseric Orre, som tävlar i både triathlon och multisport. I triathlon tävlar man i simning, cykling och löpning. Sprintdistansen omfattar 750 meters simning, 2 mils cykling och 5 kilometers löpning. Medan man på den längsta distansen simmar 3800 meter, cyklar 18 mil och springer 4,2 mil. Multisport omfattar alltid löpning, mountinbikecykling samt kanot/ kajak. Dessutom kan det finnas med inlinesåkning, klättring och något äventyrsmoment. I triathlon tävlar man själv. Medan man tävlar i lag i multisport. Där ingår också orienteringsmoment så multisport kräver mer tankeverksamhet än triathlon, menar Hanseric. Hanserics stora mål sommaren 2011 är att genomföra Kalmar Järnman (det får inte kallas Ironman) under 11 timmar och 36 minuter som är hans personliga rekord. Jan Andersson Hanseric väntar tålmodigt på att modellen ska bli färdigsminkad. MÅNDAG Innan dagens veckomöte med arbetskollegorna hinner Hanseric med porträttfotografering i ateljén. Resten av arbetsdagen jobbar han med ett magasin till Landskrona stad. På kvällen blir det intervallträning på landsvägscykeln på en trainer i hemmet. På måndagar brukar jag alternera med att köra 1,5 timme mountainbike utomhus, säger han. TISDAG Dags att göra färdigt annonser till hd.se. Dessutom är det ett möte med HD:s citykontor. På kvällen springer han 1,5 mil på en bana längs Öresundskusten till Sofiero och tillbaka till backarna i Pålsjö skog. Det är en fin bana med både havet och skogen. För mig är det viktigt att kunna uppleva naturen och njuta när jag är ute. Efter träningen åker han till övning med gospelkören One Nation. LÖRDAG Hanseric packar in sin mountainbike i bilen och kör till Söderåsen tillsammans med några träningskompisar. Där blir det först 1,5 timmes löporientering sedan lika lång tids träning på mountainbike. Med så fint höstväder blev det en härlig naturupplevelse som jag verkligen njöt av. Veckans skönaste träning! SÖNDAG Hanseric och sambon Sara tar en långpromenad längs havet innan det blir en timmes simning på kvällen. 16 17
Foto: Fredrik Johansson 1867 Första numret av Helsingborgs Dagblad hade varken bilder eller rubriker. Layouten byggde helt på tekniken. Bokstäverna sattes för hand. Det var ett otroligt hantverk. Så arbetade man fram till 1976. 1939 Fortfarande ingen riktig layout, men nu har texterna både bild och rubrik. Till och med flera rubriker på samma text som denna historiska dag när tidningen kunde meddela att andra världskriget hade brutit ut. DE VILL FÅ LÄSARNA ATT STA NNA UPP 1963 Tidningshuvudet, den översta delen av förstasidan, börjar likna det vi har i dag. Vi har varit måna om att bevara det. 1986 Man kunde trycka färg, men bara rena färger som blått och rött och ännu inga färgbilder. Det som slår en är att sidan ser väldigt gammal ut. Man blir förvånad att den inte är äldre än från 1986. En större, modern dagstidning måste förändras med sin samtid. Till våren är det dags igen för HD. Kostymen ska få en passform mer lämpad för 2011 års journalistik. Tjugo minuter har vi på oss. Den genomsnittlige läsaren ger inte tidningen mer tid vid frukostbordet. Då gäller det att sidorna är designade så att läsarna lätt kan ta till sig innehållet. Den bästa formen är den som inte märks, den som bara fungerar genom att lyfta fram materialet, säger Cilla Nilsson. Just nu arbetar hon och Eva Engwall med en översyn av HD:s form. Dagstidningar förändras kontinuerligt. Nya inslag tillförs, rubrikstorlekar justeras och färger byts ut. Idealet för formgivarna är att förändra lite i taget så att läsarna upplever tidningen som pigg och fräsch utan att störas i sitt tidningsläsande. Men ungefär var tredje, fjärde år görs också en lite större genomgång av formen. Vi vill att läsaren ska uppleva att det händer något att tidningen lever, säger Eva Engwall. Till våren är det dags igen för HD, men det blir ingen enorm förändring. Inte i närheten av hur det var när vi gick över till att bli tabloid år 2006, en nyordning som det tog ett tag för en del läsare att vänja sig vid. Exakt hur tidningen kommer att se ut återstår att se. Arbetet pågår för fullt med att se över de små beståndsdelarna. Bokstäver, linjer, bilder, rubriker... Allt ska fås att samspela så det ser inbjudande ut för läsarna. Vi som gör HD vill att läsarna enkelt hittar det gamla vanliga tv-program, lokala nyheter, kultur, sport samtidigt som man ska kunna bli överraskad. Dessutom måste varje inslag i tidningen fungera smidigt för de journalister som på relativt kort tid ska sätta ihop de runt 75 sidorna varje dag. Vi vill skapa en tidning som lockar till läsning, säger Cilla Nilsson. Hur vet man vad som är bra form? Det finns en del forskning om hur man läser en tidning, som hur breda spalterna ska vara för att ögonen ska kunna följa texten. Men mycket är intuitivt. Vi går en hel del på magkänsla och erfarenhet, säger Eva Engwall. Svenska dagstidningar är ganska lika till utseende sedan de gick över till det mindre formatet, tabloid. Gemensamt är bland annat att de har en demokratisk ambition i sin form, de vill vara till för alla. I Sverige vill ingen dagstidning vara snobbig och elitistisk, säger Eva Engwall och jämför med tyska tidningar som Frankfurter Allgemeine som bara innehåller text sida upp och sida ner. Trots likheter har varje tidning sitt eget tilltal, bland formgivare talas till och med om tidningens själ, och utmaningen är att bevara den genom förändringar. Vi vill att nordvästskåningarna ska känna sig hemma i sin tidning samtidigt som vi vill förnya, säger Cilla Nilsson. Charlotte Ågren 2003 Fortfarande i fullformat med en sval och nedtonad design för vilken man vann World s best designed newspaper år 2000, en stor internationell tävling. Det var en elegant form, men i dag tycker vi att det ser lite tamt ut. 2010 Sedan år 2006 är vi tabloid, vilket innebär färre inslag på förstasidan. Tempot är högre, kontrasterna större, man vill locka in folk snabbare i tidningen. Det som är stort är stort och smått är smått. Vi har gjort tydliga val. 18 19