PRODUKTION Rikard Söderberg: A utvecking ska kunna göras i datorn. TRÅDLÖST Caes Beckman: Samarbetet med industrin är djupare än bara forskningen. ELEKTROTEKNIK Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utvecking. En innovationspartner med bredd Läs mer på ami.se
Ta vä hand om din idé. Annars gör någon annan det. CHEFREDAKTÖR Martin Hagwa 073 965 44 37 hagwa@svenskabranschforum.se BITRÄDANDE REDAKTÖR Christian Hermansson 072 015 87 83 redaktionen@svenskabranschforum.se PRODUKTIONSCHEF Fiip Lindén 070 438 13 68 ayout@svenskabranschforum.se KORREKTUR Stefan Andersson 070 171 56 45 andersson@svenskabranschforum.se ILLUSTRATÖR Oiver Wisseng 070 493 32 53 wisseng@svenskabranschforum.se BILDHANTERING Fredrik Ekström 072 015 87 83 ekstrom@svenskabranschforum.se ANNONSFÖRSÄLJNING Rebecca Larserö 076 311 82 44 arsero@svenskabranschforum.se OMSLAGSFOTO Marc Femenia 073 965 28 22 info@marcfemenia.com FORSKARBLADET SYNLIGGÖR SVENSK FORSKNING 1. Produktion Väkommen. Sverige har band värdens mest utveckade innovationssystem. För att detta ska kunna fortbestå krävs dock en ständig diaog mean innovatörer, akademin, industri och kringorganisationer. Svenska Branschforum presenterar här arenan för denna diaog: Forskarbadet, mötespatsen för svensk innovation. INNOVATIONSFÖRMÅGA. Tidigare så har ingenjörsutbidningar ofta varit inriktade på att ösa probem som andra har definierat. Vi vi vidga vyerna. Sofia Ritzén Centrumföreståndare, PIEp Tihör du den skara av idéskapare som inte vi att andra ska tjäna mer pengar än du sjäv på det du yckats skapa? Kontakta oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefu ensamrätt ti din idé genom patent, design- och varumärkesskydd. PRV en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att granska och skydda idéer. WEBBUTVECKLING Christian Åander 070 488 34 58 aander@svenskabranschforum.se Kristofer Carsson 070 488 34 58 carsson@svenskabranschforum.se EKONOMI Kje W Andersson 070 673 44 31 kjewandersson@gmai.com PREPRESS & TRYCK Stefan Jönsson Exakta Printing, Mamö 2012 2. Skogen KEMIFÖRETAGENS TRÄFFPUNKT. Tigång ti andets bästa professorer, förstkassig aboratoriemijö och gott om studenter som gärna hjäper ti. Tessie Borg Verksamhetsansvarig, Greenhouse Labs HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP. Läs mer på www.prv.se Möt oss på Facebook Skyddar dina idéer Svenska Branschforum utveckar och driver ämnesspecifika mötespatser. Läs mer på www.svenskabranschforum.se 0046 (0)8 753 19 00 Sotorpsvägen 16 18233 DANDERYD info@svenskabranschforum.se 3. Energi Vår fas är den tidiga fasen. Vi hjäper ti i början när studenter eer forskare vi förvanda en innovation ti en produkt eer ett företag. Björn Stafstedt Kommunikationsansvarig, InnovationskontorEtt vid Linköpings Universitet
Sa stärker vi den svenska forskningen Som VD för SSF, Stiftesen för strategisk forskning, en av Sveriges större forskningsfinansiärer får Lars Rask iband en förfrågan om att finansiera utändska toppforskare. Att få in utändska stjärnforskare ti svenska universitet är bra; det vitaiserar universiteten, vi får tigång ti deras kontaktnät, det är stimuerande och kan verkigen yfta ett forskningsområde. Probemet är bara att det inte räcker med att SSF ger pengar. - Våra bidrag sträcker sig bara över några år. Menar svenska universitet avar med att få hit utändska toppforskare måste universiteten avsätta ordentigt med resurser, och det ångsiktigt, och prioritera den här typen av satsning. Viket mycket vä kan innebära smärtsamma omprioriteringar och nedskärning av annan, befintig verksamhet, säger Lars Rask. Lars Rask menar att det är meningsöst att ge ett bidrag som finansierar en toppforskare under bara några år, då har vederbörande inte hunnit sätta tiräckigt med avtryck. Det är inte heer ta om att en forskare på den här nivån ska dra in sin egen ön. Och öneanspråken är som rege betydigt högre än vad en vanig svensk professor får, viket i sig kan eda ti att den svenska avundsjukan bommar upp på sina hå. Då måste universitetsedningen kara av att håa emot. Dessutom måste universitet vara berett att Stiftesen för Strategisk Forskning, SSF, är en fri, oberoende forskningsfinansiär inom det offentiga forskningsfinansieringssystemet. Lars Rask, VD för Stiftesen för Strategisk Forskning Under 2010 betaade SSF ut forskningsbidrag på omkring 550 mijoner kronor, med ungefärig fördening: Rambidrag: 280 Mkr Strategiska centra: 170 Mkr Individuea bidrag: 85 Mkr Mobiitetsbidrag: 15 Mkr Läs om utysningar och senast nytt på: http://www.stratresearch.se/ 4 FORSKARBLADET avsätta pengar för utrustning i den omfattning som krävs. Just utrustning är ett område som är svagt finansierat i det svenska forskningssystemet. Tidigare har SSF t ex inte finansierat utrustning, men framöver kommer man att göra det, dock med maximat 10 procent av bidraget. - Det räcker inte att bara ocka med en hyggig ön för de här forskarna. De förväntar sig väutrustade abb, personea forskningsresurser som doktorandtjänster och så vidare.men jag tycker universiteten ska se den här kostnaden som en investering, eftersom tunga forskare också har en förmåga att dra ti sig finansiering. Det finns ett annat sätt för Sverige att få hit riktigt duktiga forskare, och det är genom att se ti att vi har många postdocs-tjänster för utändska forskare. Många träffar en svensk, gifter sig här och bidar famij. - För den här gruppen unga forskare har Sverige en he de positivt att erbjuda, säger Lars Rask. Att stanna i Sverige när man bidar famij har många fördear, jämfört med andra intressanta forskningsänder, som USA och Japan. Här finns en ordnad barnomsorg, generösa reger kring förädraedighet, och ett gratis skosystem. Det är vädigt attraktivt, det har vi sett. Aa unga forskare utveckas sjävfaet inte ti ysande stjärnor, men några kan mycket vä göra det. Att medvetet rekrytera etaberade toppforskare ti Sverige är dock en het annan sak, men det ena utesuter inte det andra Framgång förutsätter missyckanden. En sjävkarhet i vetenskapiga sammanhang, ikafut en tanke som tå att refektera över. I SuMo arbetar vi i gränsandet mean akademi och näringsiv. Vi forskar på hur vätska fyter i biomateria och ett viktigt må är att ta fram resutat som våra partners från näringsivet kan ha kommersie nytta av. För att nå våra må kombinerar vi fyra oika kompetensområden på ett tvärvetenskapigt sätt. Vi hoppas vi står på trösken ti det där riktigt stora genombrottet. Kanske behövs det bara ett enda itet misstag ti? Diffusion och föde Kunskap om vika mekanismer som styr vattnets upptag i mjuka materia är direkt avgörande för utvecking av nya materia hos våra partners. Vi mäter hur vätskor och partikar födar genom våra designade materia med en rad oika tekniker som NMR, FRAP, µpiv och permeabiitet. Modeen visar hur våra kompetensområden samverkar. 1. Diffusion och föde 2. Materiastruktur 3. Matematik och datasimueringar 4. Materiadesign SuMo Biomaterias Chamers tekniska högskoa, 412 96 Göteborg www.chamers.se/chem/sumo-en 4 1 VETENSKAPLIG EXCELLENS & INNOVATION 3 Materiastruktur När man designar nya biomateria är det nödvändigt med en genomgripande förståese för mikrostrukturen i materiaet. Den studerar vi med hjäp av en rad mikroskoptekniker som ESEM, TEM och fuorescensmikroskopi. Matematik och datasimueringar Vi vi skapa förståese för hur ett materias förmåga att transportera moekyer, partikar och vätskor reaterar ti dess struktur. Därför 2 tar vi fram matematiska modeer och simueringsverktyg ti våra partners så att de ska kunna prediktera masstransport i sina materia. Verktygen är baserade på t ex Lattice Botzmann, Monte Caro och Brownsk dynamik-simueringar. Materiadesign Vårt må är att ta fram designade mjuka biomateria med ett visst masstransportföde. För att uppnå det kombinerar vi våra moduer och sedan bygger vi strukturer på oika ängdskaor med hjäp av varierande tekniker, både experimentea och virtuea.
