Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning

Våra ekologiska fotavtryck Lärarhandledning Innehåll 1. Bakgrund...2 1.1 Våra ekologiska fotavtryck...2 1.2 Tropikskogens många värden...2 1.3 Elevblad...2 1.4 Frågor för att initiera debatt och eftertanke...3 1.5 Tips på aktiviteter...3 1.6 Rapporter...3 1.7 Kort om palmolja, soja och tropiskt timmer...3 1.8 Vårt ansvar...4 2. Övningar...5 2.1 Fotavtryck...5 2.1.1 Klassens fotavtryck i världen...5 2.1.2 Olika skostorlek...6 2.1.3 Räkna ut ditt eget fotavtryck...7 2.2 Odling...8 2.2.1 Värdet av tropiska skogar...8 2.2.2 Gör planscher...8 2.2.3 Fem bondgårdar...8 2.2.4 Jag, en fattig bonddräng...9 2.3 Handel...9 2.3.1 Vilka får tjugan?...9 2.3.2 Starta ett rättvist och ekologiskt palmoljeföretag...9 2.3.3 Rollspelskonferens om bönder i Tredje världen...10 2.4 Våra valmöjligheter...11 2.4.1 Livscykelanalys...11 2.4.2 Kritiska frågor...12 2.4.3 Reportage om de tropiska skogarna...12 2.4.4 En rättvisedag...13 3. Förslag till Internetkällor och material...14 4. Frågor och svar...15 ISBN 91-89272-09-9 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 1

1 Bakgrund 1.1 Våra ekologiska fotavtryck Med ökande världshandel följer att vi konsumenter påverkar förhållandena på andra håll i världen mer och mer. En hel del ingredienser i den mat vi äter har sitt ursprung på andra kontinenter. Träet i trädgårdsmöbeln kan ha vuxit i tropikerna på andra sidan klotet. Oftast är vi som konsumenter inte alls medvetna om vilka effekter våra inköp har. Ibland är dessa effekter positiva, till exempel genom att de medverkar till ökad sysselsättning och förbättrade levnadsvillkor i u-länder. Men i andra fall är effekterna negativa. Detta gäller till exempel när produktionen av de varor vi importerar orsakar miljöproblem eller sociala problem i produktionsländerna. Det finns inga mänskliga aktiviteter som inte påverkar miljön. Vad det gäller är att se till att de negativa effekterna minimeras. Som konsumenter har vi möjligheter att välja produkter som producerats på ett miljömässigt bra sätt. Olika märkningssystem har introducerats. Ett exempel är FSC-märkning av trä. En förutsättning för att kunna göra miljömässigt bra val är att intresset väcks för att veta något om vår konsumtions effekter. Ekologiska fotavtryck är en tankemodell som ger ett mått på hur mycket resurser vår livsstil kräver. Det här materialet, Våra ekologiska fotavtryck, förtydligar kopplingen mellan vår konsumtion och effekterna, vårt avtryck, i tropikerna. Palmolja, soja och tropiskt timmer tas som utgångspunkt. Materialet vänder sig främst till grundskolans senare år, gymnasiet och folkhögskolor. 1.2 Tropikskogens många värden De tropiska skogarna utgör ett extremt viktigt hem för en stor del av alla de växt- och djurarter som finns på Jorden. Detta förklaras bland annat av att dessa ekosystem funnits kontinuerligt under en mycket lång tid. En del av den biologiska mångfalden är spektakulär och väl synlig. Det gäller till exempel de stora däggdjuren som finns i skogarna, som apor, kattdjur, elefanter och noshörningar. Andra lika viktiga delar av mångfalden är inte lika synliga, till exempel alla de insektsarter och växtarter som lever högt uppe i trädkronorna. Dessutom återstår fortfarande mycket att upptäcka. Lokalt är skogarna i tropikerna viktiga för alla de människor som är beroende av skogen för sin utkomst. Skogen är deras hem, och i skogen finns nära nog allt de behöver. Men även för oss som bor långt borta är tropikskogen viktig. Här finns råmaterial till mediciner, här finns växtarter som har potential att bli domesticerade till nya grödor, här finns vacker natur. De tropiska skogarna har också betydelse som regulatorer av det globala klimatet. Deras roll som kolsänkor uppmärksammas alltmer i debatten om risken för klimatförändringar. WWF har under många år arbetat för skydd av tropikskogarna. Ett sätt som WWF valt är att arbeta med information och utbildning om tropikskogarna och deras betydelse. Det här materialet är ett led i denna strävan. På WWF:s hemsida finns mycket annat material, bl.a. ett studiepaket om tropikskogar I tropikskogens värld. 1.3 Elevblad Vilka ekologiska fotavtryck lämnar vi här? I det här materialet har vi valt att lyfta fram tre olika slags varor som hör till de stora drivkrafterna bakom den pågående snabba omvandlingen av tropiska skogar. Med hjälp av elev- 2 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

bladen tittar vi närmare på odling, handel och konsumtion av palmolja, soja och tropiskt timmer. Med utgångspunkt från dessa produkter illustreras miljöfrågor och brister i rättvisa i världen. Vi gör också hemma-hos-besök hos lantbrukarfamiljer i Kina, Brasilien och Indonesien, hos en liten grupp ursprungsbefolkning på Sumatra i Indonesien och hos Amueshaindianer i Peru. 1.4 Frågor för att initiera debatt och eftertanke På varje elevblad finns ett antal frågeställningar att fundera på. En del av dessa har ett givet svar och kan besvaras med hjälp av texten. Andra öppnar för reflektion och diskussion om vår livsstil, globala försörjningsfrågor och miljöfrågor. Kommentarer till dessa frågor och svar i den mån det finns sådana återfinns i slutet på lärarhandledningen. 1.5 Tips på aktiviteter I läroplan och kursplaner kan man finna många skrivningar som ger stöd åt att arbeta med frågor som det här materialet belyser. Agenda 21, handlingsplanen för detta århundrade, betonar att utbildning är avgörande för att främja en hållbar utveckling. Som en uppföljning till detta har utbildningsministrarna runt Östersjön enats kring en strategi för utbildning för uthållig utveckling. Vi lever i en värld som ständigt förändras och denna utbildning är en process av lärande där vi försöker möta dessa förändringar. Viktiga färdigheter att träna blir då förmågan att kritiskt reflektera över olika alternativ och förstå samband i komplexa sammanhang. Utbildningen bör länka samman ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter, ge insikter i globala, regionala och lokala överlevnadsfrågor och fokusera på produktions- och konsumtionsmönster och konsumentansvar. Därtill kommer utveckling av respekt för biologisk och kulturell mångfald, träning i demokrati och en rad andra viktiga frågor. Palmolja, soja och timmer utgör bra exempel för att belysa och arbeta med dessa dimensioner. I lärarhandledningen ges tips på aktiviteter som kopplar till elevbladen. 1.6 Rapporter Som bakgrundstöd finns för de som vill fördjupa sig i ämnet faktaspäckade rapporter om palmolja, soja och tropiskt timmer. 1.7 Kort om palmolja, soja och tropiskt timmer Nyodling är ett av de viktigaste hoten mot den biologiska mångfalden globalt sett. Under de senaste 20 åren har 300 miljoner hektar av tropisk skog försvunnit eller omförts till olika former av odlingsmark. Oljepalm är en snabbt expanderande plantagegröda som nu täcker stora arealer i Sydostasien. Odlingen av sojabönor expanderar på motsvarande sätt snabbt i Sydamerika. Ofta är nyodling en drivkraft till avskogning, men kopplingarna kan se olika ut på olika håll i världen. Ibland är kopplingen direkt och tydlig, men i andra fall kan det vara knepigare att se sambanden. Anläggande av plantager kan till exempel ibland vara en förevändning för skogsavverkning där avverkningen är det egentliga målet. Resultatet kan då bli en förstörd natur utan plantage och utan produktiv användning av marken. Både soja och palmolja importeras i stor skala till Sverige, och tropiskt virke finner vi i form av trädgårdsmöbler och hos till exempel båtbyggare och dörrfabrikanter. Palmolja Den svenska importen av palmolja kan uppskattas till 44 000 ton årligen. Merparten av denna olja kommer från Malaysia och Indonesien. Med den genomsnittliga avkastningen i Malaysia motsvarar detta att vi svenskar lånar en total yta på omkring 10 200 ha. Detta kan också uttryckas så att varje svensk lånar 11 kvadratmeter mark för att tillfredsställa sin konsumtion av palmolja. Palmoljan ingår i margarinet som finns på de svenska butikshyllorna och det används på bred front som vegetabilisk olja i mycket av vår mat. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 3

