Barn- och ungdomsbokslut 2014



Relevanta dokument
Protokoll. Arbetsutskottets beslut Socialnämndens arbetsutskott antar Barnbokslut 2014.

Tekniska nämndens barn- och ungdomsbokslut 2014

Barn- och ungdomsbokslut 2015

Barn- och ungdomsbokslut 2015 Kulturnämnden

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Barn- och ungdomsbokslut för 2015

Genomförandeplan för Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun 2016

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Länsstyrelsens remiss om regionalt åtgärdsprogram för miljömålen /

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Deltagande i det nationella antidopningsnätverket PRODIS - Prevention av dopning i Sverige

Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01

Integrationsplan

Riktlinjer integration KS2016/726/01

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Integrationsprogram för Västerås stad

Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitet i Särskilt boende - rekommendation från SKL

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Protokoll. Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer år Socialnämnden antar förslag tiu handlingsplan för bara i ekonomiskt utsatta

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Fritids- plan Landskrona stad

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Fördelning av statsbidrag för tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen 2015 och 2016

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för uppföljning och insyn av privat driven verksamhet

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Bestämmelser för reklam i kommunala anläggningar med föreningsverksamhet inom tekniska nämndens ansvarsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Broddetorps förskola

Likabehandlingsplan läsåret 15/16. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Alfabo och Kvarnliden

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Handlingsplan för genomförande av ett program för personer med funktionsnedsättning

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Sofiaskolan

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Bilaga 5 SAMMANSTÄLLNING AKTIVITETER PROGRAM FÖR DELAKTIGHET

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kommentarer till kvalitetshjulet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Likabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Tillägg av delegationsbeslut ersättning till särskild förordnad. vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder.

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Protokoll. Uppföljning av handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer år 2016

Transkript:

Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman,0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-01-27 Ks/2015:189 Sida 1(1) Barn- och ungdomsbokslut 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att fastställa Barn- och Ungdomsbokslut för 2014 Sammanfattning I Kristinehamns kommun fanns 2014 ett Barn- och ungdomspolitiskt program som reglerade bland annat processen för sammanställning av det årliga barnoch ungdomsbokslutet. Barn- och ungdomsbokslutet föreläggs därför Kommunfullmäktige för fastställande. I och med att Kommunstyrelsen skickar Barn- och ungdomsbokslutet för 2014 för fastställande i Kommunfullmäktige så anses också barn- och ungdomsbokslutet för Kommunstyrelsen vara godkänt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-01-27 Barn- och ungdomsbokslut 2014 Peter Eskebrink Kanslichef Johan Öhman Enhetschef Folkhälsoenheten KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-88 011 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

Barn- och ungdomsbokslut 2014 Foto: Bildarkivet

Sida Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 Johan.ohman@kristinehamn.se Innehållsförteckning Arbetsprocess för bokslutet.......3 Kommunstyrelsen....4 Miljö- och byggnadsnämnden..... 5 Kulturnämnden.......6 Skolnämnden.....7 Tekniska nämnden........8 Socialnämnden.......9 Överförmyndarnämnden.....10 Johan Öhman Enhetschef Folkhälsoenheten 2

Arbetsprocess för bokslutet I enlighet med beslut i kommunfullmäktige ska barns- och ungdomars intressen tillvaratas enligt fastställt barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Detta program reglerar bland annat processen för sammanställning av det årliga barn- och ungdomsbokslutet som verifierar att samtliga nämnder arbetar utifrån handlingsprogrammet. I varje beslut som fattas ska konsekvenserna för barn och ungdomar värderas. En standardiserad mall ska användas vid sammanställning av barn- och ungdomsbokslutet, detta för att få en enhetlighet i bokslutet som sådant och för att relevanta punkter ska belysas. Det är viktigt att befintlig mall verkligen används, då det är svårt att i efterhand korta ner ett bokslut som överskrider maxgränsen. Innan förvaltningarna skickar sina bokslut till ungdomssamordnaren för sammanställning ska dessa vara behandlade i respektive nämnd. Detta för att förvaltningarnas bokslut ska vara tjänsteskrivelser som är politiskt förankrade. Boksluten redovisar endast axplock från respektive nämnds arbete riktat mot barn och unga och är enligt överenskommelse begränsat i sin omfattning. Ungdomssamordnaren förbehålls rätten att göra vissa redaktionella ändringar och korta ner texter om detta visar sig nödvändigt. 3

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har som ledande politiska förvaltningsorgan ansvar för att de gemensamma resurserna används på ett sätt som gynnar alla kommuninvånare optimalt. Kommunstyrelsen ska ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål uppfylls, och en viktig del i dessa är att vara en attraktiv kommun för barn och unga. Det är kommunstyrelsens uppgift att se till att barn- och ungdomsboksluten sammanställs. Årets verksamhet Revidera det barn- och ungdomspolitiska programmet Under 2014 har det barn- och ungdomspolitiska programmet reviderats och det nya dokumentet heter Barn- och ungdomsplan för Kristinehamns kommun Planen innehåller en barn- och ungdomschecklista som syftar till att säkerställa att kommunen arbetar efter FN:s barnkonvention. Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Barn- och ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga verksamheter i kommunen och planen ska implementeras i hela kommunkoncernen. Skapa en hållbar struktur för barn och ungdomars inflytande Genom framtagandet av barn- och ungdomsplanen och barn- och ungdomschecklistan har arbetet med att skapa en hållbar struktur för barn och ungdomars inflytande påbörjats. Folkhälsoplan Arbetet med att ta fram en Folkhälsoplan för Kristinehamns kommun har påbörjats. I planen ska det finnas ett lokalt folkhälsomål som rör all invånare i kommunen. Engagemangstorg på Presterudsgymnasiet På Presterudsgymnasiet har det anordnats ett Engagemangstorg med temat Ung i Kristinehamn och Europa. Där anordnades informationsföreläsningar om kommunens ungdomsarbete. Föreläsningar Kommunen och Demokratiakademin anordnade en föreläsning med Sveriges ungdomsråd om ungdomsinflytande. Demokratiakademin föreläste om Barnkonventionen. Det har också anordnats föreläsningar om droger och sex och samlevnad. Feriearbetande ungdomar Kristinehamns kommun i samverkan med Demokratiakademin har handlett feriearbetande ungdomar för att främst ge dem en grundutbildning i demokrati, mänskliga rättigheter och i att driva projekt. Bright Future Festival Feriearbetande ungdomar anordnade en musikfestival med antirasistiskt tema. Ungdomarna byggde upp hela festivalen med handledning av kommunen och Demokratiakademin. 4

