LITTERATURLISTA LSK230 Gäller fr.o.m. ht 09 LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Läs- och skrivinlärning och läs- och skrivutveckling (15 hp). Allard, Birgitta & Sundblad, Bo (1989). Skriva till sig själv skriva till andra. I: Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. S. 217-237. 20 s. Allard, Birgitta & Margret Rudqvist & Bo Sundblad (2001). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier utbildning. 175 s. Att lämna skolan med rak rygg Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. (SOU 1997:108). Enligt anvisningar. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22116 Björk, Maj & Caroline Liberg (1999). Vägar in i skriftspråket, tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur. 166 s. Fröjd, Per (2006). Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000-2002. Göteborg: Göteborgs universitet. Avsn. 2.2, 3.3.2, 3.5 & kapitel 4. http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/16622 Fröjd, Per (2006). En skiss till en enkel teori om läsförståelse. SCIRA 31 (2): 11-15. 5 s. Fröjd, Per (2007). Elevers läsförmåga och behovet av kompetensutveckling. Didaktikens forum 1, 2007: 48-55, 8 s. Källström, Roger (1985). Kontrastiv grammatik. I: Kommentarmaterial. Svenska som andraspråk. Stockholm: Skolöverstyrelsen. S. 36-46. 10 s. Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur. 253 s. Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur. 112 s. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur. 80 s. Sidan 1 av 5
Längsjö, Eva & Ingegärd Nilsson (2005). Att möta och erövra skriftspråket. Om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur. 143 s. Nauclér, Kerstin (1989). Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden? I: Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. 23 s. Nya språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-5. Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/646/a/8747 83 s. Reichenberg, Monica (2001). En lärobok för alla. I Språkbruk. Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån 2001 (2). Sid 3 7. 5 s. Skolverket. Grundskolan: kursplan och betygskriterier för ämnet svenska (2000). Hämtas från www.skolverket.se Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. (NCM-rapport 2002:2) Göteborrg: Nationellt centrum för Matematikutbildning. S. 15-44. http://ncm.gu.se/node/463 29 s. Tornéus, Margit (2000). På tal om språk. Andra upplagan. Stockholm: Liber. 69 s. Tuomela, Veli (1995). Att läsa på ett andraspråk. I: Melin, Lars (red.), Läsning och läsproblem. (Häften för didaktiska studier 54.) Stockholm: HLS, s. 38-48, 11 s. Vad säger forskningen om dyslexi? Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.forskning.se/download/18.caa241c11a39c26e6980001484/dyslexi.p df 19 s. Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisningar, dock högst 100 sidor. Aktualiseras från tidigare kurser: Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. 25 s. Att läsa och skriva. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. http://www.skolverket.se Referenslitteratur Att läsa och skriva. Skolverket 2003. (Tillgänglig på http://www.multimedia.skolverket.se/data/object/5318/531824.pdf). Enligt anvisningar. Josephson, Olle & Melin, Lars & Tomas Oliv (1990). Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur. Sandqvist, Carin &Teleman, Ulf (red)(1989). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Sidan 2 av 5
Strömquist, Siv (red)(1992). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2000). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (15 hp). Edelfeldt, Inger. Skönheten och odjuret. I 4 x Edelfeldt. S. 349-366. Kopia Euripides. Medea. Gripe, Maria. Glasblåsarens barn Homeros. Ur Odyssén. (Ett par sånger i olika översättningar.) Kopia. Lagerlöf, Selma. En herrgårdssägen. Lysander, Per & Suzanne Osten. Medeas barn. I Ingvar Holm & Ulla-Britt. Janzon (red). Pjäser för skola och scen. Teaterantologi Del 2. Malmö: Liber Läromedel eller Bengt Lewan & Birthe Sjöberg (red). Världsdramatik. Del 4. Lund: Studentlitteratur. Rowling, Joanne. K. Harry Potter och de vises sten (Harry Potter and the philosopher s stone) Sinbad Sjöfararen. I Tusen och en natt. Sofokles. Kung Oidipus (Dessa båda Denna och Medea finns t ex i: Litteraturens klassiker: Grekisk litteratur. Dramatik. Red L.Breitholtz. Stockholm: PAN/Norstedt.) Stiessel, Lena (1995). Skapelsemyter från hela världen. Almqvist & Wiksell/Liber. En bok (utgiven för barn) med Grekiska guda- och hjältesagor. Exempelvis: Lena Stiessel (1992/1999), Grekernas gudar och hjältar. Almqvist & Wiksell; Leon Garfield (1993), Guden under havsytan: sagor från Olympen. R&S; Eva Hedén, Grekiska Sagor; Claes Lindskog, Grekiska myter och sagor (Den sista är inte specifikt utgiven för barn men lättillgänglig). En bok (utgiven för barn) med Nordiska guda- och hjältesagor. Exempelvis: Nordiska guda- och hjältesagor. Samlade och berättade av Åke Ohlmarks (1986 och tidigare). Sagas Berömda Böcker. Norstedts; Lena Stiessel (1985/2000), Om Tors hammare och andra nordiska gudasagor. Opal; Kevin Crossley- Holland, Nordiska gudasagor. Carlsen/if 1993; Kata Dahlström (1985), Nordiska gudasagor. Rediviva. Eller tidigare utgåvor annat förlag. En bok (utgiven för barn) med sagor från utomeuropeiska kulturer. Exempelvis: Mandelas sagobok : Nelson Mandelas favoritsagor för barn (2003). Bonnier Carlsen; Jan Knappert (2005). Muslimska berättelser. Fondi; Sven Ek (1996).Sagor från hela världen. Mångkulturellt centrum; Janne Lundström (2004). Regnbågens fånge: 50 dilemma-sagor från Afrika. En bok för alla. Myter och sagor i kopia Ett urval dikter. (Enligt lärares anvisningar) Sidan 3 av 5
Sammanlagt ca 2 000-2500 sidor ovan, inklusive illustrationer. Men sidantalet varierar mycket mellan olika utgåvor. Filmer, TV-serier, dataspel (Enligt lärares anvisningar) Andersson, Lars Gustaf & Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999/2005). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur. Sid 65-77. 12 s. Armstrong, Karen (2006). Myternas historia. Stockholm: Bonnier/Månpocket. Kap 1. S. 7-16. Kopia. 10 s. Bearne, Eve (2000). Myth, Legend, Culture and Morality. I Where Texts and Children Meet. London & N Y: Routledge. Sid 183-197. Kopia. 15 s. Brostrøm, Torben (1992). Folksagan och den moderna litteraturen. Göteborg: Daidalos. Sid 7-21. Kopia. 15 s. Buckingham, David (1998). Re-Constructing the Child Audience. I Marit Haldar & Ivar Frønes (red.). Digital barndom. Oslo; Ad Notam Gyldendal. Kopia. 15 s. Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid 9-140. 130 s. Dysthe, Olga & Fröydis Herzberg & Torlaug Lökensgard Hoel (2002/2005). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Kap. 10 och 11. 30 s. Edström, Vivi (2002). Selma Lagerlöf. Livets vågspel. Stockholm: Natur och kultur. S. 218-231. Kopia. 14 s. Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 53-65. Kopia. 12 s. Franz, Marie-Louise von (1987). Sagotolkning: en introduktion. Stockholm: Gedin. Sid 15-30 Kopia. 15 s. Kemp, Peter (1991). Urberättelse, livshistoria, grundberättelse. I Divan: tidskrift för psykoanalys och kultur 1991:3. Kopia. 7 s. Linderoth, Jonas (red) (2007). Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur. Lund: Studentlitteratur. 250 s. Lindmark, Elisabeth (2003). Det vidgade textbegreppet i kursplanerna. I Texter och så vidare. Svensklärarföreningens årsskrift 2003. Stockholm: Natur och kultur. Sid 7-10. Kopia. 4 s. Nikolajeva, Maria (2000). Hur skapar man en succé. Fenomenet Harry Potter. I Opsis Kalopsis 2000:1. S. 32-37. Kopia. 6 s. Sidan 4 av 5
Nikolajeva, Maria (2003). Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter. I TfL (Tidskrift för litteraturvetenskap) 2003:4. S. 4-19. 15 s. Ong, Walter J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg: Anthropos. Kap. 1-3 och 6, Sid 9-93, 160-178. 102 s. Persson, Magnus (red) (2000/2005). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Sid 15-193. 178 s. Rönnberg, Margareta (2000). Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn man blir det. I Nordicom Information 2000 (1). Sid 59-68. Kopia. 10 s. Rönnberg, Margareta (2001). Herkules arla stod upp för de svaga. I Varför är Disney så populär? De tecknade långfilmerna ur ett barnperspektiv. Uppsala: Filmförlaget. Sid 169-174. Kopia. 6 s. Rönnberg, Margareta (2003). Reklam som dagens myter? I TV-reklamen - vår tids myter. Men könsrollskonserverande & konsumtionsfrämjande för barn? Uppsala: Filmförlaget. Sid 58-69. Kopia. 12 s. Stewart, Colin & Lavelle, Marc & Kowaltzke, Adam (2001). The Language of Film and Televison. I Media and Meaning. London: British Film Institute. Kopia. 15 s. Zipes, Jack (1994). Fairy Tale as Myth, Myth as Fairy Tale. Lexington: UP of Kentucky. Kopia. 15 s. Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisningar, högst 100 sidor Sidan 5 av 5