Hemma i Eksjö Nr 2 JUNI 2012 TIDNINGEN FÖR DIG SOM BOR I Eksjö kommun En vision om integration t r o t s ambitionen och önskan att få lära sig svenska, komma i arbete och inordna sig i ett socialt sammanhang med bland annat fritidsaktiviteter, hamnar många asylsökande i en lång passiv väntan. I Mariannelund har frivilliga krafter gått från ord till handling och bildat föreningen»aktivt centrum«. En mötesplats har skapats i Centrumhuset, där språkträning varvas med olika aktiviteter och möten människor emellan. Många goda krafter samverkar för att skapa en meningsfull verksamhet. I början av juni arrangerades en lyckad interkulturell festdag i Mariannelund (bilden). Birgitta Johanson i mitten tillhör eldsjälarna i detta ideella projekt som brinner för att stötta utsatta människor. De har en vision om integration: Vi är många som vill se flyktingarna som en resurs i stället för en belastning, SIDAN 9 Vita tornet ger mer värme och renare rök SIDAN 13 Bland de lägsta hyrorna SIDAN 2 EBO:s nya app SIDAN 7»Alla«vill ha fiber SIDAN 12 Fullmatat med nöjen i sommar! SISTA SIDAN Loreen kommer till Stadsfesten 24 25 augusti. Foto: Possan Bogren begrundar: Vilka ska ta vid...? SIDAN 15
Eksjöbostäder på 13:e plats Mycket boende för pengarna e k s j ö b o s t ä d e r har bland de lägsta hyrorna i landet. Det visar en färsk undersökning från Hyresgästföreningen. Samtidigt tillhör Eksjöbostäder de bostadsbolag som satsar mest på underhåll och renovering i hela Sverige. landets högsta bostadshyra finns, enligt kartläggningen i Hyresgästföreningens tidning, Hem & Hyra, hos bostadsföretaget Stadsholmen. Bolaget förvaltar hus med stora antikvariska värden i Stockholms stad. Ett uppdrag som till viss del liknar Eksjöbostäders åtagande i trästaden Eksjö. Den stora skillnaden är priset. Medan Stadsholmen toppar listan över värdarna med de högsta hyrorna återfinns Eksjöbostäder på listan med de lägsta hyrorna i landat. Närmare bestämt på plats nummer 13. Siffrorna som anges är beräknade på en normal trerumslägenhet på 75 kvadratmeter. Eksjöbostäders snitthyra på 4 808 kronor är bara 460 kronor högre än Sveriges absolut billigaste hyra hos Åselehus i Norrlands inland. i n o v e m b e r förra året publicerade samma tidning en lista på hur mycket de 50 största bostadsbolagen i Sverige satsar på underhåll. Eksjöbostäder fanns, som ett litet bostadsbolag i Småland, inte med på den listan, men eftersom siffrorna presenterades per kvadratmeter är de ändå jämförbara. Listan toppas av Väsbyhem i Upplands-Väsby som 2010 satsade 804 kronor per kvadratmeter på underhåll. På andra plats fanns Familjebo i Stockholm med 311 kronor. I Eksjöbostäders årsredovisning, som är officiella uppgifter på deras hemsida, framgår att bolaget 2010 satsade 30,2 miljoner kronor på underhåll. Med en total boendeyta på 97 000 kvadratmeter hamnar underhållskostnaden på 311 kronor per kvadratmeter, vilket placerar Eksjöbostäder på delad andraplats! 2011 var motsvarande siffra 328 kronor. Resultatet är en bekräftelse på vår affärsidé att ha välskötta fastigheter med anständiga hyror. Hyresgästerna får mycket boende för sina pengar eftersom vi satsar på underhåll och tar upp väldigt små vinster, menar vd, Thorbjörn Hammerth. Hyreshöjningen för nästa år är redan klar, men enligt överenskommelsen med hyresgästföreningen sker ingen hyresökning alls 2014. Då får Eksjöbostäder utan tvivel en ännu bättre placering på listan. b e n g t l j u n g b e r g i Hyresgästföreningen Eksjö har förstås tagit del av undersökningen och konstaterar att de stundtals hårda förhandlingarna gett resultat. Många menar att vi inte behöver en hyresgästförening men jag undrar hur hyrorna hade sett ut då, säger Bengt, som själv varit aktiv i styrelsen i över 30 år. Han menar att de senaste årens prioritering av underhåll är en utveckling i helt rätt riktning. Vi hyresgäster har länge tryckt på om att de hyreshöjningar som görs inte ska gå in i kommunkassan, utan tillbaka