Högriskhelger i Kristinehamns kommun Under högriskhelgerna, Valborgsmässoafton, Skolavslutning, Halloween och Lucia, har aktiviteter för barn- och ungdomar anordnats. Nattvandring Kommunen har gett föreningsbidrag och annan stöttning så att en strukturerade nattvandringsverksamhet har kunnat starta. Nattvandringen sker främst på sommarhalvåret med också varje högriskhelg. Svårigheter En av svårigheterna med arbetet är att hitta rätt former för ungdomsdialog. Målet med ungdomsdialog är att så många som möjligt ska kunna tycka till om så mycket som möjligt. Detta ställer stora krav på kommunikationen, både den mellanmänskliga och den tekniska. Utvecklingsmöjligheter De svårigheter med ungdomsdialog som beskrivs ovan, är också det område där de största utvecklingsmöjligheterna ligger. Att hitta en hållbar struktur för ungdomsdialog är av största vikt. Slutord 2014 var för kommunledningsförvaltningen ett aktivt år när det gäller aktiviteter för barn och ungdomar. Många av aktiviteterna fick bra medialt utrymme där festivalen skapad av ungdomarna själva, Bright Future Festival, var höjdpunkten. Arbetet med den nya barn- och ungdomsplanen kommer att ta upp mycket tid 2015 men förhoppningsvis kommer planen att göra det ännu lättare för barn och ungdomar i Kristinehamn att skaffa sig inflytande i kommunen och makt över sina egna liv. 5

Miljö- och byggnadsnämnden i Kristinehamn Miljö- och byggnadsnämnden är den kommunala myndighet som ansvarar för att myndighetsutövning bedrivs utifrån olika lagstiftningar som t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagen. Lagstiftningen kräver att arbetet planeras och redogörs detaljerat i olika verksamhetsdokument som t.ex. tillsynsplaner och kontrollplan. Nämnden ansvarar även för kommunens mätverksamhet samt förvaltning och utveckling av geografisk information. Kart-, mät-, och GIS-verksamheten är central för att rätt information ska finnas upprättad i kommunens kartmaterial. I första hand är förvaltningens prioritet de ärenden som initieras av invånarna och företagen i kommunen som t.ex. bygglovsansökningar, förhandsbesked, anmälningsärenden och tillståndsansökningar och mätuppdrag. Årets verksamhet Nedan följer några exempel på vad förvaltningen har arbetat med under 2014. Vi ser här en koppling till barn och ungdomars miljö i kommunen. Nationellt tillsynsprojekt Städning och ventilation i skolan Miljö- och byggnadsnämnden har tillsyn över skolor och förskolor i kommunen. Under året har tio förskolor inspekterats. Miljö- och byggnadsnämndens syfte med tillsynen är att bidra till att barn och ungdomar får en bra inomhusmiljö då de vistas i skolor och förskolor. Förvaltningen deltog i Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt Städning och ventilation i skolan och besökte kommunens samtliga 16 skolor inom projektet. Kontroll av badvattenkvaliteten Kontroll av badvattenkvalitén har skett vid samtliga badplatser i kommunen under badvattensäsongen. I samband med provtagningen har även tillsyn utförts på badplatserna. Detta för att säkerställa att invånare och besökare har en bra badvattenkvalité på kommunens badplatser. Inspektioner sker även årligen på Sannabadet, badhuset i Kristinehamn. Nya lokal föreskrifter för att skydda människors hälsa Nya lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa har antagits av kommunfullmäktige under året. Luftkvalitetsmätningar Förvaltningen arbetar på olika sätt för att bidra till att alla som bor och verkar i Kristinehamn får goda levnadsförhållanden. Under året har förvaltningen genomfört mätningar av luftkvalitén i centrala Kristinehamn i samarbete med andra värmlandskommuner. Genom vår tillsyn bidrar förvaltningen på så sätt till att säkerställa att medborgarna i Kristinehamn har en bra luftkvalitet. En ambition för året var att utveckla samarbetet med berörda förvaltningar vad gäller stadsplanering, grönstrukturplan och naturvård, vilket också har skett. Bygglovsärenden Alla ärenden som kommer in till bygglovsenheten granskas utifrån bland annat ett handikapperspektivet och att det följer miljöbalken. Planarbetet 6

Under 2014 har förvaltningen och planavdelningen hittat bättre samarbetsformer vilket gynnar hela planeringsprocessen. Miljö- och byggnadsnämnden bidar på så sätt att barnen i kommunen får trygga miljöer ur ett bygg och miljöperspektiv. Radon Radonprojektet, som är flerårigt, har även under 2014 varit igång. Projektet följer upp krav på mätningar av radon som ställts på fastighetsägare av flerbostadshus. Näringslivsdag Den 3 april 2014 medverkade några av förvaltningens handläggare under Kristinehamns årliga näringslivsdag. Dagen bjöd på en företagsutställning på Brogårdshallen som under förmiddagen vände sig till barn och ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Livsmedelskontroll Kontrollen under året 2014 har bedrivits i enlighet med kontrollplanen där granskning av företagens hantering och rutiner har varit tongivande. Kontroll har utförts på vattenverk, restauranger, gatukök, caféer, butiker, pizzerior, förskolor, storhushåll och tillverkning. Tränings- och gymanläggningar Ett projekt genomfördes under året på ett urval tränings- och gymanläggningar i kommunen, då dessa inspekterades med avseende på städning, ventilation och hygien. Genom vår tillsyn har vi bidragit till en ökad kunskap, samt till en förbättrad hygien och inomhusmiljö hos dessa verksamheter som våra barn, ungdomar och vuxna besöker regelbundet. Övrigt I augusti inträffade ett skyfall i Kristinehamns kommun, vilket ledde till kraftiga översvämningar på flera ställen. Förvaltningen var delaktig i efterarbetet i mycket hög grad genom bland annat att säkerställa dricksvattenkvaliteten för medborgarna i Kristinehamn. Svårigheter Svårigheten, och utmaningen, är att vårt arbete bygger i stor del på lagstiftning. Nämnden har återkommande tillsyn utifrån miljöbalken och plan- och bygglagen vilket innefattar allt från industrier, täkter, skjutbanor, förorenade områden, skolor, förskolor och restauranger till hissar, obligatorisk ventilationskontroll, tillgänglighet, lekparker och strandskydd. Detta gör att vi i vårt arbete i första hand tänker på kommuninvånarnas bästa utifrån den styrande lagstiftningen. Om det fanns mer resurser skulle förebyggande informationsarbete kunna prioriteras mer än vad det görs idag. Förvaltningen skulle gärna möta kommunens barn och ungdomar och dess föräldrar ute och svara på deras funderingar. Utvecklingsmöjligheter Miljö- och byggnadsnämndens mål stämmer väl överens med kommunens övergripande mål att vara en trygg och säker kommun med god servicenivå. I vår myndighetsutövning vill vi kännetecknas av en hög servicenivå och tillgänglighet, ett gott bemötande och effektiv handläggning. God skolmiljö 7

