Grön vision för ett cyklande Stockholm Stockholms stad
Vi sätter Stockholm i rullning Stockholms befolkning växer och fler människor ska röra sig på samma yta. Det kräver att vi reser mer effektivt. Redan nu är det trångt på våra vägar och gator, och trafiken orsakar stor trängsel och flera olika miljöproblem. Mer vägar och fler bilar kommer enbart att förvärra situationen. Vi måste investera i hållbara trafiklösningar. Cykeln är en del av lösningen! Många resor är korta och lämpar sig väl för cykel. Ungefär en tredjedel av alla bilresor är kortare än fem kilometer. Det finns alltså goda förutsättningar att ytterligare öka den redan växande andelen cykeltrafik i Stockholm. Forskning visar att upp till 50 procent av resorna under 3 kilometer är möjliga att överföra till cykel. Många Stockholmare väljer dagligen att cykla betydligt längre sträckor. Forskning visar även att bra och säkra cykelbanor med bra cykelparkeringar gör att fler väljer att cykla. Utbyggnaden har dock inte följt med utvecklingen. Miljöpartiet har under många år drivit på för att Stockholm ska bli en bättre och säkrare cykelstad. Det kräver en rad åtgärder - och rejält med resurser. Det behövs fler cykelbanor i ett sammanhängande nät och bredare cykelbanor in mot centrala Stockholm, och där det är som mest trångt. Att ställa bilen och istället gå eller cykla är ett bra val för hälsan, ekonomin och miljön. Ambitiösa cykelplaner ska genomföras. Säkerheten och framkomligheten för cyklister ska bli bättre. En grön stad utgår från de som går, cyklar och reser kollektivt, vilket gör vår stad modern, mänsklig och miljövänlig. Miljöpartiet satsar på att bygga ut cykelvägarna. Insatserna ska inriktas mot breda snabbcykelvägar med möjlighet för omkörning in mot centrala Stockholm, samt ett sammanhängande nät av cykelbanor som binder ihop staden på tvären. Bra och säkra cykelparkeringar under tak ska byggas ut, särskilt nära kollektivtrafik. Cyklisterna ska själva kunna rapportera in brister i underhåll och hinder i cykelbanorna genom en hemsida och en mobilapp. Resurer läggs på att snabbt åtgärda inkomna synpunkter. Miljöpartiet vill storsatsa på cyklingen i Stockholm. För att nå målen om ökad cykeltrafik krävs politisk vilja och kraftfulla åtgärder. Vi är nog inte helt ute och cyklar när vi tycker att det inte borde vara så svårt. Här redovisar vi de åtgärder och synsätt som leder fram till en kommande grön cykelplan för Stockholms stad - och ger Stockholmarna en cykelstad i världsklass. Grön vision för ett cyklande Stockholm 2/8
Grön vision för ett cyklande Stockholm 1. Satsa på cykel i hela staden Miljöpartiet vill ha en stor och modern satsning på cykling de kommande åren. Stockholm ska få ett cykelbanenät värt namnet. avsätter årligen 250 miljoner kronor 2013 till 2018 för att genomföra cykelinvesteringar i Stockholms stad. Fram till 2018 innebär det satsningar på 1,5 miljarder kronor. 2. Bygg bort cykelträngseln Cyklingen har ökat mycket och på många ställen råder stor trängsel i rusningstrafik. Flaskhalsarna behöver byggas bort genom att bredda trånga cykelbanor och skapa ordentliga snabbcykelvägar i Stockholms stad. Det ska finnas plats både för dem som cyklar långsamt och för dem som vill ta sig fram snabbt. Även breda cyklar, till exempel cykelkärror och specialcyklar ska få plats. 