Nu blir det mer uppstyrt

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Examensarbete i Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv Fortsättningskurs C, 15 HP Nu blir det mer uppstyrt En studie om hur kunskapsdelning förändras efter en plötslig omställning till hemarbete Författare: Oskar Wallén och Sara Rosell Handledare: Marie Karlsson Examinator: Helen Melander Bowden

Sammanfattning Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Omställningen är en följd av smittspridningen av covid-19 som rådde i samhället vid uppsatsens genomförande. För att uppfylla syftet undersöktes två frågeställningar; Hur har sociala aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning förändrats i och med övergången till hemarbete samt vilka konsekvenser får dessa förändringar för kunskapsdelningen mellan kollegor. För att besvara frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade videointervjuer med tjänstemän som arbetar med administration och ekonomi. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån det praktikbaserade perspektivet på kunskapsdelning. Resultatkapitlet inleds med en översiktlig presentation av respektive informants erfarenheter kring omställningen till hemarbete och hur kunskapsdelningen har förändrats för dem. Vidare visade resultatet att informanterna upplevde tre huvudsakliga förändringar med kunskapsdelningen efter omställningen. Dessa förändringar var att spontan kunskapsdelning försvinner, löpande fysisk kontakt digitaliseras och strukturerad kunskapsdelning ställs om. Det visade sig att spontana tillfällen för kunskapsdelning försvunnit och ersatts av mer planerade, vilket har försvårat sociala relationer. Den fysiska direkta kontakten har ersatts med mail, telefon och chatt. Strukturerad kunskapsdelning i form av möten hölls via digitala verktyg, där informanterna upplevde minskad interaktion och praktiska begränsningar som medförde minskad sammanhållning. Nyckelord: kunskapsdelning, kommunikation, intervjuer, digitala verktyg, distans

Abstract The aim of this study was to contribute with knowledge about how knowledge sharing between colleagues changes as a result of a sudden and time limited transition to work from home. The main focus is on forms, content and consequences for knowledge sharing. The transition is a consequence of the spread of covid-19 that prevailed in the world during the implementation of this study. In order to fulfill the purpose, two issues were examined; How have social activities and tools for knowledge sharing changed with the transition to work from home, as well as which consequences will these changes have on the sharing of knowledge between colleagues. In order to answer the issues, six partly structured video interviews were conducted with white collar workers within the administration and financial industry. The interviews were transcribed and then analyzed from the practice-based perspective on knowledge sharing. The result chapter is initiated with a general presentation of each informants experiences regarding the transition to work from home and how the knowledge sharing has changed for them. Further the result showed that the informants experienced three main changes with the knowledge sharing after the transition. These changes were that spontaneous knowledge sharing disappeared, ongoing physical contact was digitized and structured knowledge sharing was changed. It turned out that spontaneous occasions for knowledge sharing disappeared and got replaced by more planned occasions, which made social relationships more difficult. The physical direct contact has been replaced with mail, telephone and chat. Structured knowledge sharing in the form of recurrent meetings is being held via digital tools, where the informants experienced reduced interaction and practical limitations that led to reduced cohesion. Keywords: Knowledge Sharing, Communication, Interviews, Digital Tools, Distance

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte och frågeställningar... 3 2.1 Avgränsningar... 3 3. Tidigare forskning... 4 3.1 Sökprocessen... 4 3.2 Olika typer av och verktyg för kunskapsdelning... 4 3.3 Kunskapsdelning vid distansarbete... 5 3.4 Sammanfattning och kunskapsbidrag... 7 4. Teori... 9 4.1 Ett praktikbaserat perspektiv på kunskap... 9 4.2 Ett praktikbaserat perspektiv på kunskapsdelning... 10 4.3 Sammanfattning teoretiskt ramverk... 11 5. Metod... 13 5.1 Metodologiska val... 13 5.2 Metod för datainsamling... 13 5.2.1 Intervjuer... 13 5.2.2 Urval... 14 5.3 Genomförande... 15 5.3.1 Pilotintervju... 15 5.3.2 Genomförande av intervjuer... 15 5.3.3 Material... 16 5.3.4 Databearbetning och analysmetod... 16 5.4 Tillförlitlighet och äkthet... 18 5.5 Etiska överväganden... 19 5.6 Reflektion över metod... 20 6. Resultat... 23

6.1 Presentationer av informanterna... 23 6.2. Kunskapsdelningens förändring och dess konsekvenser... 27 6.2.1. Spontan kunskapsdelning försvinner... 27 6.2.1.1 Från spontana till planerade tillfällen för kunskapsdelning... 28 6.2.1.2 Färre spontana samtal försvårar sociala relationer... 29 6.2.2. Löpande fysisk kontakt digitaliseras... 30 6.2.2.1 Mailkommunikation... 32 6.2.2.2 Chattkommunikation... 33 6.2.2.3 Telefonsamtal... 34 6.2.3. Strukturerad kunskapsdelning ställs om... 35 6.2.3.1 Interaktionen minskar i digitala möten... 37 6.2.3.2 Digitaliseringen medför praktiska begränsningar i möten... 38 6.2.3.3 Digitala möten påverkar relationen till kollegor... 39 6.3 Sammanfattning resultat och analys... 40 7. Diskussion... 42 7.1 Uppsatsens kunskapsbidrag... 42 7.2 Vidare forskning... 44 8. Källförteckning... 45