Vi kommer att genom vårt tillsyns- och informationsarbete bidra till en god skolmiljö. Tillsyn kommer att ske på kommunens skolor och förskolor där även livsmedelskontroller på respektives skolkök kommer att genomföras. Jämställdhet och jämlikhet Under året ska förvaltningens personal genomföra en utbildning i ämnet jämställdhet och jämlikhet. Enskilt avlopp Som en del av miljömålsarbetet arbetar nämnden kontinuerligt för att förbättra enskilda avlopp. För att öka omställningstakten har Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att utreda nya föreskrifter om enskilda avlopp. Ett antal förändringar föreslås i utredningen, för att få till en ökad åtgärdstakt. Dessa lagförändringar har ännu inte trätt i kraft, men dessa förändringar kan få stor påverkan på miljö- och byggnadsnämndens arbete. Detta arbete genererar i slutändan bra kvalitet på bland annat våra sjöars vatten tillika våra barn och ungdomars bad- och dricksvatten. Luftmätningsprojekt Luftmätningsprojektet i Kristinehamns kommun avslutades under 2014. En ny upphandling för åren 2016-2020 är på gång. Radonmätning i flerbostadshus Radonprojektet som mäter av radon i flerbostadshus pågår även under 2015. Slutord Miljö- och byggnadsnämnden bidrar på flera områden som säkerställer att barn och ungdomar har en bra inom- och utomhusmiljö. 8

Kulturnämnden Kulturnämnden ska i sin verksamhet prioritera barn och ungdomar. Flera av nämndens verksamheter riktar sig direkt till barn och ungdomar, medan andra indirekt kommer dem tillgodo. Det sker främst i form av bidrag till föreningar som bedriver ungdomsverksamhet, men även till viss del genom tillhandahållande av lokaler för kulturändamål. Årets verksamhet Allmänkulturen Kulturnämnden ger årliga och tillfälliga bidrag till kulturföreningar i Kristinehamns kommun, däribland ungdomsföreningar och föreningar som gör aktiviteter för barn- och unga. I mitten av mars genomfördes ungdomsevenemanget UKM, Ung Kultur Möts. Det var ca 25 ungdomar som anmälde sig. På kvällen var det konstutställning samt scenframträdanden i en fullsatt Christinateater. En ungdom var projektledare för festivalen. På vinterlovet spelades föreställningen Serendip" på Christinateatern i samarbete med Kristinehamns Teaterförening. I september genomfördes kulturkalaset i samarbete med kommunens kulturföreningar och arrangörer. Ett urval av arrangemang under kulturkalaset för barn och unga: Findus flyttar ut spelades på Ölme Diversehandel och Kafé. En föreställning för åldrarna 3-9 år som spelades av Lekaresällskapet och drog storpublik. I samarbete med skolförvaltningen, Kultur i skolan, spelades föreställningen Att fånga en tiger vid fyra tillfällen för skolbarn i åldern 4-10 år. Teaterföreningen Små Pärlor höll öppet hus för grupper med deltagare i åldrarna 7-26 år, där man fick prova på eller titta. Det hölls många dansworkshops under kulturkalaset för många åldrar och många olika dansstilar. På biblioteket bjöds det på en musikbarnförställning fylld med glädje och rörelse. Kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen producerade under höstlovet ett program för barn och unga. I programmet fanns aktiviteter som höstlovspyssel, prova på karate, spellördag och kortfilmsworkshop. Samarbetet var lyckat och kommer att fortsätta framöver. Kulturnämnden delar varje år ut fyra ungdomsstipendier om vardera 2 500 kronor, två inom kultur och två inom idrott, i samarbete med fritidskontoret. Biblioteket Biblioteket har tagit emot 120 grupper från låg- och mellanstadiet samt förskolan. Under besöken har det genomförts bokprat, biblioteksvisningar, sagostunder etc. Biblioteket har även haft bokprat och sagostunder ute på skolorna och förskolorna i kommunen, detta har ofta skett i samband med bokbussens besök. Under 2014 har bokbussen utökat sin verksamhet med fler besök på förskolor inom kommunen. Biblioteksintroduktion har erbjudits till alla förskoleklasser. Nästan samtliga förskoleklasser i kommunen deltog, två skolor fick introduktionen via bokbussen. Alla klasser i åk 6 fick författarbesök av Lena Lilleste under vårterminen. Under höstterminen besökte Pernilla Gesén åk 6 vid två tillfällen och hade författarbesök samt skrivarverkstad. Sagostunder arrangerades vid 14 tillfällen, dessa var öppna för allmänheten. Biblioteket arrangerade aktiviteter på sportlov (Mangaworkshop), påsklov (Påsk-pyssel), sommarlov (Sommarklubb) och under höstlov (Filmworkshop) för lediga skolungdomar. Övriga aktiviteter på biblioteket för barn och unga har 9