till hyresgästerna i form av renoveringar. Nu har vi fått en drivande vd som tycker precis som vi. En procent av hyreshöjningen är nu öronmärkt för underhåll. Den nationella kartläggningen på hyror och underhåll är utan tvekan ett kvitto på att hyresföreningen gjort sitt jobb. Kan styrelsen luta sig tillbaka nu då? Nehej, det är ingen risk, svarar Bengt snabbt. Vi fortsätter att arbeta för att hålla hyrorna nere. Undersökningarna hittar du på www.hemhyra.se Ur Hem & Hyra, nr 2 mars 2012 De lägsta snitthyrorna i landet Åselehus 4 344 Fristadsbostäder 4 418 Bottnaryds Bostads AB 4 444 Munkforsbostäder 4 476 Bankerydshem 4 508 Gullspångsbostäder 4 606 Österlenhem 4 681 Doroteahus 4 684 Hultsfreds Bostäder 4 767 Skinnskattebergs kommun 4 777 Lyckselebostäder 4 798 NKBO 4 801 Eksjöbostäder 4 808 Vindelbostäder 4 810 Överkalixbostäder 4 813 Tibrobyggen 4 820 Norsjölägenheter 4 825 Nordanstigs Bostäder 4 838 Hebygårdar 4 875 Ödeshögsbostäder 4 880 Årjängs Bostads AB 4 880 Tranemobostäder 4 933 N:a Dalarnas Fastigheter 4 975 Matarengihem 4 982 Kristinehamns Bostads AB 5 012 Hela listan finns på www.hemhyra.se 2 HEMMA I EKSJÖ
Att prioritera är en svår konst e k o n o m i ä r i n t e p e n g a r, ekonomi är inte siffror och ekonomi är inte redovisning. Ekonomi är hushållning. r e s u r s e r n a ä r, och kommer alltid att vara, begränsade. När man ska hushålla måste man därför göra prioriteringar. Om man själv får avgöra vad som ska prioriteras kan det vara enkelt. När man däremot ska göra gemensamma prioriteringar kräver det att man tillsammans bestämmer vad som är viktigt, och vad som är viktigt finns det minst lika många åsikter om som det finns invånare i kommunen. en f r å g a som diskuterats livligt i kommunen under våren är hur vi ska prioritera mellan egna resurser och gemensamma resurser, det vill säga hur mycket vi ska vara beredda att betala. När vi har bestämt detta vet vi hur mycket resurser vi har. Då kommer också nästa svåra fråga: Hur ska vi prioritera användandet av dessa resurser? v i vi l l alla ha en bra barnomsorg, en bra skola, bra gator och vägar, fungerande avlopp och en välutvecklad fritidsverksamhet. Hur vi ska prioritera bland dessa angelägna behov måste dock svara på frågan: Vad är det som avgör om människor vill bo kvar eller flytta till Eksjö kommun? Utan kommuninvånare finns nämligen inga gemensamma resurser att prioritera mellan. j a g ho p pa s att du uppfattar att det i kommunen görs ett gott arbete när det gäller prioriteringen mellan olika verksamheter, och för oss alla måste den långsiktiga prioriteringen alltid vara att vi ska bli fler invånare. d e n n a t i d n i n g har till syfte att visa på allt bra vi gemensamt gör i kommunen så att vi kan känna oss stolta och tala väl om vår kommun. Detta är den största framgångsfaktorn för en bra utveckling. stefan elm, kommundirektör Eksjö klättrar rejält i årets näringslivsranking a l d r i g tidigare har det varit så enkelt att vara företagare i Eksjö kommun, det visar den senaste rankingen från branschorganisationen Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv släpper varje år en ranking av Sveriges kommuners företagsklimat. I rankingen definieras och mäts företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Eksjö blev Jönköpings läns klättrare i årets näringslivsranking och tog sig 42 pinnhål upp till plats 53. Antalet nystartade företag är procentuellt sett högst i länet och när det gäller service till företagen är Eksjö sjua i landet. Vi jobbar intensivt med bemötande och attityder, och strävar alltid efter att leverera svar som företagaren förstår. Dessutom har vi samtidigt väldigt roligt, säger Marcus Axelsson, chef för näringslivs- och turismenheten. Du kan läsa mer om företagsklimatet i Sverige och näringslivsrankingen på www.foretagsklimat.se ANSVARIG UTGIVARE REDAKTÖRER FORMGIVNING BILDER TRYCK UPPLAGA Stefan Elm, kommundirektör Anette Stendahl och Carina Engqvist Ordförrådet i Eksjö AB Karin Nordin, Carina Engqvist, Anette Stendahl, Bernt Andersson Norra Skåne Offset 8.500 ex UTGIVEN AV: HEMMA I EKSJÖ 3