Aa uppfinningar far fingeravtryck Med finansiering från Vinnova skapar Uppdragshuset ett verktyg för att automatiskt ta fram besutsunderag för bedömning av innovationsidéer. På det här sättet bir arbetet effektivare. Säger Linus Wretbad, VD på Uppdragshuset. Uppdragshuset arbetar normat med att göra anayser och ge råd inför en patentansökan och det är förstås gud värt att tidigt i innovationsprocessen på ett enket sätt kunna ta reda på vad som redan finns uppfunnet. För några år sedan skapade Uppdragshuset sajten Nordiska Patent, där aa patent som pubicerats i Norden finns med. Sökningen är gratis och har bivit vädigt popuär och nu tar Uppdragshuset ett steg ti och tar fram ett LINUS WRETBLAD Vd på Uppdragshuset Foto:Uppdragshuset verktyg som automatiskt pockar fram iknande texter ur en egen databas. - För varje idé skapas ett eektroniskt fingeravtryck för innehået och därifrån tas dokument med iknande fingeravtryck fram, viket gör det enket att hitta, berättar Linus Wretbad. Vinnova har bidragit med 3 mijoner ti detta forskningsprojekt och i sutet av året ska verktyget AutoMatch vara färdig. Vi har utbidat entreprenörer Kommersiaisering av idéer bidrar ti samhäsnyttan Med yckad kommersiaisering av idéer och innovationer bidrar innovatören direkt ti den svenska tiväxten. Framgången öppnar också dörrar ti mer innovation och skapar möjighet ti fer nya boag. På PRV kan man få hjäp med att skydda sin innovation på fera oika sätt, ett viktigt steg på vägen ti kommersiaisering. - Registrerbara skydd som patent, designskydd och varumärkesskydd samt ej registrerbara skydd som upphovsrätt, ger innovatören en väförtjänt ensamrätt och ett försprång gentemot konkurrenterna på de marknader där man vi verka. Med ett patent skyddar du din uppfinning och ökar möjigheterna ti att få tibaka de investeringar du har gjort. Som motprestation ti 6 FORSKARBLADET det värdefua skydd du får bir din uppfinning offentiggjord efter en tid. Detta för att inte bromsa utveckingen och innovationskraften inom oika områden. Det bidrar också ti att öka kompetensen hos andra forskare och innovatörer. Som innovatör bidrar du atså ti utveckingen av fera nya idéer, produkter och tjänster. Det gagnar samhäet i stort, berättar Patent- och registreringsverkets genreadirektör, Susanne Ås Sivborg. Sveriges måsättning är att vara det mest innovativa andet år 2020. Här har PRV en viktig ro i det svenska innovationssystemet. - Rätten ti de egna idéerna har stor betydese i fera skeden av innovationsprocessen. Därför satsar PRV på att öka kunskapen om immateriarättens ro som affärsverktyg. Det gör vi band annat i ett samarbete med Vinnova genom utbidningsinsatser för svenska rådgivarorganisationer och kommunikationsinsatser som initiat vänder sig ti innovativa små och medestora företag, avsutar Susanne Ås Sivborg. SUSANNE ÅS SIVBORG Generadirektör på Patent- och Registreringsverket Foto: PRV ROBERT NILSEN Utbidningschef på Idéum Foto:Idéum i trettio ar Mer än fem hundra uppfinnare har fått ära sig entreprenörskap på Idéum. Utbidningen berör aa aspekter, från ax ti impa. Säger Robert Nisen, utbidningschef på Idéum. Det räcker inte med att göra en uppfinning, vi man ha ut den på marknaden måste man också behärska sjäva entreprenörskapet. Idéum i Lidköping är ut at från hur man bedömer kvaiteten på en idé ti hur man skriver en affärspan, söker patent, förhandar med intressenter och väjer design på förpackningen, med mera. Innovationsverksamhet är ofta en djunge, men vi försöker förse våra eever med karta, kompass och ett visst mått av heikopterseende, säger Robert Nisen. Dessutom får de ett brett kontaktnät inom näringsivet. Ömer Atun gick utbidningen 2009. Hans govmopp med fyttbart skaft är bara en av fera oika innovationer som nått marknaden och Ömer är övertygad om att det skue tagit honom tio år att skaffa sig a den kunskap på egen hand som han fick under året på Idéum. Att gå Idéum var en satsning på mig sjäv, säger han. Det var här jag tog steget från uppfinnare ti entreprenör. Ända sedan 1979 har Idéum utbidat mer än 500 av andets uppfinnare och innovatörer genom skoans innovationsutbidning Tekniskt Nyskapande. Läs mer om utbidningen och ansök på: www.ideum.nu.
tema: KOMMERSIALISERING Sa kan Sverige utveckas som innovationsand Sverige har i grunden goda förutsättningar för att även fortsättningsvis vara ett bra innovationsand. RISE:s vd Peter Homstedt anser dock att vår institutsektor behöver växa en de och vi behöver en bättre institutpoitik. Regeringens nationea innovationsstrategi är under utarbetande och kommer vara kar i höst. Statiga RISE Hoding, ägarboag i RISE Research Institutes of Sweden, är deaktigt i processen. Dess VD Peter Homstedt är positiv: - Jag var tidigare oroig att innovationsstrategin skue bi av typen: Nu gör vi at för aa. Jag framförde oron och det verkar som om strategin bir mer konkret trots att den är bred, viket är mycket bra. Han vi så ihjä myten om att Sverige har en iten institutssektor: - Vi hade det tidigare, men inte nu ängre. Men den har ändå potentia att bi mycket större. En viktig de i vår strategi är att den ska växa på samma sätt som under den här propositionsperioden, säger han. Institutsektorn har växt från 1,8 mijarder kronor ti runt 2,5 mijarder i år. Måbiden för RISE är 4 mijarder 2016, viket Peter Homstedt anser stämmer vä med näringsivets behov. Den offentiga forskningen får ungefär 30 mijarder kronor. Av dessa får institutssektorn en hav mijard, viket är under två procent. - Investerar staten ite mer så kommer näringsivet att svara med minst ika mycket, det har vi visat under den här perioden. Reativt små mede ger stor effekt. I strama tider kan det vara vä värt att satsa på instituten, säger Peter Homstedt. Med en ångsiktigt sammanhåen innovationspoitik attraheras företag att komma hit och stanna kvar. RISE Research Institutes of Sweden är gemensamt varumärke för de festa statigt he- eer deägda industriforskningsinstituten i Sverige. Det utgörs av ett nätverk med 19 oika forskningsinstitut. Genom goba samverkan mean näringsiv, akademi och samhäe, innovation och forskningsexceens skapar man tiväxt och konkurrenskraft. Nedäggningen av Astras forskningsanäggning i Södertäje var givetvis tråkig för forskningssverige, men Peter Homstedt anser att man inte ska dra förhastade sutsatser av det. - Näringsivet är gobat och går dit bäst stöd finns. Det är fe sutsats att tro att om vi agerat på annat sätt hade Astra stannat. Men med en ångsiktigt sammanhåen innovationspoitik så attraheras företag att komma hit och stanna kvar. Ett probem i Sverige är att det även saknas en institutspoitik. När det gäer institutspoitik kan Tyskand vara värt att ära av: - I Tyskand har man oika typer av institut, men trots de oika institutssystemen är de sammanhåna i en institutspoitik och samverkar djupt med både universitet och näringsiv. Peter Homstedt är i grunden optimistisk när det gäer Sveriges förutsättningar som innovationsand. Goda förutsättningar finns, exempevis den starka basindustrin som är en viktig förutsättning även för de små företagen, menar han. - Poitikerna gömmer iband basindustrin; den kommer att minska tänker man. Det ska vara musik och design istäet. Men at hänger ihop i värdekedjor. Tiväxt i små och medestora företag sker inte utan storföretag. Gör-det-sjäv är ingen bra strategi, säger Andreas Uhmeier. Det är atid bättre att anita fok som kan och är proffs på det de gör. Konkurrensen är stenhård idag, och det gäer att komma ut snabbt ti marknaden med attraktiva erbjudanden. Ami otsar fran idé ti ansering Ett av Amis många uppdrag är att stötta innovation och utvecking. - Tiväxten finns hos de små och medestora företagen, säger Andreas Uhmeier, chef för affärsområdet Innovation på Ami. På 40-taet Ami-kontor spridda över hea andet kan personer med goda idéer få hjäp med at ifrån rådgivning ti kontakter inom näringsivet och finansiering. - Vi fungerar som processedare, där vi stegvis stödjer innovatören i att undersöka affärspotentiaen och att utvecka en produkt eer tjänst hea vägen från idé ti kommersiaisering, säger Andreas Uhmeier. Ti skinad från många andra satsningar jobbar Ami brett och stöttar goda idéer varhest de dyker upp. Det kan vara inom näringsivet, ikavä som i forskarvärden, eer hos en privatperson. Första steget är förstås att göra en bedömning av viken potentia idén har. Är det verkigen en ny idé, är den rimig att genomföra och finns det en tiräckigt bra marknad? I vissa fa kan Ami finansiera patentöversikt och marknadsundersökning. Iband hjäper de ti med att hitta möjiga finansiärer eer ägga upp förmåniga ån. Utifrån en ferstegsprocess arbetar man sig sedan systematiskt fram ti kommersiaisering. ANDREAS UHMEIER Chef för affärsområdet Innovation på Ami Foto:Ami - Att arbeta både fexibet och strukturerat är det vi är bäst på, säger Andreas Uhmeier. Vår speciaitet är just att omvanda idéer ti framgångsrika företag utan att entreprenören behöver ta onödigt stora risker. Under arbetets gång behöver man också ta hjäp av andra användbara kontakter så som industridesigners och marknadskommunikatörer, med fera. - Gör-det-sjäv är ingen bra strategi, säger Andreas Uhmeier. Det är atid bättre att anita fok som kan och är proffs på det de gör. Konkurrensen är stenhård idag, och det gäer att komma ut snabbt ti marknaden med attraktiva erbjudanden. Vissa av dem Ami stöttar är hängivna entreprenörer som gärna vi satsa på sin idé på hetid. Andra vi ha företagandet som bisyssa. Ami stöttar även befintiga företag som har en innovativ idé, men som inte har resurser att utvecka den på egen hand. Ami är verksamt i aa branscher och årigen är det närmare 600 idéer som når kommersiaisering. 8 FORSKARBLADET FORSKARBLADET 9