varit Barnmusikalen Sopan, Karrick s musikskoj, Magi samt en barnteater Lilla Spöket Laban (som hölls på KCC). Bildarkivet Bildarkivet har haft studiebesök från olika skolor, Djurgårdsskolan, KPS, SFI m.m. Konstmuseet För skolor i Kristinehamns kommun gjordes 46 visningar (692 elever) och 17 visningar för andra skolor (300 elever). Övriga visningar, 55 till antalet med totalt 1288 personer. Kursen Rita din historia den 22 och29 januari genomfördes kvällstid för lite större barn, sammanlagt kom 8 barn. 3 söndagar kreativt skapande i konstverkstan i samband med konstbrunchen i Kafferian. Sammanlagt kom 6 barn till denna aktivitet. 9 januari startade vi öppen förskola. Det skedde under förmiddagen mellan 10-12 och sammanlagt 8 föräldrar och barn sökte sig hit. Tjuvöppning 26 februari av utställningen WORK Publiken möter samlingen. 80 personer kom, mest barn. De fick först en kort visning av den aktuella utställningen och sedan eget skapande. Sommarutställningen Fashion Stories lockade många besökare. Då ordinarie skaparverkstad blev utställningsrum hade vi pedagogisk verksamhet i Galleri Kvadraten. Totalt kom 27 klasser (Kristinehamns kommun) till sommarutställningen. Sammanlagt blev det 358 elever. Utöver det besökte totalt 2 662 barn och ungdomar Fashion Stories under sommaren. Workshops med konstnären Maria Quarfordt Brising och danskonstnärer ifrån Region Värmland, 3 och 10 november. Det kom 6st klasser (åk3) ifrån Ölmeskolan, Djurgårdsskolan och Jakobsbergsskolan. 93 elever och lärare som var involverade. Julpyssel, 7 och 14 december. Barn och föräldrar fick göra egna tomtar, julkort osv. 48 föräldrar och barn deltog. Av de 5 utställningar vi haft på Kristinehamns Konstmuseum under 2014, har vi haft 18357 besökare och utav dem har 2708 varit barn och ungdomar. Svårigheter En stor utmaning för nämnden är att tillsammans med föreningslivet satsa på aktiviteter för föreningslösa barn och ungdomar. En annan svårighet är lokalfrågan för allaktiviteter, musikrepetitioner och föreningsliv. Utvecklingsmöjligheter Kulturnämnden vill uppmuntra barns och ungdomars kreativa skapande och kulturengagemang genom att fortsätta samtalen med skolan om att utveckla musikskolan till en kulturskola under kulturnämnden eller i samarbete med skolnämnden. Nämnden ser också möjligheter att i samband med utvecklingen av museiverksamheten på Marieberg göra skaparverkstaden mer tillgänglig och attraktiv för barn och unga. Slutord Kulturförvaltningen levererar årligen en stor mängd aktiviteter med gott utfall. Vi arbetar inte bara för målgruppen, utan medvetet med aktiviteter med och av barn och ungdomar. Kulturnämndens enheter och institutioner blir framledes förmodligen fler, bättre och upprustade. Bl.a. Christinateatern, en kulturskola, ett upplevelsecentra/kommunmuseum med pedagogik i fokus. Detta kommer i hög grad komma barn- och ungdomsspåret tillgodo. 10

Skolnämnden All verksamhet inom skolnämndens ansvarsområde ska utgå från barns och elevers behov. Styrdokumenten anger att utbildningen ska syfta till att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande och lägga grunden till en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och främja respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Årets verksamhet Funktionshinder Förvaltningen har anställt en tillgänglighetspedagog som ska se och ta tillvara barns och elevers lika rätt till utbildning och undervisning. Bristande tillgänglighet är en av diskrimeringsgrunderna. Det handlar inte bara om att anpassa lokaler utan även om bemötande och tillrättaläggande av undervisningen. Alla barn och elever har rätt till likvärdig utbildning. Extra stöd erbjuds i kombination med studiehjälp på gymnasiet. Skolorna arbetar med extra anpassningar i undervisningen i kombination med särskilt stöd. En skola har under året anpassats efter rullstolsburen elev med funktionshinder. Jämställdhet I gymnasiet är alltid en pojke och en flicka representerade i de demokratiska forum som finns, förutsatt att det finns elever av båda könen i klasserna. Förskolepersonal är medvetna om hur de med ord bemöter flickor och pojkar och använder ett mer neutralt språk och verkar för att alla barns uppfattningar och åsikter representeras. Det finns grupper som arbetar med likabehandling på enheterna. I ett formativt förhållningssätt kommer fler elever till tals genom olika verktyg som no hands och EPA 1, ett undervisningssätt som sprider sig på skolorna. Elever med andra erfarenheter och från andra länder kan ge andra vinklar och rikare sätt att diskutera jämställdhet. Fritidshemmen arbetar medvetet med jämställdhet. Integration och mångfald Vi har under 2014 fått många nya barn och elever från andra länder till verksamheten. Det har utvecklat verksamheten och pedagogiken. Flera språkstödjare har funnits i verksamheten, de har fungerat som kulturtolkar, översättare, stöd för vuxna och barn/elever, hjälp i skolarbetet osv. Flera lärare på gymnasiet har gått Nyanländas lärande, en kurs på 7,5 hp på universitetet i Karlstad. Inom förskolan finns en övergripande modersmålsgrupp som träffas regelbundet och diskuterar möjligheter och utmaningar. Till träffarna har kommunens integrationsstrateg och lärare från SFI inbjudits för att delge erfarenheter och information. Tolk används i kontakter med föräldrar för att kunna ge information på ett bra sätt och även för att undvika missförstånd som beror på språket. Miljö De flesta enheter har hemmasnickrade lösningar, dvs olika system och olika grad av när det gäller sortering. Klasserna sköter ofta sin egen sortering av papper mm och vaktmästarna tar hand om borttransport. Förskolor har arbetat 1 No hands är sätt att undvika handuppräckning på lektionerna. Eleverna väljs ut av läraren, antingen via lottdragning, eller att läraren fördelar ordet. Det innebär att elever som vanligen tar (och får) plats inte får det i samma utsträckning. EPA används i problemlösning eller när man arbetar med olika frågor. E står för enskilt tänkande, P står för pardiskussion och A står för gemensam reflektion i klassen. 11