3. Utred möjligheten för breda snabbcykelvägar Snabbcykelvägar kan byggas för att möjliggöra snabba och breda cykelvägar in mot innerstaden. Dessa ska vara breda nog för att möjliggöra omkörning och därmed göra att cyklister kan hålla sin egen hastighet. Standarden ska vara hög och underlaget ska vara en slät yta. Snabbcykelvägarna ska enbart vara för cyklister och separeras från gående och övrig fordonstrafik. Trafiksignalerna ska ställas in för att ge cyklisterna en grön våg. 4. Inför gröna vågen för cyklister Den gröna vågen innebär ökat trafikflöde genom korsningar. Idag är gröna vågen anpassad efter bilars hastighet. Det innebär att cyklister inte hänger med och får onödigt många stopp vid rödljus. Grön våg som är anpassad efter cyklisters hastighet skulle bli en tidsvinst för cyklisterna och även hålla bilars hastighet nere, vilket är bra för trafiksäkerheten. Idag är väntetiderna vid trafikljus ofta orimligt långa för gående och cyklister. För cyklister ska det finnas sensorer som gör att trafikljuset slår om automatiskt, precis som det finns för bilar. 5. Fler och sammanhängande cykelleder på tvären Det saknas idag bra cykelleder på tvären. Stockholm behöver bygga ut nya cykelleder som även binder ihop cykellederna till ett väl fungerande nät. 6. Ett regionalt lånecykelsystem som en del av SL Access Stadens lånecykelsystem ska vidareutvecklas och målet är ett sammanhängande system inom länet. Detta kan skapas genom en huvudman eller att olika kommunala lånecykelsystem är möjliga att samordna och koppla ihop. Lånecyklarna ska även kunna fungera som en förlängning av kollektivtrafiken. Med ett regionalt cykelsystem blir det möjligt att även fungera över kommungränserna, samtidigt som det blir en bättre koppling till länets kollektivtrafik. Förändringen innebär även att det möjliggör för Stockholms invånare att smidigt och lätt ta sig mellan innerstaden och ytterstaden med lånecyklar. 7. Stor, säker och smidig cykelparkering vid kollektivtrafikpunkter Det behövs fler cykelparkeringar vid busshållplatser, tunnelbane- och pendeltågsstationer. Länets kommuner och SL ska satsa på fler infartsparkeringar för cyklister. Särskilt viktigt är detta i regionens ytterområden där avståndet mellan bostad och kollektivtrafikanslutning kan vara långt. Fler cykelparkeringar lockar nya resenärer till kollektivtrafiken och den totala restiden minskar om man kan cykla till stationen. Cykelparkeringarna ska vara konstruerade så att alla typer av cyklar kan låsa fast ramen, de ska vara upplysta samt ha väderskydd med tak. I Stockholms stad vill Miljöpartiet anlägga en säker och smidig cykelparkering vid Centralstationen, där behovet idag är mycket stort. En Grön vision för ett cyklande Stockholm 3/8
cykelparkering tar inte mycket plats, men är ett viktigt steg för att man ska våga lämna sin cykel där och för att därmed även öka antalet cykelresenärer. 8. Öka framkomligheten på cykelbanorna Cykeltrafiken kan inte fungera med hinder på vägarna. Trots att det idag är förbjudet att stanna eller parkera sin bil på en gångbana, cykelbana eller cykelfält, utgör felparkerade bilar idag ett stort hinder. Skärp övervakningen av fordon som parkerar på gångbanor, cykelfält och cykelbanor. Förbättra städning och snöröjning av gång- och cykelbanor. 9. Låt cyklister anmäla hinder i cykelbanorna Cyklisterna ska enkelt kunna anmäla hinder och bristande underhåll direkt via en hemsida och mobilapp. Resurser ska läggas på att inkomna synpunkter ska åtgärdas effektivt samt att ärendet ska kunna följas upp. 10. Gör det möjligt att ta med cykeln i kollektivtrafiken Det ska vara enkelt att kombinera cykling med kollektivtrafik. Det ska finnas cykelplatser i kollektivtrafiken. Satsningen ska börja på turer som har färre passagerare och på linjer som leder till länets grönområden. Satsningen behöver tydlig information, både till allmänheten och på bussarna och tågen. Miljöpartiet vill anpassa tunnelbanan så att spärrarna öppnas och rulltrappor och hissar blir mer cykelvänliga. 