TENA inkontinensskydd kan underlätta arbetet och ge mindre ryggont

TENA inkontinensskydd kan underlätta arbetet och ge mindre ryggont

TENA Bra för vårdtagaren, vårdgivaren och ekonomin.

Inkontinensskydd som är läckagesäkra och bekväma är mycket viktigt för vårdtagaren. Men visste du att utformningen av inkontinensskydd också kan minska ryggbesvären hos vårdpersonal? Det är bevisat i en studie gjord på Tekniska Högskolan i Linköping. Så nu vet vi hur ett inkontinensskydd ska vara utformat för att fungera som bäst för både vårdgivare och vårdtagare. Därför fokuserar TENA på ergonomi Risken för ryggproblem är stor inom vården. Upp emot 70% av vårdpersonalen känner symptom i nedre delen av ryggen.* De flesta ryggproblem är kopplade till tunga lyft och påfrestande arbetsställningar. Vi vet att vårdgivarnas arbetssituation påverkas mycket av valet av inkontinensskydd. Ett ergonomiskt utformat skydd underlättar bytet för vårdgivaren och ett läckagesäkert skydd ger färre byten. Sammantaget betyder detta lägre arbetsbelastning och färre påfrestande böjningar och vridningar för ryggen, vilket minskar risken för skador och sjukfrånvaro på sikt. Något som även är bra för ekonomin. *) Josephson M, Work Factors and Musculoskeletal Disorders Med inbyggd ergo nomi kan man spa både ryggar och pengar. Risken för ryggproblem är mycket större för vårdpersonal än för andra yrkesgrupper. Uppemot 70% av dem som arbetar i vården känner symptom i nedre delen av ryggen.* De flesta ryggproblem är kopplade till tunga lyft och påfrestande arbetsställningar. Tänk om en ny utformning av inkontinensskydd kan ge bättre arbetsställningar? Därför fokuserar TENA på ergonom Skyddets utformning påverkar bytessituationen. P sitt för att underlätta personalens hantering så my Även en liten förbättring kan leda till stora förd en liten aning mindre dagligt ryggböjande och ry en klar minskning av skador och sjukfrånvaro på s spara pengar och få en bättre arbetssituation?

Belastningsstudie från Linköpings Tekniska Högskola I en objektiv studie* vid Tekniska Högskolan i Linköping har man undersökt om en vårdgivares rygg belastas olika vid byte av inkon tinensskydd, beroende på vilken typ av skydd vårdtagaren använder. I studien ingick skydd med fixeringsbyxor, allt i ettskydd med tejpförslutning och TENA Flex med höftbälte. Del av bytestiden som vårdgivaren måste böja ryggen framåt eller vrida ryggen på ett sätt som medför risk för skador. Uppmätt i laboratoriemiljö. % av bytestiden 60 50 Med TENA Flex blev belastningstider vid böjning/vridning avsevärt kortare, jämfört med skydd med fixeringsbyxa och allt-i-ett-skydd med tejpförslutning. 40 30 20 10 0 liggande vårdtagare En vårdgivare stående vårdtagare liggande vårdtagare stående vårdtagare Två vårdgivare * Ergonomics in Hygiene Products The influence of pad design on caregiver back load and perception of physical exertion, Avdelningen för industriell ergonomi vid Tekniska Högskolan i Linköping. = TENA Flex = skydd med fixeringsbyxa = allt-i-ett-skydd med tejpförslutning

Videokameror dokumenterade hanteringen och tiden mättes med hjälp av stoppur. I diagrammet visas hur stor del av bytestiden som vårdgivaren måste böja och vrida ryggen på ett sätt som medför risk för skador (30 60 ). Ryggböjningar framåt är en av de största riskfaktorerna för skador på nedre delen av ryggen. Studien från Tekniska Högskolan i Linköping visar att TENA Flex genomgående fick det bästa resultatet och gav minst skad lig belastning på ryggen vid byte av skydd. I såväl 0-30, 30-60 och 60-90 vinkel uppvisade TENA Flex bästa resultat. Man behöver helt enkelt inte böja sig lika länge, utan kan arbeta mer upprätt med TENA Flex. Samma sak gällde för samtidig böjning och vridning. När det gäller hur deltagarna i studien upplevde den fysiska ansträngningen vid av- och påtagning av skydden, fanns också tydliga skillnader. Skydd med fixeringsbyxa och allt-i-ett-skydd med tejpförslutning upplevdes som mest belastande i alla situationer. TENA Flex fick bästa betyg och upplevdes alltså som minst ansträngande. I studien Ergonomics in Hygiene Products från Tekniska Högskolan i Linköping blev två viktiga fakta vetenskapligt bevisade: Inkontinensskyddets utformning påverkar i hög grad vårdgivarens ryggbelastning. TENA Flex är mindre ansträngande för ryggen än skydd med fixeringsbyxa och allt-i-ett-skydd med tejpförslutning. Hela studien, eller en sammanfattning av den, kan beställas från SCA Hygiene Products. Man kan, helt enkelt, jobba mer upprätt med TENA Flex.