1. Inledning I slutet av 2019 bröt ett nytt virus ut i staden Wuhan i Kina, ett coronavirus som snabbt spred sig mellan människor över hela världen. Startskottet för smittspridningen tros ha skett mellan djur och människa på en marknad i Wuhan. Coronaviruset kan orsaka en infektionssjukdom vid namn covid-19, med symptom som feber, lunginflammation och allvarligare luftvägsbesvär hos de smittade. Till följd av smittspridningen har även en mängd dödsfall inträffat. Den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen, WHO utbrottet som en pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2020) och spridningen pågår fortfarande vid utformningen av denna uppsats. I samband med utbrottet av covid-19 har Folkhälsomyndigheten löpande gått ut med olika riktlinjer och rekommendationer till befolkningen. På en presskonferens den 16e mars meddelade Folkhälsomyndigheten att de som bor i Stockholmsregionen och har möjlighet att arbeta hemifrån bör göra det (Svenska dagbladet, 2020). Drygt två veckor senare, den första april, publicerar Folkhälsomyndigheten nya föreskrifter och allmänna råd för att motverka spridningen av covid-19. Föreskriften innehåller bland annat allmänna råd till arbetsgivare att de bör se till att personal arbetar hemifrån, i den mån det är möjligt (Folkhälsomyndigheten, 2020). Den nya föreskriften innebär stora förändringar i rutiner och arbetssätt för många organisationer, i synnerhet tjänstemannasidan. I generella termer jobbar tjänstemän enligt AFA försäkringar (2020) vanligtvis på kontor, exempelvis på utvecklings- eller administrationsavdelningar. Det bekräftas av webbsidan arbetetsmarknad.se (2020), som även menar att tjänstemän annars jobbar med förberedande arbetsuppgifter. Runt om i Sverige tvingas anställda nu att arbeta hemifrån på grund av smittspridningen av covid-19. Arbete på distans har blivit allt vanligare under 2000-talet och framställs ofta som fördelaktigt för både den anställde och arbetsgivaren (Taskin & Bridoux, 2010). Med hjälp av digitala verktyg, informations- och kommunikationsteknik möjliggörs arbete utanför det traditionella kontoret. Digitala system ger medarbetare möjlighet att dela erfarenheter och kunskap trots att de befinner sig på olika geografiska platser (Savolainen, 2017). Det finns alltså metoder som tyder på att distansarbetet inte nödvändigtvis måste innebära förödande konsekvenser för organisationen. Det gör att tjänstemän som arbetar på kontor kan bedriva sitt arbete hemifrån med hjälp av digitala verktyg. Samtidigt är det mycket som tyder på att fysiska möten mellan kollegor förbättrar samarbete, prestationer och relationer. Att inte träffa sina kollegor i avslappnade former vid kaffeautomaten, eller över informella möten vid 1

skrivbordet visar sig påverka relationen mellan de anställda negativt (Golden & Raghuram, 2010; Napier och Ferris, 1993; Taskin & Bridoux, 2010). Sämre relationer mellan kollegor tenderar i sin tur att leda till minskad kunskapsdelning mellan parterna. I kombination med minskade tillfällen att träffas fysiskt tyder det alltså på att distansarbete kan minska kunskapsdelningen mellan de anställda (Golden & Raghuram, 2010; Taskin & Bridoux, 2010; Werr & Stjernberg, 2003). Hur sker då kunskapsdelningen när anställda som vanligtvis arbetar tillsammans med sina kollegor i samma lokaler, plötsligt måste arbeta enskilt från sina hemmakontor? Denna uppsats syftar till att undersöka hur en omställning till arbete hemifrån påverkar kunskapsdelning mellan individer i organisationer, i detta fall orsakas omställningen av den rådande pandemin år 2020. Huvudfokus ligger därmed på tjänstemän som vanligtvis arbetar på samma fysiska plats som sina kollegor, men nu arbetar på skilda platser geografiskt sätt. Fenomenet är relativt outforskat, men en del tidigare forskning kring kunskapsdelning vid arbete på distans finns. Sådana studier kombinerat med mer generell forskning kring kunskapsdelning hjälper oss att kartlägga fenomenet. En väsentlig del av att utföra sitt arbete består av att individer delar och tar emot kunskap mellan varandra. Därmed betraktar vi kunskapsdelning som en viktig pedagogisk process inom arbetslivet. Genom uppsatsen ämnar vi att utifrån ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur kunskapsdelning sker när medarbetare plötsligt tvingas till att arbeta hemifrån samt vilka konsekvenser förändringarna får. 2

2. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Med utgångspunkt i syftet formulerades följande frågeställningar: Hur har sociala aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning förändrats i och med övergången till hemarbete? Vilka konsekvenser får dessa förändringar för kunskapsdelningen mellan kollegor? 2.1 Avgränsningar Samtliga tjänstemän som arbetar hemifrån i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete är en stor urvalsgrupp vilket har gjort att studien har begränsats till ett verksamhetsområde. Studien kommer utgå från individer som arbetar inom administration och ekonomi. Valet av administration och ekonomi som verksamhetsområde grundar sig i att yrkena inom verksamhetsområdet ofta inkluderar intern kontakt med kollegor (Framtid.se, 2020). 3

3. Tidigare forskning Följande kapitel innehåller en presentation av tidigare forskning inom området kunskapsdelning som är relevant för det vi undersöker i uppsatsen. Kapitlet inleds med mer generella studier kring kunskapsdelning inom organisationer, följt av forskning kring kunskapsdelning vid arbete på distans för att närma oss undersökningsområdet i denna studie. Kapitlet inleds med en redogörelse för sökprocessen. 3.1 Sökprocessen Tidigare forskning inom studiens område som är vetenskapligt granskad kommer presenteras nedan. Forskning har sökts i databaserna ERIC, SwePub och Uppsala Universitetsbibliotek. För att hitta relevant forskning började vi med att använda oss av sökorden Pandemic, Covid- 19 och External Conditions i kombination med Knowledge Sharing, tyvärr gav det få studier som var relaterade till vårt forskningsområde. Knowledge Sharing i sin ensamhet gav oss forskning som visar hur kunskapsdelning sker kopplat till kommunikation. Eftersom det visade sig att sökningar kring kunskapsdelning i kombination med yttre påverkansfaktorer inte gav önskat resultat ändrade vi inriktning mot arbete på distans och kunskapsdelning. Fortsatt sökning utgick därmed från Teleworking och även Distance i kombination med Knowledge Sharing och Communication som gav bättre resultat kopplat till vårt ämne. 3.2 Olika typer av och verktyg för kunskapsdelning I den forskning som redovisas nedan använder sig författarna av både kunskapsdelning och kunskapsöverföring när de behandlar delandet av kunskap mellan kollegor. Kapitlet innehåller därmed två olika begrepp som i denna studie båda förstås inom ramen för kunskapsdelning. I övriga delar av studien används begreppet kunskapsdelning uteslutande. Savolainen (2017) undersöker i sin litteraturstudie vad informations- och kunskapsdelning är, samt hur det används som kommunikationskanal i arbetslivet. Studien bygger på ett hundratal forskarstudier kring kunskapsdelning. Savolainen konstaterar bland annat att kunskapsdelning är en sorts tvåvägskommunikation som sker frivilligt och att man inte delar kunskap som man inte tror kan vara av värde för någon annan. Författaren menar att kunskapsdelning kan ske genom bland annat e-post, videokonferenser, webbplatser, seminarium och möten. Vilket alltså tyder på att kunskapsdelning kan ske via digitala verktyg och inte bara genom fysiska träffar. Samtidigt tar studien även upp forskning som tyder på att 4

