Från 1973 in i framtiden McDonald's betydelse för svensk samhällsekonomi



Relevanta dokument
McDONALD S BIDRAG TILL SVENSK SAMHÄLLSEKONOMI

Den ljusnande framtid är vår?

Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden.

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

Stora nog att göra skillnad

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tillväxt Nötkött - ett samarbete mellan LRF, McD och SNP. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

Företagspolitik i en nordisk kontext

Ekonomi Sveriges ekonomi

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

HANDELNS betydelse för Sverige

En starkare arbetslinje

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Fokus på Sveriges ekonomi

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen

Vilket påstående är rätt?

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

3 Den offentliga sektorns storlek

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Gymnasieskolan och småföretagen

EKN:s Småföretagsrapport 2014

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

ORVESTO Employer Branding Hur och var når du dina framtida stjärnor?

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

Områdesbeskrivning 2017

AbbVie Sverige. Hållbarhetsrapport. Människor. Medkänsla. Möjligheter.

Förslag till Verksamhetsplan 2011

En styrelse som gör skillnad

InItIatIvet för. miljö ansvar

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram

Företagarens vardag 2014

MARS Företagsamheten Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

Högskoleutbildning för nya jobb

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Europeiska socialfonden

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Vilket påstående är rätt?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

COACHING - SAMMANFATTNING

Mångfald i äldreomsorgen

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

ATT BYGGA FÖRTROENDE

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Företagens villkor och verklighet 2014

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Näringsdepartementet Anneke Svantesson Stockholm.

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Utlandsföddas företagande i Sverige

Hotell- och restaurangbranschen

TL BYGG SÅ BYGGER VI STOLTHET TL BYGG - FÖRETAGET SOM BYGGER STOLTHET

Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson

FRANCHISING I SVERIGE 2013

Problemen känner du redan till.

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)

Företagens villkor och verklighet 2014

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Fler jobb till kvinnor

Analys av kompetensutvecklingen

Transkript:

Från 1973 in i framtiden McDonald's betydelse för svensk samhällsekonomi En rapport från HUI RESEARCH på uppdrag av McDonald's

Från 1973 in i framtiden McDonald's betydelse för svensk samhällsekonomi En rapport från HUI RESEARCH på uppdrag av McDonald's

Lika mycket som den svenska grundskolan kostar UNDER ett år. MILJARDER SVENSKA KRONOR För mer information kontakta: Nils Bohlin, HUI Research nils.bohlin@hui.se 08-762 72 81 McDonald s Sverige media@se.mcd.com 08-740 85 00 BNP McDONALD'S SVENSKBNP BIDRAG TILL sedan starten på Kungsgatan 4 1973 Utgivning oktober 2013.

Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Denna rapport visar på McDonald s stora betydelse för svensk ekonomi och samhälle. Rapporten redovisar företagets påverkan och betydelse idag och under de fyrtio år som gått sedan starten 1973. Även McDonald s framtida utveckling, givet dagens restaurangtrender och företagets konkreta planer, är en del av denna rapport. Under de kommande fem åren planerar McDonald s att öppna cirka 50 nya restauranger och därmed skapa cirka 2 000 nya jobb, utöver de företaget årligen anställer. Detta på en arbetsmarknad där många unga idag har svårt att få ett första jobb. Under de år som gått sedan starten på Kungsgatan 4 i Stockholm har McDonald s bidragit till svensk BNP (Bruttonationalprodukt) med nära 79 miljarder kronor i dagens penningvärde. Det är 16 miljarder kronor mer än statens budget 2013 till budgetområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg eller lika mycket som kostnaden för den svenska grundskolan under ett helt år. Under 2012 omsatte McDonald s drygt 4,8 miljarder kronor. McDonald s totala BNP-bidrag 2012 var 4,4 miljarder kronor. Det räcker för att driva hela landstingets verksamhet i Kalmar län under ett år och är mer än tre gånger så mycket som Sveriges bistånd till hela Afrika under 2012. McDonald s och de anställda har under de 40 åren genererat cirka 25 miljarder kronor i skatt som gått till bl. a. svensk vård, skola och omsorg. Det räcker till att driva Hudiksvalls kommun i över 10 år. McDonald s har på sina restauranger och hos sina leverantörer skapat en kvarts miljon arbetstillfällen (236 000 anställningar) under de 40 första åren. Det är fler än inom hela den offentliga sektorn i Stockholms län idag. Sedan mitten av 80-talet har sysselsättningseffekten av företagets verksamhet accelererat och idag har nära 16 000 personer sina anställningar som en direkt eller indirekt följd av McDonald s verksamhet. Under de 40 åren i Sverige har McDonald s genom sin verksamhet genererat löner motsvarande 45,8 miljarder kronor, det motsvarar skatteinkomsterna för Skånes samtliga kommuner 2012. Inkomsterna hos de som jobbar hos McDonald s och dess leverantörer uppgår år 2012 till 2,5 miljarder kronor. Förutom att skapa arbetstillfällen och genom skatteinbetalningar bidra till finansieringen av offentliga utgifter, som vård, skola och omsorg, skapar McDonald s ytterligare värden för samhället och enskilda. McDonald s är Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare och varje år anställs mellan 3000 4000 personer. McDonald s satsar årligen cirka 14 miljoner kronor på medarbetarnas kompetensutveckling genom McDonald s Business School, där utbildas årligen 1500 medarbetare. Under åren 1973-2012 har McDonald s investerat 213 miljoner kronor, i dagens penningvärde, på utbildning för medarbetarna. Mångfalden hos McDonald s med 100 nationaliteter och 65 olika språk skapar en styrka i kontakten med gästerna och speglar hur McDonald s bidrar till integration i arbetslivet. Mångfald finns hela vägen från restaurangerna till ledningsgruppen, att spegla samhället handlar för McDonald s om affärsmässighet. Över 80 procent av restaurangerna är franchiseägda och lokala entreprenörer är därför kärnan i McDonald s verksamhet. Samtidigt har företaget indirekt skapat värden som arbetstillfällen, löneinkomster, skattebetalningar och sociala insatser. Vid sidan av alla gäster, medarbetare, drivna företagare och entreprenörer finns alla leverantörer av råvaror och tjänster. Några är stora och många är små. Flera har vuxit och utvecklats tillsammans med McDonald s under de 40 åren i Sverige. McDonald s har ett starkt fokus på kvalité och ställer alltid samma höga miljö - och djuromsorgskrav på leverantörerna, oavsett vilket land råvarorna kommer ifrån. Samtidigt är det naturligt för McDonald s, som till stor del är uppbyggt av lokala franchise tagare, med ett starkt engagemang för de lokala inköpen. McDonald s är idag Sveriges största inköpare av svenskt nötkött inom restaurangbranschen och även en stor inköpare av andra jordbruksprodukter, totalt är det över 1000 svenska lantbrukare som levererar råvaror till McDonald s. De stora inköpen ger en stark position och ett stort ansvar, de sammantagna inköpen av varor och tjänster från leverantörerna har uppgått till 31 miljarder kronor under de år som gått sedan 1973. Under 40 år har McDonald s köpt råvaror för över 20 miljarder kronor, cirka hälften av inköpen är svenska råvaror. Det är en lika stor inköpsandel av råvaror med svenskt ursprung som i den svenska offentliga sektorn. Årligen köper McDonald s råvaror för 1,5 miljarder kronor, det är mer än dubbelt så mycket som Stockholm, Göteborg och Malmö stad tillsammans lägger årligen på att köpa in livsmedel och drycker. Hela McDonald s verksamhet präglas av genomgripande kvalitetstänk, miljömedvetenhet och fokus på matsäkerhet. Företaget har arbetat med miljöfrågor länge och vill minska sin miljöpåverkan inom alla delar av verksamheten. McDonald s är medlem i Hagainitiativet som verkar för att minska näringslivets utsläpp, McDonald s svenska klimatbokslut 2012 visar att företagets direkta koldioxidutsläpp har minskat med 40 procent sedan 2010. McDonald s har även varit tidigt ute i frågor som rör transparens och information kring innehållet i maten som serveras och är den enda restaurangkedja i Sverige som certifierats av Astma- och Allergiförbundet med märkningen Tryggare Mat. Det lokala samhällsengagemanget är mycket starkt hos McDonald s och kan handla om att sponsra lokala idrottsrörelser eller engagemang för andra frågor som gör positiv nytta på orten. Nationellt har företaget ett långvarigt samarbete med Läsrörelsen för att bidra till ökad läsning under Läsrörelsens motto Ge dina barn ett språk och sedan 2001 har över 13 miljoner böcker delats ut i samband med det årliga Bok Happy Meal programmet som nu även finns i resten av Norden. Detta kan jämföras med den sammantagna försäljningen av barnböcker i Sverige på ungefär 3,6 miljoner exemplar 2011. McDonald s arbetar engagerat ihop med sina gäster för att samla in pengar till Ronald McDonald Barnfond som skapar möjligheten för svårt sjuka barn och deras familjer att vistas i en hemlik miljö på ett Ronald McDonald Hus under sin sjukdomstid. Under de tjugo åren sedan det första Ronald McDonald Huset invigdes har nära 90 000 personer bott på husen och det har investerats 200 miljoner kronor i de fem Ronald McDonald Hus som finns i Sverige. Denna rapport har tagits fram av HUI Research och bygger på McDonald s räkenskapsdata samt offentlig statistik. Beräkningarna av McDonald s BNP-bidrag och övriga bidrag till sysselsättning och inkomster bygger på vedertagna beräkningsmetoder som används av nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån. Förutom att presentera McDonald s ekonomiska betydelse nationellt under 40 år görs nedbrytningar av verksamheten i flera regioner. 6 7

