Sid 1 (5) Projektrapport Vuxna 16-64 år Projektnamn: Hälsans Trädgård Projektägare: Skellefteå kommun Samverkansparter: Arbetsmarknadsgruppen Skellefteå Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbundet Socialkontoret Skellefteå Kommun Solviks Folkhögskola Västerbottens Läns Landsting Psykiatin Solkraft Skellefteå Kommun Rapporten har skrivits av: Karin Dahlgren Projekttid 2010-06-01-2013-05-31 Rapporten avser perioden: 201211 1. Sammanfattning Under perioden första september 2008 till första mars 2009 genomfördes förstudien Hälsans trädgård diarienummer 2008-3080159. Resultatet från förstudien visar på att det finns ett behov av att utveckla den redan befintliga rehabiliteringen med de nya erfarenheter och forskningsrön som gjorts inom området Grön rehabilitering. Syftet med projektet är att utveckla ett arbetssätt och en verksamhetsmodell som stödjer individer att förkorta vägen till arbete/studier. Detta baserad på teorier och metoder från området "grön rehabilitering". Målformulering 50 % ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier. 90 % ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om jämställdhet. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om tillgänglighet. Beslut tas att Hälsans trädgård efter projekttiden ska permanentas. Genom utveckling av arbetssätt och metoder i grön rehabilitering skapas förutsättningar för deltagarna att omfattas av effektiva insatser som stärker deras position i samhället. Genom att bryta utanförskapet och med rätt stöd i högre utsträckning kunna påverka sina möjligheter att ta steget till arbete, studier och ett självständigt liv. Projektorganisationen: Projektledaren (85%) leder projektet utifrån projektplanens uppbyggnad och kommer att stödja deltagarna i den gröna miljön.
Sid 2 (5) Projektmedarbetarna: En person som arbetar heltid som handledare i den praktiska verksamheten i trädgården. En person (50%) som arbetar med motiverande samtal tillsammans med deltagarna samt med metodutveckling och dokumentation. En i personalen (20%) har lärarkompetens och kommer att arbeta med att hålla i teoretiska inslag för projektdeltagarna. En person (20%) med kompetens från psykiatrin kommer att arbeta med kroppsmedvetenhet i den gröna miljön. Dessutom kommer en administratör ingå i projektorganisationen. Målgrupp: Helt arbetslösa, Helt eller delvis sjukskrivna. Personer med ekonomiskt bistånd eller introduktionsers. Personer med helt eller delvis sjuk-och aktivitetsers. Åldersgrupp 16-64 år Arbetssätt/process: I projektet kommer vi att anpassa och utveckla metoden Grön Rehabilitering, inte bara tillämpa ett arbetssätt som redan finns på andra håll. Framförallt handlar utvecklingen om att metoden ska vara anpassad till projektdeltagarnas behov, en individuell planering där varje deltagares svårigheter ligger i fokus. Det är projektpersonalens och deltagarens gemensamma uppgift att hitta rätt stöd och möjliggöra den fortsatta planeringen för deltagren till att nå målet/komma närmare arbete studier. Praktiskt använder vi oss av kreativa/trädgårds aktiviteter. Resultat/Bedömning Deltagare i Projektet behöver en lång rehabilitering där kravet på den enskilda individen är lågt. Deltagare har prövat andra rehabiliteringsmetoder men inte lyckats komma till förändring. Av de deltagare som slutat hos oss har 5 st. fått arbete, 6 st. börjat studera och 10 st. gått till praktik/annat projekt. Projektet kan ses som ett förrehabiliteringsprojekt där deltagarna ges utrymme till att öka sin självkänsla för att våga ta steget till nästa fas för att nå sitt mål. Fokus ligger på att deltagren själv måste vara motiverad till att starta sin egna förändringsresa för att förbättra sina möjligheter att nå egen försörjning. 2. Deltagarna Målgruppen är långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, personer med ekonomiskt bistånd och introduktionsers, samt sjuk/aktivitetsers personer som anses behöva stöd och hjälp för att komma till egen finansiering. Det som kännetecknar vår målgrupp är att deras ohälsa är stor och att de i vissa fall redan prövat andra rehabiliteringsåtgärder eller andra projekt med inte klarat av den nivån. Deltagare kan vara inlagda på avd. inom Psykiatrin och samtidigt starta i Projektet med några timmar i veckan. Flertalet av deltagarna har blivit utförsäkrade och ska prövas mot arbete trots att ohälsan kvarstår. Individen blir erbjuden platsen av sin remitent/handläggare, eller
Sid 3 (5) samtalskontakt/läkare inom Vll. Individen ska själv ha en uttalad vilja att delta i projektet efter det ordinarie studiebesök som görs tillsammans med remitent på Hälsans Trädgård. Projektet ger individerna möjlighet att träffa andra individer och ingå i ett socialt sammanhang utan krav på att man ska producera. Vilket kan vara det första steget man tar för att komma vidare mot arbete/studier. Vi har sett att ohälsan har varit högre bland deltagarna under projekt tiden än vad vi kunde förutspå när ansökan gjordes. 3. Arbetssätt/processer Vi arbetar utifrån varje deltagares enskilda förmåga, i samråd med deltagare och remitent utgår vi från den handlingsplan som ställs, dessa handlingsplaner kan handla om, hur mycket man som deltagare orkar utifrån sin värkproblematik, sina sömnsvårigheter, sina ätstörningar, sin ekonomiska oro etc. Vi använder oss av metoder där vi dagligen utför aktiviter tillsammans både fysiska och teoretiska, vi observerar deltagarna och gör tillsammans med den Hälsobok som deltagaren skriver i ett hälsodiagram som deltagren och remitenten får ta del av. Vi reviderar löpande utifrån vad som framkommer i de uppföljnings träffar vi har kontinuerligt. Praktiskt använder vi oss av kreativa/trädgårds aktiviteter. Sommartid ökar givetvis trädgårdsaktiviteterna och vintertid är det de kreativa aktiviteterna som är i fokus. Vårt arbetssätt följer det vi redogjorde för i vår projektbeskrivning. 