Fer kvinniga företagare och styreseedamöter i Region Gäveborg 25 kvinnor i Region Gäveborg utveckar just nu sitt edarskap och företagande genom Nüwa, ett program för kvinnigt företagande. Det handar om att syniggöra kvinnorna i affärsvärden. Syns man inte så får man heer inga uppdrag. Säger Ann-Christine Langseius, chariman och upphovskvinna ti programmet. Zahra Asgari, Ann-Christine Langseius och Heena Aroa är deaktiga i Nüva-programmet. MICHAEL BILLOW VD för MaskinLinde och mentor i Nüwa Stöttar forskning med fokus pa människor FAS stöttar forskning inom arbetsiv, fokhäsa och sociavetenskap - tre breda områden som på ett eer annat sätt har fokus på människor. Det kan handa om atifrån äs- och skrivsvårigheter hos barn, ti akohoens skadeverkningar, vad som karaktäriserar det naturiga ådrandet och hur kimatförändringarna kan tänkas påverka den gobaa migrationen. FAS finansierar forskningsprojekt av mycket oika karaktär. - Forskningen utgår ofta från vädigt breda frågestäningar. Mycket är tvärvetenskapigt och i forskargrupperna finns ofta många oika yrken representerade, berättar Erand Hjemqvist, huvudsekreterare och myndighetschef på FAS. Fas står för Forskningsrådet för Arbetsiv och Sociavetenskap. Myndigheten, som inrättades 2001, är en av fyra statiga forskningsfinansiärer och har som uppdrag är att stötta grundforskning och behovsmotiverad forskning. När FAS bedömer vika projekt som ska tideas stöd tar man band annat hänsyn ti reevans och samhäsnytta. Samtidigt bör man komma ihåg att forskning tar tid och är oförutsägbar. - Vi har ett ångsiktigt perspektiv i vårt arbete, säger Erand Hjemquist. Men den här typen av forskning har hög prioritet. Vi behöver utvidga vårt vetande och skaffa oss ett bra kunskapsunderag för att kunna hantera framtiden. I fjo deade FAS ut 436 mijoner ti svensk forskning kring just arbetsiv, fokhäsa och sociaa frågor. De festa forskningsprojekt är treåriga och tideas i snitt närmare en mijon årigen. Dessutom stöttar FAS en rad större sexåriga program samt tioåriga centrumbidningar. Tisammans med Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova är FAS också invoverade i en stor satsning kring barns och ungdomars psykiska häsa. ERLAND HJELMQVIST Huvudsekreterare och myndighetschef på FAS Foto: FAS Ann-Christine kaar inte Nüwa för ett kvinnoprojekt. Nüwa är ett program för företagande och den här gången är det kvinnor som är mågruppen, men konceptet fungerar ika bra i andra sammanhang. Nüwa är ett tvåårigt program som innehåer edarskap, kompetenshöjning, styresekompetensutvecking, nätverksbyggande och kvaificerat mentorskap. - Aa detagare har en egen mentor som aa har vats ut med omsorg. De är hängivna och de har stor erfaren av företagande av oika sag. Band mentorerna finns även potentiea investerare och måsättningen är att Nüwa med tiden även ska starta och förvata en investeringsfond. Programmet startade i november 2011 och sträcker sig ti december 2013. Det innehåer arton träffar med föredrag av kvaificerade gästföreäsare såvä från Sverige som internationea, edarskap, styresekompetensutvecking, affärsutvecking, personig utvecking, workshops kring skarpa företag med mera. Därutöver har detagarna kontinueriga träffar med sin mentor. De 25 detagarna har aa oika åder, bakgrund och erfarenhet av företagande. Vitt skida branscher är representerade, därigenom bidas ett starkt användbart nätverk i regionen. - Vi har redan sett spinoffeffekter och påbörjade samarbeten, säger Ann-Christine. Det är också en av tankarna med programmet, att detagarna ska hitta nya affärsmöjigheter som i sin tur skapar tiväxt i regionen. Heena Aroa är en av de tjejer som är med i projektet. Hon vade att gå med för att hon vie knyta nya kontakter, men med ett anta träffar i ryggen har hon märkt Nüwa ger mycket på många pan. - Efter varje träff känner jag mig rakryggad fu av energi och mod, berättar Heena Aroa. Nüwa ger mycket positiv energi och får mig att tro på mig sjäv och det jag gör. Nüwa är devis finansierat av EU-mede, Movexum företagsinkubator i Gästrikand och devis av Ann-Christines företag J&A- Soutions Group och modeen tycks vara attraktiv. Ann-Christine har fått fera förfrågningar från andra Läs mer på: www.movexum.se regioner men också utanför Sveriges om att driva iknande program. Ann-Christine ser bara vinster med Nüwa. - Detta är ett riktigt Win-Win program, säger hon. Nüwa är ett utmärkt sätt att skapa tiväxt i regionen och samtidigt syniggöra fer affärskvinnor förs såvä företag som styreser. Michae Biow är VD för MaskinLinde och mentor i Nüwa. Han tycker mentorskapet är vädigt givande. - Framför at för att det ger mig möjighet att träffa ikasinnade, säger han. Jag är övertygad om att Nüwa också har stort värde för de tjejer som är med. Här har de en arena och en möjighet att träffa ikasinnade och få stöttning viket ofta saknas, inte minst för kvinnor. 10 FORSKARBLADET FORSKARBLADET 11
Tradöst samarbete mean forskning och näringsiv Forskning och poitik Forskarbadet stäer två frågor ti statssekreterare Peter Honeth. Hur arbetar Regeringen för att öka andeen forskningsprojekt som når fram ti en kommersiaisering? - Forskare ska kunna få stöd i arbetet med att omsätta sina forskningsresutat och vi har satsat på att inrätta innovationskontor och hodingboag vid universiteten. På det medicinska området är tigång ti kiniska studier en avgörande faktor detta är något vi hittar i samband med att det så kaade ALF-avtaet mean staten och de andsting som har äkarutbidning och forskning omförhandas. PETER HONETH Statssekreterare på Utbidningsdepartementet sedan 2006. Innan dess var han under många år universitersdirektör för Lunds universitet. Foto: Jann Lipka Många forskare saknar resurser för att kunna satsa fut ut på sina idéer, hur kan man utvecka nätverk och samarbeten för att främja synergier inom forskningen? - Sverige igger på topp tre i värden när det gäer satsningar på forskning och utvecking i förhåande ti BNP. Men sjävkart kan våra system utveckas. Samverkan mean stat, akademi och näringsiv är nödvändigt för att Sverige ska kunna behåa vår topposition. JENS ZANDER Vetenskapig edare på Wireess@KTH CLAES BECKMAN Centrumföreståndare på Wireess@KTH Jag tror att vi kan påverka mycket från från centrets sida och stötta företagen med framtidsstudier och att försöka identifiera nyckeforskningsområden. Mindre företag har ofta inte egna resurser att få reda på den här typen av information. Wireess@KTH är ett forskningscenter som grundades 2001 och utgör en pattform för samarbete med näringsivet i mer än 20 större internationea projekt. Forskningscentret arbetar interdiscipinärt och agerar inom området mobia system och tjänster och arbetar med forskare från KTH och partners inom näringsivet för att utvecka mobia system och tjänster. Fokus är att minska gapet mean utveckingen av oika system och hur dessa senare kommersiaiseras. Wireess@KTH är ett av Europas edande forskningscentra inom trådös kommunikation. Ett av måen är att minska kyftan mean å ena sidan utveckingen av system och forskning och å andra sidan kommersiaiseringsprocessen i företagen. Inte minst tack vare stödet från Vinnova har Wireess@KTH kunnat främja utveckingen inom trådös kommunikation inom näringsivet. - Vi finns för att stödja tiväxt inom området trådös kommunikation. Det gör vi genom samverkan med både stora och små boag, både internationet och nationet, säger Caes Beckman, föreståndare för Wireess@KTH. Centrets huvudpartners är Ericsson och Teia Sonera, men man har även fera andra samarbetspartners: små- och medestora företag, myndigheter och andra universitet runt om i värden. - Samarbetet med TeiaSonera och Ericsson är dock djupare än bara forskning, säger Caes Beckman. Det finns ett stort behov av kompetens inom trådös kommunikation, fok med kompetens som är professionea och jobbar i branschen med forskning och som även arbetar med vidareutbidning inne på Teia Sonera och KTH. Wireess@KTH har funnits sedan 2001 och man kan nu se stora avtryck av verksamheten. - KTH var i början på 2000-taet deaktiga i två stora europeiska projekt: Ambient Network och WINNER, vika kan sägas ha ett fram ti 4G-standarden LTE som vi ser ruas ut idag i Sverige, säger han. Caes Beckman betonar dock att det inom ramen för centrets projekt framförat har utbidats många människor ti doktorer. Många av dessa forskare är idag aktiva inom främst Ericsson, men även inom många andra företag runt om i värden. Förutom samarbetet med storföretag har man också stöttat mindre företag som har kunnat växa sig starka. Ett exempe är Icomera, ett företag som startades på Chamers och som erbjuder kommunikationsösningar inom transportbranschen, tex trådöst Internet på tåg. Icomeras grundare vann nyigen Östen Mäkitao Award, efter mobiteefon-pionjären Östen Mäkitao som också var verksam på Wireess@KTH ända ti sin död förra året. Jens Zander är vetenskapig edare på Wireess@KTH. Han berättar att centrets angreppssätt möjigen skijer sig ite från andra forskningscentra: - Vi fokuserar mycket på att tisammans med våra industripartners ta fram en så koherent vision som möjigt av framtiden; utveckingen på fem, tio års horisont. Detta för att kunna identifiera de forskningsprobem som är viktiga och ska börja studeras nu. På stora företag är det ofta bara en handfu personer som arbetar med en så ångsiktig vy och i de mindre företagen är det ofta inte några as. - Jag tror att vi kan påverka mycket från från centrets sida och stötta företagen med framtidsstudier och att försöka identifiera nyckeforskningsområden. Mindre företag har ofta inte egna resurser att få reda på den här typen av information. Han berättar att man arbetar med roadmap guidance: - Vi vi vara i det här segmentet där man försöker bestämma vad man ska forska kring. Att hjäpa företagen att identifiera de viktiga forskningsområdena; att utgå från företagens behov och deras marknadssituation. - Förutom rena forskningsprojekt är det kanske ett av de viktigaste tjänsterna som centret erbjuder; att hjäpa företagen att titta på sin framtid och hur den ska kunna se ut när det gäer utveckingen av trådös kommunikation, säger Jens Zander.
