Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-58084 Fastställandedatum: 2015-02-16 Giltigt t.o.m.: 2016-02-16 Upprättare: Annchristin I Johansson Fastställare: Karin Rystedt Försäkringsmedicinsk utbildning - Länsgemensam beskrivning hälso- och Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvar och roller... 2 3.1. HR direktör... 2 3.2. Övergripande studierektor... 2 3.3. Studierektorerna... 2 3.4. AT/ST samordnarna... 2 3.5. Kursadministratör... 2 3.6. Kursledare... 2 3.7. Verksamhetschef... 2 3.8. Vårdenhetschef... 2 3.9. Ekonom... 2 3.10. Samverkansansvarig vid Lokalt Försäkringscentra (LFC) i Bollnäs eller Gävle... 3 4. Beskrivning... 3 4.1. Målgrupper... 3 4.1.1. AT-läkare... 3 4.1.2. ST-läkare... 4 4.1.3. Rehabkoordinatorer... 4 4.1.4. Berörda sjuksköterskor och medicinska sekreterare... 5 4.2. Utbildningar i Försäkringsmedicin... 5 4.2.1. För läkare... 5 5. Plan för kommunikation och implementering... 6 6. Dokumentinformation... 6 7. Referenser... 6 1. Syfte och omfattning Denna rutin anger ansvar och roller vid utbildningsprogrammet i klinisk försäkringsmedicin för läkare Hälso- och sförvaltningen Region Gävleborg samt återkommande utbildningar för chefer och annan personal. 2. Allmänt Till grund för kursutbudet ligger de lärandemål för läkarutbildningen som tagits fram i ett samarbete mellan Försäkringskassan, landstingen och universiteten. Vägledning och lärandemål för grundutbildningen (GU), allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST) finns bifogade i slutet av detta avsnitt. Utbildning i försäkringsmedicin tillgodoses genom kurser, hemuppgifter, handledning och klinisk tjänstgöring.
Beskrivning 2(6) 3. Ansvar och roller 3.1. HR direktör Ansvarar för att tillräckligt antal kurstillfällen avseende läkares vidareutbildning beställs från kursadministrationen. Ansvarar för att upphandling av tjänsterna görs. Ansvara för att tillgodose att det finns lärarresurser för utbildningarna, identifiera tillfälliga utbildningsbehov, samordnings- och kvalitetsansvar. Säkerställer att Försäkringsmedicinska utbildingar erbjuds kontinuerligt i Hälsooch sförvaltningens interna utbildningsutbud. Ansvarar för att uppföljning av deltagande av AT- respektive ST-läkare från sjukskrivande verksamheter görs. 3.2. Övergripande studierektor Samordning med studierektorer och samordningsansvarig i försäkringsmedicin. 3.3. Studierektorerna Studierektor inom sjukskrivningsintensiva specialiteter ansvarar för att ST-läkare erbjuds både handledning inom sjukskrivningsbedömning och kursplats vid försäkringsmedicinsk utbildning. AT-läkare ska ha handledning i försäkringsmedicinska bedömningar och utfärdande av intyg. 3.4. AT/ST samordnarna I samarbete med AT studierektorer erbjuda kursplats vid försäkringsmedicinsk utbildning. 3.5. Kursadministratör Annonsera kurser i god tid i samarbete med övergripande studierektor, studierektorer och kursledare. Ordna det praktiska engagemanget kring kurser. 3.6. Kursledare Ansvarar för kursinnehåll och att leverera utbildning enligt planering och vid efterfrågan. 3.7. Verksamhetschef Ansvarar för att känna till och tillämpa denna rutin. 3.8. Vårdenhetschef Identifiera utbildningsbehov och tillgodose läkares och annan personals möjlighet att delta i utbildning. 3.9. Ekonom Ansvara för budget och uppföljning av dessa utbildningar
Beskrivning 3(6) 3.10. Samverkansansvarig vid Lokalt Försäkringscentra (LFC) i Bollnäs eller Gävle Försäkringskassans deltagande i utbildningarna. Samordnare eller kursledning ansvarar för denna kontakt. 4. Beskrivning 4.1. Målgrupper Obligatoriskt deltagande för AT-läkare och ST läkare inom sjukskrivande specialiteter Utlandsrekryterade läkare inom sjukskrivningsintensiv specialitet Rehabkoordinatorer Chefer inom sjukskrivningsintensiv specialitet Övrig personal inom sjukskrivningsintensiv specialitet 4.1.1. AT-läkare AT-läkaren ska efter genomgången AT kunna bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom integrera försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering kunna hantera sjukdomsbegreppet i förhållande till funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning ha förståelse för och tillvarata varje individs resurser trots sjukdom förstå och kunna förklara socialförsäkringens betydelse i ett samhällsperspektiv förstå och kunna förklara övriga lagar och förordningar som reglerar försäkringsmedicinska frågeställningar ha kunskap om att arbetet med hantering av kvinnors och mäns sjukskrivning är en del av det ordinarie arbete och ingår som en del i vård och behandling Utbildningen ska vara en del av AT samt utgöra en grund för fortsatt vidareutbildning i försäkringsmedicin på ST-nivå. För att få progression inom utbildningen i försäkringsmedicin utgår utbildningen ifrån: Lärandemålen Det försäkringsmedicinska beslutsstödet Medicinska intyg och utlåtanden Relationerna individ - socialförsäkring samhälle