den sociala gruppens dynamik har en betydande roll för kunskapsdelningen, där direkt interaktion spelar en väsentlig roll. Savolainen konstaterar att informell kunskapsdelning sker genom personliga interaktioner, vilket vi även ser i Werr och Stjernbergs (2003) samt Taminiau, Smit och De Langes (2009) studier som redovisas nedan. Savolainen betonar dock att den personliga interaktionen även kan ske online eller via exempelvis telefon. Vidare visar hans studie att oavsett hur kunskapsdelning går till är det en förutsättning att det finns förtroende mellan de som delar kunskapen. I en kvalitativ studie av två internationella konsultfirmor studerade Werr och Stjernberg (2003) hur kunskapsöverföring sker inom organisationerna. De genomförde semistrukturerade intervjuer med både konsulter och projektledare, samt observationer av möten mellan arbetslag. Studien visar att tyst kunskap utvecklas genom utbyte av erfarenhet och det väsentliga i kunskapsutbytet är det gemensamma språket. Forskarna menar att det gemensamma språket förenklar kunskapsdelningen när konsulter träffas ansikte mot ansikte, samt att det underlättar hur konsulter delar med sig av erfarenheter via exempelvis dokument. Genom studien visade forskarna även på vikten av informellt kunskapsutbyte som kan ske vid delning av erfarenheter under luncher, fikapauser eller liknande. Språkets betydelse för kunskapsdelning poängteras även i Taminiau, Smit och De Langes (2009) studie. De genomförde 29 kvalitativa djupintervjuer med konsulter i Holland, samt höll tre möten med specialister inom konsultverksamhet och innovation. Studien är explorativ i utformningen och syftade till att beskriva eventuella hinder för innovation och informell kunskapsdelning mellan konsulter. I studien betonar författarna vikten av att kunskapen bör presenteras på ett sätt som mottagaren förstår, vilket ett gemensamt språk underlättar. Studien visar även att såväl informellt som formellt lärande är viktigt, men i det informella kunskapsutbytet där det finns en mer avslappnad miljö tenderar individen att oftare utbyta idéer mellan varandra. Konsulterna upplevde dock att det saknas tid för sådana informella samtal och tillfällen, främst eftersom deras arbetstid är tillägnad deras kund. Författarna menar vidare att idéerna som framkommer vid kunskapsutbytet är viktigare än kunskapsdelningen i sig för att öka den allmänna kunskapen inom organisationen. 3.3 Kunskapsdelning vid distansarbete Tidigare forskning kring kunskapsdelning inom organisationer tyder på att utbytet sker i såväl formella som informella former. De vardagliga samtalen mellan kollegor på arbetsplatsen 5

visar sig utgöra en viktig plats för kunskapsutbyte. Samtidigt finns möjligheten att dela kunskap via informations- och kommunikationskanaler idag. Arbete på distans, även kallat teleworking har blivit en allt vanligare arbetsform under 2000-talet enligt Taskin och Bridoux (2010). På vilket sätt sker då kunskapsdelningen när de anställda inte träffas på daglig basis? Tidigare forskning inom området fokuserar ofta på kommunikation och relationen mellan kollegor som arbetar på distans, vilket i sin tur tenderar att påverka kunskapsdelningen enligt studierna som diskuteras i följande avsnitt. Napier och Ferris (1993) undersökte hur olika dimensioner av distans påverkar relationen mellan medarbetare och deras närmaste arbetsledare, samt vilka konsekvenser ett distanserat förhållande mellan parterna kan leda till i arbetet. I studien har ett teoretiskt perspektiv anlagts på tidigare studier kring fenomenet, med syftet att bidra med bredare kunskap kring distansarbete och vilken påverkan det har på personalfrågor inom organisationer. Författarna identifierar de tre dimensioner av distans; Psykologisk, Strukturell och Funktionell distans. Psykologisk distans innefattar demografiska aspekter som kön, ålder, utbildning och erfarenhet. Den strukturella distansen handlar mer om fysiska aspekter av distans i exempelvis utformning av lokaler, samt även social kontakt utanför och på arbetsplatsen. Den funktionella distansen fokuserar i sin tur mer på känslomässiga aspekter, där tillit, omtycke och relationer mellan individer spelar in. Författarna studerar relationen ur ett organisatoriskt perspektiv och menar att rumsligt avstånd och färre möjligheter att interagera leder till svårigheter kring kunskapsdelning. De lyfter att medarbetare tenderar att dela tyst kunskap, som bygger på social interaktion och är kontextberoende, i lägre utsträckning när möjligheten att träffa kollegor fysiskt minskar. Napier och Ferris studie behandlar inte teknikens roll i arbetsrelationer där fysisk distans mellan parterna föreligger. Digital teknik och olika system är idag en förutsättning för distansarbete. I sin litteraturstudie undersöker Taskin och Bridoux (2010) hur arbete på distans kan försvåra kunskapsdelning inom organisationer. Utifrån litteratur kring kunskapsdelning ämnar författarna att undersöka huruvida teleworking kan påverka kognitiva faktorer och kvalitet på relationer negativt. Precis som Napier och Ferris (1993) lyfter även Taskin och Bridoux hur tyst kunskap är beroende av kontext och överförs genom interaktion mellan människor, för att kunskapsdelning ska ske krävs därmed att relationer mellan kollegor utvecklas. Tyst kunskap överförs med hjälp av ett gemensamt språk, vilket även Werr och Stjernberg (2003) instämmer med, samt genom delad organisatorisk kunskap mellan sändare och mottagare av 6