11. Hitta lätt och rätt regional cykelkarta på internet För att underlätta för cyklisterna bör Stockholms cykelkarta och den internetbaserade cykelplaneraren utvecklas, uppdateras och samköras med regionens tillgängliga cykelförbindelser. Cykelkartorna ska finnas som nedladdningsbara cykelkarts-appar. De ska även kompletteras med en webb-baserad internettjänst där cyklister kan tipsa om hinder på väg etc. för att underlätta för andra cykeltrafikanter. Tydliga cykelkartor kan gynna cykelturismen i länet. 12. Bättre markerade cykelleder i länet Stockholm behöver enhetliga skyltar och bättre markerade cykelleder i hela regionen. Detta är en mycket billig och enkel åtgärd som förbättrar för länets cyklister. Idag trängs cyklar vid Centralstationen på Klarabergsgatan. Miljöpartiet vill anlägga en säker och smidig cykelparkering. Grön vision för ett cyklande Stockholm 4/8
13. Cykelbanor till grönområden Se över cykelbanor som leder till ut till grönområden och rekreationsområden. ÖKA TRAFIKSÄKERHETEN 14. Möjliggör för Cykelfartsgator Gångfartsgator är en möjlighet att sätta fotgängarna i centrum och även tillåta nödvändig biltrafik. På samma sätt kan cykelfartsgator sätta cykeltrafiken som norm på en gata och låta biltrafiken anpassa hastigheter efter cyklisterna. 15. Fler färgmarkeringar i cykelbanan för ökad säkerhet I korsningar kommer cyklister och bilister men även gående ofta i kontakt och för att öka trafiksäkerheten kan asfalten i cykelbanan ha en färgmarkering som skiljer sig från övriga trafiken och gör cykelbanan extra tydlig. 16. Trafikseparering för ökad säkerhet och bättre framkomlighet Cyklister kommer ofta i konflikt med bilister och gående eftersom att cykelbanorna antingen delas med vägtrafiken eller med gående. Cykelbanorna ska i största möjliga utsträckning separeras från vägtrafiken och gångbanorna. Mindre nivåskillnader och tydlig markering ska göra det enkelt att se att det är en cykelbana. 17. Fler cykelboxar vid övergångsställ Ett sätt som ökar säkerheten är så kallade cykelboxar framför övergångsställen. Detta innebär att bilarnas stopplinje är tillbakadragen och att cyklisterna får möjlighet att stanna framför bilarna. Vid grönt ljus får de starta först vilket skapar trygghet, framför allt för cyklisterna som slipper hamna bredvid stora tunga lastbilar. 18. Inför bilfri zon kring skolor Omkring alla skolor ska lågfartszon gälla, det vill säga max 30 km/h. Dessutom ska alla skolor ha en bilfri zon i anslutning till entrén. Alla grundskolor ska ha fungerande och trygga gång- och cykelbanor till och från skolan. Många rektorer anser idag att trafiksäkerheten utanför låg- och mellanstadieskolor är ett problem. 19. Begränsa hastigheten till 30 km/h på fler gator och upprätta fler övergångsställen Genom att sänka hastigheterna till 30 km/h på fler gator, både i innerstaden och regionen, blir det lättare och säkrare för gående och cyklister att ta sig fram. För barn och deras föräldrar blir det tryggare. Fler övergångsställen behövs, särskilt på gator med mycket trafik. Enligt ny forskning från Lunds universitet bör alla gator där gående och cyklister rör sig ha hastighetsgränsen högst 30 km/h. 20. Bygg säkra cykelvägar utan grus Kravet på att cykelvägar ska vara hårda är viktigt ur säkerhetssynpunkt och ska behållas. Sommarcykelvägar belagda med grus är inte tillräckligt bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. De cykelvägar av grus som används året runt ska göras hårda. Så långt som möjligt ska cykelvägarna skiljas från övrig trafik genom en nivåskillnad. 21. Planera in cykelbanan vid nybyggnation av vägar När man bygger nya vägar, till exempel två-plus-ett-vägar eller breddar befintlig väg, försvinner ofta vägren där man tidigare har kunnat cykla. Trafikverket eller kommunen ska inte kunna ta bort cykelväg eller vägren utan att ersätta den med en likvärdig eller bättre väg för cyklister. Samma sak gäller när biltrafiken intensifieras så mycket att man måste bygga en tunnel eller en bro för cyklisterna. Dessa pengar ska tas från vägbudgeten eftersom det är biltrafiken som orsakar det ändrade behovet och därmed kostnaden. Grön vision för ett cyklande Stockholm 5/8