Hur utvecklar vi Eksjö som destination och får fler att upptäcka alla fantastiska möjligheter med vår bygd? Det är något som destinationsutvecklaren Anna Gustafsson och marknadskommunikatören Lotta Alnemo på Eksjö kommuns nya näringslivs- och turismenhet arbetar med. s e d a n c i r k a e t t å r tillbaka arbetar man gemensamt med näringslivs- och turismfrågor i den nya näringslivs- och turismenheten. Två av enhetens sex tjänster är helt nya, destinationsutvecklaren och marknadskommunikatören, som innehas av Anna Gustafsson och Lotta Alnemo. Då turismnäringen är en del av Eksjö kommuns breda näringsliv, och en del av Eksjös varumärke, ser vi nu till att dessa företag får ta del av mycket gemensam kompetens i den nya organisationen. Tillsammans får vi större muskler, och vi tydliggör våra roller genom att fördela arbetet utifrån den spetskompetens vi besitter. d e n n ya e n h e t e n innebär också en tydlighet gentemot företagen, samt att den betydelsefulla samverkan kan öka. Ett välfungerande samarbete är nyckeln till utveckling. Genom att arbeta nära företagen ser vi utvecklingsmöjligheter och har därmed bättre förutsättningar att skapa en levande bygd. Tillsammans ska vi utveckla destinationen Eksjö. d e s t i n at i o n s u t v e c k l i n g handlar om allt som bidrar till att kommunen utvecklas som besöksmål. Som ett avstamp i detta arbete har man tillsammans med ett antal aktörer i kommunen gått en kurs i destinationsutveckling. Tillsammans ska nu Anna och Lotta arbeta med att få människor att komma till, och känna sig välkomna i, Eksjö oavsett om det handlar om turister, affärsresenärer eller nya invånare. Våra olika roller och våra olika förkunskaper innebär att vi fokuserar på olika delar i processen, men tillsammans har vi ett gemensamt mål och det är att utveckla Eksjö. Anna arbetar nära turistföretagen, lokala och regionala turistorganisationer och andra intresseföreningar med besöksnäringens utveckling. Fokusen på besöksnäringen innebär bland annat produktutveckling av och med lokala turistföretagare. Vi är många krafter som arbetar tillsammans, och vi tittar på vad vi idag kan erbjuda besökarna, vad som mer finns att göra och hur vi kan samverka kring de idéerna. Kanske kan Lotta Alnemo och Anna Gustafsson, marknadskommunikatör respektive destinationsutvecklare, ska få fler att upptäcka vår bygd. Eksjö som destination en gemensam fråga vi paketera olika erbjudanden inom olika områden, samt titta på hur vi kan förlänga och förnya säsonger. Det handlar inte bara om sommarturister, många av företagen runt om i kommunen har övernattande gäster året om som vi kan hitta attraktiva och utveckla redan befintliga produkter och paket till. Tillsammans tittar vi sedan på hur vi kan marknadsföra detta, alltså hur vi får ut informationen till besökarna. u n d e r h e l a å r e t men framförallt under våren och sommaren, avlöser olika evenemang varandra, något som Lotta som marknadskommunikatör är engagerad i. En betydande del av hennes arbete är också att utveckla varumärket Eksjö. För att kunna utveckla varumärket Eksjö måste vi ta fram en gemensam plattform om vad Eksjö är ur en destinationssynpunkt. Det handlar mycket om att ta tillvara Eksjös historia och titta på vad Eksjö har för styrkor, samt hur vi kan framhäva dem. Vi är en rad olika aktörer och intresseföreningar som träffas för att diskutera och utveckla denna plattform. Eftersom en stor del av arbetet handlar om att få andra än Eksjö kommuns invånare att upptäcka Eksjö syns inte mycket av det Anna och Lotta gör lokalt. Det vi gör i vårt vardagliga arbete kan vara sådant som invånarna aldrig ser, till exempel annonsering eller reportage i både svensk och utländsk media. v ä r d s k a p och ambassadörskap är något som ligger både Anna och Lotta varmt om hjärtat. Det viktigaste är ändå att få besökarna att känna