aktivt med fokus på källsortering där man har tagit med de äldre barnen i arbetet. Man har gått till sopstationerna med det sorterade med barnen. Någon enhet har kompost under sommarhalvåret. Flera enheter har ett utvecklat källsorteringssystem med behållare att sortera i. Papper, glas, kartong, metall, kompost, elavfall, batterier och plast sorteras. Man har även möjlighet att hantera utrangerade lysrör mm. Industriprogrammet på Presterud har egen återvinnings -station. Farligt material hanteras enligt gällande föreskrifter. I cafeteriorna tar man tillvara pantburkar och flaskor. Utvecklingsmöjligheter Funktionshinder From 1/8 har skolförvaltningen en organisation som innebär att det för olika områden finns strateger anställda. En elevhälsostrateg finns, vars uppdrag är att samla elevhälsopersonalen runt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete med barn och elever. I denna verksamhet finns även tillgänglighetspedagogen. En samlad elevhälsoplan ska utarbetas som ska främja likvärdighet i kommunen. Detta arbete ska implementeras under 2015. Jämställdhet Att analysera resultat, exempelvis betyg, utifrån ett jämställdhetsperspektiv ger utmaningar som ska övervinnas. Vi ser även könsskillnader i vilka gymnasieprogram elever väljer. En jämställdhetsplan som gäller skolförvaltningen ska framarbetas med kommunens övergripande plan som paraply. Skolor har uppmärksammat skillnader i pojkars och flickors sätt att skriva berättelser, i hur man leker och vilken plats man tar i klassrummet. Att hitta sätt att undervisa pojkar som inte tar ifrån flickor möjligheter och vice versa är ett utvecklingsområde. Integration och mångfald Stor inflyttning till några skolor har gjort att vi inte har hunnit med att arbeta så bra som våra ambitioner angett. Vi har inte kunnat erbjuda undervisning i svenska som andraspråk i den omfattning vi har velat. Det blir svårare att rekrytera lärare i svenska som andraspråk pga. av ett ökat behov även i grannkommunerna. Kravet på snabb kartläggning av nyanländas kunskaper ställer krav på kompetensutveckling av lärare. Miljö Alla enheter har inte ett fullödigt sorteringssystem. Vi behöver arbeta med acceptans för sortering både hos barnen/eleverna och hos personalen. Miljöarbetet behöver utökas till att inte bara omfatta sopsortering och kan mer utgå från Hållbar utveckling än det gör idag. 12

Tekniska nämnden Tekniska nämnden består av skattefinansierade verksamheter och avgiftsfinansierade verksamheter. De skattefinansierade verksamheterna ansvarar bland annat för kommunens gator, parker, skog, fastigheter, lokalvård, kosthållning, fritidsanläggningar samt beviljande av föreningsbidrag. De avgiftsfinansierade verksamheterna består av renhållningsverksamheten som ansvarar för insamling av kommunens hushållsavfall och VA-verksamheten som ansvarar för kommunens allmänna vatten- och avloppshantering. Årets verksamhet Belysning i Järnvägsparkens lekplats Kommunens mest besökta lekplats blev tryggare och mer tillgänglig när belysning sattes upp och den kan nu nyttjas även under de mörka höst- och vintermånaderna. Projektet säkra skolvägar Inom ramen för projektet säkra skolvägar fick elever på Stenstalidskolan själva inventera sina skolvägar och tydliggöra var de upplever miljön som otrygg eller farlig med hjälp av ett webbaserat verktyg. Invigning cykelvägar Vålösundet Tillsammans med elever från klass 5 Djurgårdsskolan invigde tekniska nämnden gång- och cykelvägarna längs Tranvägen och Beckasinvägen. De nya gång- och cykelvägarna är asfalterade och försedda med belysning. Det gör det lättare för boende i skärgården att ta sig ut på cykel till dagis, skolor och arbetsplatser inne i stan. Deltagande i den europeiska trafikantveckan Förvaltningen deltog i en upplysningskampanj med syfte att motivera medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. En cykelkarta för Kristinehamns tätort delades ut och allmänheten välkomnades till Brogårdshallen där en BMX trickcyklist och en världsmästare i skateboard bjöd på show blandat med inspiration och information om att öka cykelanvändandet, spontanidrott, motion och att använda cykelhjälm. Höjd åldersgräns för aktivitetsstöd till ungdomsverksamhet Beslut togs om att höja åldersgränsen för aktivitetsstöd från 20 år till 25 år från och med den 1 januari 2015. Syftet med höjningen av åldersgränsen är att stimulera fler föreningar att bedriva verksamhet även för äldre ungdomar. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att uppmuntra dem som inte vill satsa på elitnivå till att fortsätta idrotta. Nya friidrotts- och fotbollsarenan Sannavallen Den nya arenan är en stor tillgång för föreningslivet. Friidrotten tränar måntors och har även haft tävling. Det har även spelats fotbollsmatcher. Ungdomsstipendier delades ut Två stipendier har delats ut till två ungdomar som utövar sporterna hästhoppning och bowling. Området vid Kvarndammen utvecklades KFUM nyttjar området vid Kvarndammen till sin idrottsskola sommartid. En ny gräsyta för dans och ytterligare sex samlingsplatser med stockbänkar 13

tillskapades under året. Där finns sen tidigare aktivitetsytor i form av basketplan, beachvolleyplan, pingisbord och fotbollsplan. Medborgarförslag farthinder cykelbana Nämnden biföll medborgarförslaget om uppsättning av en så kallad cykelfålla vid nya cykelbanan efter Söderled som korsar Lagmansgatan. Detta för att minska de höga farterna på cykelbanan i södergående riktning speciellt med tanke på alla ungdomar som ska hem från KFUM:s sommarskola. Matsedelsönskevecka En vecka varje termin röstar eleverna vid varje skola fram en matsedel. Matråd i grundskolan Matråd har förts i grundskolan, antingen fristående eller som en del av skolrådet. Deltagande i Ett friskare Sverige Under hela oktober månad serverades en vegetarisk rätt som alternativ två på skolorna, som ett led i Ett friskare Sverige. Earth hour firades i skolmatsalarna 28/3 firades Earth hour med en vegetarisk buffé på våra skolor. Steg 1 i verktyget Skolmat Under 2014 gjorde samtliga tillagningskök inom grundskolan Sverige Steg 1 i verktyget Skolmat, som är ett fristående verktyg för att mäta kvalitén på skolmaten. Om- och tillbyggnad Stenstalidskolan Eleverna har varit med och planerat utformningen av utemiljön i samband med planeringen av om- och tillbyggnad av Stenstalidskolan. Vid och om- och tillbyggnad av skolor finns alltid ett tillgänglighetstänkt. Om- och tillbyggnad Djurgårdsskolan I samband med ombyggnationen av Djurgårdsskolan byggdes en ny och säkrare busshållplats och avlämningsplats för föräldrar. Arbetet med att förbättra miljön vid platser med godstrafik i anslutning till skolmiljöer främst avseende trafiksäkerhet och tillgänglighet kommer att fortgå i samband med ombyggnationen av Stenstalidskolan. Underhållsplaner för skolor Underhållsplaner togs fram för samtliga skolor och förskolebyggnader och kvalitetskontroll inom lokalvården sker månadsvis. Bäckens förskola och fritidshem invigdes Pennlådans förskola flyttade in de nyrenoverade lokalerna i Bäckhammars gamla skola. Det nya namnet är Bäckens förskola och fritidshem. Den är tillgänglighetsanpassad med allt i ett plan. Beakta barns behov i planarbetet Förvaltningen bevakar trygghet, säkerhet och behovet av utemiljö anpassad för barn och ungdomar i planprocessen, bland annat i yttrande över Stenstalidskolans och Södermalmsskolans detaljplaner. 14

