Klassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var:



Relevanta dokument
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Lathund, procent med bråk, åk 8

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Riktlinjer för medborgardialog

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Skriva B gammalt nationellt prov

Systematiskt kvalitetsarbete

Invisible Friend Senast uppdaterad

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Koncept Katalog 2009

Rapport uppdrag. Advisory board

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Sammanfattning på lättläst svenska

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Maj-juni Medborgarpanel 3. - vårdval plus

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Lathund till Annonsportalen

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Enkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: :28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)

Utvärdering fadderverksamhet (Nyanländ)

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Vågkraft och tidvattenkraft

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Utvärdering APL frågor till praktikant

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Vi skall skriva uppsats

Brevutskick till väntande patienter

Tränarguide del 1. Mattelek.

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Hävarmen. Peter Kock

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

INTERVJU MED TOMI SÖDERSTRÖM, PRODUKTCHEF / MAT- & RESTAURANGSERVICE, SILJA LINE , HELSINGFORS

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Skolmatsakademins webbenkät i praktiken Intervjuer med tvärsektoriellt perspektiv

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Satsa på en bra utbildning så satsar vi på dig! Välkommen! Ove Lindberg, Rektor

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Praktisk programmering

Syftet med en personlig handlingsplan

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Intervju med Årets teknikkvinna 2011 Anna Pernestål

Socialstyrelsens författningssamling

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Avgifter i skolan. Informationsblad

Likabehandlingsplan för läsåret

Arbetsplan Jämjö skolområde

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Introduktion till Open 2012

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

En grafisk guide till vår identitet

Telefonbetalning vid parkering

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

P-02/03 säsongen 2016

Uppdragsbeskrivning. Digital Skyltning. Version 1.0 Mats Persson. Distributionslista. Namn Åtgärd Info.

Axiell Arena. Samarbeta om bilder Regionbiblioteket i Kalmar län

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Visualisering av golfboende

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden bifaller förslaget.

Trepunkts rullbälten i en 68 cab.

Presentationsövningar

Manual Ledningskollen i mobilen

Timeline dropbox för lärare och elever

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

VI ÄR EN DIGITAL REKLAM BYRÅ

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

Kvalitetsrapport Så här går det

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Transkript:

Y-bike Alla visioner börjar med en god idé och det är faktiskt precis vad det här projektet handlar om. Att starta något nytt, att väcka kreativa tankar och påbörja en process som kanske någon dag kommer att förbättra samhället vi lever i. Cyklar är nog det mest miljövänliga fordonet som finns men används inte så mycket som de borde göra. Detta ska vi försöka ändra på och här är vår idé: Att göra en cykel som delvis drivs av en uppladdningsbar elmotor tror vi ska kunna locka fler att använda detta transportmedel. Motorn funkar också som generator. Att försöka använda så få material som möjligt för att produktionen och priset för konsumenterna ska bli billigare. Att man ska kunna panta cykeln när den tjänat sitt syfte. Lämna in den till en fabrik och få pengar för den.