sig välkomna. Här kan turistföretagen och gemene man verkligen hjälpa varandra. Genom att känna en stolthet över sin bygd, och genom att sprida kunskapen om vad olika företag kan erbjuda, kan vi få besökarna att stanna i vår kommun längre och de får se fler besöksmål. Vi vill ju att de ska uppleva, bo, äta och handla här så länge som möjligt. Just det här med att turista på hemmaplan är något som de vill slå ett slag för. Då blir vi fler ambassadörer som kan tipsa besökare om roliga och intressanta utflyktsmål och upplevelser. Lär känna din hemort, var nyfiken och tipsa andra. Det finns så mycket att upptäcka där vi bor! Stor idrottsgala 2013 d e n 2 f e b r u a r i 2013 anordnar Eksjö kommun, i samarbete med Twist And Shout Entertainment och Smålandsidrotten, en idrottsgala i Olsbergs Arena. Idrottsgalan är ett arrangemang med syfte att uppmärksamma, belöna och uppmuntra engagemang, ledarskap och prestationer bland kommunens idrottsföreningar. Under galan kommer åtta olika priser att delas ut på temat»årets prestation.«nomineringarna till galan ska bygga på 2012 års prestationer och pristagaren ska bo och/eller verka i en idrottsförening i Eksjö kommun. Förslag på priskandidater kan skickas in av såväl privatpersoner som föreningar till idrottsgalan@eksjo.se Sista dag för nominering är 31 december 2012. 4 HEMMA I EKSJÖ
SAMARBETE ger ännu bättre förvaltning av fastigheter För första gången har Eksjö, Nässjö, Vetlanda och Sävsjö jämfört förvaltningen av fastigheter med kommunal verksamhet. Undersökningen är nu sammanställd men av samarbetet kring fastighetsfrågor har vi bara sett inledningen. n y c k e lta l s j ä m f ö r e l s e r för företag är en väl beprövad metod för att peka på framgångsfaktorer i olika branscher. Inom bostadsbolag finns färdiga mallar som underlättar sammanställningen men däremot finns inga strukturer för att jämföra förvaltningen av kommunala fastigheter. d e f y r a h ö g l a n d s k o m m u n e r n a har, med Erik Westerlund från Vetlanda kommun i spetsen, utarbetat en egen struktur för att jämföra allt från lokalytor per invånare och underhåll per kvadratmeter till vattenförbrukning och energieffektivitet. Alla fyra kommunerna är på rätt väg. Alla har ökat underhållsinsatserna och i många fall ligger vi väldigt lika, även om alla har specifika problemområden, berättar Eksjö Kommunfastigheters vd, Thorbjörn Hammerth. ek s j ö k o m m u n f a s t i g h e t e r hävdar sig generellt sett bra utredningen igenom. En av anledningarna kan vara att Eksjö är den enda kommunen där den kommunala fastighetsförvaltningen drivs i bolagsform och inte i den kommunala verksamheten. Bolagsformen innebär ofta kortare och snabbare beslutsvägar. Det bidrar till en lättare process och att vi ibland kan och vågar testa lite mer, tror Thorbjörn. Sammanställningen visar bland annat att Eksjö är den kommun som tar minst skattemedel i anspråk för att driva och förvalta fastigheterna. Den visar också att Eksjö Kommunfastigheter är väldigt duktiga på energifrågor. Det beror tveklöst på att vi har duktiga medarbetare som kan energianläggningarna, säger Thorbjörn och tillägger att få medarbetare, med mycket kunskap och stort engagemang, är bolagets yttersta styrka. Med fem personer på kontoret och tio på fältet är vi bara 15 personer som sköter alla kommunens skolor, äldreboenden, fritids- och kulturanläggningar. a t t e k s j ö s t å r s i g v ä l i jämförelsen är förstås en bekräftelse på utfört arbete. Men det verkligt spännande resultatet blir att se vad som har hänt vid nästa mätning. Med utgångspunkt från resultatet är nämligen tanken att kommunerna ska få tips, inspiration och rön för utveckling av verksamheterna. Vad ligger bakom fina resultat och hur kan respektive kommun jobba för att bli ännu bättre? En arbetsgrupp är bildad och nu fortsätter processen, samarbetet och erfarenhetsutbytet. Alla har liknande förutsättningar och det finns mycket kompetens att hämta i samtliga