kunskapen. Enligt Taskin och Bridoux minskar teleworking antalet tillfällen för de anställda att skapa gemensamma uppfattningar, språk och berättelser, vilket i sin tur tyder på att arbete på distans försämrar kunskapsdelningen. De menar att det finns svårigheter med att kommunicera tyst kunskap med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Det leder till att de som arbetar på distans utvecklar kognitiva scheman som inte stämmer överens med övriga kollegors scheman, medan de som arbetar på kontoret och regelbundet träffas fysiskt tenderar att utveckla scheman och språk som liknar varandra. Även detta resonemang går i linje med Werr och Stjernbergs studie som, nämnt i det tidigare avsnittet, poängterar vikten av fysiska platser för social interaktion för informellt kunskapsutbyte. Det visar sig alltså att distansarbete tenderar att leda till åtskillnader i medarbetarnas språk och kognitiva scheman kopplade till arbetet, vilket i sin tur försvårar överföringen av tyst kunskap mellan parterna. År 2010 genomförde även Golden och Raghuram en studie kring Teleworkers och kunskapsdelning. De genomförde en enkätundersökning på ett internationellt IT-företag, där enkätdata insamlades under två tidsperioder om sex månader vardera. Under båda tidsperioderna deltog drygt 200 anställda i studien, samtliga var anonyma i studien och blev slumpmässigt utvalda utifrån deras anställningsnummer. Resultaten från studien visade bland annat att de som arbetade på distans förlitar sig mer på schemalagda möten när det kommer till att interagera med kollegor och chefer. Således uppstår en avsaknad av informella och avslappnade samtal där delade berättelser och upplevelser skapas. Vidare konstaterar Golden och Raghuram att ett högt förtroende och starka band mellan kollegor leder till ökad kunskapsdelning. Samtidigt menar de att arbetet på distans försvårar att uppnå sådana relationen mellan de anställda. Att ett högt förtroende mellan kollegor behövs för att kunskapsdelning ska ske går även i linje med Savolainens (2017) studie. 3.4 Sammanfattning och kunskapsbidrag Tidigare forskning betonar vikten av social interaktion för att möjliggöra kunskapsdelning. Det visar sig även att det går att få till kunskapsdelning vid distansarbete med hjälp av digitala verktyg som telefoner och datorer, samt att det underlättas av goda strukturer gällande kommunikation och ett gemensamt språk. Bristen på fysisk kontakt kan dock påverka relationer mellan kollegor, vilket i sin tur kan leda till att den sociala interaktionen minskas och förändras vilket därmed även påverkar kunskapsdelningen. 7

De två inledande studierna i avsnittet är forskning som har bedrivits på konsultfirmor vilket kan problematisera generaliserbarheten till vårt område då vi ej utgår från konsulter specifikt. Samtidigt behandlas kunskapsdelning vid distansarbete i studierna, eftersom konsulterna inte utgår från samma arbetsplats som sina kollegor på konsultfirman. Notera även att de studier som presenterats ovan och berör distansarbete är utförda på organisationer som frivilligt använder sig av distansarbete. De har haft möjlighet att förbereda både organisationen och medarbetarna på arbetsformen. Utbrottet av Corona pandemin har å andra sidan lett till att företag tvingas till arbete på distans. Vad händer egentligen med kunskapsdelningen när externa begränsningar som Corona pandemin leder till att medarbetare som vanligtvis arbetar på en fysisk arbetsplats med kollegor måste arbeta hemifrån? Det finns mycket tidigare forskning inom kunskapsdelning för distansarbete men vi ser ett kunskapsglapp gällande hur kunskapsdelningen sker när en plötslig omställning till hemarbete sker på grund av omständigheter som inte kan styras av organisationen. Med vår studie vill vi ge ett kunskapsbidrag i detta glapp. 8

4. Teori I detta kapitel presenteras undersökningens teoretiska ramverk, som valts med utgångspunkt i studiens syfte samt frågeställningar. Inledningsvis presenteras det praktikbaserade perspektivet på kunskap som står i fokus i kapitlet, för att sedan fördjupas med perspektivets syn på kunskapsdelning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Det teoretiska ramverket utgår därmed från Donald Hislops (2009) resonemang gällande kunskapsdelning. Hislop belyser olika perspektiv på kunskap, dess delning samt hur kunskapsdelning sker med hjälp av information- och kommunikationsteknologi, även kallat IKT. Studien utgår även från Jarvenpaa och Leidners (1999) teori, som kompletterar Hislops genom att poängtera hur olika beteenden inom en arbetsgrupp kan leda till kunskapsdelning. Hislop (2009) lyfter två epistemologiska perspektiv inom kunskap. Det första benämns som The Objectivist Perspective on Knowledge och det andra som The Practice-based Perspective on Knowledge. Som det tidigare perspektivets namn antyder på, utgår det objektivistiska perspektivet från att kunskap är objektivt och perspektivet härstammar från positivismen. Vår studie utgår inte från en positivistisk synvinkel, undersökningen syftar till att lyfta fram informanternas erfarenheter av den sociala verkligheten och därmed söker vi inte efter en allmängiltig och objektiv lag för fenomenet. Med det som bakgrund läggs fokus i följande avsnitt på Hislops andra perspektiv på kunskap, det praktikbaserade perspektivet. 4.1 Ett praktikbaserat perspektiv på kunskap Enligt Hislops (2009) praktikbaserade perspektiv är kunskap en pågående process och förvärvas genom rutiner samt aktiviteter som individer ägnar sig åt. Perspektivet antar således ett mer holistiskt sätt att se på kunskap. Perspektivet menar att det inte går att separera människans kunskap från sociala aktiviteter, individer har alltid deltagit i aktiviteter vid förvärvandet av sin kunskap. Aktiviteter är ett centralt begrepp inom det praktikbaserade perspektivet, eftersom de menar att kunskap delas genom individens aktiviteter. Vidare menar Hislop att kunskap är socialt konstruerat, då det praktikbaserade perspektivet utgår ifrån att kunskapen är personlig och delas mellan individer. Kunskap är även beroende av den kulturella kontexten, exempelvis arbetsplatsen och kan inte förstås utanför dess kontext. 9