Även våra kor, grisar och höns äter produkter från oljepalmen. En ansenlig kvantitet palmkärnexpeller (en restprodukt efter utvinning av palmkärnolja) från oljepalmsodlingarna i Sydostasien importeras till Sverige. Palmoljan kommer från områden som tidigare var tropisk regnskog. Skogar som anses vara världens artrikaste ekosystem. Soja Den största mängden sojaprodukter som importeras till Sverige är råvara till foder för våra kor, grisar och höns. Den del som importeras i former som direkt blir mat för människor är bara ett par procent av den totala importen. Detta trots att sojabönan är väldigt nyttig och kan tillagas på många sätt. Den svenska importen av soja som foderråvara är för närvarande runt 385 000 ton varje år, nästan en båtlast varje dag! Mycket av sojan kommer från Brasilien. Med den genom-snittliga avkastningen i Brasilien motsvarar detta att vi svenskar lånar en total yta på omkring 200 000 ha eller annorlunda uttryckt bortåt 300 000 fotbollsplaner. Det kan också ut-tryckas så att varje svensk lånar 220 kvadrat-meter mark för att tillfredsställa våra husdjurs foderbehov. Låter det mycket? Det är mycket. Den expanderande sojaodlingen har stor och långsiktig inverkan på miljön i Brasilien. När jordbruket utvecklas i det inre av landet skapas nya jobb och inkomster men en av världens artrikaste savanner, Cerradon, försvinner när nya områden odlas upp. Med stora insatser av handelsgödsel och bekämpningsmedel ersätts savannens mångfald med stora sojabönsfält. När europeiska kor matas med soja producerar korna så mycket mjölk att vi inte kan konsumera allt själva. Överproduktionen dumpas på världsmarknaden och en del hamnar i Brasilien, där små mjölkbönder slås ut. Tropiskt timmer Den svenska importen av tropiskt trä kan uppskattas till 27 000 ton årligen. Mycket av detta kommer från Indonesien och Brasilien. Forskare har uppskattat att den genomsnittliga tillväxten i tropisk regnskog är runt 15 ton per ha och år. Då motsvarar vår användning av tropiskt trä att vi svenskar lånar en total yta på omkring 1 800 ha. Detta kan också uttryckas så att varje svensk lånar omkring två kvadratmeter mark för sin konsumtion av tropiskt trä. Det tropiska timret kommer från områden som tidigare täcktes av orörd tropisk regnskog. Avverkningen där hotar stora värden, både ekonomiska, estetiska och ekologiska. Tropikskogarnas framtid är en angelägenhet lika mycket för de människor som är direkt beroende av tropikskogen för sitt dagliga liv som för oss som bor långt bort men ändå är beroende av tropikskogarnas mångfald och ekologiska funktioner. 1.8 Vårt ansvar Det är hög tid för oss människor att utveckla globala system som gör det möjligt för oss alla att ta solidariskt ansvar för den biologiska mångfalden. Vi svenskar och våra förfäder har farit rätt hårt fram med vår egen natur för att utveckla landet. En del misstag har vi rättat till, andra inte. Om vi nu vill medverka till att de ovärderliga genetiska och andra värdena i de tropiska ekosystemen bevaras måste vi i en rättvisare värld vara med och ta det ekonomiska ansvaret för detta. Det finns mycket producenter, återförsäljare, investerare och konsumenter kan göra för att bidra till en mer hållbar odling, handel och konsumtion av olika varor. WWF hoppas att det här studiematerialet medverkar till att intresse väcks och kunskap inhämtas om dessa stora framtidsfrågor. 4 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

2. Övningar 2.1 Fotavtryck 2.1.1 Klassens fotavtryck i världen SO, NO: Målet är att öka elevernas kunskaper om världskartan och jordens olika produktionsområden. 1. Köp en billig världskarta och fäst på tavlan, eller rita en enorm världskarta genom att förstora en OH-karta med hjälp av OHprojektor. Eleverna utrustas med varsin kartbok. 2. Fråga eleverna var i världen de har varit. Be dem kolla i kartboken var på världskartan deras ställen ligger. De kan sedan komma fram till tavlan och på ungefärligt ställe rita in sitt fotavtryck. 3. Dra kopplingar mellan de bokstavliga fotavtrycken till ekologiska fotavtryck: Eleverna har under sina resor självklart påverkat och satt sina fotavtryck på olika orter. De har i viss utsträckning påverkat miljön där. De kanske åt en fisk, plockade en sten, spred frön från en blomma, trampade sönder en myra, köpte en träskål, åkte en taxi som spred avgaser osv. Men eleverna kan påverka miljöer i andra länder även hemifrån. Deras livsstil lämnar avtryck på miljön, så kallade ekologiska fotavtryck. Alla som har ätit bananer har satt små fotavtryck på bananplantager i t.ex. Costa Rica. 4. Fråga eleverna var i världen de har satt sina matfotavtryck. De kan använda kartböckerna för att ta reda på var olika råvaror finns. De får räcka upp handen och berätta om något som de har ätit och varifrån råvaran kommer. Det kan handla om juice från Brasilien, te från Indien osv. Rita in elevernas fotavtryck på världskartan. 5. Fråga eleverna var i världen de har satt sina energifotavtryck. De kan använda kartböckerna för att ta reda var man utvinner t.ex. olja och uran. De får räcka upp handen och berätta om någon energikälla som de har utnyttjat, och var i världen den finns. Rita in fotavtrycken på världskartan. 6. Fråga eleverna var i världen de har satt sina materialfotavtryck. De kan använda kartböckerna för att ta reda på var olika råvaror finns. De får räcka upp handen och berätta om något material de har använt, och varifrån de tror att materialet hämtas. Det kan handla om bomull från Indien, trädgårdsmöbler i teak från Sydostasiens tropikskogar eller aluminiumburkar gjorda av råvara från gruvor i Sydamerika. 2.1.2 Olika skostorlek SO, matte, bild: Målet är att eleverna ska förstå proportionerna mellan konsumtionen i olika delar världen. 1. Använd en världskarta, eventuellt den ni använde i föregående uppgift. 2. Låt eleverna räkna ut ytan på sin sko. Bäst är att rita av skon på ett rutat papper och sen räkna efter hur många cm 2 skosulan är. Man får jämka de rutor som ligger delvis innanför och delvis utanför. Räkna sedan ut ett medelvärde i klassen. 3. Denna skostorlek får representera den yta som motsvarar det tillgängliga ekologiska fotavtrycket. I Living Planet Report, som finns på WWF:s hemsida, har man beräknat den ytan till ca 1,9 hektar per person. Det är alltså enligt denna beräkningsmodell den yta som var och en av oss borde klara oss med om vi ska leva inom ramarna för hur mycket jorden kan försörja oss med. Men lever vi inom ramarna? Med hjälp av tabellen på nästa sida kan vi se hur stora några länders ekologiska fotavtryck är enligt Living Planet Report, samt, i den högra kolumnen ett index som visar hur fotavtrycket för respektive land är i förhållande till världens tillgängliga. 4. Räkna om detta till skostorlek. Vi tar som exempel att en normalsko mäter 200 cm 2 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 5