kommuner. Dessutom finns det ju ingen konkurrens emellan oss. Den här gruppen blir ett värdefullt bollplank. Återvinningscentralen öppen när du är ledig Återvinningscentralen i Eksjö är en av kommunens mest välbesökta platser och Eksjö Energi har därför utökat öppettiderna för ännu bättre tillgänglighet. Öppettider återvinningscentralen Eksjö: Måndag 7 18 Onsdag 7 19.30 Tisdag, torsdag, fredag 7 15.30 Första helgfria lördagen i månaden 8-12 Öppettider på återvinningscentralen i Ingatorp är oförändrade: Måndag 14 19 Torsdag 14 19 Andra helgfria lördagen i månaden 8 12 Goda råd om företagets avfall Alla företag i Eksjö kommun har möjlighet att lämna verksamhetens avfall på återvinningscentralen i Eksjö. Med generösa öppettider fem dagar i veckan väljer allt fler att köra avfallet dit direkt från exempelvis byggplatsen, i stället för att mellanlagra på egen mark. Det blir dessutom billigare än att hyra en container. Den företagare, som behöver lämna avfall ofta, tjänar på att köpa ett årskort för 3500 kronor, men man kan också välja att köpa ett tiokort för 1500 kronor. Numera erbjuder Eksjö Energi personlig rådgivning kring företagets återvinning. Hur sker sorteringen, vilket avfall kan hämtas på plats och finns det avfall som kan säljas? Kontakta Eksjö Energis växel, tel 0381-36866 för mer information samt för att boka besök! HEMMA I EKSJÖ 5
Alkylatbensin minskar utsläpp till sjöss Sommartider innebär uteliv, och många ger sig då ut på sjön med sina fritidsbåtar. För de som väljer att använda alkylatbensin till sina äldre utombordare finns det stora miljövinster att göra, och de skadliga utsläppen kan minska med hela 80 90 procent. p o ly c y k l i s k a a r o m at i s k a kolväten, PAH, är en grupp kemiska ämnen som finns i petroleumprodukter, till exempel bensin, men som även bildas vid ofullständig förbränning i motorer. PAH, och dess nedbrytningsprodukter, är cancerframkallande, svårnedbrytbara och giftiga för bland annat vattenlevande organismer. Genom inandning av motoravgaser, konsumtion av fisk och kräftdjur, samt dricksvatten från ytvattentäkter kan även vi människor exponeras för PAH, säger Peter Larsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Eksjö kommun. i tvåtaktsmotorer går en stor del av bränslet rakt igenom motorn och ut med avgaserna utan att förbrännas. En stor del av de PAH som finns i bensinen följer alltså med avgaserna ut och hamnar direkt i vattnet, eller i luften över det vatten där båten framförs. Fyrtaktsmotorer har, till skillnad mot tvåtaktsmotorer, en mer effektiv förbränning av bränslet. alkylatbensin är en sorts motorbränsle som innehåller relativt lite av bensen, aromater, polyaromater och olefiner och ger mindre utsläpp av PAH, bensen och en mängd andra toxiska kolväten än vanlig bensin. Forskningen tyder på att miljöpåverkan från fritidsbåtar kan minskas med en övergång från standardbensin till alkylatbensin. Till exempel ger tvåtaktsmotorer körd på alkylatbensin 60 100 gånger lägre utsläpp av PAH. För en äldre utombordare av tvåtaktstyp kan de skadliga utsläppen minskas med 80 90 procent. Det finns med andra ord mycket stora vinster att göra om man väljer alternativa bränslen, och alkylatbensin kan även användas av gräsklippare och andra motorredskap som saknar avgasrening, säger Peter. Foto: Lennart Larsson Tattoo 2012 levande musik i en levande stad För nionde gången genomförs den 8 11 augusti Eksjö International Tattoo på Stora torget i Eksjö. Unikt för årets Tattoo är att Sveriges Television kommer att spela in ett en timmes långt program för sändning i slutet av 2012 eller början av 2013. e k s j ö i n t e r n at i o n a l tat t o o genomförs av föreningen Eksjö Tattoo på uppdrag av Eksjö kommun i samarbete med Försvarsmakten/ Eksjö Garnison. Evenemanget kräver mycket planering, och en stor frivillig insats är nödvändig för att Tattoo-dagarna överhuvudtaget ska kunna äga rum. Vi påbörjade förberedelserna för årets Tattoo omedelbart efter Tattoo 2010, och är nu inne i ett intensivt slutskede då alla trådar knyts ihop, säger Arne Ullman, ordförande i föreningen Eksjö Tattoo. f ö r u t o m föreställningarna på Stora torget, där Eksjö kyrka och den gamla trästaden bildar en mäktig och betydelsefull kuliss, kommer de inbjudna orkestrarna att marschera på Storgatan och spela på andra orter i Eksjös omnejd. 6 HEMMA I EKSJÖ