4.2 Ett praktikbaserat perspektiv på kunskapsdelning Det praktikbaserade perspektivet menar att kunskap utvecklas när individer genomför aktiviteter och förvärvar nya erfarenheter (Hislop, 2009). Hislop menar att kunskapsdelning inte endast är en överföring av kunskap från en person till den andra utan handlar om att två personer aktivt skapar innebörd och konstruerar mening kring kunskapen. Vidare redogör författaren för tvetydigheter i språkets innebörd som försvårar kunskapsdelningsprocessen. I kombination med olika kognitiva ramverk kan tvetydigheter i språket leda till en ökad risk att olika tolkningar av kunskapen genomförs. Samma information kan således tolkas på olika sätt beroende på vem mottagaren är, och därmed kan kunskapen som utvecklas skilja sig från varandra. Det innebär att det är väsentligt att en grupp som utbyter kunskap har ett gemensamt ramverk för att inte försvåra kunskapsdelningen. Kunskap kan inte bli förstådd utanför den kulturella kontexten som individen lever och arbetar i, den mening som folk ger till kunskap skapas genom värderingar och antaganden i den kulturella kontexten. Det praktikbaserade perspektivet beskriver även hur kunskapsdelning kan ske genom informations- och kommunikationsteknik, vidare benämnt som IKT. Eftersom kunskap enligt det praktikbaserade perspektivet delas genom att två eller fler personer aktivt interagerar och skapar mening tillsammans menar Hislop (2009) att det är högst osannolikt att kunskap delas genom att kodifiera och förvara kunskap i ett teknologiskt system. Teknologin kan dock enligt perspektivet vara användbar för att underlätta social kommunikation och relationer mellan människor. IKT möjliggör för organisationer att skapa aktiviteter för kunskapsdelning, exempelvis i videomöten eller genom olika digitala kommunikationskanaler. IKT gör det även möjligt att skapa nätverk med andra, där deltagarna kan dela kunskap genom expertis och erfarenheter samt ger möjlighet till samarbete mellan personer på distans. För att lyckas med kunskapsdelningen digitalt behöver det finnas grundpelare i kommunikationsprocessen mellan individer, det behöver finnas både öppenhet och tillit mellan de som kommunicerar. Enligt Hislop (2009) misslyckas kunskapsdelning via IKT när man inte tar sociokulturella faktorer i beaktning, då det påverkar individers motivation till att delta i kunskapsdelningsinitiativ via IKT. Sociala relationer och tillit är centralt för att individer ska engagera sig i virtuella kunskapsdelningsinitiativ. Tillit i relationen mellan individer är avgörande för hur kunskapsdelningsinitiativ tas emot och bör tas i beaktande vid skapandet av aktiviteter för kunskapsdelning. Vidare menar Hislop att interaktion som sker ansikte mot 10

ansikte utvecklar mer än bara en förståelse för varandra, det skapar även möjlighet att utveckla grundläggande delar av en social relation, exempelvis tillit. Författaren menar även att det finns mer osäkra resonemang gällande om det verkligen går att utveckla relationer genom elektroniska verktyg för kommunikation. Det praktikbaserade perspektivet menar att tillit är en viktig förutsättning för att kunskapsdelning ska ske mellan människor. Jarvenpaa och Leidners (1999) studie visar på olika beteenden och ageranden i en grupps kommunikation som förbättrar och bibehåller tilliten i en grupp över en längre tid, vilket enligt det praktikbaserade perspektivet därmed även är beteenden för att lyckas med kunskapsdelning. I denna studie ligger inte fokus på hur beteendena utvecklar tillit i en grupp, utan hur beteendena leder till ökad kunskapsdelning. Ett av dessa beteenden är förutsägbar kommunikation inom gruppen, här blir det gemensamma språket återigen väsentligt. När deltagarna är bekanta med varandras uttryck och begrepp tenderar tilliten i gruppen att bibehållas i högre grad, och därmed ökar kunskapsdelningen. För att ha en förutsägbar kommunikation krävs det att det ska finnas regelbundenheter i kommunikationen, det kan innebära riktlinjer för hur ofta meddelanden kan skickas för att minska frågetecknen kring vad de andra medarbetarna gör eller tydliga normer kring kommunikationen. Förutsägbarheten innebär även att individen är medveten om vid vilka tillfällen som olika ämnen bör behandlas, samt i vilka former det är accepterat att uttrycka sig kring olika ämnen. Ett ytterligare beteende som Jarvenpaa och Leidner menar skall öka kunskapsdelningen är signifikanta och snabba svar inom gruppen. För att upprätthålla kunskapsdelningen måste teammedlemmarna uppleva att de får respons på deras meddelanden och frågor, exempelvis en form av bekräftelse att de har sett meddelandet eller uppgiften och att de ska återkomma. Det gäller både meddelanden som sänds via verktyg, samt det som kommuniceras fysiskt. Att få signifikanta och snabba svar handlar även om medarbetarnas tillgänglighet och tendens att ta hjälp av varandra i arbetet. Gemensamt för de båda beteendena är att individen inte vill bli lämnad med frågor gällande varför teammedlemmen inte ger respons, det minskar förtroendet i gruppen och således även tendensen till kunskapsdelning mellan kollegorna. 4.3 Sammanfattning teoretiskt ramverk För att undersöka hur kunskapsdelning mellan medarbetare förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete tillämpas det praktikbaserade perspektivet på kunskap i denna studie. Det praktikbaserade perspektivet fokuserar på 11

aktiviteter mellan individer och menar även att tillit inom en grupp är en viktig förutsättning för att kunskapsdelning ska ske. Vidare påpekas hur ett gemensamt ramverk påverkar kunskapsdelningen positivt, med utgångspunkt i språkets betydelse samt den kulturella kontexten. Denna studie undersöker hur olika aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning har förändrats efter omställningen till hemarbete, samt vilka konsekvenser förändringarna får. Vi är särskilt intresserade av hur olika former av kommunikation har förändrats efter omställningen till hemarbete, eftersom förändrade kommunikationsmönster ger en fingervisning på hur även kunskapsdelningen har påverkats. För att undersöka dessa förändringar är Jarvenpaa och Leidners (1999) två begrepp förutsägbar kommunikation och signifikanta och snabba svar särskilt intressanta. Med hjälp av dessa begrepp går det att förstå hur kunskapsdelningen har förändrats efter omställningen från kontor till arbete hemifrån. För att uppnå denna förståelse studeras informanternas erfarenheter av regelbundenhet och förutsägbarhet i kommunikationen, samt i vilken utsträckning kollegorna är tillgängliga för att hjälpa och ge respons. 12