22. Utöka zebralagen Utreda om Zebralagen kan gälla även då cykelvägar korsar biltrafik (Zebralagen innebär att bilar måste stanna för fotgängare vid obevakade övergångsställen vid lägre hastigheter). För genomförande krävs tydliga markeringar (exempelvis avsmalnade vägar) och skyltning som uppmärksammar bilisten. FÖRBÄTTRA FRAMKOMLIGHETEN 23. Säkerställ framkomligheten på cykelvägarna I dagsläget har Stockholm kapacitetsbrist på cykelnäten. En effektiv åtgärd för att öka cykelns framkomlighet är att ta bort kantparkeringar och använda utrymmet till att bygga cykelbanor eller cykelfält. Det är ett tydligt sätt att prioritera cykeln i gaturummet. 24. Öppna upp enkelriktade gator för cyklister I flera europeiska länder är det tillåtet för cyklister att köra mot enkelritat. Att låta cyklister köra mot enkelriktat, där vägbredden tillåter, skulle på många håll öka framkomligheten utan att bidra till större risker. 25. Ge bilen väjningsplikt mot cykeln Idag måste en cyklist alltid väja för en bil, även om cyklisten kommer på huvudled och bilen från sidan. Det är dags att se cykeln som ett fordon i trafiken och låta bilar väja även för cyklister då cyklisten färdas på huvudled. STÄRK CYKELN I PLANERINGEN 26. Lagen måste stärka cykeln som transportslag Flera olika lagar påverkar trafik och cykling. Eftersom stora delar av lagstiftningen är framtagen med bilen som norm är det viktigt att göra en revidering av berörda lagar ur ett cykelperspektiv. Cykeln ska bli ett eget transportslag och dess prioritet ska öka. 27. Öronmärk pengar till cykelinfrastruktur och bidrag till kommuner Miljöpartiet i riksdagen avsätter 2,25 miljarder kronor för cykelinvesteringar mellan 2013-2016. Cirka hälften av dessa ska kunna sökas av kommuner som delfinansiering av cykelåtgärder. Genom dessa pengar möjliggörs fler satsningar än vad som finns pengar för i länets kommuner och landsting. (Övriga pengar avsätts för Trafikverkets satsningar på nationella och regionala cykelvägar.) 28. Cykelvägar, cykelbanor och cykelfält ska in i kommunens översiktsplan För att få en välplanerad trafik vid byggande av ny infrastruktur är det viktigt att cykeltrafiken tas med tidigt i planeringsprocessen. Kommuner ska ta in planeringen av cykelbanor redan i översiktsplaner och planprogram och inte nöja sig med detaljplanen som ofta är fallet idag. Det är även viktigt att kommunerna samplanerar sina cykelvägar. 29. Cykelparkeringstal vid nybyggen När nya bostäder byggs finns en parkeringsnorm som visar en nivå av parkeringsplatser per lägenhet. Motsvarande krav på tillgänglighet för kollektivtrafik eller cykelparkeringar finns inte. Cykel- och kollektivtrafiken ska blir norm i den kommunala stadsplaneringen. Det ska finnas en miniminorm för cykelparkeringar. Detta ska inte bara gälla bostäder, utan även arbetsplatser. En bilplats rymmer dessutom cirka 10 cyklar, så det borde inte vara så svårt. Grön vision för ett cyklande Stockholm 6/8