Land Fotavtryck Index på över/underkonsumtion (ha/person) (Aktuellt fotavtryck/världens tillgängliga) Bangladesh 0,53 0,28 Brasilien 2,38 1,25 Kina 1,54 0,81 Colombia 1,34 0,70 Etiopien 0,78 0,41 Indien 0,77 0,41 Indonesien 1,13 0,59 Malaysia 3,16 1,66 Nigeria 1,33 0,70 Sverige 6,73 3,54 USA 9,70 5,10 Världens tillgängliga fotavtryck 1,9 1,0 (På WWF:s hemsida www.wwf.se finns en fullständig Living Planet Report.) och vi låter den motsvara 1,9 hektar i ekologiskt fotavtryck. Ett svenskt fotavtryck är 6,73 (dvs. ca 3,5 gånger större) och motsvarar då 700 cm 2 i skostorlek. 5. Tillverka låtsasskor för olika länder som motsvarar deras ekologiska fotavtryck. Gör respektive sko typisk för sitt land, t.ex. sandaler från varma länder. Smycka gärna skorna med nationsflaggor mm. 6. Placera ut skorna på respektive länder. För att underlätta skotillverkningen ges i tabellen nedan ungefärliga skostorlekar, yta och längd, samt ett index i högra kolumnen som visar hur mycket större eller mindre skons fotsula är i förhållande till en normalsko på 200 cm 2. De största storlekarna är fingerade. Beräkningen av skostorlek kan göras på olika sätt. Ett sätt är att beräkna ytan som i exemplet ovan och då finner man i den nedre tabellens kolumn för yta att den svenska skon ligger mitt emellan storlek 52 och 56 och bör vara runt 50 cm lång. Ett annat sätt är att räkna ut index för hur mycket större skon är (3,5) och leta upp ett motsvarande värde i den nedre tabellens högra kolumn. Resultatet blir givetvis även då en sko mellan storlek 52 och 56. Skostorlek Yta (cm 2 ) Längd (cm) Index i förhållande till storlek 39 (200 cm 2 ) 20 60 15 0,30 24 82 17 0,41 28 110 20 0,55 32 138 22 0,69 36 169 25 0,85 39 200 27 1,0 40 216 28 1,08 44 278 31 1,39 48 389 37 1,95 52 562 45 2,81 56 887 56 4,44 60 1487 73 7,44 6 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

Ytterligare ett sätt att räkna på skor För att ta reda på skons längd och bredd när man vet ytan kan man också göra så här: a) Låt eleverna ta reda på hur skons längd förhåller sig till dess minsta bredd. Använd ritningen på det rutade pappret. En vanlig sko är ungefär 4 gånger så lång som den minsta bredden (l = 4b). b) Räkna sedan ut ytan på en rektangel med skons längd som en sida och dess minsta bredd som den andra sidan. c) Kontrollera hur mycket större skosulan är än den beräknade ytan för rektangeln, dvs. skosulans yta/rektangelns yta. Normalt blir det ca 12 %. Y = l x b x 1,12. Eftersom l = 4b kan detta skrivas som Y = 4b x b x 1,12 eller förenklat och avrundat Y = 4,5 x b 2. Vi löser ut b och får då b = (Y/4,5). Normalskons bredd är alltså (200/4,5) = 6,7 cm och dess längd 4 x 6,7 = 27 cm vilket stämmer med tabellen på förra sidan. Detta samband kan användas för att ta reda på längd och bredd på skor vars yta man känner. Fördjupning: Ta reda på antalet invånare i den stad eller bygd du bor i samt vilken yta området har. Hur stor yta behövs om alla har ett avtryck på 6,73 ha? Hur många skulle den yta ert område har kunna försörja om alla har ett avtryck på 6,73 ha? http:www.gfg.iclnet.co.uk/ecocal/ecocal.htm 2. Låt eleverna i par göra en värderande undersökning. De för protokoll i form av ett diagram där de listar och utvärderar de hemsidor och uträkningsmodeller som de stöter på. De väljer ut viktiga jämförelsepunkter, t ex användarvänlighet, layout, trovärdighet osv. Vilken modell gillar de bäst? Vilken är sämst? Vilken verkar sannast? Vilken är mest användarvänlig? Vilken ska klassen använda? 3. När klassen har enats om den bästa hemsidan räknar alla elever ut sitt fotavtryck där. Klassens värden samlas i ett stapeldiagram på tavlan. Alla får rita sin egen stapel. Som jämförelse läggs staplar för andra länder in, t.ex. USA och Pakistan. Fördjupning: Eleverna funderar på hur de ska kunna minska sitt fotavtryck och skriver individuella planer med några enkla, genomförbara punkter. Skriv brev till föräldrarna och förklara att klassen ska göra ett experiment med att minska sina fotavtryck. När eleverna har provlevt efter sin plan minst ett dygn testar de sitt fotavtryck på hemsidan igen. Blev det någon skillnad? 2.1.3 Räkna ut ditt eget fotavtryck Matematik, datakunskap, engelska, NO: Målet är att eleverna ska få använda och utvärdera olika hemsidor och beräkningsmodeller för ekologiska fotavtryck. 1. Låt eleverna gå in på olika hemsidor där de kan räkna ut hur många hektar stort deras ekologiska fotavtryck är. De kan söka på ecological footprint och få fram en mängd sidor med uträkningsmodeller och -program. De kommer att få ganska olika resultat på olika hemsidor, eftersom footprintbegreppet inte är entydigt. Ett bra program finns att ladda ner på följande hemsida: WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 7