TENA Flex är så lättarbetad att man klarar av ett byte själv.

De vårdgivare som deltog i studien vid Tekniska Högskolan i Linköping fick även lämna personliga synpunkter. Merparten var positiva till TENA Flex och de fördelar som lyftes fram var att TENA Flex var så enkelt att hantera att de kunde utföra ett byte utan att ta hjälp av en kollega. Dessutom var skyddet lätt, följsamt, bekvämt och diskret för användaren. Varför är TENA Flex så annorlunda? Fixeringen av TENA Flex har unika fördelar. Det är enklare att både ta på och av. Höft bältet gör det lättare att fixera skyddet och få det att sluta tätt i ljumskarna. Inga fixeringsbyxor behövs, arbetsställningen blir mer naturlig och arbetstekniken bättre, tack vare höftbältet och kardborrbanden. Vad är då slutsatsen? Inbyggd ergonomi i inkontinensskydd minskar ryggbelastningen för vårdgivarna. På sikt bidrar detta till en bättre arbetssituation, lägre sjukfrånvaro och en bättre användning av resurserna på såväl det mänskliga som ekonomiska planet.

TENA Flex fick högsta betyg i studien vid Tekniska Högskolan i Linköping.

Ergonomi handlar om helheten Ergonomi handlar inte bara om bekväm utformning. Det handlar även om oss människor, hur vi arbetar, de hjälpmedel vi använder och platsen vi gör det på. Om allt fungerar bra mår vi bättre och är nöjdare med vårt arbete. Vi utför uppgifterna lättare och löper mindre risk att skada oss eller bli överansträngda. Därför är ergonomi inte bara viktigt inom industrin och på kontor, utan även och i synnerhet inom vård och omsorg. Att valet av inkontinensskydd kan bidra till att minska belastningen på nedre delen av ryggen hos vårdgivare, är en mycket viktig upptäckt med tanke på vilka positiva effekter det ger. Ergonomistudien från Tekniska Högkolan i Linköping visar att TENA är på rätt väg.

Så här byter du TENA Flex: Byte stående, framifrån 1 2 3 1. Stå framför vårdtagaren. Placera bältet runt höfterna och fäst med kardborrbandet på magen. 2. Dra fram skyddet mellan benen. Skålforma skyddet genom att föra ihop de främre kardborrbanden. Dra skyddet ner mot fötterna för att släta ut baksidan. Dra upp det mellan benen, gör korsdraget. Se till att det sluter tätt i ljumskarna. 3. Fäst de två främre kardborrbanden på bältet Byte stående, bakifrån 1 2 3 1. Stå bakom vårdtagaren. Placera bältet runt höfterna och fäst med kardborrbandet på ryggen. 2. Dra bak skyddet mellan benen. Skålforma skyddet genom att föra ihop de främre kardborrbanden. Dra skyddet ner mot fötterna för att släta ut framsidan. Dra upp det mellan benen, gör korsdraget. Se till att det sluter tätt i ljumskarna. 3. Fäst de två främre kardborrbanden på bältet. Byte liggande 1. Vänd vårdtagaren på sidan. Vik bältet och för in det under kroppen i höjd med höfterna. För in skyddet mellan benen bakifrån. 1 2 3 2. Vänd vårdtagaren på rygg. Fäst bältet med kardborrbandet löst över höfterna. Dra fram skyddet mellan benen. Skål forma skyddet genom att föra ihop de främre kardborrbanden. Dra skyddet ner mot fotändan för att släta ut baksidan. Dra upp det mellan benen, gör korsdraget. Se till att det sluter tätt i ljumskarna. 3. Fäst de två främre kardborrbanden på bältet. Korsdraget ger läckagesäker fixering Det är viktigt att TENA Flex sluter tätt i ljumskarna. Gör så här: Ta tag i de två främre kardborrbanden. Dra det högra kardborrbandet snett upp åt vänster, för att få upp skyddet i ljumsken. Dra det vänstra kardborrbandet snett upp åt höger, för att få upp skyddet i den andra ljumsken. Fäst de två främre kardborrbanden på bältet. Kontrollera att skyddet smiter åt ordentligt.

SCA HYGIENE PRODUCTS AB Inkontinensprodukter, 405 03 Göteborg www.tena.nu SP 13 00 / sep 2010