5. Metod I följande kapitel redovisas studiens arbetsprocess. Undersökningens metodologiska utgångspunkt, datainsamlingsmetod, genomförande, bearbetnings- och analysmetod, etiska överväganden, kvalitetsaspekter samt reflektioner kring metodvalen redovisas. 5.1 Metodologiska val Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Genom syftet och frågeställningarna fokuserar studien på området ur medarbetarnas perspektiv. Därmed studeras området kvalitativt då vi avser lägga vikt på individernas erfarenheter av omställningen och de förändringar den medfört. Eftersom vi syftar till att förstå medarbetarnas erfarenheter tar studien utgångspunkt i fenomenologisk ansats. I enlighet med Bryman (2011) och fenomenologin kan vi endast förstå individernas sociala verklighet efter omställningen till hemarbete genom deras egna subjektiva erfarenheter. Detta motiverar kvalitativa intervjuer som forskningsmetod, där individernas utsagor hjälper oss att förstå fenomenet. Vår förförståelse sätts således åt sidan och kunskapen kring fenomenet skapas utifrån informanternas perspektiv. 5.2 Metod för datainsamling 5.2.1 Intervjuer För att nå kunskap kring medarbetarnas erfarenheter av omställningen genomfördes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna kunde vi skapa förståelse för medarbetarnas kunskapsdelning med hjälp av deras subjektiva erfarenheter (Ahrne & Svensson, 2015) kring den nya arbetssituationen på grund av smittspridningen av covid-19. Intervjuerna gav möjligheten att fråga om konkreta aktiviteter gällande kunskapsdelning vid distansarbetet, men även innan omställningen till hemarbete. För att kunna styra riktningen i intervjuerna var de semistrukturerade. Enligt Bryman (2011) ger semistrukturerade intervjuer informanten större möjlighet att lyfta sådant som hen upplever som relevant i ämnet. För vår undersökning innebar det att vi kunde ändra ordningsföljden på frågorna under intervjun, samt ställa anpassade följdfrågor beroende av de utsagor informanterna gav. Inför intervjuerna upprättades en intervjuguide, se bilaga 2, som följdes under samtliga intervjuer. Intervjuguiden bestod av öppna frågor som formulerades med utgångspunkt i studiens 13

frågeställningar utan att vara allt för specifika och ledande. Intervjuguiden var uppdelad i teman som ordnades i en naturlig följd, från bakgrundsfrågor om informanten och omställningen till hemarbete, till mer specifika frågor kring aktiviteter för kunskapsdelning i arbetet. Eftersom uppsatsens fokus ligger på att fånga förändringen från arbete på ett kontor tillsammans med kollegor till hemarbete behandlades kunskapsdelning både före och efter omställningen i intervjuerna. 5.2.2 Urval Studien har använts sig av urvalstekniken målinriktat urval som enligt Bryman (2011) syftar till att koppla forskningsfrågorna till urvalet. Studien avser att undersöka hur kunskapsdelningen mellan tjänstemän förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. För att nå kunskap kring fenomenet gjordes övervägningen att samtliga informanter bör arbeta med liknande arbetsuppgifter, för att underlätta jämförelser mellan erfarenheter i analysarbetet. Som nämnt i avsnitt 2.1 Avgränsningar, begränsades studien till individer som arbetar med administration och ekonomi. Då yrkena inom verksamhetsområdet ofta inkluderar intern kontakt med kollegor (Framtid.se, 2020). Därmed valdes informanter som arbetar med administration och ekonomi, och numera bedriver sitt arbete hemifrån på grund av smittspridningen av covid-19. Populationen är svårdefinierad, eftersom det inte går att veta exakt hur många inom verksamhetsområdet administration och ekonomi som faktiskt arbetar hemifrån på grund av covid-19. För att få tag i lämpliga informanter användes därmed primärt det som Bryman kallar bekvämlighetsurval. Båda författarna hade kontakter som arbetar inom administration och ekonomi hemifrån med anledning av smittspridningen, vilket gav en öppning i tillgång av informanter. Vidare kompletterades urvalet och antalet informanter i liten mån genom snöbollsurval. Det sistnämnda urvalet skedde genom att flera av de redan tillfrågade informanterna ombads ge tips om kollegor eller bekanta som uppfyllde kriterierna för studien, i enlighet med Brymans principer för snöbollsurval. Från snöbollsurvalet tillkom en informant. Enligt Alvehus (2019) kan valet av bekvämlighetsurval samt snöbollsurval riskera att studien blir för snäv och fastnar i ett visst nätverk. För att kompensera för detta valdes informanterna i bekvämlighetsurvalet från olika organisationer och med olika bakgrund. Spridningen i snöbollsurvalet är däremot svårare att styra och därmed valdes fem av informanterna utifrån bekvämlighetsurvalet, och kompletterades endast med en sjätte informant från snöbollsurvalet. 14

Informanterna kontaktades personligen via meddelande på Facebook, sms eller mail där de tillfrågades att delta i vår studie i en cirka 45 minuters videointervju. Att avgöra hur många intervjuer som behövs för att uppnå representativitet i kvalitativa studier är problematiskt enligt Ahrne och Svensson (2015). För att samla in material kring individernas erfarenheter av kunskapsdelning, samt nå tillräcklig kunskap kring ämnet bedömdes ett minimiantal på sex informanter. För att kunna säkerställa mättnad i information behövs vanligtvis fler informanter i en undersökning, men eftersom uppsatsen syftar till att förstå fenomenet utifrån informanternas erfarenheter ansågs sex intervjuer som tillräckligt. Snöbollsurvalet gav endast en informant, vilket också påverkade antalet intervjuer. Efter urvalet bokades tid för respektive intervju med de sex deltagarna. I samband med förfrågan kring deltagande skickades praktisk information om det digitala verktyget samt ett missivbrev ut, se mer information i avsnitt 5.5 Etiska överväganden. 5.3 Genomförande 5.3.1 Pilotintervju För att se hur väl intervjuguiden fungerade samt testa intervjuformen genomfördes en pilotintervju, som enligt Bryman (2011) är viktigt för att förbereda sig inför de riktiga intervjuerna. Pilotintervjun genomfördes på en person ur författarnas bekantskapskrets som i och med smittspridningen av covid-19 arbetar hemifrån. Personen arbetade med IT vilket gjorde att hen inte passade vår urvalsgrupp men hen arbetar som tjänsteman, i en roll som kräver mycket kommunikation med kollegor och numera hemifrån, hen bedömdes därmed vara lämplig för pilotintervjun. Pilotintervjun gav insikter om hur intervjuguiden fungerade i praktiken och korrigeringar samt förberedelser genomfördes efter utförandet av intervjun. Exempelvis uppmärksammades det att en fråga som berör respons var svår att förstå, därmed förbereddes tydligare förklaring av frågan och innebörden av respons. 5.3.2 Genomförande av intervjuer I enlighet med rekommendationer från Uppsala Universitet (2020) samt Folkhälsomyndigheten (2020) genomfördes intervjuerna digitalt via videosamtal, för att undvika eventuell smittspridning. Samtliga sex intervjuer genomfördes därmed på distans och informanterna valde själva plats för deltagandet. Eftersom intervjuerna genomfördes via videosamtal var vi medvetna om att situationen kunde upplevas mer formell, vilket Ahrne 15