Hybrid- och efordon för en habar framtid Svenskt hybridfordonscentrum (SHC) är ett nationet kompetenscentrum för utvecking av e- och hybridfordon. Det samar Sveriges fordonsindustri, edande högskoor och myndigheter ti en arena för forskning, utbyte av erfarenheter och nyttiggörande av svensk forskning inom e- och hybridfordonsteknik. BO EGARDT Proffesor i systemstudier på Chamers Foto:SHC MATS ALAKÜLA Proffesor i drivsystem på Lunds Universitet Foto:SHC Framtid på väg Den 7:e maj anordnade SHC en konferens med namnet Framtid på väg i Göteborg. Representanter från Scanias, Vovo PVs och AB Vovos högsta edningar såvä som internationea experter och svenska forskare taade om oika aspekter kring e- och hybridfordon. Mot sutet av en intressant dag presenterades en genomgång av det tre temaområden som forskningsverksamheten vid SHC är uppdead i. Systemstudier och verktyg: Bo Egardt, professor vid Chamers tekniska högskoa, taade om hehetsbiden gäande förnybara bränsen, ny teknik, infrastruktur, samhäspanering och utbidning. Vikten av samordning mean de oika komponenterna underströks. Han nämnde även studentprojekt där inte bara tekniken kring hybrid- och efordon, utan även fexibiitet gäande design och användningsområden, åg i fokus för forskningen. Eektriska maskiner och drivsystem: Mats Aaküa, professor vid Lunds universitet, gav en bid av utmaningar på ängre sikt med befokningsökning, energiförsörjning och mijöfrågor. Han berättade om utmaningar med efordon och hur det b.a. forskas kring fordon med addare integrerad med motorn, viket kan minska kostnader och öka prestandan. Energiagring: Göran Lindbergh, professor vid KTH, taade om forskning kring batteriteknik och probem med batteriers kostnad, vikt och voym, viket hittis har begränsat introduktionen av efordon i stor skaa. Forskning kring itiumbatterier, den eektrokemiska processen, säkerhetsfrågor, nya materia och ökad prestanda var andra ämnen som avhandades. www. hybridfordonscentrum.se Omstäning kräver innovationer Omstäningen från dagens energisystem ti ett håbart system är den viktigaste energifrågan. Där kommer forskningen att spea en avgörande ro. Utbyggnaden av förnyesebar energi, tekniska innovationer och aternativ ti fossia bränsen står överst på agendan. Säger Energimyndighetens generadirektör Erik Brandsma. Myndighetens verksamhet är bred, men en viktig de i uppdraget är att stötta och initiera forskning. - Det finns knappt något forskningsprojekt där vi inte ingår. Vi samarbetar med fera högskoor och universitet samt med näringsivet och industrin. Som exempe kan nämnas vågprojektet i Lyseki, där vi byggt en demonstrationsanäggning ihop med ett företag. Energifrågan kommer att kräva tekniska innovationer. Där ser Erik Brandsma att Sverige har stor potentia. - Vi har möjighet att ta en edande ro inom tekniken som krävs för omstäningen. Det handar om bränse ti vår fordonsfotta, det handar om hur vi ska kunna agra e. Det handar om smarta esystem och smarta städer, som gränsar ti både beteende och stadspanering. Dessutom krävs nya mer avancerade distributionssystem, som kan transportera e från förnyesebara energikäor. Att vi har en gemensam syn på framtiden har stor betydese när vi pratar om energi. Därför är det viktigt att vi samarbetar och hittar partners inom teknik och utvecking. - Vi behöver en natione strategi för byggnader så att de bir så energieffektiva som möjigt, så kaade nära-no-byggnader, som använder sin omgivning maximat. Det här är ett av de områden som vi behöver forska mer om. Erik Brandsma titrädde tjänsten som generadirektör tidigare i våras. Han kommer ursprungigen från Nederänderna och är skogsingenjör. Erik har tidigare arbetat med mijö- och håbarhetsfrågor, band annat för OECD och FN. ERIK BRANDSMA Generadirektör på Energimyndigheten Foto: EM Nytt program gör det ätt att programmera roboten Nu ska industrirobotar bi fexiba och användarväniga. På Mäardaens högskoa utveckar man ett dataprogram som gör att vem som hest kan programmera en robot. BARAN CÜRÜKLÜ Handedare på Mäardaens Högskoa Foto: MH Det tar mindre än en minut att ära sig programmet. Säger Baran Cürükü på Mäardaens Högskoa. Att programmera en industrirobot är ett kompext arbete. Idag anitar de festa företag konsuter (så kaade integratorer) även för mycket enka förändringar. Detta är kostsamt, framförat för små och medestora företag. Samtidigt vet vi att också integratorer behöver effektivisera. Därför arbetar doktoranden Batu Akan tisammans med sin handare Baran Cürükü på Mäardaens högskoa med att skapa ett dataprogram som ger industrirobotens kompexa programmeringssystem ett enket gränssnitt. - Vi vi sänka trösken för små och medestora företag, säger Baran Cürükü. Idag måste många företag tacka nej ti order för att man inte kan stäa om produktionen tiräckigt snabbt. Programmet instaeras het enket i en vanig dator som koppas ti roboten. Datorn kommunicerar sedan trådöst via nätet med en surfpatta och det är från den som man programmerar industriroboten. Eftersom tekniken är trådös behöver man inte ens vara i närheten när man utför arbetet. Fram tis nu har större deen av aa industrirobotar använts inom biindustrin, men det bir at vanigare att små och medestora företag har robotar i produktionen. Därför ökar också behovet av den här typen av ösningar. - Om några år tror vi att programmet kan börja säjas, berättar Baran Cürükü. Men redan idag används det på prov och resutaten är vädigt goda. 14 FORSKARBLADET FORSKARBLADET 15
Med e bygger vi habara tema: E N E R G I samhäen Ett av de mest omtaade sätt att utvinna eström på senare tid har varit genom vågkraft. Utanför Lyseki har man pacerat ut ett anta bojar som tisammans kan utvinna energibehovet av tusen hushå. I takt med att at fer pryar eektrifieras ökar också behovet av ingenjörer utbidade inom eektroteknik. Industrin i hea västvärden skriker efter den här kompetensen. Säger Mats Leijon, professor i eektricitetsära och Dekanus för Tekniksektionen på Uppsaa Universitet. Biar, fartyg, grävmaskiner och mopeder är några exempe på produkter där edrift bir at vanigare. I pengar räknat är eproduktion/ transmission/distribution en av de största branscherna i värden. Det är ingen trend utan snarare en utvecking, säger Mats Leijon. Samhäets behov håer på att ändras i grunden och vi vi bygga håbara samhåen där vi mår bättre och inte utsätts för ika mycket uftföroreningar, ja, då måste vi eektrifiera. I takt med att edrift ersätter gas, ko och oja ökar förstås också efterfrågan på eektrotekniker. Sedan tre år tibaka kan man äsa ti civiingenjör och högskoeingenjör med inriktning på eektroteknik på Uppsaa Universitet. Årigen antas hundra studenter och det är knappast några bekymmer att få jobb efter utbidningen. Avdeningen för eektricitetsära samarbetar med en ång rad företag så som exempevis ABB, Mitsubishi, Fortum, Vattenfa och Vovo. Vissa tihandahåer aborationer och andra moment i utbidningen, andra erbjuder praktik, sommarjobb eer möjigheter ti examensprojekt. Företagen är oss behjäpiga, samtidigt som de kan vara med och påverka vika moment som behöver finnas med i utbidningen, säger Mats Leijon. Det är viktigt att det är en win-win ösning som aa tjänar på. Universitetet tjänar på samarbetet eftersom de härigenom kan vara säkra på att studenterna verkigen är sig sådant som de har nytta av i arbetsivet. För företagen bir det ett sätt att hitta kompetent arbetskraft. ABB är ett av de företag som samarbetar med institutionen. Vi har atid behov av duktiga ingenjörer inom ABB, säger Johan Söderström, VD för ABB Sverige. Att få vara med och bidra ti att universitet och högskoor igger i framkant inom teknikområden tycker vi är viktigt. Det är avgörande betydese för både Sverige och näringsivet för framtida konkurrenskraft. Det är också vädigt inspirerande och utveckande för oss att möta ungas teknikintresse. På avdeningen för eektricitetsära bedrivs också en he de forskning. Detta syssesätter nittio personer och forskningen är uppdead på ett tiota områden. Det kan handa om at från hur man tigodogör sig energin i gasuraddningar i pasma, ti åskforskning, förnyesebara energikäor och eektromagnetisk kompatibiitet, det vi säga forskning som undersöker skadiga effekter av eektromagnetiska fät, strömmar och spänningar i kompexa eektriska