Information till förskolebarn om vatten, avlopp, avfall och kretslopp 362 förskolebarn vid 17 förskolor fick genom informationslek lära sig hur viktigt vårt vatten är och varför vi ska vara rädda om det. Bland annat fick de lära sig vad man får spola ner i toaletten och pröva på att sopsortera. Målet är att öka miljömedvetenheten och få till en diskussion mellan barn och föräldrar om hur man med enkla vardagssysslor kan bidra till en bättre och hållbar miljö. Tävling inför världsvattendagen I samband med världsvattendagen den 22 mars arrangerade förvaltningen i samarbete med Mitt vatten (Sveriges kommuner för rent vatten) en tävling för skolklasser i årskurs 4-6. Genom att illustrera sitt vattens kretslopp hade klassen chans att vinna 10 000 kronor till klasskassan. Skräpplockardagarna Förvaltningen stöttade deltagarna i skräpplockardagarna för skola och förskola med skräpplockarmaterial från Håll Sverige Rent och tog sedan hand om det insamlade skräpet. Under skräpplockardagarna är barn och ungdomar med i ett positivt förändringsarbete och gör skillnad själva. Dessutom är skräpplockardagarna ett bra tillfälle att arbeta pedagogiskt med frågor som till exempel nedskräpning, återvinning, konsumtion och allemansrätten. Praktikplatser och sommarjobb Förvaltningen erbjöd både sommarjobb och praktikplatser till unga under 2014. Prova-på-aktiviteter I samarbete med föreningslivet erbjöds en hel del gratis prova på-aktiviteter för barn och unga under skolloven. Subventionerade avgifter M/F Vålön (Stöten) kördes under 2014 i egen regi till kraftigt subventionerade priser. Den har varit populär bland ungdomar då man enkelt kan ta sig över till Sandvikarna för sol och bad. Även för skolan är det ett populärt inslag att åka med Stöten. Föreningar gick värdegrundsutbildning 14 föreningar genomgick värdegrundsutbildning utifrån Idrotten vill (idrottsrörelsens idéprogram). Huvudfokus är allas rätt att vara med utifrån sina förutsättningar oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar. Nya indikatorer användes för att mäta mål 6 För att mäta mål 6 - Utveckla och vidmakthålla tekniska nämndens verksamhet på ett sådant sätt att det gagnar samtliga kommuninvånare oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning har nämnden använt sig av indikatorer som Fördelning av träningstider till flickor respektive pojkar, Andel av sökta föreningsbidrag som går till flickor och pojkar samt antal föreningar som genomgått värdegrundutbildning utifrån Idrotten vill (idrottsrörelsens idéprogram). Svårigheter En utmaning är att nå barn och unga som inte är föreningsanslutna. Enligt tekniska nämndens reglemente ska nämnden främja den ungdomsverksamhet som bedrivs av kommunens organisationer och skapa lämpliga kontaktmöjligheter mellan ungdomsorganisationerna och den föreningslösa ungdomen. 15

Ökade materiella kostnader för att delta i vissa sporter gör det svårt för barn och unga från ekonomiskt mindre bemedlade familjer att delta och därför är det viktigt att kunna erbjuda verksamhet till ingen eller låg kostnad. Ungdomar visar också större intresse för sporter som inte är knutna till någon speciell förening som ex. skateboard. Riktlinjerna för föreningsbidrag i kommunen ska ses över under hösten och kommer förhoppningsvis bidra till att nå sporter som är mindre traditionella samt barn och unga som inte är föreningsanslutna. En annan svårighet är att få barn och unga att komma till tals i frågor som påverkar dem inom tekniska nämndens verksamheter. En framtida utmaning blir därför att hitta sätt att möta barn och ungdomar och höra deras åsikter, antingen fysiskt, genom sociala media eller genom mer traditionella enkäter. Resurser och kompetens i barnrättsfrågor och diskrimineringsgrunderna måste öka inom den kommunala organisationen. Utvecklingsmöjligheter Nämnden och förvaltningen kan öka sin kunskap om barn och ungas behov genom utbildning i barnkonventionen. Nämnden behöver hitta forum/mötesplatser där de har möjlighet att träffa ungdomar och få deras perspektiv på frågor inom nämndens område, men också hitta nya vägar att kommunicera med unga samt öka deras inflytande. Barn och unga behöver komma till tals i fler frågor som rör dem som utformning av lekparker, spontanidrottsplatser, skateparker och skolombyggnationer. Fler indikatorer behövs för barnrättsfrågor, jämställdhet och tillgänglighet. Särskilt stöd skulle kunna ges till föreningar för att uppmuntra flickors idrottande och barn/unga med funktionsnedsättning. Fler nya föreningar ska delta i utbildning Idrotten vill. Förvaltningen bör ta fram strategier och mål samt arbeta fram handlingsplaner för att fortsätta arbetet med att nå barn och ungdomar. Aktiviteter som är på gång/pågår är: - Fritidsbanken - där begagnad sportutrustning ska kunna lånas/hyras - Utbildning för ungdomar i hur man startar en förening - Studiebesök på reningsverket från årskurs 3 - Säkerhet vid badplatser - Tillgänglighetsanpassad badplats vid Skymningen Slutord Tekniska förvaltningen genomför många aktiviteter riktade till barn- och unga, men kunskapen om barnkonventionen måste stärkas och barns röster måste få göra sig hörda. Samverkan inom förvaltningen behövs liksom samverkan mellan de olika nämnderna. Strategier och handlingsplaner bör tas fram. 16

