Lyssna & Va Med! Ett ljudmaterial i samhällsorientering på modersmålet för kortutbildade invandrare.



Relevanta dokument
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Systematiskt kvalitetsarbete

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Sammanfattning på lättläst svenska

Introduktion till Open 2012

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Kvalitetsrapport Så här går det

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Hälso- och sjukvårdslagen

My Language a g Biography

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Vet du vilka rättigheter du har?

Rapport uppdrag. Advisory board

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering fadderverksamhet (Nyanländ)

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Presentationsövningar

FINLAND I EUROPA 2008

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Att ge omsorg mitt i livet

Förskolan är till för ditt barn

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Utvärdering APL frågor till praktikant

Bild Engelska Idrott

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Morgonsamling till lågstadier

Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D. Deltagarversion

Syftet med en personlig handlingsplan

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Information till elever och föräldrar i skolår 5

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Skolinspektionen Nyanlända 2016

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Konsultation med skolan

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Skriva B gammalt nationellt prov

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Vi skall skriva uppsats

Riktlinjer för medborgardialog

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Barn berättar om relationer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Tränarguide del 1. Mattelek.

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

Motiverande Samtal MI introduktion

10 tips. - till dig som tar emot praktikanter

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Lathund, procent med bråk, åk 8

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

ADHD på jobbet. En guide till arbetsgivare och medarbetare

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Skolplan för Svedala kommun

Plats: Mora Familjecentrum Närvarande: Mari Thorildsson MVC, Inga-Lill Lingman BVC och Majlis Ersson spec pedagog öppna förskolan.

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

P-02/03 säsongen 2016

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Några frågor om dina känslor nu och tidigare

JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

ETT TUNGT MEDIEPAKET 2016 VIN & BAR

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Transkript:

Lyssna & Va Med! Ett ljudmaterial i samhällsorientering på modersmålet för kortutbildade invandrare. Framtaget av Vuxenutbildningen Linné i Uppsala med stöd av regionala 37-medel från Länsstyrelsen i Uppsala län samt av omfördelade medel ur den nationella 37-fonden. Projekttid november 2011 december 2014.

Eva Grass Många år inom SFI som lärare, projektledare och skolledare och nu som föreläsare. Mött många SFI-deltagare genom åren och många olika invandrar- och flyktinggrupper. Har lärt mig mycket om hur man kan mötas och förstå varandra över kulturgränser genom att lyssna och samtala.

Lyssna & Va Med! Bakgrund SO-förordningen 2010-12-01 (SFS 2010:1138) Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt. De nyanlända ska erbjudas en samhällsorientering som omfattar minst 60 timmar. Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån ges på modersmålet och ge utrymme för dialog och reflektion.

Målgruppen kortutbildade Kort eller ingen skolgång alls, har aldrig lärt sig att läsa och skriva eller bara på en elementär nivå. Uppvuxna i ett talspråkssamhälle med ett fullt fungerande vuxen- och arbetsliv. De vanligaste språken: arabiska, persiska/dari, somaliska, tigrinja.

Frågor Vad innebär det att inte vara läs- och skrivkunnig som nyanländ i Sverige? Hur är man van att ta emot information och ny kunskap i ett talspråkssamhälle? Hur kan man förstå abstrakta begrepp och resonemang om man inte har tillgång till ett skriftspråk? Vad innebär det för den här gruppen att komma från ett samhälle präglat av en kollektivistisk traditionell struktur till modernt individualistiskt välfärdssamhälle?

Utmaningen!! Hur förmedlar vi innehållet i samhällsorienteringen för personer som är alldeles nya i Sverige som inte förstår och talar svenska än som inte är funktionellt läs- och skrivkunniga på något språk som inte självklart kan tolka alla andra budskap i form av bilder, filmer, symboler, skyltar och liknande som värderingsmässigt och kulturellt har långt kvar till landning i Sverige?

En lösning Utgå från att SO-deltagare med kort eller ingen skolgång är vana att ta emot information genom att lyssna. Skapa informationstext som är översatt, inspelad och som deltagarna kan lyssna på både en och flera gånger.

Lyssna & Va Med! vill Skapa ett material om samhället som bygger på det talade språket, översatt till de vanligaste invandrarspråken och inläst på ljudfiler. Ge möjlighet för målgruppen att på ett tidigt stadium tillgodogöra sig samhällsinformationen. Ge en bas av kunskaper som kan kompletteras med annat material och med gruppundervisning där SO-kommunikatörer följer upp, förklarar, tillrättalägger och inspirerar till dialog och reflektion. Ge en start både med SO-grupp och utan. Ge struktur med förberedda SO-lektioner och undvika för mycket personligt.