och eektroniska system. Vissa av de här projekten får mer resurser än andra, berättar Mats Leijon. Framför at är det samhäsnyttan som styr. Vår forskning har också genererat fera avknoppningsföretag som utveckar eektrotekniska ösningar på en rad områden. Vågkraftsprojektet utanför Lyseki är kanske det avknoppningsföretag som varit mest omtaat på sista tiden. De arbetar med att hitta teknik för att omvanda vågkraft ti eström och man har pacerat ut ett anta bojar på vattenytan som tisammans genererar tiräckigt med ström för att täcka behovet av hushåse hos tusen vior. Nyigen ät Uppsaa Universitet utvärdera sin forskning med hjäp av internationea paneer och eektroteknikforskningen fick en rad positiva omdömen, så som top quaity, attraktiv och värdsedande. Sådana här utvärderingar är gud värda, säger Mats Leijon. De ger en bid både av vad man är bra på och vad man kan bi bättre på. Eektroteknik är ett område där det händer jättemycket just nu och då är det förstås ännu viktigare att vår forskning igger i täten, internationet. Mats Leijon tvivar inte på att eektroteknik är framtiden. De oje- och gastigångar som finns är inte outtömiga och kimatsituationen kräver nya energiösningar. Samtidigt ökar antaet människor på kotet och aa vi förstås ha tigång ti samma resurser. Vi måste utvecka energiösningar som både är håbara, biiga och tigängiga för aa. Det är en demokratifråga och mänskighetens största utmaning framöver. MATS LEIJON Professor i eektricitetsära och Dekanus för Tekniksektionen på Uppsaa Universitet Foto: Kim Scherrer JOHAN SÖDERSTRÖM VD för ABB Sverige Foto:ABB Grundutbidning och forskning inom eektricitetsära är inriktad på mijöväniga industriea tiämpningar av Maxwes eektromagnetiska ekvationer och andra fysikaiska grundagar i system för ekraftproduktion och edistribution samt system för energiagring. Forskningen vid avdeningen innefattar även band annat åskforskning, pasmavetenskap, eektromagnetisk kompatibiitet samt diamanteektronik. Förutom de vetenskapiga och experimentea resurserna, så har avdeningen ett nära samarbete med andra forskargrupper och vetenskapiga organisationer runt hea värden. För mer info besök: http://www.e.angstrom.uu.se/ 16 FORSKARBLADET FORSKARBLADET 17
tema: E N E R G I Kärnteknik för nutid och framtid En stor ande av dagens svenska energiproduktion består av kärnkraft och så kommer det med största sannoikhet att förbi även under överskådig framtid. Detta faktum gör att det finns ett stort behov av forskning kring kärnkraft samt utvecking och upprätthåande av kompetens inom området. SKC, eer Svenskt Kärntekniskt Centrum, är ett centrum vid Skoan för teknikvetenskap, KTH. Med mede som kommer från branschen, tisynsmyndigheten och universiteten sjäva, samarbetar KTH, Chamers och Uppsaa universitet med utbidning och forskning för att nå SKCs må. Ny ag ger nya förutsättningar För att tigodose det framtida behovet av energi så kommer det förr eer senare bi nödvändigt att bygga nya reaktorer. 2011 stiftade riksdagen en ny ag som gör det tiåtet att ersätta gama och befintiga reaktorer med nybyggda reaktorer på samma pats. Kärnkraftverk är en dyr och ångsiktig investering som sträcker sig över många decennier. Från besut om nybyggnation ti eström ur vägguttaget kan det ta tio år. Det ånga perspektivet och de stora investeringskostnaderna medför att ett poitiskt osäkert äge är begränsande för industrin när det kommer ti att bygga nya reaktorer, säger Jan Bomgren, föreståndare för SKC. Ung forskning och gamma kunskap SKC har ti uppgift att sponsra utbidning inom ämnen som är unika för kärnkraft, som reaktorfysik, termohydrauik, kärntekniskt reevant kemi och säkerhet. SKC 18 FORSKARBLADET bedriver b.a. forskning kring hur materia ådras i kärnkraftverk. Mijön i reaktorn gör att stå och andra materia ådras med tiden. Detta är ett ungt forskningsområde som kommer att växa kraftigt med tanke på att mer än häften av värdens reaktorer håer på att närma sig pensionsådern. Reaktorerna i Sverige är i bra skick och håer minst 10 år ti. Vissa komponenter i svenska kärnkraftverk byggdes avsiktigt på ett sätt som gör att de kan bytas ut. De ädsta reaktorerna är dock kanske inte önsamma om drygt 10 år med hänsyn ti mer krävande service och driftstopp pga. underhå och upprustningar, säger Jan Bomgren. Vid nybyggnation av kärnkraftverk kommer utbidningsbehovet av kompetent persona att öka. Vi har inte byggt på änge och är ite ringrostiga. Man kommer att behöva utbida egen persona och ta in kompetens från oika hå. Vi igger ångt fram i Sverige så det är inte kärnteknisk utbidning och kompetens som kommer vara begränsande. Probemen kommer mer bestå av att hitta personer som vet hur man bygger. I Finand har de t.ex. haft probem med att gjuta betong på rätt sätt. Det är en hantverkskunskap och erfarenhet som devis har försvunnit med ädre generationer, konstaterar Jan Bomgren. JAN BLOMGREN Föreståndare på Svenskt Kärntekniskt Centrum Läs mer om SKC på: www.sci.kth.se/centra/skc Uppsaa universitet i framkant av kärnteknisk forskning Uppsaa universitet har tre oika civiingenjörsutbidningar energisystem, systemteknik och teknisk fysik där kärnkraft ingår som en de av utbidningen. Det finns även ett högskoeingenjörsprogram med inriktning mot kärnkraft, något som är unikt i Sverige för Uppsaa universitet. Vid Uppsaa universitet bedrivs även forskning inom det kärntekniska området med inriktning på ökat utnyttjande av naturiga resurser, kärnämneskontro, sutförvaring, framtida reaktorteknoogier samt fusionsforskning. Verksamheten är de av ett nationet projekt och samarbete mean Uppsaa, KTH och Chamers. Man har ett nära samarbete med branschen och Stråsäkerhetsmyndigheten. Framtida teknik med stor potentia Ett spännande område som det forskas kring vid Uppsaa universitet är reaktorer av så kaad Generation 4-typ. Dagens teknik kräver anrikning av uran. Det finns ett ferta risker förknippade med detta. STELLAN MARKLUND Föreståndare för Bio4Energy och professor vid Umeå universitet. Foto: Mikae Lundgren Ti det tikommer probem med avfaets sutförvaring och skräp i form av utarmat uran. De framtida reaktorerna kan förbränna kyvbara ämnen utöver anrikat uran. En finess med detta är att avfaet från dagens kärnkraftverk kan användas som bränse i dessa reaktorer. Ny uranbrytning behövs atså inte då tiräckiga mängder bränse för ång tid framöver redan finns i form av avfa från dagens kärnkraftverk. Det skue kunna eektrifiera värden i tusen år, säger Ane Håkansson, som är professor i tiämpad kärnfysik vid Uppsaa universitet. Den svenska skogen är en enorm resurs, men sättet att bruka den behöver bi mer effektivt och håbart för att industrin ska stå sig i den internationea konkurrensen. Forskningsmijön Bio4Energy tar fram nya metoder och verktyg för tiverkning av biodrivmede och gröna kemikaier. Tisammans med en rad av Sveriges tyngsta aktörer inom skogsindustrin utveckar man ett effektivt bioraffineraderi, med måsättningen att håa industrin konkurrenskraftig och att bidra ti omstäning mot en grön ekonomi. Pappersindustrin tampas med höga råvarupriser samtidigt som papperspriset sjunker. Inom vår forskningsmijö bedriver vi forskning som ska bidra ti att skogen nyttjas mer effektivt. Vid ti exempe ceuosaproduktion används bara 30 procent av trädet, säger Stean Markund, föreståndare för Bio4Energy. År 2010 utsågs Bio4Energy ti en av regeringens strategiska forskningsmijöer. Akademiska partner är Umeå universitet, Lueå tekniska universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Även ett par forskningsinstitut och ett 20-ta industriea aktörer detar. Man söker aktivt nya samarbetspartner. Vår uppgift i Bio4Energy är att vara en samande kraft inom bioraffinaderi och bioenergi i Norrandsregionen. Vi behärskar hea biokedjan, vi samarbetar och knyter ihop forskningen med industrin samt näringsivet. Det är vädigt viktigt att vi får mötas. Bio4Energy får 50 mijoner kronor av staten varje år. Det ger frihet av att bedriva forskning Det bir avfa även från dessa anäggningar men detta avfa har en mycket ägre haveringstid än dagens avfa. Det rör sig om hundratas eer kanske tusen år istäet för många tusentas år. Kravbiden på sutförvaringen bir därmed ägre. De festa av dessa reaktortyper förväntas i amänhet inte vara tigängiga för kommersiea byggen förrän framåt 2030 men när den nya tekniken bir verkighet så kan man byta ut gama reaktorer och ersätta dem med nya. De gama reaktorerna återvinns. Det finns många spännande potentiea appikationer med den nya tekniken. Det kan b.a. underätta den gobaa energi- och vattenförsörjningen i framtiden, säger Ane Håkansson. Skogsforskning bidrar ti grön omstäning som är oberoende och ångsiktig. Håbarhetstänkandet genomsyrar arbetet, där tidigare probematiska restströmmar bir ti nya produkter och processer uppfinns som avägsnar mijöfariga utsäpp. Stean Markund är övertygad om att man med de nya metoderna kommer att kunna utvinna mycket mer av skogen, utan att behöva hugga ner fer träd eer göra avka på håbarheten. I dag avverkar vi 70 ti 80 procent av den åriga tiväxten. Endast 40 procent av den avverkade skogen används, resten sösas bort och kan användas mer effektivt. I framtiden kommer vi att kunna använda dubbet så mycket. Läs mer på: www.bio4energy.se FORSKARBLADET 19