Knappa på app och få info om EBO! s e d a n i v å r a s har Eksjöbostäder en egen app. Det innebär att alla som har en så kallad smart mobiltelefon kan utan kostnad ladda ner en applikation och få aktuell information från bolaget direkt i mobilen. Här kan man se lediga lägenheter, kopplade till en tydlig kartfunktion. Här finns senaste nytt, pågående projekt samt kontaktuppgifter till samtliga medarbetare. Genom den här satsningen blir vi ännu mer tillgängliga, både för våra hyresgäster och potentiella inflyttare, säger uthyrare Kerstin Svanberg. På sikt kommer appen att utvecklas med mer information och tjänster. EBO semesterstänger Eksjöbostäders kontor är semesterstängt vecka 28 och 29, den 9 22 juli. Vänorter gästar Eksjö i augusti Internationella kontakter en viktig utvecklingsfaktor för Eksjö kommun Den 9 12 augusti hälsar Eksjö kommun sina vänorter Barlinek, Neusäss, Schneverdingen och Ærø välkomna till kommunen för ett vänortsutbyte. Vänortsutbytet är en del i Eksjö kommuns internationella arbete, och är ett mycket bra tillfälle för kommunens ungdomar, politiker och tjänstemän att utbyta erfarenheter och värderingar med varandra. antalet besökare beräknas uppgå till 100 gäster, varav hälften är ungdomar. Under besöket kommer de att få möjlighet att se mycket av Eksjö, och inplanerat finns bland annat besök på Olsbergs Arena, på Visualiseringscentret och i Mariannelund. Gästerna kommer dessutom att under en av kvällarna få avnjuta en Tattooföreställning. Ett flertal olika personer är med och planerar inför besöket, däribland många ungdomar som ska möta ungdomarna från vänorterna i olika workshops och andra aktiviteter. e k s j ö k o m m u n har sedan mitten på 90-talet arbetat med att utveckla sina internationella samarbeten, bland annat genom att utveckla vänortsverksamheten, medverka i olika internationella projekt, samt arrangera internationella ungdomsutbyten. De internationella kontakterna är en viktig utvecklingsfaktor för Eksjö kommun. Genom de internationella kontakterna får vi en ökad förståelse för andra kulturer och religioner, vi samverkar i olika utvecklingsprojekt, och våra ungdomar får tidigt kontakt med andra länder. Höstens vänortsutbyte är en viktig del i dessa internationella samarbeten, menar Tomas Erazim, ordförande vid Eksjö kommuns internationella kommitté. u n d e r v ä n o r t s b e s ö k e t är tid självklart avsatt för att gästerna ska få möjlighet att få ta del av Eksjö kommuns vackra natur- och kulturutbud, samt möjlighet att upptäcka staden på egen hand. Vänorterna Barlinek och Eksjö står varandra mycket nära trots ett geografiskt avstånd på 850 kilometer. Foto: JÜRGEN BECK HEMMA I EKSJÖ 7
YRKE lärare Undervisning är inte att fylla en hink, utan......att TÄNDA EN ELD få ge varje enskild elev framtidstro och få A dem att förstå att alla är vi bra på något det är bland de roligaste med läraryrket tycker Maria Stejdahl, lärare vid Eksjö Gymnasium. a t t h a e t t a r b e t e där man möter människor har alltid varit viktigt för Maria, och inledningsvis funderade hon kring att utbilda sig till kurator. I trean på gymnasiet gjorde dock Maria praktik i en förberedelseklass, vilket är klasser avsedda för elever som precis har anlänt till Sverige, och då vände tankarna mot läraryrket. Det kändes som ett meningsfullt arbete, där man fick påverka elevernas framtid genom att ge dem verktyg för livet. Jag kände verkligen att det var det jag ville göra! m a r i a s ö k t e därefter in till lärarutbildningen vid Linköpings universitet och tog efter några års studier sin examen. Mitt första arbete