och Svensson (2015) pekar på som en nackdel med digitala verktyg. För att minska risken att samtalet skulle stanna upp förberedde vi oss noga med flera möjliga följdfrågor. Överlag var informanterna vid förfrågan om deltagandet i studien positiva till deltagande genom videosamtal, dels för situationen med smittspridningen av covid-19 samt tidsbesparingen. Videosamtalen hölls via det digitala verktyget Zoom som rekommenderas av Uppsala Universitet. Zoom underlättade genomförandet av intervjun via digitalt verktyg då tjänsten inte kräver att samtliga parter ska ha ett konto i systemet. Det räckte med att intervjuledarna startade upp ett möte som informanterna kunde delta vid genom en länk som hade skickats till dem. Inspelningen av intervjuerna genomfördes också med hjälp av verktyget Zoom. Under intervjuerna kunde följdfrågor ställas till informanterna utifrån deras berättelser, eftersom de var av semistrukturerad karaktär. Ahrne och Svensson (2015) menar att kvalitativa intervjuer ger möjligheten att anpassa intervjufrågorna samt dess turordning. Förtydliganden gavs när informanterna inte förstod de förutbestämda frågorna och ordningsföljden på frågorna justerades när informanterna riktade in tidigare svar mot områden som skulle behandlas senare under intervjun. Under intervjuernas gång valdes det att lägga mer fokus på vissa av frågorna då intervjuerna gav en fingervisning om vilka frågor som gav svar respektive inte gav svar på studiens syfte. 5.3.3 Material Respektive intervju pågick i 40-50 minuter. Samtliga namn på personer och organisationer som omnämns av informanterna i studien är fiktiva. Det empiriska materialet i studien består av 56 A4 sidor intervjutranskript i Times New Roman 12 punkter. Transkripten är ett resultat av totalt 256 minuter ljudinspelning från de sex intervjuerna. Informanterna som intervjuats i studien gavs namnen Patricia, Agnes, Erik, Per, Cajsa och Sofie. 5.3.4 Databearbetning och analysmetod Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av verktyget zoom. Under intervjuerna valde vi att inte föra några anteckningar, för att få ett naturligt samtal och inte bli distraherade från informanternas berättelser. Istället valde vi att utifrån inspelningarna transkribera intervjuerna i efterhand. Under transkriberingen överfördes talspråk till skrivet språk, utan att ändra meningsuppbyggnader för mycket. Talspråk i skriven text kan lätt bli svårläst eller 16

osammanhängande, för att få ett bättre flyt i såväl databearbetning som färdigskriven uppsats valde vi därmed att genomföra en överföring av talspråk till skriftspråk. Enligt Bryman (2011) finns det en risk med denna överföring. Han menar att det kan ske felaktigheter och sammanhanget i olika uttalanden kan ändras. För att förebygga detta genomfördes transkriberingen av intervjuerna löpande och inte fler efter varandra för att inte riskera att blanda ihop olika informanter eller tröttna på lyssnandet och därmed slarva. I transkriptionerna gavs samtliga deltagare, organisationer och utomstående kollegor fiktiva namn. Vidare valde vi att transkribera intervjuerna i sin helhet, för att inte råka missa något som visar sig vara intressant i ett senare skede. Slutligen lyssnades respektive intervju igenom för att korrigera eventuella felaktigheter i transkripten. Efter transkriberingen genomfördes en tematisk analys av materialet (Bryman, 2011). Analysen genomfördes i två steg. I det första steget identifierades förändringen i och med omställningen till hemarbete för respektive informant. I presentationerna redovisas informanternas sociala aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning, både innan och efter omställningen till hemarbete. Varje informants presentation inleds med en rubrik som innehåller ett citat från deras intervju, citatet ger läsaren en fingervisning över vad informanterna lade stor vikt på under intervjun. I analysens andra steg identifierades återkommande teman bland informanterna genom att notera anteckningar och sedan jämföra likheter och skillnader i informanternas utsagor. För att med hjälp av materialet kunna uppfylla studiens syfte relaterades dessa olika teman sedan till studiens frågeställningar, för att se hur kunskapsdelningen faktiskt förändras i och med omställningen till hemarbete. Tre huvudsakliga förändringar som var relaterade till studiens första frågeställning identifierades och blev således tre huvudteman. Resultatkapitlet är uppdelat i två delar, först en redovisning av förändringen för respektive informant och en andra del för de återkommande teman som identifierades i analysen. I den andra delen presenteras studiens tre huvudteman även tillsammans med ett antal subteman inom respektive område. Den andra frågeställningen som avser undersöka konsekvenser behandlas löpande i relation till respektive teman och subteman. Empirin består av informanternas utsagor och ligger till grund för analysen. För att lyfta resultatet och undgå trivial kunskap presenteras empirin med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och dess begrepp. 17