4. Samverkan Samverkan med myndigheterna fungerar väl förutom att det finna svårigheter att få kalendrarna att stämma, eftersom vi har uppföljningar 1 gång i månaden med deltagare och remitent är det svårt att få tider som passar. De gånger som det fungerar bokar remitenten flera möten efter varandra när de besöker oss. För oss har det varit en fördel att vi jobbat mot övriga myndigheter sedan tidigare, vi har på det sättet redan byggt upp ett bra kontaktnät. De förändringar som sker inom Af och Fk regelverk påverkar givetvis projektet och framför allt ger det en ökad oro hos deltagarna. 5. Jämställdhet/Tillgänglighet/Mångfald Vi har fortsatt att diskutera i grupper om våra olika synsätt på jämställdhet, även på de konferenser vi deltagit på samtalas det kring frågan. Att samtala om jämställhet med deltagarna
Sid 4 (5) ger oss en ökad insikt i hur svårt det kan vara att förstå vad det är och att förstå hur man som individen ser på ordet. För många är detta frågeställningar som man aldrig har tänkt på tidigare, de normer som man bär med sig finns bara där. Diskussionerna kan väcka nya tankar hos deltagarna vilket också kan starta det egna ifrågasättandet. Personalens långa erfarenhet med människor i utanförskap ger stöd i diskussioner om jämställdhet, det handlar om att lyfta frågeställningen och starta diskussionerna som kan ge en ny insikt hos individen. Eftersom att gruppen består av både män och kvinnor av olika nationaliteter blir diskussionerna innehållsrika. Vi använder oss även av de kreativa aktiviteterna när det gäller jämställdhet, att deltagare får pröva på typiskt manliga/kvinnliga "hantverk" gör att gränserna suddas ut. Tryggheten mellan deltagarna gör att man vågar utföra aktiviteter som man aldrig tidigare prövat. Anledningen till att man inte prövat tidigare är ofta att man anser det vara typiskt manligt/kvinnligt. Det vi ser som är viktigt är att deltagarna växer utifrån att man prövat och kan samtala om varför det ansetts manligt/kvinnligt. Under kommande månaderna är det svårt att praktiskt att ha aktiviteter i den Gröna miljön för att förbättra tillgängligheten. Eftersom våra arbetslokaler inte är bra utrustade för att vara fysiskt tillgängliga för alla diskuterar vi hur vi ska lösa detta när vi ska implementeras. Vi har tillgång till att öka tillgängligheten för människor med fysiska handikapp och Solkraft har kontaktat en arkitekt för att vara dem behjälpliga i utförandet.vi planerar även att omstrukturera våra arbetslokaler så att de bättre passar deltagare med ADHD diagnos, en lokal med ett lugnare intryck än den vi har ska arbetas fram under januari månad. Men planering och diskussioner sker löpande över vad som ska göras till våren. Vi jobbar också för att öka tillgängligheten i fråga om att känna sig välkommen och behövd, att bemöta individer på den nivå där de befinner sig och stötta dem till att växa och stärka sig för att klara av arbetsmarknaden/ studier är för oss i fokus. Diskussioner om hur tillgängligheten ser ut i samhället i stort både fysiskt och psykiskt sker löpande. 6. Ekonomi Projektet ligger i fas med budgeten Medfinansieringen är ett problem eftersom det släpar flera månader bakåt i tiden på Arbetsförmedlingens redovisning, detta beror b.la på deltagarnas dåliga rutin på att lämna in sina blanketter i tid. Vi påminner om detta men det finns ändå svårigheter kring detta.utifrån att det "släpar" är det svårt för oss att exakt se hur vi ligger till. Men i de egna uträkningar som vi gör anser vi att vi ligger i fas. 7. Resultat/bedömning av måluppfyllelse I dagsläget kommer inte projektet att nå måluppfyllelsen vad gäller antal deltagare totalt. Detta pga. att inskrivning/utskrivning inte sker i den takt vi hade uppgett i ansökan, anledningen till detta är den ohälsa som deltagarna har ger deltagren en längre inskrivningstid än beräknat. Vi ser att de remiterande myndigheterna har ett behov av att erbjuda deltagare som står längst från
Sid 5 (5) arbetsmarknaden plats i projektet. Anledningen till detta är att projektet är väl anpassat att rehabilitera den målgrupp som behöver den metod vi arbetar efter. Det finns personer som går vidare till reguljärt arbete och skola i den takt de själva klarar av, samt en del som går vidare till andra projekt eller annan aktivitet inom arbetsförmedlingen vilket inte kan jämställas med reguljära arbetsmarknaden. Men vi ser att dessa personer ändå gjort en resa mot arbete/studier och att tiden i projektet är första delen i deras rehabilitering. 8. Implementering Den diskussion som förs är att Hälsans Trädgård ska implementeras i Solkrafts ordinarie verksamhet. För att detta ska kunna lösas måste man hitta hållbara intäkter, frågor som bör diskuteras är hur andra samverkande parter ser på behovet av Hälsans Trädgård samt att hitta lösningar på de intäkter som i så fall kommer att behövas. 9. Frågor och uppdrag till styrgruppen Hur ställer sig övriga myndigheter till att implementera och tillsammans hitta ekonomi för att kunna genomföra detta. 10. Övriga frågor