Innehåll Innehåll Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund...11 1.2 Från Kungsgatan 4 till Sveriges största restaurangkedja...11 1.3 Verksamhet McDonald s Sverige...13 1.4 Rapportens innehåll...16 2 McDonald's bidrag till svensk samhällsekonomi 2.1 Bakgrund...19 2.2 Beräkning av McDonald s BNP-bidrag 78,7 miljarder kronor sedan 1973...19 2.3 McDonald s har genererat inkomster på över 45 miljarder kronor...22 2.4 McDonald s bidrag till sysselsättningen 236 000 anställningar på 40 år...22 2.5 McDonald s investeringar...23 2.6 McDonald s skattebetalningar...24 8 Framtiden 8.1 Expansionsplanerna...61 8.2 Restaurangbranschen och McDonald s i framtiden...63 9 Appendix, Samhällsekonomiska beräkningar 9.1 Bakgrund...67 9.2 Beräkning av samhällsekonomiska effekter...67 9.3 Konkreta beräkningar...69 9.4 Beräkning av regionalekonomiska effekter...70 9.5 Prognoser av framtida bidrag till BNP, inkomster och sysselsättning...70 10 Tabell- och figurförteckning Tabell- och figurförteckning...72 3 Medarbetarna 3.1 Stort ansvar för integration av unga...27 3.2 Strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden...27 3.3 Värdet av ett första jobb över 3000 anställda årligen...28 3.4 Konkurrensfördelar genom mångfald...30 3.5 Framgångsrik kompetensutveckling...30 4 Maten och leverantörerna 4.1 Kvalitet i första hand...35 4.2 McDonald s bidrar till ett starkare svenskt jordbruk...36 4.3 Livsmedelssäkerhet...39 4.4 Allt börjar med råvarorna...40 4.5 Bred meny med stor valfrihet...41 5 Miljö 5.1 Betydelsefullt arbete för miljön...45 5.2 Nya lösningar för en hållbar utveckling...47 5.3 Samarbeten för en hållbar utveckling...47 6 Samhällsengagemang 6.1 En viktig del av McDonald s företagskultur...51 6.2 Ronald McDonald Barnfond...51 6.3 Allt ifrån fotboll på toppnivå till Läsrörelsen...52 7 McDonald's gör skillnad i regionerna 7.1 Entreprenörerna utgör grunden...55 7.2 Betydelsen för den regionala ekonomin...55 8 9

Inledning Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund HUI Research har på uppdrag av McDonald s Sverige tagit fram en rapport om McDonald s verksamhet i Sverige. Rapporten är en oberoende utredning av McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi under de 40 år som gått sedan McDonald s etablerade sig i Sverige. 1.2 Från Kungsgatan 4 till Sveriges största restaurangkedja Den 27 oktober 1973 öppnades McDonald s första restaurang i Sverige på Kungsgatan 4 i Stockholm. Då var det få som trodde på McDonald s. Idag är det Sveriges mest besökta restaurang och serverar i snitt 435 000 gäster dagligen på de cirka 220 restaurangerna i Sverige. När McDonald s började intressera sig för Sverige erbjöd Paul Lederhausen sin hjälp i sökandet efter en lämplig franchisetagare. Paul Lederhausen som arbetade som leverantör av maskinell utrustning till gatukök, storkök och livsmedelshallar hade vid ett besök i USA fått upp ögonen för McDonald s. Han tog starkt intryck av hur restaurangen sköttes, samt noterade den växande tillströmningen av gäster. Han kände till den svenska marknaden och såg en stor potential för att sälja sina egna produkter. McDonald s erbjöd i slutändan Paul Lederhausen att bli franchisetagare för Sverige. Ett erbjudande som han accepterade och blev därmed grundaren av Svenska McDonald s. McDonald s ambitioner under det tidiga 70-talet präglades av enkelhet och praktisk problemlösning. Potatisen handskalades och Paul Lederhausen var inblandad i varenda praktisk detalj i driften. Redan då fanns storsäljarna Big Mac, hamburgare och cheeseburgare på plats. När de första svenska McDonald s-restaurangerna etablerades på 1970-talet var snabbmatsrestauranger fortfarande något ovanligt. Erfarenheten och kunskapen från den amerikanska marknaden och de starka lokala drivkrafterna gjorde McDonald s till en vinnare när snabbmaten växte inom den svenska restaurangnäringen. Genom att beslutsamt eftersträva värden som kvalitet, service och renlighet lyckades McDonald s leverera det gästerna efterfrågade. 10 11

