Kända materialproblem Teknik, Elkraft 2010-10-25
Innehåll Syfte... 4 1. Isolatorer... 5 1. 1 Avspänningsisolatorer... 5 1.1.1 Avspänningsisolator komposit 16kV fabrikat K-line (Felaktigt kallad Robiso)... 5 1.1.2 Avspänningsisolator komposit artikel nummer 0421050... 6 1.2 Pinnisolator... 7 1.2.1 Pinnisolator Porslin batch 06.2007 och 12.2007.... 7 1.3 Stavisolator...8 1.3.1 Stavisolator Porslin batch och problem år ännu ej kända...8 2. Gjutgods... 9 2. 1 Klämmor... 9 2.1.1 Kilklämma art.nr 04 15 001... 9 2.2 Länkar...11 2.2.1 Kopplingslänk Art.nr 04 16 007...11 2.3 Detaljer till utliggare... 12 3. Linor...15 3. 1 Mjuklina...15 3.1.1 Elektrisk överkoppling (Korep)...15 4. Kontaktledningssystem... 16 4. 1 SYT 7,0/9,8kN... 16 4.1.1 Första bärtråden efter Y-linan... 16 4.1.2 Holken i B-utliggare... 16 4.2 Avspänningar... 16 4.2.1 Viktavspänningar... 16
Syfte Syftet med detta dokument är att informera och råda i frågor om materialproblem. Rent generellt gäller att alla materialfel ska rapporteras till Materialservice samt när det gäller kontaktledning även till elkraft@trafikverket.se
1. Isolatorer 1. 1 Avspänningsisolatorer 1.1.1 Avspänningsisolator komposit 16kV fabrikat K-line (Felaktigt kallad Robiso) Av totala antalet levererade isolatorer, 2028 st, fördelade på tillverkningsdatum 990427 (577 st), 990430 (299 st), 990503 (124 st), 990528 (167 st), 990529 (361 st) och 990719 (500 st). En eventuell liten begynnande avböjning i isolatorarmaturen, en avböjning som antyder förestående "fraktur" i isolatorkärnan, är mycket svår att upptäcka från marken, något som bekräftas av att inga "riskisolatorer" upptäckts under den regelbundna månatliga kontroll som utförts under 2003 på Västkust- och Öresundsbanan. För att därtill säkerställa att det handlar om isolatorer tillhörande ovan tillverkningsdatum krävs direkt avläsning på kanten på ena isolatorarmaturens ögla, det ställe där tillverkningsdatumet är instansat. Detta kan endast göras i direkt kontakt med isolatorn. Under flera år har centralts betalats ut pengar för att lokalisera och ersätta dessa isolatorer, i dags läget är större delen av landet genomgånget. I Mälardalen har dock inte inventeringen utfört fullt ut. Det finns med största sannolikhet några sådana här kvar så håll uppsikt och försök hitta de sista vid periodiskt underhåll. Den senaste som åkte ner var i Vänersborg i september 2010.
K-line isolator. 1.1.2 Avspänningsisolator komposit artikel nummer 0421050 Isolatorer för avspänning av återledning tål inte vridning. Den ska därför enbart användas för hjälpkraft. De nya isolatorerna som köps in har krav som gör att de klarar av vridningen. Till återledning är det den långa isolatorn 0421026 som ska användas. 0421050.
1.2 Pinnisolator 1.2.1 Pinnisolator Porslin batch 06.2007 och 12.2007. Batcharna 06.2007 samt 12.2007 saknar ett material som tar upp expansionsskillnader på grund av temperaturförändringarna mellan metalpinnen och porslinet. Under de varmaste veckorna under juni och juli 2010 drabbades vi av några ganska stora driftstörningar på grund av detta. Den största i Hässleholm 10 juli. Vet vi om att vi har denna typ av problem på en sträcka så bör man allvarligt fundera på att byta alla isolatorer på sträckan. Pinnisolator som spruckit
1.3 Stavisolator 1.3.1 Stavisolator Porslin batch och problem år ännu ej kända Denna typ av problem var som störst i slutet av 70-talet då omfattande arbeten genomfördes för att kartlägga detta problem. Troligtvis finns det inget sätt att hitta dessa i dag.
2. Gjutgods 2. 1 Klämmor 2.1.1 Kilklämma art.nr 04 15 001 Sedan 1998 har Kilklämmor artnr 0415001 reklamerats 7 gånger och antalet klämmor som är reklamerade är 13st. Från 2001 01-01 till 2010-10-13 har det levererats 73820st procentuellt så har 0,0176 % havererat. Trots det har det beslutats att öka godstjockleken i kilklämman samt att eventuellt gå upp en klass i gjutgodskvalitet. Exempel från Grundbro
Exempel från Umeå
2.2 Länkar 2.2.1 Kopplingslänk Art.nr 04 16 007 Denna länk hade problem med kvalitet på gjutgodset under 2007 detta uppmärksammades 2008 i samband med att en kopplingslänk havererar på södra stambanan. Kopplingslänkarna har provdragits och trots de stora gjutfelen så gick de inte till brott förrän vid 10-11 ton. Reklamationen har lett till att en omkonstruktion har gjorts och ett byte av materiel till gjutstål. Kopplingslänkar som var behäftade med dessa tillverkningsfel har bytts ut på Södra stambanan. Kopplingslänk från Alvesta
2.3 Detaljer till utliggare Ett antal batcher med detaljer för utliggare från gjuteriet i Polen har varit utsatta för sprickor. Vid undersökning av de havererade detaljerna har det framkommit att avsvalningshastigheten i samband med gjutningen har i en del fall varit för snabb. 2.3.1 Rörknut till 42mm rör Ett antal rörknutar har spruckit vid montage under de senaste åren. Bland annat vid montage i Torneträsk, Kallhäll och Kiruna. Knut från Torneträsk
2.3.2 Rörknut för 42mm rör i utliggare Knuthalva som havererat i Torneträsk
2.3.3 Hållare för tillsatsrör på 42mm rör Vid montage av utliggare i samband med standardförbättringen av Södra stambanan upptäcktes att detaljen var behäftad med ett gjutfel som kunde tolkas som en spricka. Hållare från Södra stambanan
3. Linor 3. 1 Mjuklina 3.1.1 Elektrisk överkoppling (Korep) Elektriska överkopplingar av 70 eller 95 mm2 Cu har en begränsad livslängd. De slits på grund av rörelser i trådarna och när en överkoppling går sönder på en sträcka där de är av samma ålder bör alla bytas ut på sträckan. Exempel på mjuklina som släppt från kontakttråden
4. Kontaktledningssystem 4. 1 SYT 7,0/9,8kN 4.1.1 Första bärtråden efter Y-linan Har ett förhöjt slitage. Observeras detta bör åtgärder planeras för byte av en större mängd bärtrådar. 4.1.2 Holken i B-utliggare Har ett förhöjt slitage. Observeras detta bör åtgärder planeras för byte av en större mängdholkar. 4.2 Avspänningar 4.2.1 Viktavspänningar Viktavspänningar i kontaktledningssystemen ska vara av samma typ annars kommer inspänningskraften att dra sektionen åt ena hållet. Här gäller det att inte projektera eller bygga på detta sätt från början nu när vi vet om problemet. www.trafikverket.se