Innehåll Sex avsnitt de mest angelägna under den första tiden i Sverige 1. Att komma till Sverige 2. Att bo i Sverige 3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige 4. Individens rättigheter och skyldigheter 5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige 7. Att vårda sin hälsa i Sverige

Upplägg Korta fristående textmoduler - i inläst form 1-3 minuter Innehållet till en del Uppsala-baserat Hänsyn till målgruppens förförståelse Anknyta till och bekräfta deras bakgrund Det gamla Sverige Enkelt berättande språk förklarande och förtydligande av abstrakta begrepp och företeelser Urval utifrån det som förmodas vara det mest angelägna i början Betoning av det som kan skapa problem i vardagslivet mjuka pekpinnar Ett antal ljudfiler under varje rubrik: 1:01 1:13, 2:01 2:38, 3:01 3:32, 4:01 4:19, 5:01 5:29, 7:01 7:21

Exempel på underrubriker 1. Att komma till Sverige 1:01 Att flytta till ett nytt land 1:02 Mycket är annorlunda i Sverige 1:03 Man är osäker i början i det nya landet men så småningom vänjer man sig 2. Att bo i Sverige 2:19 Att bo i ett flerfamiljshus 2:26 Att betala räkningar i tid 2:32 Telefonabonnemang

Underrubriker (forts 1) 3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige 3:07 Varför ska man göra praktik? 3:21 Att jobba svart 3.30 Vilka regler gäller för att man ska kunna få socialbidrag? 4. Individens rättigheter och skyldigheter 4:04 Vad betyder de mänskliga rättigheterna för människor i vardagslivet? 4:08 Jämställdhet mellan män och kvinnor 4:16 Hur kan man tänka som förälder i det nya landet?

Underrubriker (forts 2) 5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige 5:05 Vad betydde religionen för familjen och samhället i Sverige för hundra år sedan? 5:14 Stöd och hjälp för blivande föräldrar, mödravårdscentralen. 5.27 Vad är viktigt att veta när det gäller regler i förskolan och i skolan? 7. Att vårda sin hälsa i Sverige 7:04 Svåra upplevelser och otrygghet kan påverka människors hälsa. 7:12 Vad ska man göra när barnen blir sjuka? 7:17 Hur ska man använda medicin?

1:04 Man tänker ofta på sitt hemland En annan sak som kan vara ett problem när man flyttar till ett nytt land är att man fortfarande har kvar sina tankar i sitt hemland. Man kanske hade en svår tid innan man reste till Sverige och upplevde många sorgliga saker. Många har kvar släktingar och vänner i hemlandet och man tänker ofta på dem och saknar dem. Man saknar också allt som man var van vid i sitt hemland språket, människorna, klimatet, vanorna, traditionerna osv. Det är vanligt att människor som flyttar från ett land till ett annat känner sig kluvna och splittrade i sina känslor mellan det gamla landet och det nya. Man pendlar fram och tillbaka. Tyvärr är det svårt att ändra på detta. Det är så för nästan alla människor som har bytt land och man måste lära sig att leva med de här känslorna. Ibland känns det mycket tungt, ibland känns det lite lättare. Ibland kan det kännas så tungt och svårt att man kanske behöver hjälp dvs att man kanske behöver prata med någon annan människa. Det är samma sak för alla människor i hela världen. Om man bär på tunga och svåra minnen hjälper det, känns det bättre om man får prata med någon om det man har upplevt.

2:21 Regler i huset Det är väldigt viktigt att man har regler i ett hus där många olika människor och familjer bor och att man följer reglerna. Reglerna är till för att alla som bor i huset ska trivas och att det inte ska uppstå onödiga konflikter och bråk mellan de boende. Reglerna är också viktiga för att huset och inredningen inte ska förstöras på grund av att man inte är tillräckligt aktsam med olika saker och hyresvärden kanske måste betala mycket pengar för reparation. Till sist måste man också följa vissa regler på grund av säkerhet till exempel om det skulle bli översvämning eller brand i huset.

3:15 Olika typer av frånvaro eller ledighet på en arbetsplats När man blir sjuk och inte kan arbeta ska man genast, samma dag anmäla frånvaron till arbetsgivaren. Samma sak gäller om man måste vara hemma för vård av sjukt barn. När man är hemma på grund av sjukdom betalar arbetsgivaren en sjuklön de första två veckorna. Den första dagen får man ingen lön alls. Den dagen kallas karensdag. Sjuklönen är lite lägre än den vanliga lönen. Om man blir sjuk längre än två veckor får man i stället sjukpenning från Försäkringskassan. Den är också lägre än den vanliga lönen. Om man blir sjuk längre tid än 7 dagar måste man visa upp ett läkarintyg för arbetsgivaren. Alla som har anställning har rätt att ta ut minst 25 dagars semester om man varit anställd hela det föregående året. Om man arbetat kortare tid får man färre semesterdagar.

5:12 Familjerådgivning Den som önskar skilsmässa från sin partner har rätt att få det direkt eller efter en betänketid. Men många gånger kan man lösa problemen i familjen genom att man pratar med varandra. Om det är svårt att göra det själv kan man få hjälp genom något som heter Familjerådgivning. Det betyder att man går tillsammans och träffar en familjerådgivare. Det är en person som är utbildad för att hjälpa människor som har problem i sitt äktenskap eller med sin partner. De problem man har kan vara att man bråkar mycket om till exempel pengar, barnen och barnuppfostran eller om andra saker i vardagslivet. Det är ofta så att man har olika uppfattning om vad det innebär att ta ansvar i en familj, för varandra och för barnen. Genom att prata med en familjerådgivare som är en neutral person som ska lyssna och försöka hjälpa båda personerna i ett par kan det bli lättare att komma överens så att man inte behöver skiljas.

eva.grass@uppsala.se 0708-56 35 48 www.vamed.se