Inledning Inledning När 80-talet inleddes fanns det färre än 10 restauranger men innovationen flödade och klassiker som Happy Meal, Chicken McNuggets och McFeast dök upp på menyerna. Snart tog tillväxten fart och när 80-talet blev 90-tal fanns 49 restauranger. 90-talet blev McDonald s stora expansionsperiod. Det var då McDonald s kom till stan och under flera år öppnades 20 restauranger om året. På Vasagatan i Stockholm var det premiär för nattöppna restauranger och i Lindvallen, Sälen, öppnades världens första McSki-thru. Under 1992 hade McDonald s totalt 50 miljoner svenska gäster på sina restauranger. Under detta decennium dök nya kycklingalternativ och vegetariska alternativ upp genom McChicken och McGarden. Därtill introducerades lokala kampanjer som Super McFeast och samarbetet med stjärnkocken Erik Lallerstedt inleddes. 00-talet präglades av ytterligare innovationer och utveckling av restauranger och erbjudanden. Frukost introduceras liksom nyckelhålsmenyer och side sallad. Det var under detta årtionde som gästerna på McDonald s verkligen fick stora valmöjligheter med över 400 kombinationsmöjligheter i menyerna. 10-talet har inneburit ytterligare breddning av sortimentet exempelvis genom McWraps som lanserades 2012. Den ökade interaktionen med gästerna i sociala medier har hittills gett 300 000 fans på Facebook. Utöver detta ser decenniet ut att innebära en ny expansionsfas för McDonald s och en rad teknologiska innovationer väntar också bakom dörren. Mer om detta i det framtidsinriktade avsnittet i rapportens sista kapitel. I figur 1 anges marknadsandelen för marknadsledaren McDonald s och dess viktigaste konkurrenter. Figur 1 - McDonald s marknadsandel 2011, procent 12,5% 8,6% McDonald's Max 1.3 Verksamhet McDonald's Sverige Från starten av den första restaurangen på Kungsgatan 4 år 1973 har försäljningen i Sverige vuxit så att McDonald s under 2012 omsatte drygt 4,8 miljarder kronor. McDonald s vd John Atherton började en gång i tiden sin karriär som medarbetare på en McDonald s-restaurang i Storbritannien. Även många andra i ledande befattningar på McDonald s har fått sin skolning inom företaget. Över 80 procent av restaurangerna i Sverige ägs och drivs av lokala entreprenörer på de olika orter där McDonald s finns representerat och sammantaget finns det idag 50 franchisetagare över hela Sverige. Under de senaste 10 åren har cirka 1 miljard kronor investerats i satsningar på nya restauranger, ny mark och modernisering av befintliga restauranger. Figur 2 - Total försäljning 1973 2012 samt trend för 2013 2017, 2012 års prisnivå Fakta För 30 år sedan började John Atherton jobba på en McDonald srestaurang i Storbritannien. Idag är han vd på McDonald s i Sverige. 19,8% 59,0% Burger King Sibylla Miljardtal 7 6 6 5 Diagrammet innehåller decimalinformation och summerar därför inte till 100 procent. Källa: Delfi 4 3 McDonald s försäljning har ökat stadigt och genom den planerade expansionen med cirka 50 nya restauranger från 2013 och framåt visar HUI Research trendkalkyl att McDonald s kan nå en försäljning på cirka 6 miljarder kronor runt 2017, vilket figur 2 illustrerar. 2 1 0 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar. Bygger på antagandet om 50 nya restauranger under åren 2013 2017 12 13

Inledning Inledning McDonald s svenska verksamhet har under åren som gått bidragit till samhällsekonomin i en rad avseenden och storleken på bidraget är omfattande vilket tabell 1 visar. I rapporten kommer dessa siffror att detaljeras och fördjupas. Tabell 1 - Nyckeltal McDonald s, 1973 2012, 2012 års prisnivå Figur 3 visar de största inköpskategorierna för McDonald s sedan 1973 i dagens penningvärde. Den allra största kategorin är mat och uppgår till 20 miljarder kronor i dagens penningvärde. Mat som kategori innehåller undergrupper som nötkött, kyckling, bröd, ost, sallad, tomat mm. Kategorin papper innehåller matrelaterade produkter som muggar, servetter, lock m.m. Vidare finns andra inköpskostnader som hyror, resekostnader m.m. Fakta 1973 kostade en Big Mac 4:75 kronor. BNP-bidrag Inkomster Investeringar Nyckeltal 1973 2012, mdkr kronor McDonald s skatter Anställdas inkomstskatter Anställningar (antal) 78,7 45,8 3,1 25,0 7,0 236 000 Figur 3 - Totala inköp 1973 2012, 2012 års prisnivå 2 Mat Totala inköp 1973-2012 20,4 Källa: McDonald s räkenskapsdata; SCB multiplikatorer och HUI:s beräkningar Papper 2,7 Nyckeltalen i tabell 1 sammanfattar i koncentrat McDonald s samhällsekonomiska bidrag sedan 1973 i dagens penningvärde. BNP-bidraget är det sammantagna bidraget till Sveriges bruttonationalprodukt från McDonald s verksamhet och verksamheten hos de som levererat till McDonald s. Inkomsterna är summan av de löner som McDonald s och dess leverantörer betalat ut. Investeringarna är summan av de investeringar McDonald s gjort i sina restauranger och genom byggande av nya. McDonald s skatter är summan av de skatter McDonald s betalat. Anställdas inkomstskatter är summan av de skatter som McDonald s anställda betalat. Sysselsättningen är det sammantagna antalet anställningar som skapats hos McDonald s och dess leverantörer. Nyckeltalen är stora och det kan vara svårt att relatera till exempelvis beloppet 78,7 miljarder, men några liknelser är att hela den svenska grundskolan kostar nästan 80 miljarder under ett år och utbildar runt 900 000 elever år 2012. 1 De löner som McDonald s och dess leverantörer betalat (45,8 miljarder kronor) motsvarar skatteinkomsterna för Skånes samtliga kommuner 2012. Den sysselsättning McDonald s och dess leverantörer skapat motsvarar fler än samtliga anställda inom den offentliga sektorn i Stockholms län 2012. Hyra Övrigt* 2,7 4,6 0 5 10 15 20 25 Miljarder SEK Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar. Figur 4 visar hur McDonald s totala inköp utvecklat sig årsvis sedan 1973. Räknas beloppen samman handlar det om 30,4 miljarder kronor i dagens penningvärde. År 2012 uppgick inköpskostnaderna till 1,8 miljarder kronor. Figur 4 - Totala inköp i miljarder årsvis 1973 2012, 2012 års prisnivå Totala inköp 1973-2012 Miljarder 2,0 1,8 1,6 1,8 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar 14 1. Skolverket. 2. I posten Övrigt ingår följande: Utbildningsmaterial, Reseutgifter, Tjänster som vakter, sophämtning, 15 fönsterputs, Restaurangkläder, Städmaterial och Underhåll restaurangmaskiner och utrustning

Inledning 1.4 Rapportens innehåll Rapporten går systematiskt igenom McDonald s på de områden som är kärnan i dess verksamhet. Genomgången syftar till att identifiera de värden som McDonald s verksamhet skapar och har skapat under sina 40 år i Sverige. Rapporten är uppdelad i följande kapitel: Inledning, Medarbetarna, Maten och leverantörerna, Miljö och Samhällsengagemang. Därefter kommer två kapitel där McDonald s och dess leverantörers ekonomiska bidrag till det svenska samhället på nationell och regional nivå kvantifieras och beskrivs. Rapporten avslutas med ett framåtblickande kapitel där förväntade ekonomiska effekter av McDonald s planerade expansion identifieras och där den framtida utvecklingen av erbjudandet hos McDonald s diskuteras. 16