En hyning ti svensk fordonsindustri Svensktiverkad Vovo PV Foto: Riksantikvarieämbetet 20 FORSKARBLADET FORSKARBLADET 21
Robot atervinner farigt avfa Eektronik-skrot bir at vanigare och pattskärmar hör ti den snabbast växande kategorin på våra avfasstationer och antaet dubbas varje år. Det ger effekter på både arbetsmijö och mijö. Återvinningen av pattskärmar är kompicerad. Det beror främst på att ysrören i skärmarna innehåer kvicksiver. Nu har svenska forskare i samarbete med industrin yckats ta fram en automatiserad process, som ser ti att mer materia och komponenter från pattskärmarna kan återvinnas på ett håbart sätt. Finansierar forskning för utvecking At från automationsprocesser i industrin ti functiona food och smarta textiier. Vinnova stöttar 3000 forskningsprojekt av mycket oika karaktär. Vårt arbete syftar ti att få fram ny kunskap som gör industrin mer konkurrenskraftig. Säger Charotte Brogren, generadirektör på Vinnova. Paraet med Vetenskapsrådet är Vinnova den stora statiga forskningsfinansiären i Sverige. Vinnova fördear årigen cirka 2 mrd, men ska man ansöka om stöd finns det en rad krav. Projektet måste drivas i samarbete mean industrin och akademin och de som äger behovet måste bidra med hava finansieringen. I varje projekt ska det också finnas en håbarhetstanke, och då handar det inte bara om att utvecka det man kaar för gröna produkter. - Materiaforskningen arbetar ti exempe med att framstäa starkare och ättare materia. Det kommer mijön ti gagn eftersom det drar ner bränseförbrukningen, säger Charotte Brogren. A utvecking måste vara håbar i grunden. Vinnova finansierar också fera kompetenscentra som arbetar för att överbrygga kyftan mean oika branscher och oika tekniker. På så sätt kan man hitta samarbetsformer som ger kunskapen spridning. Det är förstås riskfyt för industrin att satsa på innovation och utvecking. Genom sitt stöd kan Vinnova ti viss de midra riskerna och det ger industrin möjighet att fytta fram sina positioner. - Ska vi fortsätta vara konkurrenskraftiga måste vi ha en industri som är på topp, säger Charotte Brogren. Staten och Vinnova har en viktig ro i detta, eftersom vi kan stimuera industrin ti att öka sin konkurrenskraft genom ny kunskap. CHARLOTTE BROGREN Generadirektör på Vinnova Foto: Vinnova Chamers avdening för Industriteknik, CIT, ansvarar för forskningsprojektet, AutoDisA, som stöds av Stiftesen för Strategisk Forskning, SSF, inom ramen för ProViking (se informationsrutan ängre ned). Bakgrunden ti projektet är insikten att pattskärmar är ett växande probem för mijön. - LCD-skärmar innehåer materia som inte är optimaa ur mijösynpunkt, band annat små ysrör som innehåer kvicksiver, fytande kristaer och gassubstrat. I dag skickas en ansenig de av pattskärmen ti förbränning, viket inte gynnar mijön. Vi undrade hur man kan tiämpa modern produktionsteknik i återvinningsindustrin för att bidra ti ratione produktion av nya råvaror, berättar Johan Feix, projektedare för AutoDisA. Resutatet av den undran är en automatiserad produktionsenhet som varsamt Initiativet ti forskningsprogrammet ProViking kom från SSF, som satsade 180 mijoner kronor för perioden 2002 2007. Programmet fick därefter förnyat förtroende med ytterigare 210 mijoner kronor och arbetet fortsätter nu fram ti 2013. Fokus igger på forskning och svenska företag inom verkstadsindustrin med produktions- och/eer produktutvecking. För närvarande pågår 23 oika projekt. ProViking driver även en forskarskoa. För mer info besök: http://www.chamers.se/ hosted/proviking-sv/ dear upp pattskärmen så att de oika dearna kan tas tivara och ingå i nya produkter såsom beysningsarmaturer eer materiaåtervinnas. Under våren kommer den första automatiserade processen tas i bruk. Företaget Nordic Recycing i Hovmantorp är speciaister på att tivarata aa sags ampor, oavsett om de innehåer kvicksiver eer inte. Här kommer roboten och produktionsinjen göra stor nytta. - Det är främst med tanke på arbetsmijön som vi vi automatisera processen med att återvinna pattskärmarna. Arbetet med att separera ysrören tar ång tid eftersom man behöver vara så försiktig. Med roboten kommer medarbetarnas arbete bi säkrare. Automatiseringen innebär också att tiden för att pocka isär en pattskärm kortas från fem minuter ti en minut samtidigt som ett högt materiavärde bibehås, berättar Göran Lund- hom, VD för Nordic Recycing. Projektet AutoDisA är ett samarbete mean CIT och Linköpings tekniska högskoa samt företag inom verkstadsindustrin. Förutom Nordic Recycing ingår Hans Andersson Meta AB och Svensk Industriautomation AB. Att forskningen samarbetar med verkstadsföretag på det här sättet är ett signum för ProViking. - Vi utbidar samtidigt och har examensarbetare med i projektet. Syftet är att de ska utbidas för att arbeta med produktutvecking på företagen. Forskarna för även med sig informationen om vika mijömässiga krav som finns, ut ti industrin och återvinningsbranschen. Det kommer att generera nya sätt att tänka inom produktionsindustrin. Med tanke på hur våra konsumtionsmönster ser ut är det här en nödvändighet, säger Johan Feix. 22 FORSKARBLADET
tema: P R O D U K T I O N Produktutvecking i datorn Wingquist Laboratory är ett internationet tvärvetenskapigt kompetenscenter för forskning inom området effektiv produktframtagning. Inom centret ti ämpar men djup kunskap inom fyra forskningsområden för att möta industrins utmaningar kring utvecking och framtagning av produkter. Wingquist Laboratory på Chamers tar fram datorprogram för produktutvecking. InnovationskontorEtt ti resutat - fran innovation Visionen är att at utveckingsarbete ska kunna göras i datorn. Säger Rikard Söderberg, föreståndare för Wingquist Laboratory. Att utvecka nya produkter handar fortfarande ti stor de om att bygga dyra prototyper och köra dem i avancerade testanäggningar. Detta är något som viritue produktutvecking kan komma att ersätta. - Vi ägnar mycket arbete åt att utvecka system och datorprogram för visuaisering och simuering, berättar Rikard Söderberg. Med dessa program kan man testa nya produkter i datorn och det sparar både tid och pengar åt företagen. Nio oika företag är knutna ti centrat och med på istan finns band annat Vovo, ABB, Atas Copco och Tetrapak. Trots att dessa tiverkar het oika produkter har utveckingsprocesserna ändå många ikheter. - Det finns en he de generea processer, säger Rikard Söderberg. A produktutvecking behöver ti exempe bra datorstöd, CAD-program, simueringsverktyg och anaysprestanda. Vi stöttar och optimerar det arbetet. På Wingquist Laboratory finns fyra forskargrupper med oika inriktning. En har ti exempe speciaiserat sig på informationshantering, ett område som fått en större betydese i och med att 24 FORSKARBLADET Vad behövs för att förvanda en innovation ti en framgångsrik produkt eer ett ivskraftigt företag? Hur kan studenter och forskare inom den akademiska värden ta steget att kommersiaisera en god idé eer uppfinning? InnovationskontorEtt är en verksamhet som drivs i boagsform och ägs av Linköpings universitet. InnovationskontorEtt har ti uppgift att stimuera och stötta forskare och studenter vid Linköpings universitet att kommersiaisera sina idéer och sin kunskap. Detta kan ske antingen genom att nya boag startas eer genom att idéer och kunskap införivas i