2.2 Odling 2.2.1 Värdet av tropiska skogar Bild, svenska, NO, SO: Syftet är att eleverna får tänka sig in i tropikskogen som miljö och hur det kan vara att leva där. Använd elevblad 5, 14 och 17. En spännande, stämningsfull, läskig eller lycklig bild från en tropikskog och människor där. Bilder kan också fås från WWF i form av äldre nummer av Panda och tropikskogsbroschyrer. I WWF:s broschyr Tropikskogens ansikten finns två motbilder; idealbilden och katastrofbilden, där två olika framtidsscenarier för en tropikskog skildras. 1. Eleverna tittar på och skriver en kort text till en bild som läraren visar. 2. Eleverna läser upp sina texter i par. 3. Eleverna arbetar vidare på sin text till en kort novell. Övningen är hämtad ur WWF:s utbildningsmaterial I tropikskogens värld. Där finns många fler exempel på övningar kring miljö och människor i de tropiska skogarna. 2.2.2 Gör planscher NO, SO, (bild): Målet är att eleverna ska lära sig i vilka länder soja och oljepalm odlas och var tropikträ kommer ifrån samt hur växterna ser ut och används. Använd elevblad 2, 3, 7, 8, 9, 13, 14 och 16. Låt eleverna göra planscher om sojabönor, oljepalmer och tropikträ. Av planscherna ska framgå var växterna odlas eller tas ut, hur de ser ut och vad de används till. 2.2.3 Fem bondgårdar NO, SO, (bild): Målet är att eleverna ska få jämföra hur man odlar växter och föder upp djur i Sverige och i Tredje världen. Använd elevblad 3, 4, 9, 10 och 11. Dela upp eleverna i fem grupper. Varje grupp ska bygga en modell eller göra en ritning, eller alternativt skriva en uppsats om ett lantbruk. Lotta ut följande uppgifter: a. En ekologisk gård i Sverige b. En icke ekologisk gård i Sverige c. Safris gård på Java (se elevblad 4) d. Familjen Zhilings gård i Kina (se elevblad 10) e. En gård i Brasilien (se elevblad 11) 8 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

Modellerna byggs på masonit eller kartong. Som byggmaterial kan ni använda kartong, hönsnät, papier-maché, silkespapper, tändstickor, leksaksdjur, piprensare m.m. Av modellerna, ritningarna eller uppsatserna ska framgå hur stort lantbruket är, vad som odlas, hur de sår, gödslar och skördar, vilka djur som föds upp, vad djuren äter, hur djuren mår, hur naturen mår och eventuellt tar skada. Fördjupning: Ta kontakt med lokala lantbrukare, virkeshandlare eller andra producenter och fråga om de har några förslag på hur man skulle kunna minska vår negativa påverkan på miljö och människor i syd? 2.2.4 Jag, en fattig bonddräng SO, svenska, (bild): Målet är att eleverna ska få leva sig in i hur det är i Tredje världen. Använd elevblad 4, 5, 10, 11 och 17. 1. Låt eleverna välja någon i Tredje världen att skriva en Jag-är-dikt om. Dikterna kan börja t.ex: Jag är arbetare på oljepalmsplantage eller Jag är bonde på Cerradon Dikterna kan handla om t.ex. orättvisor, miljö och drömmar. 2. Skriv rent dikterna och illustrera dem. Läs upp och diskutera dikternas budskap i grupp. Gör gärna en diktsamling av all poesi, och tryck upp den som present eller till försäljning. 2.3 Handel 2.3.1 Vilka får tjugan? Matematik, SO: Målet är att eleverna ska få grepp om hur handeln med tropiska produkter ser ut, och vart pengarna tar vägen. Använd elevblad 6, 7, 12 och 15. 1. Förstora och kopiera upp varsin svartvit tjugolapp till eleverna. Låt dem anta att de går till en svensk mataffär och köper en liter matolja framställd av palmolja, för precis 20 kronor. 2. Ge eleverna saxar och linjaler så att de kan dela upp tjugolappen i riktiga proportioner till dem som får del av den efter palmoljeköpet. De bör göra delar till åtminstone moms, detaljhandelns påslag (ring och fråga), de multinationella företagen (de som organiserar transporter, förädling och förpackning) och producenterna i Malaysia (dessa får 3,50 kronor). Eleverna behöver elevbladen om handel och konsumtion av palmolja för att kunna lösa uppgiften. 3. Hur många ören kan bli kvar till arbetarnas löner när producenternas 3,50 kronor ska bekosta: röjning av mark, gödsel, kontroll av ogräs och skadedjur, pressning av palmoljan, transport till hamnen, vinst till produktionsföretaget och till slut arbetslöner? Fördjupning: Ta upp frågan om handeln med palmolja kan kallas rättvis. Hur ska rättvis handel se ut? Hur mycket mer än tjugo kronor per liter skulle palmoljan kosta oss om arbetarna skulle få rättvis lön och ursprungslandet skulle få in korrekta skatter och avgifter? Undersök Rättvisemärkt www.raettvist.se. 2.3.2 Starta ett rättvist och ekologiskt palmoljeföretag SO, NO: Målet är att eleverna ska förstå hur företagens ansvar för miljö och samhälle lätt kommer i skymundan av ekonomiska orsaker. Använd elevblad 2 7. 1. Läraren beskriver hur vi måste få företagen att ta mer ansvar för miljö och rättvisa när marknaden går mot avreglering och globalisering. Hållbar utveckling innebär att vi ska ha en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina. Det betyder att vi behöver hållbara företag. FN:s generalsekreterare Kofi Annan lanserade 1999 en överenskommelse om ett samarbete mellan FN och WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 9

näringslivet (Global Compact). Hittills är 300 företag anslutna till pakten som ska främja mänskliga rättigheter, förbättra arbetsförhållanden och skydda miljön. 2. Dela upp eleverna i grupper och be dem starta hållbara palmoljeföretag i Indonesien. Låt dem läsa i faktabladen om produktion och odling av palmolja, och gå in på hemsidorna för handelssamarbetet Rättvisemärkt, www.raettvist.se, och KRAV, www.krav.se, (alt. kontakta en KRAV-bonde) samt WWF:s hemsida www.wwf.se. Här finns mycket detaljerad information så det är viktigt att se de stora dragen. Hur ska framställning och handel med palmolja i Indonesien se ut för att bli både rättvisemärkt och KRAV-märkt samt dessutom skona värdefulla tropiska skogar? Elevernas hållbara företag ska arbeta rättvist och ekologiskt utifrån den situation som Indonesien är i idag. Låt dem skriva företagets rättvise- och miljöplan. Fördjupning: Ordna en mässa där eleverna muntligt presenterar och lanserar sina företagsidéer. Klassen kan efter mässan diskutera följande viktiga frågor: Hur påverkar rättvisemärket och KRAV-odlingen priset på företagets palmolja? Hur kan elevernas företag överleva i konkurrens med miljö- och rättvisesabotörer? Hur får man andra företag att ta sitt miljö- och rättviseansvar? Vad kommer elevernas rättvisa palmolja att kosta? 2.3.3 Rollspelskonferens om bönder i Tredje världen SO, NO, svenska: Målet är att eleverna ska få kunskaper om intressekonflikter kring odling i tropiska länder och inblick i hur det går till att fatta demokratiska beslut. De ska diskutera och framföra andras åsikter i argumenterande form. sojaodlare med olika stora gårdar, en annan grupp är jordbruksarbetare, en grupp är brasilianska mjölkbönder, en grupp spelar direktörer för multinationella livsmedelsföretag, en grupp är representanter från EU, en grupp är ministrar från landets regering och sista gruppen är biologer från miljöorganisationer. 2. Grupperna arbetar med att ta reda på sin grupps inställning till rättvis prissättning av jordbruksprodukter. Låt dem läsa i faktabladen om produktion och odling av soja, och gå in på hemsidan för handelssamarbetet Rättvisemärkt. Deras uppgift är att i ett rollspel företräda företaget eller organisationen. Grupperna beslutar om vilken linje de ska driva på rollspelskonferensen. De förbereder sina argument och ett tre minuter långt anförande som ska hållas i inledningen av rollspelet. 3. Eleverna är utklädda till bönder, direktörer, osv. De placeras företags-/organisationsvis i konferenssalen. Längst fram i salen sitter de 3 5 bönderna en av dem utses till ordförande och en till sekreterare. 4. Rollspelet inleds med ett välkomsttal av ordförande. 5. De olika grupperna håller varsitt anförande på 3 minuter, där de klargör sina ställningstaganden. 6. Ordförande efterlyser en tydlig formulering kring rättvis prissättning av böndernas soja. Representanterna för företagen och organisationerna räcker upp handen och yttrar sig en i taget. Ordförande gör upp talarlistor. Formuleringen som växer fram på sekreterarens blädderblock eller tavla modifieras, preciseras, förses med undantag, kompletteras med kontrollkommittéer och diskuteras. Konferensen enas till slut, eventuellt genom omröstning, om en formulering. Grupperna kan reservera sig om de inte kan godta majoritetsbeslutet. Använd elevblad 8 13. 1. En grupp bönder i Tredje världen har tagit initiativ till en konferens för att diskutera sina möjligheter att få en rättvis prissättning på sina varor, förslagsvis soja, och sitt arbete. Eleverna i klassen delas in i grupper (3 5 elever per grupp). En grupp spelar 10 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