I KORTHET: Samhällsbidrag McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi McDonald s har under 40 år bidragit med 79 miljarder kronor till Sveriges BNP. Det är 16 miljarder kronor mer än statens budget 2013 till hälsovård, sjukvård och social omsorg eller lika mycket som kostnaden för den svenska grundskolan under ett helt år. 2012 bidrog McDonald s med 4,4 miljarder kronor till Sveriges BNP. Det räcker för att driva hela landstingets verksamhet i Kalmar län under ett år och är mer än tre gånger så mycket som Sveriges bistånd till hela Afrika under 2012. McDonald s har under 40 år genererat nära 46 miljarder i inkomster till medarbetare som jobbat på McDonald s och dess underleverantörer. Det motsvarar skatteinkomsterna för Skånes samtliga kommuner 2012. Skatteeffekten av McDonald s verksamhet är 32 miljarder kronor. Det motsvarar 75 % av statens budget för försvar och samhällskrisberedskap. 2 McDonald's bidrag till svensk samhällsekonomi 2.1 Bakgrund Under de fyrtio år som gått sedan McDonald s etablerade sig i Sverige har företaget med dess många franchisetagare vuxit på ett sätt som nog ingen kunde ha förutsett. Restaurang sektorn och konsumentbeteendet har förändrats i en rad avseenden och McDonald s har lyckats anpassa sig och i många fall dessutom lett utvecklingen av hur, var och när svenskarna äter. Ett huvudmål med denna rapport är att visa vilket bidrag McDonald s har gett till samhället under de år som gått. När McDonald s anställda gått till jobbet genom åren för att laga mat, baserad på råvaror från diverse leverantörer, och servera den till gästerna har de skapat ett värde som kan kvantifieras som ett bidrag till Sveriges BNP. Förutom bidraget till BNP har viktiga värden skapats i form av: Sysselsättning i de egna restaurangerna och hos leverantörerna Inkomster för de egna anställda och anställda hos leverantörerna Skatteinbetalningar till stats- och kommunalkassorna Investeringar i nya restauranger, ny teknik och samhällsengagemang I kapitel 2 kvantifieras de samhällsekonomiska effekterna av McDonald s verksamhet i en rad dimensioner. BNP-bidrag Sysselsättningseffekter Inkomsteffekter Skatteeffekter Investeringseffekter McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi När BNP-bidraget av en verksamhet som McDonald s ska beräknas finns det i princip tre olika metoder att tillgripa som ger samma resultat. Det är mer av en praktisk fråga vilken metod som används, till exempel tillgången till data. I denna rapport används den så kallade produktionsmetoden som bygger på att McDonald s mervärden summeras. Mervärdet definieras som värdet av produktionen (försäljningen) minus kostnaden för de varor och tjänster som behövs för att producera det som säljs. Mervärdet av McDonald s verksamhet beräknat på detta sätt kan kallas för det direkta BNP-bidraget. Detta mått underskattar dock McDonald s totala effekt på BNP. Anledningen till underskattningen är att McDonald s verksamhet även får följdeffekter i form av så kallade multiplikatoreffekter 3 som måste räknas med. När McDonald s betalar sina leverantörer för insatsvaror och tjänster så får dessa leverantörer intäkter som de i sin tur använder till att köpa insatsvaror till sin egen verksamhet osv. Dessa följdeffekter skapar det indirekta BNPbidraget. Summan av det direkta och det indirekta BNP-bidraget är det totala BNP-bidraget. 2.2 Beräkning av McDonald's BNP-bidrag 78,7 miljarder kronor sedan 1973 Figur 5 visar McDonald s BNP-bidrag årsvis under de år som gått sedan 1973 i dagens penningvärde. Bidraget består dels av det direkta bidraget av McDonald s värdeskapande och dels av det indirekta bidraget som följer genom det värdeskapande som uppstår hos leverantörerna som en följd av McDonald s verksamhet. Idag ligger det totala BNP-bidraget från McDonald s på 4,4 18 3. Se Appendix för en förklaring av multiplikatoreffekter. 19

McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi Medarbetarna miljarder kronor. Det motsvarar för att göra en liknelse cirka 20 procent av den budget som staten avsätter för studiestöd åt studerande. Fakta 78,7 miljarder kronor i BNP-bidrag motsvarar kostnaden för den svenska grundskolan under år 2012. Figur 5 - McDonald s årsvisa BNP-bidrag 1973 2012, 2012 års prisnivå Miljarder 5 4 3 2 1 0 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: McDonald s räkenskapsdata, SCB:s multiplikatorer och HUI:s beräkningar Direkt BNP-bidrag Indirekt BNP-bidrag Totalt BNP-bidrag I figur 6 redovisas det aggregerade BNP-bidraget. Det vill säga, här summeras BNP-bidraget under 40 år i dagens penningvärde. Det totala BNP-bidraget uppgår till 78,7 miljarder kronor vilket är ett mycket stort bidrag till Sveriges gemensamma produktion. Beloppet motsvarar kostnaden för den svenska grundskolan år 2012. För den kostnaden kan ungefär 900 000 elever gå i skolan. Lika viktigt att konstatera är att det inte bara är McDonald s som skapar detta bidrag. Även McDonald s leverantörer i olika branscher bidrar med nästan lika stor del av totalen genom de indirekta effekterna på BNP. 4,4 2,3 2,1 Under de 40 åren McDonald's funnits i Sverige har 236000 arbetstillfällen SKAPATS Figur 6 - McDonald s sammantagna BNP-bidrag 1973 2012 fördelat på direkta och indirekta effekter, 2012 års prisnivå Direkta effekter: 41,4 mdkr Indirekta effekter: 37,3 mdkr Källa: McDonald s räkenskapsdata, SCB:s multiplikatorer och HUI:s beräkningar BNP-bidrag: 78,7 mdkr När det gäller de samhällsekonomiska effekterna utöver BNP kan dessa karaktäriseras som parallella effekter till BNP-bidraget. Som beskrevs ovan så skapar McDonald s ett bidrag till BNP genom att mervärden skapas i den egna verksamheten, men även i andra verksamheter som är leverantörer till McDonald s. På samma sätt skapar McDonald s effekter på sysselsättning, inkomster, skatter och investeringar. Dessa parallella effekter visar alltså på ytterligare dimensioner i det värde McDonald s skapar i samhällsekonomin. 62000 av dessa jobb är skapade hos Leverantörerna Den sysselsättning McDonald's och dess leverantörer skapat motsvarar fler än samtliga anställda inom den offentliga sektorn i Stockholms län 2012. 20 21

McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi 2.3 McDonald's har genererat inkomster på över 45 miljarder kronor Förutom BNP-bidraget uppstår en rad andra effekter av McDonald s verksamhet som är viktiga att lyfta fram. Under 40 år har de som arbetat hos McDonald s, och de som jobbat hos dess leverantörer med att leverera till McDonald s varje månad, fått lön för sitt arbete. Sammantaget har dessa löner uppgått till över 45 miljarder kronor i dagens penningvärde. De aggregerade sysselsättningseffekterna illustreras av figur 8. Under åren har sammanlagt 173 000 anställningar skapats hos McDonald s och 62 000 anställningar hos leverantörerna. Totalt blir detta nästan 236 000 anställningar. Figur 8 - McDonald s sammantagna sysselsättningsbidrag 1973 2012 fördelat på direkta och indirekta effekter Tabell 2 - Effekter på inkomster för medarbetare och leverantörers medarbetare under åren 1973 2012, 2012 års prisnivå Effekter på inkomster för medarbetare och leverantörers medarbetare under åren 1973-2012 Direkt inkomsteffekt Indirekt inkomsteffekt Total inkomsteffekt 29,8 mdkr 16 mdkr 45,8 mdkr 63 000 27% 173 000 73% 236 000 Källa: McDonald s räkenskapsdata, SCB:s multiplikatorer och HUI:s beräkningar Källa: McDonald s räkenskapsdata, SCB:s multiplikatorer och HUI:s beräkningar Direkt effekt Indirekt effekt Total sysselsättningseffekt 2.4 McDonald's bidrag till sysselsättningen 236 000 anställningar på 40 år Sedan mitten av 80-talet har sysselsättningseffekten av McDonald s verksamhet accelererat och idag har nära 16 000 personer sina anställningar som en direkt eller indirekt följd av McDonald s verksamhet. Detta genom att många arbetstillfällen skapas hos de leverantörer som försörjer McDonald s med olika insatsvaror och stödtjänster. Samtidigt är det viktigt att påpeka att även det omvända gäller. Arbetstillfällena hos McDonald s är starkt beroende av de leverantörer som försörjer McDonald s verksamhet. I den meningen finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan McDonald s och dess leverantörer. Figur 7 - McDonald s årsvisa sysselsättningsbidrag 1973 2012 fördelat på direkta och indirekta effekter Källa: McDonald s räkenskapsdata, SCB:s multiplikatorer och HUI:s beräkningar 2.5 McDonald's investeringar I tabell 3 redovisas de investeringar som varit nödvändiga för McDonald s att bedriva och utveckla sin verksamhet. Det handlar om flera olika typer av investeringskategorier. Dels handlar det om investeringar i byggnad och utrustning för McDonald s vanliga restauranger (Instore), dels handlar det om investeringar i McDonald s restauranger som främst nås med bil (Drive thru) där det finns några olika undergrupper. Dessa är fallen där McDonald s äger byggnaden men hyr marken, fallen där McDonald s hyr både mark och byggnad samt fallen där McDonald s äger både mark och byggnad. Slutligen finns en post för löpande investeringar och moderniseringar. Tabell 3 - McDonald s investeringar under perioden 1973 2012 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 ca. 16 000 ca. 12 000 ca. 4 000 År Instore Utrustning och byggnad (mkr) Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar Äger mark/hyr byggnad (mkr) Restaurangtyp Hyr mark och byggnad (mkr) Drive Thru Äger mark och byggnad (mkr) Modernisering (mkr) 1973-2012 850 670 124 1 173 286 3,1 mdkr Direkt effekt Indirekt effekt Total sysselsättningseffekt Källa: McDonald s räkenskapsdata, SCB:s multiplikatorer och HUI:s beräkningar Tabell 3 visar att den sammantagna investeringssumman i dagens penningvärde under perioden 1973 2012 uppgår till 3,1 miljarder kronor. 22 23

McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi McDonald s bidrag till svensk samhällsekonomi Tabell 5 - McDonald s och dess anställdas sammantagna skatteinbetalningar under perioden 1973 2012, 2012 års prisnivå McDonald s skattebidrag 1973-2012 Direkta skattebetalningar Indirekta skatteinbetalningar Total skatteeffekt 25 mdkr 7 mdkr 32 mdkr Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar 2.6 McDonald's skattebetalningar Fakta Skatteeffekten av McDonald s verksamhet i Sverige är 32 miljarder kronor. Det motsvarar 75 procent av statens budget på försvar och samhällets krisberedskap. Tabell 4 - McDonald s och dess anställdas skatteinbetalningar under perioden 1973 2012, 2012 års prisnivå Bolagsskatt (mdkr) McDonald s skattebetalningar Moms (mdkr) Löneskatt (mnkr) Sociala avgifter (mdkr) Anställdas skattebetalningar Källskatter (mdkr) 1973-2012 1,7 15 200 8 7 25 mdkr Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar Under alla 40 år som gått har McDonald s betalat bolagsskatt på sina vinster, de har betalat moms på sin försäljning, de har betalat olika löneskatter på sina löneutbetalningar och de har betalat sociala avgifter på de anställdas löner. Dessutom har de anställda själva betalat inkomst skatt på sina löner vilket fångas i den källskatt som McDonald s betalat in till skatteverket. 4 Tabell 4 visar att de anställda hos McDonald s betalat ungefär 7 miljarder kronor i kommunalskatter sedan 1973. Detta motsvarar till exempel kommunernas sammantagna kostnader för förskoleklass under 2012. Tabell 5 summerar skatteeffekten som uppgår till 32 miljarder kronor under McDonald s 40 år i Sverige. 24 4. Källskatten är den tabellgrundade skatt som arbetsgivaren drar från de anställdas löner och betalar in som preliminärskatt till skatteverket. När den enskilde 25 deklarerar avgörs om preliminärskatten är tillräcklig eller otillräcklig vilket resulterar i antingen skatteåterbäring eller kvarskatt.

I KORTHET: Medarbetarna Medarbetarna Medarbetarna McDonald s har under 40 år skapat 236 000 arbetstillfällen på sina restauranger och hos sina leverantörer. Det är fler än inom hela den offentliga sektorn i Stockholms län idag. För år 2012 uppgår inkomsterna hos de som jobbar hos McDonald s och dess leverantörer till 2,5 miljarder kronor. McDonald s har under 40 år genererat 46 miljarder i inkomster till medarbetare som jobbat på McDonald s och dess underleverantörer. Det motsvarar skatteinkomsterna för Skånes samtliga kommuner 2012. 9 av 10 av McDonald s tidigare medarbetare skulle rekommendera andra att arbeta på McDonald s. McDonald s har under 40 år investerat 213 miljoner kronor i utbildning för sina medarbetare, årligen utbildas 1500 personer vid företagets egen Business School. 3 Medarbetarna 3.1 Stort ansvar för integration av unga Den höga strukturella arbetslösheten bland framförallt ungdomar och utlandsfödda svenskar är ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden. I januari 2013 var cirka 147 000 ungdomar mellan 15 och 24 år arbetslösa, vilket innebär en ungdomsarbetslöshet på 24,8 procent. Som Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare har McDonald s ett stort ansvar och stora möjligheter att bidra till att minska arbetslösheten bland unga. McDonald s anställer många unga och har många unga anställda. Samtidigt är över hälften av de anställda över 20 år och många blir kvar och tar steg i sin karriär inom McDonald s. Figur 9 - Åldersfördelning McDonald s medarbetare 2012 100% 80% 60% 74% 40% 26% 20% 0% Under 25 år 25 år och över Källa: McDonald s 3.2 Strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden De senaste årens osäkerhet i världsekonomin har ytterligare påverkat arbetslösheten i Sverige och gjort att prognoserna för arbetsmarknaden för de närmaste åren ser dystrare ut än tidigare. Särskilt problematisk är den utbredda ungdomsarbetslösheten där kraven på tidigare praktisk arbetslivserfarenhet försvårar inträdet på arbetsmarknaden genom ett moment 22 som många ungdomar har svårt att ta sig ur. Generationsklyftan på den svenska arbetsmarknaden är tydlig. Under åren runt 1990 föddes jämförelsevis många barn i Sverige vilket gör att det idag är rekordmånga som konkurrerar om de ungdomsjobb som finns. Resultatet är att många ungdomar fortsätter att studera, trots att de kanske egentligen vill jobba. Svenska studenter är till exempel sist ut med sin examen jämfört med andra OECD-länder. Vid en europeisk jämförelse ligger den svenska ungdomsarbetslösheten på en högre nivå än snittet för EU:s 27 medlemsstater, och så har den gjort sedan 2003. Samtidigt ligger den totala svenska arbetslösheten 2,7 procentenheter lägre än EU-snittet. 5 OECD och andra internationella bedömare poängterar ofta de strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden, där framförallt ungdomar och utlandsfödda svenskar har svårt att ta sig in på marknaden. På mina restauranger jobbar människor som representerar mer än femtio olika nationaliteter. Det är något jag är extra stolt över. Benedikte Holmberg, franchisetagare 26 5. Eurostat. 27