efter examen var som lärare för en förberedelseklass i Hultsfred, och därefter gick jag vidare till att starta mindre undervisningsgrupper i Eksjö. Jag har alltid haft lärartjänster där jag har haft hand om barn med särskilda behov och elever som kräver en anpassad undervisning. Samtidigt känner jag att det verkligen är då jag kommer till min rätt som lärare. i d a g ä r m a r i a lärare på Eksjö Gymnasium vid Introduktionsprogrammet, det program som hösten 2011 ersatte det Individuella programmet. Vid Introduktionsprogrammet kan eleverna skaffa sig behörighet till något av de nationella programmen, förbereda sig för arbetsmarknaden eller gå vidare till en annan utbildning. Maria undervisar i ämnena svenska, svenska som andra språk, engelska och SO, samhällsorienterande ämnen. Det är en utmaning att motivera elever som inte har klarat sina studier tidigare och att anpassa undervisningen till varje enskild individ. Det kräver ganska mycket av en lärare att möta elever som kommer med olika förkunskaper, och att strukturera undervisningen tillsammans med eleven så att den passar dem. m a r i a m e n a r att en fungerande skolgång också kräver en bra dialog med föräldrarna. Samarbete är väldigt viktigt, och det är betydelsefullt för eleven när alla är engagerade i dess skolgång. Maria tycker att bland det roligaste med sitt yrke är att se utvecklingen hos eleverna och att få eleverna att känna en framtidstro. Jag och mina kollegor är alla väldigt engagerade i våra elever, och vår belöning är att se dem lyckas men vad som är att lyckas kan vara olika för varje individ. e f t e r a t t h a a r b e t a t som lärare under många år har Maria erfarenhet av att möta både yngre och äldre elever, och hon har fått möjlighet att utveckla sig i sin yrkesroll. Som lärare ska man vägleda eleverna och göra undervisningen och kunskapen så intressant som möjligt. Vi ska inte proppa barnen fulla med kunskap utan att de vet vad de ska göra med den. Från min egen utbildning har jag tagit med mig något som en professor en gång sa, något som verkligen präglar mig som lärare och mitt synsätt på inlärning»undervisning är inte att fylla en hink, utan att tända en eld. FAKTA Lärarprogrammet Som lärare arbetar du med barns, ungdomars eller vuxnas lärande på antingen en kommunal eller fristående skola. Lärarutbildningar på universitet och högskolor innehåller kurser i pedagogik, metodik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning ute på skolorna. Längden på utbildningarna varierar mellan tre och fem och ett halvt år beroende på inriktning. Från och med hösten 2011 finns fyra lärarexamina istället för en enda gemensam. De fyra lärarexamina är: Förskollärare Grundlärare med inriktning mot förskolan årskurs 3, årskurs 4 6 eller fritidshem Ämneslärare med inriktning mot årskurs 7 9 eller gymnasieskola Yrkeslärare I alla lärarutbildningar ingår inledningsvis två terminer»utbildningsvetenskaplig kärna«, samt en termin verksamhetsförlagd utbildning. Hur varje enskild utbildning ser ut därefter varierar beroende på vilken inriktning du sedan väljer. Du som redan har akademiska studier i ämnen som är relevanta för läraryrket, och vill uppnå lärarexamen, kan studera en kompletterande pedagogisk lärarutbildning på 90 högskolepoäng. Varje ärende prövas individuellt och alla tidigare studier kan inte per automatik tillgodoräknas. Du som arbetar som lärare idag, men saknar examen, kan komplettera och uppnå lärarexamen genom VAL Vidareutbildning för lärare som saknar lärarexamen. Du som har utländsk lärarexamen har möjlighet att komplettera din utbildning så att du blir behörig att undervisa i Sverige. 8 HEMMA I EKSJÖ