2.4 Våra valmöjligheter 2.4.1 Livscykelanalys NO, SO: Målet är att eleverna ska se hur deras konsumtion inverkar på miljöer och samhällen i hela världen. De får också tillfälle att tänka över vilka valmöjligheter som finns. Använd elevblad 1 7, 8 13 eller 14 17. 1. Eleverna delas in i grupper. Varje grupp blir tilldelad en av råvarorna palmolja, soja och tropiskt trä. 2. Elevgruppernas uppgift är att göra en enkel livscykelanalys för någon av den aktuella råvarans slutprodukter. Livscykelanalyser är beskrivningar av en produkts miljöpåverkan från vaggan till graven. Eftersom var och en av de tre råvarorna har flera olika användningsområden kan grupper med samma råvara senare specialisera sig på varsin slutprodukt. För att inte uppgiften ska bli för stor är det bra om slutprodukten innehåller så få andra råvaror som möjligt. 3. Elevgrupperna tar fram fakta om sina råvaror, väljer en slutprodukt som de specialiserar sig på och skriver en livscykelanalys. Analysen kan ha disposition enligt mallen nedan. 4. När eleverna har gjort en livscykelanalys av sin slutprodukt kan de gå djupare in på vilka alternativa produkter som borde analyseras. Kanske hittar de någon produkt som är lika bra men närproducerad, eller en KRAVmärkt variant. Livscykelanalys Inventering Eleverna beskriver, med hjälp av faktabladen och andra källor, den valda slutproduktens positiva och negativa miljöbelastning i kronologisk ordning från råvaruuttag, via handel, industriprocesser och transporter, till konsumtions- och avfallsled i Sverige. Effektanalys (Genomförs endast om eleverna vill fördjupa sig i våra större miljöeffekter) Eleverna funderar över slutproduktens miljöbelastning och sorterar upp den i olika kategorier av miljöeffekter, som hot mot biologisk mångfald, klimateffekt, övergödning i haven, tungmetaller och miljögifter. Värdering Eleverna väger samman slutproduktens fördelar och nackdelar, och drar sina slutsatser om fortsatt användning. De kan ta upp t. ex: Vilka är de största positiva och negativa effekterna? Vilka alternativa produkter finns? Hur påverkas samhället, den biologiska mångfalden och landskapssbilden? Vilka sociala och etiska hänsyn bör tas? WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 11

2.4.2 Kritiska frågor Svenska, SO, NO: Målet är att eleverna ska reflektera över sina värderingar och få öva sin förmåga att tänka kritiskt. Ha alla elevbladen 1 17 tillgängliga. 1. Gör en värderingsövning där klassrummets fyra hörn får representera olika ställningstaganden. Ställ frågan Vem har ansvar för att människor och miljön i syd inte ska påverkas negativt av vår konsumtion av palmolja? Eleverna får välja mellan följande hörn/svar: a) företag (som tillverkar) b) banker/investerare (som lånar ut pengar) c) affärer (som säljer) d) konsumenter (som handlar). När alla elever tyst för sig själv valt alternativ går de mot det hörn av klassrummet som svaret representerar. De fyra grupperna pratar ihop sig i sitt hörn. De berättar sedan för resten av klassen om sina tankar. 2. Låt sedan eleverna sitta med sina grupper och formulera ett antal kritiska frågor som man vill ställa till företag, investerare, affärer eller sig själv som konsument. 3. Sammanställ klassens frågor och skicka dem till t.ex. ett margarinföretag eller livsmedelskedja beroende på vilka de vill ställa frågor till. 2.4.3 Reportage om de tropiska skogarna Svenska eller engelska, SO, NO: Målet är att eleverna ska få öva sig att skriva texter med både information och budskap, och samtidigt fördjupa sina kunskaper om andra kulturer och miljöer. Ha alla elevbladen 1 17 tillgängliga. Eleverna väljer själva vilka de vill använda. 1. Eleverna får i uppgift att skriva varsitt tidningsreportage och fördjupa sig inom något område i faktabladen som känns viktigt. Det kan vara ett reportage om växter, djur, miljöer, skövling, handel, orättvisor, katastrofer, konsumtion, fotavtryck, arbetare, lantbrukare, minoritetsfolk, småproducenter, soja, palmolja, tropiskt timmer, djurfoder, slöseri, genmanipulerade grödor osv. Reportaget ska informera... Ge djupgående täckning av valda ämnen. Presentera detaljer. Ge översikt. Inspirera till mer läsande.... och väcka intresse Beskriv på ett sätt som liknar nyhetsjournalistiken. En nyhetsvinkel behövs som skapar intresse och skiljer ut sig t.ex. något nytt, oväntat, aktuellt eller dramatiskt. Gör en långsam förändring till en plötslig genom att haka på tillfällen, t.ex. nya rön och rapporter som lanseras, aktuella samhällsdebatter, vetenskapskongresser, larm, faror, risker... Gör experternas kommentarer till verklighet med exempel och händelser. Lägg in en samhällelig aspekt på naturvetenskapsämnen. Symbolisera något komplext med något mer enkelt, t.ex. ett djur i regnskogen får symbolisera problemen kring palmolja. Artikelns uppbyggnad Rubrik lockande, fyndig, sann, utformad som ett påstående. Nedryckare är en andra rubrik som ger mer information och skapar nyfikenhet. Ingress (= Fet inledning) lockar till fortsatt läsning och ger skummaren det viktigaste: När? Var? Vem? Hur? Varför? Brödtexten det nyaste och viktigaste först, minst viktigt sist eftersom redaktören kanske behöver skära bort text i slutet. Byline journalistens signatur, eventuellt med foto (bildbyline). 12 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