Utgångspunkter I dagens samhälle efterfrågas det alltid mer miljövänligare sätt för transporter. Vi funderade mycket kring vilket/vilka fordon som var mest miljövänliga utifrån det utbudet vi har idag, eller om något nytt koncept kunde visualiseras. Utifrån vår kunskap kom vi fram till att det mest miljövänliga alternativet redan finns idag, cykeln. Vi tyckte dock att den behövde den vidareutvecklas för att bli mer populär i dagens samhälle. Klassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var: Den skulle kunna drivas med elmotor för att minska arbetet i backar. Den ska kunna återanvända rörelseenergin som bildas då cykeln är i rörelse och ladda upp sitt batteri med hjälp av denna. Det ska finnas möjlighet att skjutsa en person lagligt eller frakta last. Cykeln ska kunna vara användbar för olika åldersgrupper Dessa punkter blev våra utgångspunkter och utifrån dessa utvecklade vi vår ide. Konceptval Vårat konceptval var inte så svårt egentligen. Vi ville att man skulle kunna ta sig från punkt A till punkt B utan att påverka miljön för mycket, så en bil var uteslutet. Men är inte en cykel ett bra alternativ frågade vi oss? Den påverkar ju inte miljön mer än i tillverkningsprocessen plus att den är en bra motionskälla. Detta ser ut att vara ett bra fordon att utveckla. Varför används då inte cykeln så mycket? En anledning är att Sverige inte ett platt land så backarna blir lätt jobbiga. Om man hade tillgång till en liten hjälpmotor då det är jobbigt och lutar uppåt, skulle detta vara mer intressant? Ja, vi tror detta och bestämde oss därför att jobba vidare med idén. Det finns ett företag som säljer en liknande produkt men vi bestämde för att göra en mer utvecklad produkt. Vad skulle skilja vår cykel och deras? Jo deras batteri tar slut efter ca 7 mil på platt mark, med en lätt person. Men sådan är inte verkligheten. Hur skulle vi göra saken bättre? Med en motor som fungerar som generator kommer batteriet laddas upp när du cyklar nerför till viss del i alla fall. Och sedan laddas den ju lite också när man trampar själv. Det skulle vara den största skillnaden. Sedan ville vi också att den skulle vara så miljövänlig som möjligt. Genom att inte använda så många olika material så ska man kunna panta cykeln. Helt enkelt när cykeln har tjänat sitt syfte eller du har kraschat med den så att den inte går att laga så kan man lämna in den på en fabrik och får pengar för det. På fabriken kommer cykeln att tas om hand, delas upp sina olika komponenter så att den kan smältas ner och användas på nytt. Men sen så är det ju så att ofta så cyklar man inte själv (bl a ungdomar). Och då kan det vara nödvändigt att kunna skjutsa. Därför valde vi att inte låta någon sitta på en hård pakethållare utan vi vill låta kompisen sitta skönt på ett säte bakom sadeln. 1

Ålder och användare Åldern som vi har tänkt är från 15 år och uppåt. Alla som kan cykla på en helt vanlig cykel kan använda den. Det som skiljer de unga och gamla användarna är hur de vill att cykeln ska se ut, motivet alltså. Det ska finnas valmöjligheter mellan olika motiv, så att alla kan få vad de vill. Denna idé fick vi av Volvos c30:s variant, att erbjuda ett motiv som man klistrar på lacken på bilen. På samma sätt vill vi kunna erbjuda en tjänst att göra varje cykel personlig. Vem ska använda cykeln? Vi har valt att inrikta oss på cityfolk och på så sätt minska utsläppen i städer. Vad krävs för att man ska få skjutsa? Vi kollade upp vilka lagar och förordningar som gäller för att få skjutsa på vår cykel. Till svar fick vi att cykeln skulle vara utrustad med två godkända sadlar, skydd för bakhjulets ekrar och även fotpinnar på var sida om bakhjulet. Men enligt Svensk lag gäller dock dessa bestämmelser för att få skjutsa på vanlig cykel: I Trafikförfattningens 6 kap. 3 finns bestämmelser för skjutsning på cykel eller moped: 3 På en cykel eller en moped får inte samtidigt färdas flera personer än cykeln eller mopeden är byggd för. När en cykel eller moped klass II har lämpliga säten och effektivt skydd mot hjulekrarna får dock på fordonet färdas ytterligare: o ett barn under tio år, om den som styr fordonet har fyllt femton år. o två barn under sex år, om den som styr fordonet har fyllt arton år. Justering och genomförande När vi var på Design Open satte vi oss ner för att få samla idéer till vår produkt. När vi började fundera så kom vi fram till att cykeln var mest miljövänlig. Vi ansåg att en populär cykel skulle minska utsläppen drastiskt. Sen brainstormade vi för att komma på viktiga egenskaper som konsumenter vill ha. Vi diskuterade fritt i klassen och delade sen in oss i smågrupper för att fokusera på olika områden. Vi valde att göra cykeln specialiserad till en användare som skulle ha stor nytta av den och som skulle medföra den största minskningen av miljöpåverkan; statsmänniskor. Utvärdering Med utgångspunkt från uppgiften bestämde vi att välja ett koncept som vi hade personliga erfarenheter av och som vi i någon mån kände till. Vår vardag handlar ju till stor del om skola och det som sammanhänger med den. T.ex. resor till och från skolan, idrottsutövning och andra aktiviteter. Naturligt var då att tänka på allmänna transportfordon som bussar och tåg men också cykel och moped. Vi hade några idéer om bättre utnyttjande av bussar men bestämde oss snart för cykel som konceptval. Uddevalla är en backig stad så vi tycker lifebiken är en praktisk och bra variant på cykel. Ganska snart insåg vi att lifebiken redan 2