Socialnämnden Socialnämndens verksamhet avseende barn och ungdomar finns inom barn, ungdom och familjegruppen, missbruk och socialpsykiatri, och till viss del också inom den grupp som hanterar försörjningsstöd. Barn, ungdom och familjegruppen ansvarar för myndighetsutövning rörande barn och deras familjer samt familjerådgivning och familjerätt. Ekonomigruppen som handhar försörjningsstöd arbetar med de ungdomar 18-25 år som ej har sysselsättning eller egen försörjning. Boris-gruppen arbetar med behandlande och förebyggande insatser riktade till barn och deras familjer. Årets verksamhet Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer Den första planen togs fram till år 2012. Syftet med planen är att genom punktinsatser bidra till att öka barns- och ungdomars möjlighet till en aktiv fritid samt att öka kunskapen i frågan. Planen för 2014 utgick från två perspektiv, riktade och generella insatser. Riktade insatser innebär samverkan mellan socialförvaltningen, integrationsenheten och Svenska kyrkan där barnfamiljer bjöds in till samvaro och utfärder. Generella insatser innebär att det öppnades upp verksamhet för barn och ungdomar genom att erbjuda den kostnadsfritt, t ex vissa tillfällen på Sannabadet, samt erbjöds möjlighet för föreningar att söka medel för att skapa kostnadsfria eller kostnadssubventionerade aktiviteter. Skolförvaltningen fortsatte sitt arbete med att åstadkomma en kostnadsfri skola inom ramen för handlingsplanen. LSS- och biståndshandläggare samt reception Väntrummet på Individ- och familjeomsorgen är renoverat och det har inrättats en lekhörna anpassad för de mindre barnen och barn med funktionsnedsättning. Besökande barn får ta med ett mjukisdjur hem om de så önskar. Borisgruppen Syftet med inrättande av Borisgruppen (boende och resurs i samverkan) som startade hösten 2014 är bl. a att få ett bredare barnperspektiv bland alla utförare av öppna insatser. Inom Borisgruppen finns bl. a familjestödet som arbetar med stöd och hjälpinsatser till barn och föräldrar. På enheten arbetar två kuratorer som är placerade på familjecentralen Källan. De ger psykosocialt stöd till föräldrar med barn i förskoleåldern. De har ett tätt samarbete med mödravården, barnhälsovården och den öppna förskolan på Källan. En av kuratorerna arbetar på ungdomsmottagningen vilken är fysiskt placerad på Källan. Medarbetarna på Boris upprätthåller också verksamheten på Fristaden, skyddat boende för våldsutsatta, där barn ofta finns med. Barn- och ungdomsgruppen Bung-gruppen som arbetar med myndighetsutövning har under året utbildats i metoden Signs of Safety vilken tydliggör risk- och skyddsfaktorer för barn. Handläggarna i Bunggruppen har inlett ett regelbundet samarbete med Bvc och Mvc under 2014. Hvb-hemmen Under 2014 öppnade vi ytterligare ett boende, Mellanbo, på Stenstaliden 17. Syftet med att starta detta boende är att få en bättre stegförflyttning för de ensamkommande barnen på väg ut i självständighet i eget boende. Steg ett är Strandkanten där ungdomarna tränas i vardagssysslor. Steg två är Mellanbo där stödet fortfarande finns från personalen i samma hus men den enskilde får sköta sin lägenhet, mat osv själv. Steg 3tre är Mobila teamet där ungdomen bor i en lägenhet ute i samhället och har stöd från personal vid behov. Svårigheter Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer 17

Det har varit svårt att nå delar av målgrupper som bjudits in till seminarier kring Barnkonventionen där även ett integrationsperspektiv uppmärksammats under 2014. LSS- och biståndshandläggare samt reception. Att utreda barn som har behov utifrån sin funktionsnedsättning ställer höga krav på LSS-handläggare. För biståndshandläggare som företrädesvis utreder äldres behov är det mycket sällan förekommande att man kommer i kontakt med barn. Vid de tillfällen det händer finns behov av stöd från Bung-gruppen i handläggning och i mötet med barnet. Borisgruppen De svårigheter som kan finnas är att bibehålla barnperspektiv även i ärenden där vi enbart träffar föräldrarna. Barn- och ungdomsgruppen Ett ökat inflöda av ensamkommande barn har inneburit ökat behov av familjehem vilket har varit svårt att tillgodose. HVB-hemmen Det har varit svårt att hitta platser för alla ensamkommande barn då många kommer utanför det avtal som tecknats med Migrationsverket. Dessutom har avtalet skrivits om vilket innebär att det behövs fler platser för asylsökande barn. Det är svårt att hinna med att öppna nya boendeplatser i den takt som behövs. Utvecklingsmöjligheter Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer Under 2015 fortsätter samtalet i skolförvaltningens olika ledningsgrupper att ta ytterligare steg mot en kostnadsfri skola. Verksamheten behöver tydligare formulera och tillämpa det skolverket kallar enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med att ett ökat antal nyinvandrade ungdomar söker sig till de kommunala fritidsgårdarna finns behov av punktinsatser som ytterligare kan förstärka verksamheternas möjligheter till aktiviteter som främjar gemenskap. Inom handlingsplanen avsattes medel till aktiviteter som går utanför den ordinarie verksamheten under året. Det kommer att finnas fortsatt möjlighet för föreningslivet att söka medel för att erbjuda subventionerad eller kostnadsfri verksamhet under 2015. Kunskap om bidragande orsaker och konsekvenser för barn som lever i en ekonomiskt utsatt situation är av vikt för att kunna åstadkomma en förändring. Handlingsplanen för 2015 innehåller därför ytterligare tillfälle för seminarium i frågan. LSS- och biståndshandläggare samt reception Fortsatt samarbete både internt i förvaltningen men även med andra förvaltningar och myndigheter. Samverkan En viktig framtidsfråga är samverkan mellan bung, ANL och bostöd inom Boris, verksamheten behöver bredda kompetensen för att möta barn och barns behov. Barn- och ungdomsgruppen En viktig fråga är samverkan kring ensamkommande barn för att på bästa sätt försäkra barnen en god livskvalité. 18