Diskutera vad som är viktigt att tänka på när man skriver ett reportage. Några tips finns i rutan på föregående sida. 2. Gå igenom hur en artikel läggs upp (se rutan på föregående sida). Be eleverna använda foton, bilder, diagram, tabeller, faktarutor, historiska översikter, citat osv. för att ge reportaget variation och tydlighet. 3. När eleverna är klara med sitt första utkast till artiklarna får de sätta sig i smågrupper för att ge varandra gensvar. Eleverna läser upp sina artiklar för varandra. Gensvargruppen ställer frågor om sådant de vill veta mer om, och hjälper till med tips och idéer. De stryker under det som var bäst i varje artikel. 4. Elevernas reportage sätts ihop till en klasstidning, som kan säljas inför någon klassresa eller till förmån för något tropikskogsprojekt som eleverna vill engagera sig i. Klassen kan också samla sina artiklar i en nättidning, om några elever vill göra en hemsida. 2.4.4 En rättvisedag SO, svenska, bild, NO, hemkunskap m fl. ämnen: Målet är att eleverna ska få en helhetsbild av frågorna kring miljö och rättvisa i världen. Elevblad 1 och enligt anvisningar i valda övningar 1. Plocka ihop några av övningarna som beskrivits ovan till ett program för en dag. 2. Låt eleverna i hemkunskapen planera en grillunch med elever i skolan, eller en grillmiddag för föräldrar, syskon och elever. Planera måltiden så att den blir miljövänlig och rättvis. 3. Visa på eftermiddagen/kvällen upp vad eleverna har gjort för deras familjer. Sälj tidningar och diktsamlingar, ställ ut modeller och planscher, och gör kanske till och med en musikal eller ett skådespel om miljö och rättvisa. Till sist Berätta gärna för oss på WWF om ert arbete. Vi vill gärna ta del av era erfarenheter och synpunkter. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 13

3. Förslag till Internetkällor och material Internetkällor www.globalporten.org www.snf.se www.wwf.se www.sida.se www.mjv.se www.sik.se www.fao.org www.forumsyd.se www.swecoop.se www.raettvist.se www.krav.se www.soymilkmaker.com www.rainforestweb.org www.ran.org www.wri.org www.worldwatch.org www.wrm.org.uy www.fsc-sverige.org www.itto.or.jp www.cifor.cgiar.org Globalporten, gemensam portal för många organisationer Svenska Naturskyddsföreningen Världsnaturfonden Sida Miljöförbundet Jordens Vänner Institutet för Livsmedel och Bioteknik FAO (Food and Agriculture Organisation of the UN) Forum Syd Kooperation Utan Gränser Föreningen för rättvisemärkt, Sverige KRAV Om soja och sojarätter Rainforestweb Rainforest Action Network World Resources Institute Worldwatch Institute World Rainforest Movement Forest Stewardship Council International Timber Trade Organisation, ITTO International Center for Forestry Research Material Palmoljan var kommer den från och vart tar det vägen? Sojan var kommer den från och vart tar den vägen? Tropiskt timmer - var kommer det från och vart tar det vägen? Tre faktaspäckade rapporter från WWF om palmolja, soja och tropiskt timmer som beskriver odling, handel och konsumtion av dessa produkter. De kan laddas ner kostnadsfritt från Internet. En mycket begränsad tryckt upplaga finns. I tropiksskogens värld ett utbildningsmaterial om de tropiska skogarna bestående av lärarhandledning och 28 elevblad. Årskurs 4 9. I denna finns också en utförlig lista på informationskällor vad gäller tropikskogar. Globalt jordbruk på rätt väg? en rapport från Svenska Naturskyddsföreningen, ISBN 91 558 6613 1. Genteknik är vi redo? Utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen 2000. Författare Malin Wahlstedt och Mikael Karlsson. Miljöeffekter av jordbrukets markanvändning. SIK-rapport 650, 1998. Författare Lisa Blix och Berit Mattsson. Hur många svenskar tål världen? Svenska Naturskyddsföreningen. Författare Karin Grego. Regnskog i mitt kylskåp? Broschyr om palmolja och soja utgiven av Miljöförbundet Jordens Vänner. Text: Björn Möllersten. 14 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

4. Frågor och svar Elevbladen innehåller frågor under rubriken Att fundera på. Här nedan ges kommentarer till vilka resonemang som kan föras kring dessa frågor eller vilka svar som kan tänkas. Blad 1: Våra ekologiska fotavtryck 1. Hur var det förr? Använde vi fler eller färre saker som producerades långt borta? Vilka orsaker kan det finnas till att det har ändrat sig? I vårt gamla bondesamhälle producerades nästan allt hemma på gården. Bättre kommunikationer, mer pengar, mer kunskap om olika produkter och högre konsumtion i största allmänhet är några av orsakerna till att det ändrat sig. 2. Hur stor del av lönen för en vanlig svensk familj går åt till maten? Detta kan eleverna kanske ta reda på genom att intervjua några olika personer. Man kan kanske också ringa till en konsumentrådgivare på kommunen eller till en rådgivare kring privatekonomi på en bank. Rimligt är 15 40 procent. Blad 2: Oljepalmen 1. Hur hög blir en oljepalm jämfört med svenska träd? Svenska granar på bra mark blir ofta mer än 30 m höga, och i sällsynta fall över 40 m. Det fanns en gran i Jonsered som var 51 m hög men den fälldes av en svår storm i september 1969. Oljepalmen blir oftast omkring 15 meter hög, en del kan bli upp till 30 meter. 2. Finns det andra palmer som producerar något som går att äta? Ja, visst finns det det! Glöm inte bort kokospalmen som är viktig mat för hundratals miljoner människor längs kusterna i tropikerna och dadlarna som vi äter vid jul! 3. Vad har alla de länder där man odlar oljepalm gemensamt? Titta på en karta! Alla länderna ligger i det tropiska bältet. 4. Hur många procent av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia och Indonesien? 78 procent. 3. Känner Du till några medicinalväxter eller mediciner som kommer från växter? Vi har många medicinalväxter i vår flora. Boken Örtmedicin och växtmagi utgiven på Det Bästas Förlag samt Människan och naturen; etnobiologi i Sverige ger massor av rolig information. Hästhov, johannesört, kabbeleka, lingon, ljung, maskros, näckros, rölleka, rönn, ek, lind och stensöta är några vanliga medicinalväxter. En av de mer kända medicinerna som utvinns ur växtriket är hjärtmediciner som utvinns ur fingerborgsblomman, Digitalis. Regnskogens växter innehåller många substanser som används medicinskt. Antingen utvinns sådana ämnen direkt från växterna eller så kopieras de och framställs på kemisk väg. Kinin är ett exempel, den hittills mest effektiva medicinen för behandling av malaria. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 15