Medarbetarna Medarbetarna Den aggregerade sysselsättningseffekten under McDonald s 40 år i Sverige innebär att hela 173 000 anställningar skapats på företaget och inkluderar vi anställningar McDonald s skapat hos sina leverantörer handlar det om 236 000. För många av McDonald s anställda är ett jobb på McDonald s den första kontakten med arbetsmarknaden och bland de anställda finns idag cirka 100 nationaliteter och de talar 65 olika språk. 2012 skapade McDonald s sysselsättning åt ungefär 12 000 personer runtom i Sverige, räknar vi med de arbeten som skapas hos leverantörerna är det nära 16 000. Fakta Figur 10 - Antal anställningar hos McDonald s åren 1973 2012 45 miljarder kronor i löneutbetalningar har McDonald s bidragit till under 40 år. 12,000 10,000 8,000 ca. 12 000 Figur 11 - Vilka meriter är mest värdefulla? 6,000 4,000 2,000 0 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Om ni har en arbetssökande med relevant utbildning, vilken merit tycker du i så fall är mest värd? 21% 27% En termin extra högskolestudier i statsvetenskap Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar Arbetat på McDonald's i ett halvår Tveksam/vet ej Antalet anställda började växa kraftigt i och med den stora expansion som inleddes i början av nittiotalet då det vissa år öppnades 20 restauranger. McDonald s kom till stan och även utanför de största städerna etablerades restauranger. Parallellt blev McDonald s en viktig arbetsgivare på allt fler orter. 52% Källa: TNS Sifo. Respondenter 200 personalchefer Under 2012 betalade McDonald s ut nästan 1,7 miljarder kronor i lön fördelat på alla sina anställda runtom i Sverige. Breddar vi bilden till att inkludera leverantörernas anställda växer summan till över 2,5 miljarder kronor. Totalt har McDonald s under perioden 1973-2012 bidragit till att drygt 45 miljarder kronor betalats ut till de egna anställda och de som jobbar hos leverantörerna. 3.3 Värdet av ett första jobb över 3000 anställda årligen McDonald s anställer varje år mellan 3000-4000 personer varav den stora merparten är ungdomar. Utöver det konkreta värdet i form av inkomster och skatter av de arbetstillfällen som McDonald s skapar genom sina restauranger finns även ett betydande indirekt värde för ungdomarna i möjligheten att bli anställd utan tidigare erfarenhet. Därmed kan de införskaffa sin första arbetslivserfarenhet vilken har ett mycket stort värde eftersom praktisk arbetslivserfarenhet i många fall är ett krav. Vi planerar att öppna cirka 50 nya restauranger på fem år och med det anställa cirka 2 000 nya medarbetare utöver vårt ordinarie behov. Majoriteten av dessa kommer att vara ungdomar som hos oss kan få det viktiga första jobbet och den eftertraktade arbetslivserfarenheten så att de slipper hamna i ett moment 22. Lotta Björk, personaldirektör McDonald s Sverige I en undersökning, utförd av TNS Sifo på uppdrag av McDonald s, 6 menar 87 procent av Sveriges ungdomar att bristen på arbetslivserfarenhet är en avgörande anledning till att de har svårt att få jobb. Ungdomarna menar också att otillräcklig arbetslivserfarenhet är den överlägset vanligaste orsaken till att de inte ens blir kallade till arbetsintervjun. Vikten av arbetslivs erfarenhet bekräftas även av Sveriges personalchefer, där 8 av 10 svarar att det är mycket viktigt eller viktigt med praktisk arbetslivserfarenhet vid rekrytering av unga medarbetare. 56 procent av de tillfrågade personalcheferna uppger dessutom att bristen på arbetslivserfarenhet gör det svårt att anställa unga. Utifrån denna bakgrund är det uppenbart att McDonald s som arbetsgivare är en betydelsefull aktör på svenska arbetsmarknaden. För många har arbetet på en McDonald s-restaurang varit början på en framgångsrik karriär inom eller utanför företaget. Vissa har nått höga positioner inom McDonald s organisation medan andra fortsatt sin karriär hos andra arbetsgivare. En majoritet av ledningsgruppen på Svenska McDonald s började sin karriär på en McDonald s-restaurang. Undersökningen av TNS Sifo visar att 90 procent av personalcheferna på Sveriges största företag anser att ett jobb på McDonald s är ett bra sätt att få arbetslivserfarenhet. Även 9 av 10 av de tidigare medarbetarna skulle rekommendera andra att arbeta på McDonald s. 66 procent uppger dessutom att deras tidigare anställning på McDonald s var till mycket eller ganska stor nytta när de gick vidare till nästa jobb. Att ett jobb på McDonald s är nyttigt för framtiden bekräftas även av sysselsättningssiffrorna. Av McDonald s tidigare medarbetare är endast 4 procent arbetslösa idag, att jämföra med den totala arbetslösheten på 7,5 procent. 28 6. Rapporten Den ljusnande framtid är vår? presenterades i januari 2013 och baseras på en undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av McDonald s. 29

Medarbetarna Medarbetarna FAKTA Omkring 50 procent inom ledningsgruppen har annat ursprung än svenskt. Figur 12 - Skulle du rekommendera andra att arbeta på McDonald s? Skulle du rekommendera andra att arbeta för McDonald's? 3% 9% Ja välutvecklade, vilket syns tydligt genom det faktum att majoriteten av de anställda på högre positioner påbörjat sin karriär inom McDonald s restauranger. Även för de medarbetare som går vidare till andra arbetsgivare har utbildningarna ett stort värde och uppskattas enligt undersökningar av många arbetsgivare i Sverige. Tabell 6 visar de investeringar som gjorts i utbildningar för restaurangernas medarbetare under 2011 och 2012 samt de investeringar som gjorts under åren 1973 2012 i dagens penningvärde. Nej Tveksam/vet ej Tabell 6 - McDonald s utbildningskostnader FAKTA Källa: TNS Sifo. Respondenter 201 tidigare anställda på McDonald s 88% År 2011 2012 1973-2012 Utbildningskostnad 13,5 mkr 14 mkr 213 mkr Varje år utbildas omkring 1 500 medarbetare på McDonald s Business School. 3.4 Konkurrensfördelar genom mångfald 2012 tillhörde över 1,9 miljoner människor gruppen utrikes född eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Ytterligare 681 000 individer var födda i Sverige med en förälder född utrikes. Totalt utgör gruppen utrikesfödda, eller inrikes födda med minst en förälder född utomlands cirka 27 procent av Sveriges befolkning. Det är en stor del av Sveriges population och konsumentbasen för svenska företag. Källa: McDonald s och HUI:s beräkningar McDonald s erbjuder mängder med kurser för sina anställda varje år. Alltifrån de första kurserna när man börjar jobba på restaurang till avancerade utbildningar för den som aspirerar på att bli restaurangchef och driva en restaurang. McDonald s kurser fokuserar bland annat på service, kvalitet, ledarskap, kommunikation, marknadsföring och ekonomi. För företag verksamma i Sverige är andelen 27 procent en verklighet som måste inkorporeras i verksamheten, det är en nödvändighet för framgångsrikt företagande. Detta är något som McDonald s är särskilt bra på. För McDonald s handlar mångfald om en affärsmässig rationell handling. Figur 13 - McDonald s utbildningsprogram McDonald s karaktäriseras av mångfald på alla nivåer inom företaget, även inom ledningsgruppen där omkring 50 procent har annat ursprung än svenskt. Totalt finns omkring 100 nationaliteter representerade inom företaget och ett språkligt kapital med cirka 65 olika språk. Grundläggande restaurangutbildning Service och gästbemötande Handledarutbildning Grundläggande skiftledning Det första jobbet är viktigt för att komma in i samhället och för självkänslan. Här känner jag mig uppskattad och jag har fått möjligheter att växa som betyder väldigt mycket. Idag är jag stolt över att kunna ge andra samma chans som jag har fått. Isa Abdulla, restaurangchef McDonald s ser synergier och ökade möjligheter att förstå gästernas behov genom ökad mångfald. Mångfalden används som en konkurrensfördel som företaget drar nytta av till exempel när de utvecklar nya produkter kopplade till lokala marknader. Många utrikes födda står idag utanför arbetsmarknaden. Under 2012 låg arbetslösheten bland utrikes födda svenskar på 15,9 procent. Bland utrikes födda ungdomar mellan 15-24 år var arbetslösheten under 2012 hela 37 procent. McDonald s är en betydelsefull arbetsgivare för denna grupp. Här finns ett indirekt mervärde utöver det direkta värdet av själva arbetstillfällena: inträdet på den svenska arbetsmarknaden som innebär en viktig inkörsport i det svenska samhället samt en potentiell arena för att lära sig svenska. 3.5 Framgångsrik kompetensutveckling McDonald s indirekta bidrag till den svenska arbetsmarknaden består även i de resurser som läggs på interna utbildningar och kompetensutveckling. Varje år utbildas omkring 1 500 medarbetare genom kurser inom bland annat ledarskap, service och ekonomi vid McDonald s Business School. I mars 2013 blev McDonald s rankade som en av Sveriges tio bästa arbetsplatser av Great Place to Work Institute i Sverige. Möjligheterna att göra karriär inom McDonald s är Källa: McDonald s Avancerad skiftledning Ledarskap på restaurangen Effektivt ledarskap Kommunikationsutbildning Utrustningsutbildning Driftsutbildning Praktisk arbetsrätt och arbetsmiljö Affärsledarskap 30 31