befintiga verksamheter varianterna av varje produkt bivit fer. En annan forskargrupp arbetar med geometrisäkring och robust konstruktion, viket innebär att man försöker göra serietiverkade produkter så okänsiga för tivekningsvariation som möjigt så att dearna passar och fungerar ihop utan probem. Wingquist Laboratory har bidragit ti utveckingen av ett simueringsprogram på detta område (RD&T) som numera säjs kommersiet. - Vår fas är den tidiga fasen. Wingquist Laboratory består av 45 forskare på Chamers och ute på de med- verkande företagen finns ungefär ika många anstäda. Centrat har varit igång i fem år och man har kunnat konstatera att arbetet ger resutat. I en utvärdering gjord av Vinnova används ti exempe omdömena exceent och outstanding. - Samhäsnyttan är vår framgångsfak- tor, säger Rikard Söderberg. Framför at märker vi att vi gör nytta eftersom många företag söker sig hit. Det syns att vårt arbete ger resutat! InnovationskontorEtt hjäper innovatörer i ett tidigt skede. RIKARD SÖDERBERG Föreståndare på Wingquist Laboratory Vi hjäper ti i början när studenter eer forskare vi förvanda en innovation ti en produkt eer ett företag. Vi hjäper dem att ta de första stegen och när företaget mognat så tar andra aktörer över, säger Björn Stafstedt som är kommunikationsansvarig vid InnovationskontorEtt. Företaget SenionLab är ett exempe på hur det kan Foto:WQ fungera när en innovation sprungen ur forskning inom den akademiska värden går hea vägen ti produkt och företag. Där började det med forskning på sensorfusion, en stor universitetsanäggning, att GPS inte fungerar inomhus och en idé som edde ti utveckandet av ett system för inomhusnavigering med hjäp av smartphones. Tack vare hjäp från InnovationskontorEtt och ekonomiskt stöd från VINN NU/Vinnova så kunde forskargruppen utvecka projektet vidare och har idag b.a. ett kontor i Pao Ato i Siicon Vaey - Förenkat kan man säga att vi hjäper studenter och forskare att starta företag. Vi kan hjäpa dem med at från rådgivning, juridik, patent, matchningar mean forskare och näringsiv och att eta finansiering. Vi har ett stort nätverk vi kan dra nytta av och det är roigt när det fungerar som det gjorde FORSKARBLADET 25
Innovation som skapar värde fran idéer med SenionLab, säger Tomas Ahström, affärsutveckare vid InnovationskontorEtt. tema: P R O D U K T I O N Dr. Christian Lundquist är forskare vid Linköpings universitet och VD för företaget SenionLab AB. SenionLab ägnar sig åt forskning och utvecking av sensorfusions som kan användas vid mobiteefonbaserad inomhusnavigering på fygpatser, shoppingcenter och andra stora anäggningar. Vi fick mycket praktisk hjäp av InnovationskontorEtt i början. Det är riskfyt i starten och man behöver ofta bidrag för patentansökningar, resor och annat. Vi har utveckat en navigeringsfunktion som inte kräver att okaerna utrustas med någon extra eektronik. Vår marknadsnisch idag är att vi står för den tekniska grunden och vår tekniska ösning kan koppas ti befintiga infrastrukturappar för b.a. fygpatser, säger Christian Lundquist. TOMAS AHLSTRÖM Affärsutveckare på InnovationskontorEtt Foto:IK BJÖRN STAFSTEDT Kommunikationsansvarig vid InnovationskontorEtt Foto:IK CHRISTIAN LUNDQIST VD på SenionLab Foto:SenionLab Vi du veta mer om oss gå in på: www.innovationskontorett.se Innovativ forskningsmijö med ytig spetskompetens Högskoan i Hamstad är ett innovationsvetenskapigt centrum. Här finns nio oika forskningsmijöer. En av dessa forskar på funktionea ytor inom produktions- och konstruktionsteknik. Forskningens må är att utvecka kunskapen om samspeet mean ytskiktens tiverkning och dess funktionea egenskaper. Avdeningen för Maskinteknisk produktionsframtagning, MTEK, är en stor forskningsgrupp på högskoan. Här finns fyra gästprofessorer, varav tre internationea. Fera seniora forskare, två ordinarie professorer samt sex doktorander. - Affärsidén är att förbättra pro- duktegenskaper och egenskaper hos konstruktioner med hjäp av ytor. En motor består av fera oika komponenter. Var och en av dessa komponenter har ytor. Genom att förbättra ytans egenskaper kan man få en effektivare motor, som bir mindre och mer energisnå, berättar Bengt-Göran Rosén, forskningsedare för Funktionea ytor. Högskoan i Hamstad och MTEK har ett nära samarbete med industrin, nationet såvä som internationet. Det är ett av högskoans signum. BENGT-GÖRAN ROSÉN - Vi strävar efter att vår forskning Forskningsedare för Funktionea ytor Foto:HH 26 FORSKARBLADET ska eda ti att svenska företag ska bi konkurrenskraftiga och att vårt arbete ska yfta nivån på forskningen. Med hjäp av mätinstrument ner på nano- och mikronivå har gruppen konstruerat komponenter för industrin, som man testar i simueringsmijöer på högskoan. Vi vi vidga vyerna eftersom innovation inte bara handar om probemösning utan även om att förstå verkiga behov och att kunna skapa värde från idéer. Säger Sofia Ritzén, föreståndare vid PIEp. PIEp står för Product Innovation Engineering program och är ett forskningscenter som drivs i samarbete mean fem högskoor runt om i andet. Verksamheten rymmer såvä forskningsprojekt och forskarskoa, som aktiviteter i nära samverkan med företag. Organisationen finansieras av Vinnova och näringsivet. är ett bra exempe på hur Högskoan i Hamstad arbetar med innovationsvetenskap. - Vi ser gärna att vetenskapen och Innovationspioter av hur ytorna interagerar och därefter kan vi justera det som krävs innan vi gör dyra prototyper. Vi arbetar även med industridesigners och andra professioner för att få bättre produkter och konstruktioner. Forskningsgruppen Funktionea ytor innovationerna förbättrar produkter. Fera företag har dessutom startats med dessa som utgångspunkt. På så sätt kan vår forskning också bidra ti samhäsnyttan. FAKTA Vårt arbete går b.a. ut på att ta in innovationsfrågor i utbidningen. Mået är att våra ingenjörer kan ämna universitetet med större innovationsförmåga. Tidigare så har ingenjörsutbidningar ofta varit inriktade på att ösa probem som andra har definierat. Vi vi vidga vyerna eftersom innovation inte bara handar om probemösning utan även om att förstå verkiga behov och att kunna skapa värde från idéer, säger Sofia Ritzén, föreståndare vid PIEp. - I simueringsdatorerna tar vi ärdom diken arbetar, under handedning av erfarna forskare, med de framtagna verktygen ute på företag för att impementera innovationsmodeer i verksamheten. PIEp har ett projekt som kaas för Innovationspioterna och nu i sommar ska ett tjugota företag ta emot ett trettiota studenter. Man har utveckat en anaysmode där man går in i företag och anayserar innovationsförmågan. Handpockade studenter som utbidats i meto- Våra innovationspioter undersöker oika faktorer och genomför en grundig anays av utveckingsmöjigheterna för ökad innovationsförmåga. Baserat på resutatet genomförs sedan i samråd med företaget ett förändringsarbete. Detta förändringsarbete kan t.ex. bestå av utvecking av nya arbetssätt och strategier, förbättrad hantering av idéer eer ökat fokus på värdeskapande, säger Sofia Ritzén. PIEp & näringsiv i samverkan Det svenska teekommunikationsföretaget Ericsson har en ång historia av forskning och samarbete med universitet och högskoa. Ericsson är ett av de företag som har tagit de av PIEp:s forskning och som kommer ta emot innovationspioter. Vi tror på den övergripande fiosofin. Vi är intresserade av de verktyg som tagits fram och PIEp driver en tydig inje för att öka kompetensen för innovation hos ingenjörer. Vi vi ha ingenjörer som tänker. Ericsson tar emot studenter under sutskedet av deras utbidningar och kan ge en inriktning för studenter och doktorander som gynnar affärsutvecking och innovation. Akademi och näringsiv har ett ömsesidigt gynnande samarbete och en gemensam strävan efter att identifiera och förverkiga värdeskapande idéer, säger Magnus Karsson, som förutom chef på Ericsson b.a. är adjungerad professor i Innovation Management vid KTH. PIEp är ett nationet forsknings- och utveckingsprogram, för ökad innovationsförmåga hos människor och organisationer, som finns vid fem ärosäten i Sverige. Läs mer: www.piep.se SOFIA RITZÉN Föreståndare på PEIp Foto:PEIp MAGNUS KARLSSON Chef på Ericsson och Innovation Maneger på KTH Foto:PEIp FORSKARBLADET 27