5.4 Tillförlitlighet och äkthet Vid bedömning av kvalitativ forskning föreslår forskare alternativa kriterier till validitet och reliabilitet (Bryman, 2011). Det alternativ som används i denna studie är begreppen tillförlitlighet och äkthet som presenteras av Bryman. För att mäta studiens tillförlitlighet bedöms trovärdigheten, överförbarheten, pålitligheten och möjligheten att styrka och konfirmera resultatet. Genomgående i arbetsprocessen har ett granskande synsätt appliceras där vi som författare arbetat för att vara transparenta i redogörelserna av våra arbetsmetoder, för att ge läsaren möjlighet att bedöma studiens pålitlighet och i vilken utsträckning resultaten är objektiva. För att beskriva den sociala verkligheten utifrån informanternas erfarenheter har vår förförståelse kring fenomenet satts åt sidan i den mån det går. För att ge läsaren en förståelse kring informanternas sociala verklighet inleds resultatet med en beskrivning av respektive informant och dess omställning till hemarbete. Informanternas utsagor och studiens frågeställningar står i fokus i uppsatsen, och tolkningarna genomförs utifrån uppsatsen teoretiska ramverk och begrepp. Genom att redogöra tydligt för våra arbetsmetoder, med täta beskrivningar kring arbetsprocessen ökar även överförbarheten i studien. En tydlig problematik med att överföra resultatet till andra kontexter och urvalsgrupper är den specifika omställningen till hemarbete på grund av smittspridningen av det nya coronaviruset. Att genomföra samma studie vid ett senare tillfälle är svårt och ger förmodligen andra resultat, eftersom vi valt att studera hur den plötsliga omställningen till hemarbete påverkar kunskapsdelning. Tidsaspekten för studien utgör därmed en stor påverkan på resultatet. Gällande studiens äkthet lyfter Bryman (2011) att författaren ska återge en rättvis bild av urvalsgruppens åsikter och erfarenheter för att uppnå äkthet i studien. Samtliga intervjuer transkriberades direkt efter genomförandet, samt med uppehåll mellan dem för att minska risken att blanda ihop utsagor. Vidare transkriberades intervjuerna i sin helhet, för att inte missa utsagor vilket kan ge en missvisande bild av informantens erfarenheter. Med sex intervjuer, som är relativt få till antalet, finns risken att åsikter inom den totala populationen ej kommer till tals. Informanterna som deltog hade olika roller och erfarenheter. För att återge en rättvis bild av kunskapsdelningen efter omställningen till hemarbete var samtliga informanters svar av vikt. Genomgående i analysarbetet har vi tagit utgångspunkt i intervjumaterialet. Under intervjuerna har informanterna reflekterat över deras egen situation samt deras kollegors situation efter omställningen till hemarbete. Reflektionerna kan ge en större förståelse kring situationen de befinner sig i, samt hur deras kollegor eventuellt ställer 18

sig inför fenomenet. Genom dessa självreflektioner stärks det som Bryman menar är viktigt gällande äkthet i svaren. Fler av informanterna lyfte under intervjuerna hur reflektionerna sätter igång tankar som inte hunnits väckas tidigare. 5.5 Etiska överväganden Inför, under och efter genomförandet av denna studie har en genomgående medvetenhet kring etiska principer och god forskningssed antagits. I svensk forskning och således även i denna undersökning tillämpas Vetenskapsrådets grundläggande forskningsetiska principer. Dessa fyra är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). De forskningsetiska principerna tillämpas i studien för att säkerställa att samtliga involverade i undersökningen inte kommer till skada, att personlig information och resultat behandlas med säkerhet samt att alla deltagare i studien deltar på frivilliga termer och är väl underförstådda med undersökningen syfte och användningsområde. Inför studiens genomförande skickades ett missivbrev ut till samtliga informanter, se bilaga 1. Missivbrevet utformades i enlighet med informationskravet. Brevet skickades personligt till deltagarna via meddelande på Facebook eller mail och innehöll information kring undersökningens syfte och bakgrund. Vidare innehöll brevet information om deltagarnas konfidentialitet, att deltagande är frivilligt, att uppsatsen skrivs i forskningssyfte samt kommer att publiceras. Slutligen innehöll brevet även kontaktuppgifter och information om oss som genomför undersökningen. Vid intervjutillfället upprepades dessa förutsättningar muntligt för att förtydliga villkoren för deltagandet ytterligare. I enlighet med samtyckeskravet informerades deltagarna om deras frivillighet att delta i såväl missivbrevet som muntligt vid intervjutillfället. Vid utskicket av missivbrevet valde samtliga informanter att fortsätta sitt deltagande, trots det upprepade vi villkoren vid intervjun. Att deltagandet är frivilligt innebär även att informanterna själva styr hur länge och på vilka villkor de deltar. Därmed informerades deltagarna även om att de kan avbryta sin medverkan när som helst eller välja att inte besvara frågor utan vidare anledning eller konsekvenser. Om en deltagare väljer att avbryta sin medverkan har hen även möjlighet att styra om det redan insamlade materialet ska raderas eller kan användas i studien. 19

Konfidentialitetskravet innebär att samtliga uppgifter som samlas in i undersökningen behandlas konfidentiellt och på ett säkert sätt (Vetenskapsrådet, 2002). Insamlad data lagrades på en gemensam Google drive som inga utomstående har tillgång till. Inspelningarna av intervjuerna innehåller inte informanternas namn, men det förekommer namn på organisationer och kollegor. Inga personuppgifter som bedömdes som oväsentliga för undersökningen samlades in med avsikt, exempelvis namn på företag eller geografisk placering. Om ändå personuppgifter som ansågs oväsentliga uppkom under inspelningarna anonymiserades uppgifterna. I transkriptionerna gavs samtliga deltagare, organisationer och utomstående kollegor fiktiva namn, precis som i den färdiga uppsatsen. Inför undersökningen övervägde vi huruvida uppgifter som kön kan avslöja eller skada deltagarna, de fiktiva namnen i uppsatsen kan ge indikationer kring informanternas kön. Vi gjorde bedömningen att det inte går att identifiera informanterna utifrån endast detta, eftersom urvalsgruppen är stor. Inför studien gjordes även överväganden kring känsligheten i de ämnen som behandlas i undersökningen. Etiskt känsliga ämnen kräver hög konfidentialitet. I uppsatsen behandlas bland annat samarbete mellan kollegor och relationer mellan dem, det kan anses vara känsligt att avslöja relationer i en arbetsgrupp. Eftersom undersökningen inte genomförs på en enskild organisation gjordes bedömningen att sådan information inte kan skada varken deltagare eller arbetsgivare. Slutligen tillämpades även nyttjandekravet. Genom missivbrevet informerades deltagarna i studien om att samtliga uppgifter endast kommer användas i forskningssyfte. De informerades även om att undersökningen ämnar resultera i en kandidatuppsats som kommer att publiceras i Uppsala Universitets uppsatsdatabas DIVA. Samtliga informanter erbjöds även att ta del av uppsatsen efter färdigställandet. Efter att uppsatsen är godkänd och publicerad avser vi radera intervjumaterialet och transkriptionerna. Eftersom samtliga intervjuer genomfördes digitalt via videosamtal samlades samtycke i enlighet med de fyra forskningsetiska principerna in i kombination med missivbrevet. Genom att besvara förfrågan om deltagandet i intervjun via mail godkändes samtycke från informanterna. Eftersom vi inte träffade informanterna fysiskt formulerades inget separat samtyckesformulär med underskrifter. 5.6 Reflektion över metod Eftersom studien genomfördes under smittspridningen av covid-19 valde vi att genomföra intervjuerna via videosamtal. Som tidigare nämnt riskerar detta att intervjuerna uppleves mer 20