är väldigt utvecklad, men vi tycker ändå att vår idé med motorn som generator är en förbättring och att använda cykeln som spinningcykel med elektrisk belastning är bra. Vår coach har varit en mycket stor hjälp i designprocessen och vi har lärt oss mycket hur man jobbar professionellt med design. Tyvärr har ordinarie skolarbete gjort att vi inte har kunnat disponera så mycket tid till projektet som vi skulle ha önskat. Beskrivning av produkten De flesta nuvarande cyklarna på marknaden har i huvudsak en funktion, att göra det möjligt för vuxna och barn att transportera sig från punkt A till punkt B. Vår klass tycker att cykeln är väldigt bra, men behöver utvecklas för att bli mer användbar och roligare. Därför valde vi att utveckla detta koncept. Vi började med att skriva på papper det vi tyckte var positivt med cyklar och vad som var negativt. Vi utgick därefter från de negativa punkterna och försökte förbättra dem. Målet var att ändra den ursprungliga cykeln till ett nytt och bättre koncept där inga av de negativa punkterna fanns kvar. Vår produkt består av en vanlig cykel utrustad med många olika funktioner. Dessa funktioner gör cykeln mer användbar. Vår cykel kommer ha en eldriven motor som också kan fungera som generator. Som generator kommer den att omvandla cykelns rörelseenergi till ström som i sin tur laddar upp cykelns batteri. Vi har även en mobil ficklampa som kommer laddas av samma ström som motorn drivs av. Man kan även aktivera motorn på cykeln med ett enkelt knapptryck så att cykeln drivs med hjälp av elmotorn. Detta är ett bra alternativ i t.ex. uppförsbackar. Det ska även finnas en strömkälla dit du kan koppla en stickkontakt och utvinna ström ur. Vi vill att cykeln ska vara så miljövänlig som möjligt, och därför ska motorn drivas endast av el. Batteriet som cykeln drivs av ska lätt kunna kopplas bort och laddas i ett vanligt vägguttag. Cykeln ska även vara gjord i så få material som möjligt för att kunna återvinnas lätt. Vi vill också att cykeln ska vara godkänd att skjutsa med. Vi kollade upp vilka trafikregler som gäller med polisen. Av dem fick vi svar att förutom fotpinnar och ekerskydd så finns det inte några direkta regler. Det är istället tillverkarna som bestämmer när cykeln räknas som tandem, eller när det är lagligt att färdas 2 st på den. Därför konstruerade vi en cykel med dubbel sadel. Den har också en förvaringskorg under sadlarna. Korgen är även gjord så att den fungerar som ett ekerskydd. Den går ner på sidorna av hjulet och på var sida av bakhjulet har vi också placerat fotpinnar till passageraren. Vår Y-bike utökar det traditionella användningsområdet för cyklar genom att kombinera olika funktioner i en och samma produkt. Vår Y-bike kommer att underlätta det vardagliga livet för dem som använder den. Som person kommer du att uppskatta de nya funktionerna som möjliggör en aktiv livsstil. Det ska inte finnas några tvivel om att vårt koncept ska leva upp till det som det ska förespråka. Materialen som används är optimerade för minimal miljöpåverkan, det är också högt ställda miljömål när det gäller tillverkning och återvinning. Tanken är dessutom att vårt koncept genom sin multifunktionalitet gör det både enklare och roligare för personer att njuta av vår fantastiska miljö. 3

Vi hoppas att vårt koncept ska bli verklighet. Kanske finns den imorgon? Skall den finnas tillgänglig för dem som endast använder grön energi eller för alla? I sista ändan är det du som konsument som bestämmer. Om modern lyx är att vidga privatlivet och såklart uppleva själva livet så mycket som det går, Då innebär din Y-bike att du tagit dig ett steg närmare denna lyx. 4