BIRGITTAS ENGAGEMANG för utsatta en ungdomsdröm som väckts till liv Hon vill inte gärna kallas eldsjäl. Snarare enveten Oavsett ordval kämpar Birgitta Johanson dagligen med att hjälpa asylsökande i Mariannelund in i det svenska samhället. Hon gör det helt ideellt, tillsammans med andra frivilliga krafter i föreningen»aktivt Centrum Mariannelund«. i den lokala utvecklingsplanen för Mariannelund har visionen om integration länge varit en naturlig del. Vi är många som vill se flyktingarna som en resurs i stället för en belastning, förklarar Birgitta Johanson och berättar att det under hösten hölls flera möten i ämnet med berörda Projekt som syftar till integration är högt prioriterade inom flera EU-fonder, och föreningen arbetar nu intensivt med ansökningar. Tack vare en Leader-check från Astrid Lindgrens Hembygd kunde en interkulturell festdag genomföras den 2 juni. Birgitta Johanson och andra frivilliga krafter arrangerade festen. aktörer. Man kunde konstatera att behovet av sysselsättning, vardagsrutiner och fritidsaktiviteter var stort. Dessutom fanns viljan att förändra. Däremot var det svårare att få någonting positivt att hända. Det fanns ingen lokal, inget projekt och inga pengar för att starta en mötesplats och dra igång aktiviteter. Och det EU-projekt som förutsattes i den lokala utvecklingsplanen såg man ännu inte skymten av. i december blev det uppenbart att det inte längre gick att bara vänta. Inför julen 2011 gjordes en kraftsamling för att starta en mötesplats i den gamla banklokalen i Centrumhuset. Fastighetsägaren Folke Pettersson ställde lokalerna till förfogande året ut, Erikshjälpen skänkte möbler, Folkhögskolan bidrog med leksaker, lokala företag och privatpersoner skänkte mat, godis och blommor till ett stort julkalas. Lokalbefolkningen samlade in julklappar till flyktingbarnen och under både jul- och nyårshelgen ordnades gemensamt firande i Centrumhuset. d ä r e f t e r har arbetet bara rullat på. Engagerade Mariannelundsbor ställde upp som cirkelledare på sin fritid, och så småningom bildades föreningen Aktivt Centrum Mariannelund. I dag har föreningsmedlemmarna många och långa samtal med flyktingar, och erbjuder så gott som dagligen både språkträning och fritidsaktiviteter där svenskar och asylsökande möts. Dessutom hänvisar man till Svenska kyrkans, Centrumkyrkans och Emilkraftens utbud. Det handlar om att fånga upp de nyanlända och att vi tillsammans kan erbjuda en så meningsfull tid som möjligt här oavsett hur länge de stannar, säger Birgitta. Hon har under processen sett sin egen slumrande ungdomsdröm om att jobba med utsatta människor väckas till liv. Jag är djupt engagerad, men utan en mångårig erfarenhet av att driva tuffa projekt hade jag knappast vågat dra igång verksamheten, säger hon och betonar att hon får så mycket tillbaka, både små och stora glädjeämnen. en ung man från Mellanöstern vinkar försiktigt och kliver in på kontoret med ett leende. Han småpratar om festligheterna på torget, och om hur mycket mötesplatser som denna betyder för honom och andra i hans situation. Han har bara varit i Sverige tre månader ändå sker hela konversationen på svenska! Många lär sig snabbt, konstaterar Birgitta och berättar att föreningen i dagsläget har sex grupper för språkträning. Migrationsverket får inte längre erbjuda språkkurser för asylsökande, men för Aktivt Centrum finns det inga hinder. Killen från mellanöstern hade sannolikt inte kunnat många ord utan dem. m i g r at i o n s v e r k e t betalar lokalhyran fram till halvårsskiftet, och lösningar för den fortsatta finansieringen finns inom räckhåll. Genom ett samarbete med ABF kommer man så småningom att kunna ge ersättning till cirkelledarna, men ett långsiktigt EU-projekt måste till. Utan anställd personal går det inte heller att planera och utveckla verksamheten. Målet är att tillgodose de lokala behoven, men det finns även planer på att bilda ett kunskapscentrum för integration på Höglandet. Problematiken och frågeställningarna är likadana överallt. Vi har mycket kontakter och kunskaper som vi kan dela med oss av, menar Birgitta. Tipsa oss! Vill du uppmärksamma någon/några ideella krafter i din hembygd? Kontakta gärna»hemma i Eksjö«via e-post stae@eksjo.se eller via telefon 0381-366 92. HEMMA I EKSJÖ 9