Medarbetarna Medarbetarna I TNS Sifos undersökning fick 200 personalchefer över hela Sverige svara på vilken av de stora ungdomsarbetsgivarna som har den bästa organisationen för att ta emot och lära upp nya medarbetare. Bland svarsalternativen finns några av de största ungdoms arbetsgivarna i Sverige. McDonald s hamnar i topp med hela 37 procent som anser att företaget har den bästa organisationen för att ta emot och lära upp nya medarbetare. Det är många fler än de som svarat exempelvis Försvarsmakten eller kommunen, vilka endast fick 18 respektive 8 procent. Detta är en tydlig indikation på att McDonald s insatser för personalutveckling uppfattas mycket positivt av personalchefer inom andra organisationer. Figur 14 - Vilken organisation är bäst på att utveckla sina medarbetare McDonald's 37% Försvarsmakten 18% Livsmedelsaffärer Kommunen Ingen av dessa arbetsgivare Svensk Direktreklam Tveksam/vet ej 0% 5% 8% 13% 19% Personalcheferna fick även svara på vilka egenskaper som är viktigast när de ska rekrytera unga, samt i vilken mån man lär sig dessa i skolan respektive på McDonald s. Följande egenskaper hamnade i topp: att ta ansvar, förmågan att kommunicera med människor, ordningssinne och passa tider, arbeta i team. Även service och kundkontakt hamnade högt på listan över de egenskaper som värderas vid rekrytering av unga. Figur 15 visar i vilken utsträckning de tillfrågade ungdomarna upplever att de lär sig dessa egenskaper i mycket hög grad i skolan respektive på McDonald s. 0% 10% 20% 30% 40% Figur 15 - Vad har du lärt dig i skolan respektive på McDonald s? FAKTA Källa: TNS Sifo. Respondenter 200 personalchefer Arbeta i högt tempo Snabbhet och effektivitet Service och kundkontakt 5% 14% 25% 68% 76% 87% Elin Brattberg, 23 år, började jobba extra på McDonald s för sju år sedan. Idag är hon restaurangchef på McDonald s Torp i Uddevalla och ansvarar för cirka 150 anställda. Ordningssinne och passa tider 42% 68% Kommunicera med människor 28% 68% Ta ansvar 40% 67% Arbeta i team 32% 60% Kvalitetsfokus 18% 53% Ledarskap 11% 42% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% McDonald's Skolan Källa: TNS Sifo. Respondenter 990 ungdomar i åldern 18 25 år samt 201 tidigare medarbetare på McDonald s 32 33

I KORTHET: Maten och leverantörerna Maten och leverantörerna Maten och leverantörerna McDonald s är idag restaurangbranschens enskilt största inköpare av svenskt nötkött och samarbetar med över 1000 svenska bönder. Under 40 år har McDonald s köpt råvaror för över 20 miljarder kronor, cirka hälften av inköpen är svenska råvaror. Det är en lika stor inköpsandel av råvaror med svenskt ursprung som i den svenska offentliga sektorn. Årligen köper McDonald s råvaror för 1,5 miljarder kronor, det är mer än dubbelt så mycket som Stockholm, Göteborg och Malmö stad tillsammans lägger årligen på att köpa in livsmedel och drycker. Redan på 90-talet införde McDonald s näringsinformation till sina gäster, idag är företaget enda restaurangkedjan som certifierats med Astma- och Allergiförbundets märkning Tryggare Mat. Idag har McDonald s hela 400 menykombinationer att välja mellan. 4 Maten och leverantörerna 4.1 Kvalitet i första hand McDonald s har idag branschens högsta kvalitetskrav när det kommer till de råvaror som köps in. Detta gäller oavsett vilket land som inköpen görs ifrån. Oavsett inköpsland ställer företaget alltid samma höga miljö- och djuromsorgskrav på underleverantörer och producenter som måste passera strikta specifikationer i varje led i produktionen. Hela vägen, från produktion, transport, leverans och förberedelser finns en noggrann övervakning. Utgångspunkten och syftet med de höga kvalitetskrav som alla McDonald s leverantörer måste leva upp till är McDonald s interna krav på högsta möjliga kvalitet för att maten som serveras ska leva upp till gästernas förväntan. Genom sin starka roll på den svenska marknaden har McDonald s en central position och möjligheten att påverka leverantörer och förhållanden inom den svenska lantbrukssektorn. McDonald s är idag restaurangbranschens enskilt största inköpare av svenskt nötkött och även en stor inköpare av såväl mjölk som andra jordbruksprodukter. En stor utmaning är dock att det i dagsläget inte finns tillräckligt mycket nötkött av den kvalitet som McDonald s efterfrågar i Sverige. För att säkerställa möjligheten att köpa svenskt även i framtiden är McDonald s beroende av ett konkurrenskraftigt och starkt svenskt jordbruk. Jordbrukssektorn är dock idag en av de mest reglerade sektorerna inom EU. Trots den gradvisa avreglering som genomförts på EUnivå sedan mitten av nittiotalet påverkas jordbruket i Sverige fortfarande av lagstiftning som delvis snedvrider konkurrensen gentemot producenter i andra länder. Under 2012 uppgick McDonald s inköp av råvaror från svenska leverantörer till 553 miljoner kronor, vilket vittnar om dess betydelse för svenskt jordbruk. Inkluderas utländska leverantörer uppgår inköpen till ungefär 1,5 miljarder kronor. Genom ansvarsfullt arbete utifrån högt ställda krav utövas ett starkt positivt inflytande för högre krav på hållbarhet och djuromsorg - på svenskt jordbruk liksom jordbruk i andra länder. Figur 16 - Inköpskostnader för mat fördelat på svenska respektive importerade produkter, 1973 2012, 2012 års prisnivå 10,5 miljarder kr 51,6 % Svenska produkter Importerade produkter 9,9 miljarder kr 48,4 % Jag är mån om att mina gäster ska ha kännedom om kvaliteten i den mat vi serverar. Genom att konsumenterna får en ökad förståelse skapar vi en gemensam grund för utvecklingen av ett starkt svenskt lantbruk, men även ett starkare näringsliv lokalt i Kalmarområdet. Källa: McDonald s räkenskapsdata och HUI:s beräkningar Ivan Ström, franchisetagare 34 35