5. Jämför produktionen av oljepalmsfrukter med produktionen av soja (Elevblad 8). Vilket är mest? Produktionen av sojabönor var år 2000 162 miljoner ton att jämföra med 116 miljoner ton oljepalmsfrukter. Blad 3: Odling av oljepalm i Indonesien 1. Hur kan ugglor göra nytta i en oljepalmsplantage? Gör ugglor nytta i Sverige? Ugglor är bra i en oljepalmsplantage eftersom de fångar gnagare som annars gör skada i plantagen. Våra ugglor fångar också gnagare och hjälper därmed till att hålla balans i naturen och tar säkert en och annan mus som annars skulle ställt till bekymmer för människor. Genom att fånga gnagare hjälper ugglor också till att minska gnagarnas skadegörelse på nyplanterad skog. 2. Hur har människorna traditionellt levt i regnskogen? Här kan fantasin flöda! Många människor har levt av att jaga och samla ätliga växter. Småskaligt svedjejordbruk har också varit vanligt i regnskogarna. 3. När regnskogen huggs ner påverkas vi i Sverige. Försök förklara. Regnskogen har exempelvis betydelse för det globala klimatet eftersom det binds stora mängder kol i trädens biomassa. I regnskogens växter finns vidare många kemiska ämnen som vi behöver för utveckling av nya mediciner och andra produkter. Den biologiska mångfalden i de tropiska ekosystemen ger oss underlag för nya grödor eller ätliga frukter. Man kan också nämna immateriella värden som till exempel den tillfredsställelse det innebär att veta att det finns många intressanta djur i tropikerna eller att regnskogarna finns och är vackra. Detta kan man uppskatta även om man aldrig får uppleva mer än bilder av djur och vackra skogar. Detta är det rent antropocentriska perspektivet, dvs. vad som är till nytta för människan. Ur ett mer biocentriskt perspektiv är regnskogarna ovärderliga. Det är en unik naturtyp som har funnits i miljontals år och hyser över hälften av världens alla arter av växter och djur. 4. På vilka vis är oljepalmen viktig för folk i de länder där man odlar mycket oljepalmer? Man kan dels nämna att den ger jobb och exportinkomster vilket gör att människor i 16 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

de länder där oljepalmer odlas får råd att köpa saker från andra länder. Vidare bör man nämna att oljepalmen är viktig för lokalbefolkningen eftersom den gör att människorna får tillgång till förhållandevis billig matolja. Blad 4: Hälsa på hos nybyggarna på Sumatra i indonesien 1. Varför tror du att Safri och hans familj flyttade från Java till Sumatra? Titta på en karta! Hur långt är det mellan centrala Java och Jambi? Främsta anledningen för Safri var säkert densamma som för de flesta andra transmigranter : Det bor mycket folk på Java och det är ont om mark. På Sumatra har det funnits mark som transmigranter kunnat odla upp. Det är ungefär 100 mil mellan Centrala Java och Jambi, och det är alltså en lång flytt som Safri och de andra gjort. 2. Vad har hänt med ån som rinner genom Pemayung? Vattnet har blivit förorenat och vattenföringen har blivit mer ojämn som en följd av att man avverkat skog längre upp i tillrinningsområdet. 3. Jämför Ditt liv med Safris barns liv! Vad är bättre, vad är sämre? Skulle Du vilja byta? En ren diskussionsfråga där man kan komma in på värdet av att ha mycket grejor och också om de negativa sidoeffekter det för med sig att ha en massa prylar som krånglar, blir borttappade, osv. Ett stort fält där alla träffas kan ställas mot svenska hus där barn sitter och tittar på TV Man kan också diskutera om det är bra eller dåligt att barn får hjälpa till med djuren och man kan diskutera maten, osv. 4. Hur tror Du det blir för Safris barn och barnbarn? Detta kan bero mycket på hur lönsam oljepalmsodlingen blir framöver och även om hur folk och beslutsfattare i området kommer att hantera miljöfrågorna. Detta kan gälla vattnet i floden. Kanske finns det anledning att se optimistiskt på den här byns framtid? Blad 5: På besök i djungeln 1. Jämför Jawans liv med Safris liv (Elevblad 4). Vem tycker Du verkar att ha det bäst? Safris liv liknar mer vårt liv. De har TV, barnen går i skola, familjen är inne i pengaekonomin, osv. Vem som har det bäst beror på vilka värderingar man gör. Jawan och hans grupp är rätt säkra om bara skogen finns kvar. Där finns det mesta som de behöver. Safri och den gruppen är mer beroende av vad som händer i världen, vilket kan avgöra om det går att sälja palmolja. 2. Påverkar vi på något vis Jawans liv? (Se elevblad 6 och 7.) Vår konsumtion av palmolja kan medverka till avskogning och medverka till att Jawans liv i regnskogen hotas. Svenska importörer och konsumenter kan fråga efter palmolja som produceras på ett ekologiskt hållbart sätt! På så vis kan det finnas utrymme för grupper som lever i regnskogen även i framtiden. 3. Hur tror Du det blir för Jawans barn och barnbarn? Ser man till vad som hänt på många andra håll i världen så kan man kanske misstänka att Jawans barn och barnbarn ändå kommer att få alltmer kontakt med pengaekonomi, skolor, etc. Men endast framtiden kan ge säkert svar! Blad 6: Vem tjänade på att du åt palmolja igår? 1. Jämför den svenska importen av palmolja med importen av soja (Elevblad 12). Vilken import är störst? Sojaimporten är betydligt större (44 000 ton palmolja att jämföra med 385 000 ton soja enbart till djurfoder). WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 17

2. Är handeln med palmolja rättvis? Leta information om rättvisemärkning! Hur ser symbolen ut och vad innebär den? Nej, det kan man knappast tycka med tanke på hur liten del av det vi betalar som verkligen når producenterna. Information om rättvisemärkning hittar man på www.raettvist.se. Där finns även symbolen, två personer som balanserar på en gungbräda med jordklotet under. Bakom Föreningen för rättvisemärkt står ett antal kyrkliga organisationer, LO, TCO, Forum Syd, Kooperation Utan Gränser, Röda Korsets Ungdomsförbund m.fl. Rättvisemärkt är ett handelssamarbete. Social, ekonomisk och demokratisk utveckling gynnas i de områden där livsmedel framställs enligt garantier för rättvisemärkt. Märkningen garanterar att odlare och lantarbetare får skälig ersättning för sitt arbete. När Du köper rättvisemärkta varor bidrar Du till en bättre och friare tillvaro för både barn och vuxna i de fattiga delarna av världen. Om många konsumenter efterfrågar och köper rättvisemärkt så kommer det säkert fler sådana varor! 3. Hur många procent av världsimporten går till EU? Tror du att EU har möjligheter att påverka producenterna? EU importerar omkring 18 procent av all palmolja som säljs på världsmarknaden. Som näst största importör så bör man kunna påverka producenterna. 4. Svenskar har inte alltid ätit palmolja. Vad åt vi i stället innan vi kunde importera palmolja? Längre tillbaka åts mer animaliskt fett. När det senare blev mer vanligt med margarin baserades detta till stor del på vegetabilisk olja från raps och rybs. Användning av palmolja i stor skala är en relativt sentida företeelse. 5. Vilka fördelar och nackdelar är det med rapsolja jämfört med palmolja? Detta kräver både eftertanke och faktasök! Om man ser till handeln så är en fördel med rapsoljan att den kan produceras inom landet och behöver därmed inte transporteras långa sträckor. En nackdel med oljeväxter i Sverige är att det finns problem med odlingen, t.ex. rapsbaggen. I den odling av raps som inte är ekologisk används därför en hel del bekämpningsmedel. Ser man till tekniska egenskaper så finns det skillnader mellan rapsolja och palmolja. Palmoljan behöver till exempel inte härdas på samma sätt som rapsoljan. Man får ut mer olja per hektar från en oljepalmsplantage jämfört med ett rapsfält. Blad 7: Har du ätit palmolja idag? 1. Vad beror det på att många människor inte har tillräckligt att äta? Det beror framför allt på att resurserna i världen är orättvist fördelade. De fattigaste människorna har inte möjlighet att äta sig mätta trots att matproduktionen i världen egentligen är tillräcklig. 2. Vad tror du det kommer att innebära om Jordens folkmängd ökar till 9 miljarder? För skogarna? För jordbruket? För miljön? Kommer maten att räcka? Här finns det utrymme för diskussion! Antingen måste mer mark odlas upp eller så måste avkastningen på den redan odlade arealen öka, eller en kombination av bådadera. Mycket kan komma att bero på hur framtida jordbrukare klarar att bruka marken så att man kombinerar hög skörd med bra näringstillstånd i marken. Ett sätt är att använda handelsgödsel, men det kräver mycket energi att framställa kvävehaltig handelsgödsel. Långsiktigt mest hållbart är att använda biologiska metoder för att förse marken med kväve. Tillgången till fosfor anses ofta vara svårare att lösa än kväve. En långsiktigt viktig fråga är hur vi kan ta vara på näringen i vårt kiss och annat avfall. Vi måste hitta bra metoder så att näringsämnena kommer tillbaka till jorden och inte hamnar i världshaven eller på soptippar. Än så länge finns det väl anledning att tro att maten kommer att räcka. Under senare tid har matproduktionen i världen ökat snabbare än befolkningen. Det finns emellertid stora miljöproblem i samband med odlingen som måste lösas. 18 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning

3. Tror du att det är möjligt för 9 miljarder människor att leva miljövänligt på Jorden? Dessa frågor är generellt mest relaterat till hur vi fördelar våra resurser och hur vi lever, inte så mycket till hur många vi är. Om 9 miljarder människor ska leva i ett slit- och slängsamhälle och med det överflöd på grejor som gäller för västvärlden så behöver vi tio jordklot till om resurserna skall räcka till! 4. Har du ätit palmolja idag? I vilken mat tror du att det kan ha varit palmolja? Undersök! I de flesta matvaror med vegetabilisk olja eller vegetabiliskt fett angivet i varudeklarationen ingår det palmolja. Detsamma gäller för de flesta sorters margarin. Sannolikt äter alla elever varje dag något som innehåller palmolja. 5. Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att köra bil på palmolja? En viktig fördel är att palmolja inte är ett fossilt bränsle utan något som kan produceras från växtriket. Detta innebär fördelar beträffande risken för klimatförändringar vilka ju ökar i takt med att vi bränner fossila bränslen. Men om vi skulle börja köra bil på palmolja så skulle efterfrågan på palmolja öka mycket, och ytterligare tropiska områden skulle behövas för palmoljeproduktionen. 6. Hur tror du att fortsatt sänkta priser på matolja kommer att påverka konsumenter i fattiga länder? Hur kommer det att påverka dem som odlar palmolja? Om priserna sjunker i takt med att produktionen ökar så kan det vara till gagn för fattiga människor som därigenom kan få råd att äta mer. För producenterna kan det ställa till problem eftersom lönsamheten blir sämre. För odlarna blir det allt viktigare att man organiserar sig så att man kan ha chans att möta köparna i förhandlingar på mer lika villkor. Blad 8: Sojabönan 1. Jämför produktionen av sojabönor med produktionen av oljepalmsfrukter (elevblad 2). Vilket är mest? Produktionen av sojabönor är större (162 miljoner ton) än produktionen av oljepalmsfrukter (116 miljoner ton). 2. Hur många procent av världsproduktionen sker i USA? Omkring 46 procent. 3. Hur har producenterna kunnat öka produktionen? Nämn minst två förändringar! Man har ökat arealen och man har ökat sin arealavkastning. Höjd arealavkastning har uppnåtts genom att man använder förädlade sorter som ger högre skörd och också genom att man använder mer handelsgödsel och bekämpningsmedel. Man har också börjat använda GMO. 4. Vad menas med kvävefixering? Finns svenska grödor som kan fixera luftens kväve? Vissa växter, främst ärtväxter, har en förmåga att med hjälp av bakterier fixera kväve från luften. Om man har sådana kvävefixerande grödor i växtföljden (t ex klöver, havre, klöver) så kan man minska eller helt eliminera behovet av att tillföra kväve i form av handelsgödsel. Att ärtväxter fixerar kväve är väl känt också för svenska bönder. Klöver i vallen vill man ha av bland annat det skälet. Foderärter, kokärter, vicker och åkerbönor är bra att ha i växtföljden eftersom dessa grödor kan fixera kväve. WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning 19

Blad 9: Sojaodlingen och miljön 1. Hur kommer det sig att det finns så många olika sorters växter och djur på Cerradon? Framför allt för att Cerradon har funnits så länge och på så vis har många arter hunnit utvecklas. Dessutom ligger Cerradon mellan stora artrika naturtyper, som låglandsregnskogen i norr, torrstäppen i nordöst, bergsregnskogar vid kusten och nere i sydväst finns den stora våtmarken Pantanal och den vidsträckta Pampas. Arter som tillhör dessa naturtyper sprider sig också in mot Cerradon. 2. Varför har manvarg och jaguar blivit sällsynta? Nämn minst två orsaker! Stora delar av de områden där de levt har odlats upp och dessutom har de jagats hårt. 3. Vad Tycker Du om GMO? Fördelar? Risker? En ren diskussionsfråga! Bland fördelar man kan tänka sig är att man får fram sorter som är mer härdiga eller mer motståndskraftiga mot insekter som annars ställer till skada. Man hoppas ofta på att få fram sorter som har högre avkastning eller som har annorlunda näringsvärde. Vidare har man fått fram sorter som kan odlas med mindre plöjning, men i gengäld uppnår man ofta detta genom att öka användningen av ogräsbekämpningsmedel. Nackdelar kan bl.a. vara att det kan finnas risker för att man av misstag får fram sorter som sprider sig för mycket eller ställer till andra problem i naturen, eller att vissa modifierade gener sprider sig på ett sätt som inte var planerat. Utveckling av sorter som kräver kombination med vissa bekämpningsmedel kan leda till en stark maktkoncentration hos de företag som har patent på sådana bekämpningsmedel och som hävdar rättigheter till genmodifierat utsäde. WWF förordar försiktighetsprincipen, dvs så länge man inte kan bevisa att GMO är ofarligt bör det inte användas. 4. Har vi genmodifierade organismer i Sverige? Ja, det förekommer försöksodlingar med GMO i Sverige. 5. Hur stort område täcker Cerradon? Hur många gånger större är Brasilien än Sverige? Cerradon är lika stor som västra Europa (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien). Brasilien är ca 8 500 000 km 2 att jämföra med Sverige som är 450 000 km 2. Brasilien är alltså nästan 19 gånger större än Sverige. 20 WWF VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Handledning