Nanoteknik kan revoutionera skogsindustrin Med hjäp av nanoteknik kan man tiverka papper som är fem gånger starkare än past. Man kan också ersätta cepast, gipsskivor och foien på insidan av en juiceförpackning, band annat. För framtidens Skogen är framtidens ojekäa. Säger Lars Bergund, föreståndare på WWSC. Teknikutveckingen inom skogindustrin har panat Grundforskning med kvaitet Vetenskapsrådet finansierar en betydande de av a grundäggande forskning i Sverige. Vi premierar i första hand kvaitet. Säger Mie Minert, generadirektör på Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets pengar går ti forskningsprojekt inom aa vetenskapiga områden. Störst är natur- vetenskap, teknik och medicin, men mycket mede går även ti humaniora, samhäsvetenskap, utbidningsvetenskap och konstnärig forskning. Årigen fördear Vetenskapsrådet 4,35 mijarder. Men det är ändå ångtifrån aa ansökningar som bevijas. - Granskningen är tuff, säger Mie Minert. Vetenskapsrådet tittar i första hand på den vetenskapiga kvaiteten när vi bedömer vika forskningsprojekt vi vi stödja. Vetenskapsrådet inrättades 2001 och uppdraget är att finansiera grundäggande forskning av hög kvaitet. Större deen av aa ansag hamnar på något av våra tio största och mest väetaberade universitet. Det har stor betydese skogsbruk På WWSC arbetar ett sextiota personer och budgeten igger på 40 mijoner kronor om året. Det är vä använda pengar menar Lars Bergund. - Skogen växer tio gånger snabbare i Asien och Sydamerika. Ska vi ha en chans i framtiden måste vi våga satsa och med nanoteknik kan vi förverkiga våra visioner. Waenberg Wood Science Center (WWSC) på KTH och Chamers är ett center som arbetar med forskning inom den svenska skogen. SweTree Technoogies samarbetar med ett femtiota forskare på universitet runt om i andet. De står för forskningen och vi står för kommersiaiseringen. Säger Mats Johnson, VD. En viktig de av arbetet på SweTree Technoogies handar om att ta fram ceuosamateria som ska kunna ersätta paster och andra ojebaserade produkter. En annan viktig de går ut på att hitta metoder för ett effektivare och mer mijövänigt skogsbruk. SweTree Technoogies har varit igång i omkring tio år och man har band annat anse- 255 Läs mer på: hur framgångsrika medemmarna i forskargruppen tidigare har varit i sitt arbete. Däremot måste inte forskningsprojektet ha någon omedebar praktisk tiämpning. - Exempevis kan det vara svårt att se viken nytta vi skue ha av att ösa ett av matematikens stora probem, påpekar Mie Minert. Men forskning på det området är förstås ändå berättigad. rat ett näringsmede som både ger mindre utsäpp av kväve och gör att pantorna växer och överever bättre när de panteras i skogen. - Träd som växer fortare ger mer energi och mer ceuosa. Dessutom binder de mer kodioxid från atmosfären, säger Mats Johnson. Ska jorden kunna föda en växande befokning med högre evnadsstandard måste het enket jord- och skogsbruket producera mer per odad yta. http://wwsc.se Med tanke på vår storek hävdar sig svensk forskning vä i den internationea konkurrensen. Att forskningen är framgångsrik har stor betydese för samhäet, framhåer Mie Minert. - Det är vädigt viktigt för hea näringsivet att vår svenska forskning håer värdskass, säger han. Forskningen är en garant för att vi har en utvecking på ång sikt. ut. Därför inrättades Waenberg Wood Science Center som är ett samarbete mean KTH och Chamers. Syftet är att hitta nya metoder och processer för att föräda skogsråvara. - Vi kan ersätta det mesta som görs av past idag, säger Lars Bergund. Metoderna finns på abbstadiet, nu gäer det att utvecka produktionstekniken. Inom några år kommer vi ti exempe få se juiceförpackningar där past- eer metafoien på insidan bytts mot ett materia gjort av ved och era. Vedbaserade gipsskivor och pastdetajer i biar är också på gång. MILLE MILLNERT Generadirektör på Vetenskapsrådet Foto: Jyrki Siikanen mijoner kronor satsas i skogsreaterad forskning i vår region. Varje år. Förkaringen ti investeringsvijan är enke; det önar sig. I vår de av Sverige finns en stark och framgångsrik basindustri med rötterna i skogen. Här finns råvaran och traditionen. Men här finns också internationet erkända forskningsmijöer med resutat som direkt påverkar vår förmåga att vidareutvecka den fantastiska, förnyesebara ceuosafibern. Framgångsrik forskning eder ti gynnsam utvecking. För företagen, för samhäet och för regionen. Därför är forskning och utvecking atid Number One. www.akroken.se/number-one 28 FORSKARBLADET Gia! FORSKARBLADET 29
tema: S K O G E N Här finns de bästa förutsättningarna för kemiföretag TESSIE BORG Verksamhetschef på Greenhouse Labs Tigång ti andets bästa professorer, förstkassig aboratoriemijö och gott om studenter som gärna hjäper ti. Som kemiföretag kan man knappast önska sig en bättre adress än Greenhouse Labs på KTH. I början av maj fyttade de tre första företagen in i Greenhouse Labs okaer på KTH i Stockhom och så småningom kommer aa de 17 kontoren med abb att vara uthyrda. Tessie Borg är ansvarig för verksamheten och hon räknar med att Greenhouse Labs mycket snart är en pattform där industrin och akademin kan samarbeta och utbyta erfarenheter. - Vi vi vara en kreativ mötespats för studenter, forskare och näringsiv, säger Tessie Borg. Vår vision är att vi ska erbjuda de bästa förutsättningarna för företagen att kommersiaisera på sina forskningsresutat, samtidigt som vi utveckar kontakten mean akademin och näringsivet. Lokaerna igger i direkt ansutning ti Skoan för kemivetenskap på KTH och Greenhouse Labs väkomnar både forskare som vi starta eget och existerande företag som skue kunna ha nytta av en fiia på KTH. Här finns at man kan önska sig som företagare; förstkassiga okaer med en vä fungerande infrastruktur, tigång ti avancerad anaysutrustning, några av andets bästa professorer att fråga, studenter att ta hjäp av och ett brett nätverk. Så småningom kommer man också kunna ta de av diverse aktiviteter som föreäsningar, seminarier och mässor. Många företag har visat intresse för att ta pats i okaerna, men Tessie Borg vi inte fya aa patserna från start. Kontraktet öper på tre år och om aa fyttar in samtidigt fyttar de också ut samtidigt. - Verksamheten gynnas av att det bir en dynamik band företagen, säger Tessie Borg. Tanken är att företagen i Greenhouse Labs också ska utgöra ett nätverk och ett kuster. Då är det bättre om de fyttar in och ut successivt. Måsättningen är att vid årsskiftet ska häften av okaerna att vara uthyrda. De tre företag som redan instaerat sig ägnar sig åt at från tidig äkemedesutvecking ti att ta fram mijöväniga materia för förpackningsindustrin. Två av företagen är avknoppningar från KTH. Studenterna på kemistutbidningen panerar säan för en framtid som egenföretagare, men om något år får utbidningen en tydigare inriktning på innovation och entreprenörskap. Det gör att företagen på Greenhouse Labs också kan tjäna som förebider och inspirationskäor. Kemi är ett stort område med många oika inriktningar och ska vi yckas med utmaningen att bygga ett håbart samhäe viar en stor de av ansvaret på kemisternas axar, menar Tessie Borg. - Många tänker på fariga ämnen när man säger kemi, men det ger inte hea biden, säger Tessie Borg. Kemin ger oss många av de verktyg vi behöver om vi ska kunna eva i baans med mijön. Vår förhoppning är att Greenhouse Labs ska bi kemins nya skytfönster och kunna stärka kemins varumärke. Jessica Martinsson från företaget Sprint Bioscience var en av de första hyresgästerna på Greenhouse Labs. Greenhouse Labs i korthet Adress: Teknikringen 38, mitt på KTH:s campus. Greenhouse Labs tar emot 17 hyresgäster. De hyr var sitt aboratorium, 20 ti 40 kvm med 1-5 dragskåp och tigång ti gas- och ösningsmedesförråd. Varje hyresgäst har också ett eget kontor som rymmer 2-4 personer, samt tigång ti sammanträdesrum och ounge. Hyresgästerna tecknar treårskontrakt För mer info besök: http://www.greenhouseabs.che.kth.se/ Vi har inga patentösningar Däremot har vi branschens högsta ande auktoriserade Europapatentombud * och förstår att varje fa är unikt. Vi hjäper dig med aa dina patentfrågor och anpassar oss efter dina specifika förutsättningar. Besök www.kranse-wennborg.se för mer information. *11 av 12 patentkonsuter hos Kranse & Wennborg är Europapatentombud (European Patent Attorneys) 30 FORSKARBLADET