30. Komplettera uppdraget till de kommunala parkeringsbolagen Ett problem när det gäller cykelinfrastrukturen är finansieringen. Kommunernas budget verkar aldrig räcka till. En möjlighet som används i andra länder är att låta kommunala parkeringsbolag ta ansvar även för cykelparkeringen. Målet blir att låta bilparkeringen betala för cykelparkeringen. Denna typ av finansiering bör användas även i stockholmregionens kommuner. 31. Tydliga mål och uppföljning Miljöpartiet anser att kommuner, landsting och myndigheter ska införa cykelbokslut med mätbara mål och krav på uppföljning för att kunna redovisa detaljerat för hur mycket av resurserna som används till cykelåtgärder. Undersökningar visar hur viktigt det är att kommuner och myndigheter som arbetar med cykelinvesteringar utformar mätbara mål och har tydliga krav på återrapportering. 20 procent av arbets- och studiependlingen i Stockholms stad ska ske med cykel senast 2020. 30 procent av antalet persontransporter ska ske med cykel senast 2020. Risken att dödas eller skadas svårt i en cykelolycka ska minska med 50 procent till år 2020. Minst 90 procent av cyklisterna ska känna sig trygga i trafiken senast 2020. SPRID INFORMATION 32. Förebyggande insatser gör cyklingen säkrare Det måste bli säkrare att cykla i Stockholm. Undersökningar visar att på de gator där cykelbanor eller cykelfält anlagts i staden har cykelolyckorna minskat med 20 procent. Olycksdrabbade områden ska byggas om så snabbt som möjligt. Förebyggande information från staden - och i skolorna av polisen - om trafik- och cykelsäkerhet, hjälm, etc och utbildning av bilister minskar olycksrisken. 33. Öka informationen om cykelns miljö- och hälsovinster Landstinget, Trafikverket, Länsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Naturvårdsverket, Cykelfrämjandet, kommunerna och företagen i Stockholms län måste tillsammans satsa på att kommunicera folkhälsooch miljövinsterna av ett ökat cyklande. Erfarenheterna från Danmark, Holland, Tyskland mfl visar entydigt att cykeln har en mycket stor potential som framtida transportmedel. BÄTTRE SERVICE 34. Öka antalet pumpstationer De cykelpumpstationer som finns i dag är ofta överbelastade. Betydligt fler pumpstationer måste till för att avlasta de befintliga i de centrala delarna av staden. 35. Bemannade reparations och servicecentraler Bemannade och avgiftsbelagda cykelparkeringar finns i Nederländerna och där kan man ofta få cykeln reparerad om det behövs. Det borde vara möjligt att erbjuda lokala, sociala och/eller kommunala entreprenörer denna möjlighet på några platser i regionen. Dessa ska tydligt markeras på en cykelkarta över regionen samt även finnas på nedladdningsbara cykel-appar. 36. Bekvämt fotstöd vid rödljus I korsningar vid t.ex. rödljus kan en något upphöjd ram ge ett bekvämt fotstöd i väntan på grönt ljus. Och det gör det även lättare och snabbare att komma iväg. Grön vision för ett cyklande Stockholm 7/8
FLER SKA CYKLA TILL ARBETET 37. Gynna anställda som cyklar Arbetspendling med cykel bör kunna räknas som friskvård och arbetsgivare borde få lov att subventionera inköp av en cykel på samma sätt som inköp av ett gymkort. Dessutom bör arbetsgivare uppmuntras att tillhandahålla tjänstecyklar och duschmöjlighet på arbetsplatsen. För fler arbetsgivare bör det vara självklart att ha säkra parkeringsmöjligheter för cyklar. 38. Reseavdraget ska även gälla cykel Reseavdraget ska bli avståndsbaserat och oberoende av färdmedel. Idag gynnar reseavdraget arbetsresor med bil. Avdrag kan idag endast göras på kostnader över 10 000 kronor. Eftersom resor med kollektivtrafik och cykel oftast är billigare går det vanligtvis inte att göra avdrag för dem. Till skillnad från bilresor, där avdraget baseras på avståndet, baseras avdraget för kollektivtrafik och cykel på faktisk kostnad. Den som väljer att byta bilresa mot ett mer klimatsmart transportsätt straffas då med lägre avdrag. FÖRBÄTTRA FRAMKOMLIGHETEN PÅ VISSA CENTRALA DELAR I STHLM 39. Vasagatan 40. Slussen Grön vision för ett cyklande Stockholm 8/8