Nya BBIC (Barns behov i centrum) är en utredningsmodell som under 2015 kommer i en förbättrad version för att bättre sätta fokus på analys av barnens utveckling och behandlingsbehov. Hälsosamma miljöer Vi kommer under nästkommande år att jobba för att utveckla våra samtalsrum så att de blir mer barnvänliga. Föreningen Maskrosbarn kommer under hösten 2015 att med hjälp av ungdomar inreda och anpassa ett av rummen efter barnoch ungdomars behov. Fritidsbanken Arbetet med att hitta lokal för att starta upp en Fritidsbank i Kristinehamn fortsätter. Slutord Många av socialförvaltningens verksamheter arbetar i huvudsak med frågor som rör barn och ungas uppväxtvillkor. Ett utvecklingsarbete pågår ständigt för att upprätthålla och sprida barnperspektivet i hela organisationen. Detta i kombination med ny lagstiftning som handlar om barns rätt, kompetenskrav vad gäller handläggare/utförare och nya föreskrifter om dokumentation gör att våra möjligheter att ta tillvara barn- och ungas intressen ökar i framtiden. Ökat samarbete, såväl internt som externt, gör också detta möjligt. 19

Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden är en förvaltningsmyndighet vars huvudsakliga uppgift är myndighetsutövning. Överförmyndarnämnden utövar tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Nämndens verksamhet styrs främst av reglerna i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och förvaltningslagen. Lagen skiljer på vårdnadshavare och förmyndare. Vårdnadshavare är den som har omsorgen om barnets person och förmyndare är den som förvaltar barnets tillgångar. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmynderskapet. Enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska varje barn som anländer ensam till Sverige ha en god man som företräder dem. Det är överförmyndarnämnden som förordnar god man för dessa. Godmanskap för ensamkommande barn är speciellt på så sätt att gode mannen träder in i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe, vilket innebär att gode mannen ansvarar juridiskt för barnets personliga, ekonomiska och rättsliga förhållanden. Årets verksamhet Förmynderskap (gäller person under 18 år) Östra Värmlands överförmyndarnämnd hade den 31 december 2014 tillsyn över 229 förmynderskap, gällande i huvudsak arv och försäkringsutbetalningar. När denna typ av utbetalning görs till en person under 18 år ska pengarna enligt lag sättas in på ett överförmyndarspärrat konto om summan överstiger ett prisbasbelopp. Överförmyndarspärr innebär att förmyndarna inte kan disponera kontot utan överförmyndarnämndens medgivande. När överförmyndarnämnden får kännedom om utbetalning till en minderårig informeras förmyndarna om att ärendet finns hos överförmyndarnämnden. Om uttag från ett spärrat konto ska göras är överförmyndarnämndens policy att ansökan om detta ska göras skriftligen av förmyndarna. Är personen det gäller 16 år eller äldre ska även denne skriva under ansökan. Överförmyndarnämndens uppgift är att tillse att den minderåriges pengar kommer den minderårige tillgodo. Ensamkommande barn (gäller person under 18 år) Östra Värmlands överförmyndarnämnd hade den 31 december 2014 tillsyn över 106 godmanskap gällande ensamkommande barn. Förordnande av god man för ensamkommande barn ska enligt lagen ske så snart som möjligt. Detta innebär enligt lagstiftaren att förordnandet bör ske inom några dagar från det att ansökan inkommit. Det är viktigt att ensamkommande barn får sina rättigheter tillgodosedda då de befinner sig i ett utsatt läge långt hemifrån och ofta utan någon familj och släkt. Godmanskap för ensamkommande barn ska vara en temporär lösning i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd. Därefter ska en särskild förordnad vårdnadshavare träda in. Särskilt förordnad förmyndare När en särskilt förordnad vårdnadshavare har utsetts har överförmyndarnämnden endast tillsyn över förmynderskapsdelen. Östra Värmlands överförmyndarnämnd hade den 31 december 2014 tillsyn över 34 sådana ärenden. Svårigheter Migrationsverket har under senare tid förkortat tiden för asylprocessen vilket är positivt för barnen. Detta innebär att barn redan efter några månader kan få permanent uppehållstillstånd (PUT). Från och med 1 januari 2014 har Migrationsverket fri utplaceringsrätt av ensamkommande barn i Sveriges 20

kommuner. Det innebär att det kommer vara svårt för kommunerna att förbereda sig för mottaget av barnen, eftersom kommunen inte vet hur många barn som kommer och när det sker. När barnet får uppehållstillstånd ska gode mannen avsluta sitt uppdrag och en särskilt förordnad vårdnadshavare tillsättas, som fokuserar mer på den långsiktiga integrationen. Det är socialnämnden som ska anmäla behov om särskilt förordnad vårdnadshavare till domstol. Fortfarande har socialnämnderna svårigheter att rekrytera särskild förordnade vårdnadshavare. Detta är ett stort problem då barnen därmed inte får den ställföreträdare de har rätt till. Gode mannen är skyldig att kvarstå tills det har utsetts en särskilt förordnad vårdnadshavare. Det är dock inte lämpligt att gode mannen kvarstår under en alltför lång tid. Detta då gode mannens huvudsakliga uppgift är att företräda barnet på ett professionellt sätt under asyltiden. När socialnämnden rekryterar särskilt förordnade vårdnadshavare är det inte ovanligt att detta görs bland gode männen, vilket på sikt leder till att färre gode män kan åta sig uppdrag. När barnet fått permanent uppehållstillstånd kommer ställföreträdarens arbete att mer inriktas på den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för barnets framtid. Denna uppgift åligger särskilt förordnad vårdnadshavare vars uppdrag är utformat på ett annat sätt än godmansuppdraget. Utvecklingsmöjligheter För närvarande finns det inget akut behov av nyrekrytering när det gäller gode män till ensamkommande barn. Däremot är det viktigt att kunna behålla de gode män som idag har uppdrag och som med sin erfarenhet och kompetens besitter värdefull kunskap. Vidareutbildning och erfarenhetsutbyte är därför av stor vikt för verksamheten. Slutord Som tidigare har nämnts så är överförmyndarnämndens uppgift att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Verksamheten är mycket lagstyrd vilket gör att det inte finns något större utrymme för egna aktiviteter. Överförmyndarnämnden lägger stor vikt vid tillsynen av förmynderskapsärenden och ärenden gällande ensamkommande barn. Detta för att säkerställa barnens rättigheter samt att se till att minderårigas pengar används på rätt sätt. 21