Beskrivning 4(6) Genussystemet och kunskap om att arbetet med kvinnors och mäns ohälsa (inkluderande barn och ungdomar) är en del av det ordinarie arbetet och ingår som en del i vård och behandling 4.1.2. ST-läkare Läkaren bör efter genomgången ST-utbildning självständigt kunna bedöma och beskriva en patients funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning till följd av sjukdom eller skada samt dess varaktighet avgöra när ett ställningstagande enligt ovan behöver kompletteras med underlag från kompetenser inom det samlade vårdteamet utfärda medicinska underlag och utlåtanden enligt Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer på ett språk och med en terminologi förståelig för patienter och andra aktörer i journal dokumentera underlag och bedömning Utbildningarna är ett ansvar för shuvudmannen i samverkan med andra aktörer. Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav samt till delmål i respektive målbeskrivning Detta uppnås genom Klinisk tjänstgöring. Under kliniska placeringar rekommenderas att systematisk handledning ges avseende bedömning av patientens funktionstillstånd, aktivitetsbegränsning och rehabiliteringsbehov olika beslutsstöd och vägledningar användas t ex försäkringsmedicinska beslutsstödet beaktas vid bedömning av olika sjukdomars och skadors påverkan på individens funktion och förmåga enligt övergripande principerna specifika rekommendationerna Kurser/Utbildning SK-kurser Interaktiva utbildningsverktyg Seminarier Medsittning Teoretiska studier 4.1.3. Rehabkoordinatorer Rehabkoordinatorernas grundläggande utbildningsbehov tillgodoses genom deltagande i läkarnas stegutbildningar samt i ärendediskussioner tillsammans med FMR (Försäkringsmedicinsk Rådgivare) vid Lokalt Försäkringscentrum. Regelbundna samverkansträffar mellan Försäkringskassans samordnare och Rehabkoordinatorsgruppen i länet.
Beskrivning 5(6) 4.1.4. Berörda sjuksköterskor och medicinska sekreterare Grundläggande information om sjukförsäkringens tidsgränser och ersättningsformer. Sjukskrivningsprocessen, ansvarsfördelning. 4.2. Utbildningar i Försäkringsmedicin Återkommande utbildningar för läkare i klinisk försäkringsmedicin Tillkommer utbildningsinsatser vid behov till annan personal 4.2.1. För läkare 4.2.1.1. Introduktion AT-introduktion under en ½-dag genomförs varje termin i Gävle och i Hudiksvall för nya AT-läkare som tillträder sina AT-block. Utbildningen är främst informativ och hålls av regionen och Försäkringskassan gemensamt. Introduktion för utlandsrekryterade läkare ges under en heldag och motsvarar informationen vid AT-introduktionen men det läggs en utökad information kring svensk socialförsäkring och andra svenska myndigheter. Genomförs av regionen och Försäkringskassan gemensamt. Målgruppen är specialistkompetenta, eller STläkare i slutfas. 4.2.1.2. Steg 1 Steg 1 utbildningen i försäkringsmedicin med AT-läkare som målgrupp hålls varje termin under två dagar. Tyngdpunkten läggs dels i katedral form, och dels som grupparbeten med redovisning, patientfall, intygsskrivning, genusfrågor och sjukdomsbegrepp. Lagar och föreskrifter.
Beskrivning 6(6) I steg 1 utbildningen för utlandsrekryterade tillkommer utökat undervisningsmoment kring svensk socialförsäkring, andra försäkringar, försäkringskassan och andra myndigheter då dessa läkare saknar svensk grundutbildning. 4.2.1.3. Steg 2 Steg 2 utbildning är en fortsatt utbildning med progression i lärandet från steg 1. Huvudsakliga utbildningsmoment är fall-seminarium med egna fall, problematisk sjukskrivning, genusfrågor samt ärendediskussioner vid Lokalt Försäkringscenter (LFC) 4.2.1.4. Steg 3 Steg 3 avser enskilda tema- och utvecklingsdagar för ST-läkare och specialister där det efterfrågas 5. Plan för kommunikation och implementering Efter granskning och fastställande finns planen tillgänglig för alla medarbetare i regionens IT-stöd för dokumenthantering Platina. Planen kommuniceras och implementeras inom AT/ST utbildningarna via studierektorer och inom regionens interna Försäkringsmedicinska utbildningar. 6. Dokumentinformation Lars Goyeryd, försäkringsmedicinsk sakkunnig, upprättare av underlaget i samverkan med studierektorer. Dokumentet har granskats före fastställande av: Britta Moberger, ÖL, Specialmedicin Elisabeth Rydén Månsson, specialist allmänmedicin, studierektor AT/ST Per Forsgren, specialist allmänmedicin, studierektor AT/ST Susann Eriksson, AT/ST samordnare, Utvecklingsavdelningen 7. Referenser Dokumentnamn SOSFS 1999:5 Allmäntjänstgöring för läkare SOSFS 2008:27 Läkarnas specialiseringstjänstgöring Plats www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se