Maten och leverantörerna Maten och leverantörerna Figur 16 visar fördelningen mellan svenskt och importerat avseende mat för McDonald s sedan 1973 i dagens penningvärde. Dyker vi ned i enskilda kategorier så är andelen svenskt nötkött under perioden 56 % av nötköttkategorin. När det gäller kategorin bröd har den nästan uteslutande köpts in från FSB/Sjöholms bröd i Skärholmen och Malmö som samarbetat och växt tillsammans med McDonald s sedan 1975. 4.2 McDonald's bidrar till ett starkare svenskt jordbruk Att säkerställa möjligheten att köpa svenskt även i framtiden är för McDonald s en viktig strategisk fråga. Särskilt när det kommer till nötköttet som är en av de viktigaste råvarorna som McDonald s köper in. Den svenska jordbrukssektorn står dock inför ett flertal utmaningar där dessa kanske är de allra viktigaste: Konkurrenskraft Svenskt jordbruk brottas ständigt med att hålla sin konkurrenskraft uppe jämfört med andra länder både inom och utom Europa. Enkelt uttryckt handlar det om förmågan att stärka konsumenternas betalningsvilja i förhållande till svenska produkter. Svensk nötköttsproduktion täcker inte konsumtionen Sedan mitten av 1990-talet och Sveriges inträde på EU:s gemensamma marknad har den svenska produktionen inom nötkött sjunkit, samtidigt som konsumtionen ökat. Figur 17 visar produktion respektive konsumtion av nötkött i Sverige mellan 1980 och 2010 och illustrerar tydligt denna utvecklingstrend. Figur 17 - Utveckling av produktion och konsumtion för nötkött mellan 1980 2010 1000 ton 300 250 200 150 100 50 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: Jordbruksverket Generationsväxlingen Nötkött Produktion Konsumtion Som lokal företagare i Alingsås är det självklart för mig att stödja lokal produktion, en levande landsbygd och öppna landskap. Initiativet Öppna gårdar handlar om att visa gästerna ursprunget och kvaliteten i våra råvaror genom att lyfta fram bonden. Det är även ett sätt att gynna det lokala näringslivet. Henrik Bona, franchisetagare Generationsväxlingen En annan stor utmaning är det faktum att antalet aktiva jordbrukare har minskat kraftigt under de senaste årtiondena och att den kommande generationsväxlingen, och delvis frånvaron av densamma, kommer att spä på den utvecklingen. HÅLLBARHET Svenskt jordbruk är idag ledande när det gäller arbetet med hållbar djurhållning och miljöeffektiva produktionsmetoder. Men det finns utrymme för insatser som gör svenskt lantbruk ännu mer hållbart. Som en stor inköpare av svenska råvaror och som restaurangbranschens enskilt största inköpare av svenskt nötkött är McDonald s beroende av ett konkurrenskraftigt och starkt svenskt jordbruk det krävs för att företaget ska säkerställa möjligheten att köpa svenskt. McDonald s har genom sin roll på jordbruksmarknaden både ett stort ansvar och stora möjligheter när det gäller att bidra i arbetet för att underlätta för svenskt lantbruk med avseende på ovannämnda utmaningar. Som en konsekvens av detta perspektiv, men också som en naturlig följd av att McDonald s är uppbyggt av lokala franchisetagare med ett stort engagemang för det lokala, kommer det grundmurade och långsiktigt inriktade stödet för lokal produktion, en levande landsbygd och ett öppet landskap. Vid sidan av de direkta bidragen till svenskt jordbruk i form av inköp samarbetar McDonald s även med aktörer inom svenskt jordbruk för att sprida kunskap och ökad medvetenheten kring jordbruket i Sverige. 2011 inledde McDonald s en samarbetsdialog med LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Syftet är att tillsammans med LRF bidra i det arbete som krävs för att bemöta de största utmaningar som svenskt lantbruk står inför och därmed säkerställa möjligheten att köpa svenskt även i framtiden. 36 37

Maten och leverantörerna Maten och leverantörerna M cdonald's bidrag till jordbrukets utmaning med konkurrenskraft En viktig del i samarbetet mellan McDonald s och LRF är delprojektet Tillväxt Nötkött. Syftet med projektet är att stärka konkurrenskraften hos svenska nötköttsproducenter och bidra till att hinder för ökad nötköttsproduktion i Sverige undanröjs. McDonald s driver även initiativet Öppna Gårdar i syfte att öka medvetenheten i samhället kring maten och böndernas produktion. Tillsammans med McDonald s lokala franchisetagare öppnar bönderna upp sina gårdar för besök från allmänheten. På så sätt synliggörs lokala bönder, den svenska jordbrukssektorn och mervärdet med svenska råvaror. Idag är det över tusen svenska bönder som levererar råvaror till McDonald s. M cdonald's bidrag till jordbrukets utmaning med hållbarhet LRF och McDonald s har nyligen initierat ett hållbarhetsstipendium. Genom stipendiet premieras lantbrukare som tagit ett steg längre i sitt hållbarhetsarbete. Dessa har funnit innovativa lösningar och skapat såväl miljönytta som ett lönsamt företagande. Detta har de gjort utöver att leva upp till de omfattande miljö- och djurskyddskraven för svensk livsmedelsproduktion och de hållbarhetskrav som McDonald s själv ställer på samtliga sina leverantörer. Hållbarhetsstipendiet är ett sätt för McDonald s och LRF att främja ett långsiktigt och konkurrenskraftigt jordbruk som även är miljömässigt hållbart. 4.3 Livsmedelssäkerhet Svensk livsmedelsindustri är i dag starkt internationaliserad i termer av ägandestruktur, råvaruinköp och försäljning. Denna utveckling har skapat ett ökat behov av spårbarhet för att kunna säkerställa korrekt information i alla led. McDonald s Agricultural Assurance Programme (MAAP) är ett ramverk för leverantörerna vad gäller djurhållning och produktion av grödor som syftar till att garantera högre livsmedelssäkerhet och kvalitet. Standarden går ofta längre än lagstiftningen för arbetsvillkor, djur- och miljöomsorg i ursprungslandet. Genom MAAP har McDonald s spårbarhet genom hela kedjan, från restaurangerna tillbaka till gårdsnivå på ett sätt som är unikt bland företag inom både restaurang- och livsmedelsbranschen. MAAP är uppbyggd enligt McDonald s Tre E (Environment, Economics, Ethics, dvs miljö, ekonomi och etik) och det finns en lantbruksstandard för varje råvara. Spårbarheten från restaurang till gård, tillsammans med en effektiv leverantörskedja i enbart fyra steg, ger en unik kontrollmöjlighet som skapar trygghet såväl inom företaget som gentemot gästerna. Figur 18 - McDonald s leverantörskedja M cdonald's bidrag till jordbrukets utmaning med generationsväxlingen Som en del i samarbetet med LRF och dess ungdomsförbund LRF Ungdomen pågår ett initiativ med fokus på nästa generation lantbrukare. LRF Ungdomen och McDonald s har tillsammans tagit fram ett Kunskapsprogram för att utbilda en ny generation lantbrukare samt öka intresset hos unga för att jobba inom lantbrukssektorn. Kunskapsprogrammet ger unga företagare möjlighet att utveckla sin kompetens som entreprenörer inom jordbruksområdet. Källa: McDonald s Jordbruk Fält Hav Fabriker Logistik Restauranger 38 39