Försäkringsmedicinsk utbildning - Länsgemensam beskrivning hälso- och sjukvård

Relevanta dokument
Socialstyrelsens författningssamling

Specialisering för läkare

Sjukskrivningsprocessen

När och hur det ska skrivas

Presentation av nya målbeskrivningen. Specialistutbildning i ett Europeiskt perspektiv. SK-kurser

Nollplacerade Sjuk och osynlig

Bestämmelser om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Åtgärder för att höja kvaliteten i de medicinska underlagen i sjukförsäkringsärenden

Akutsjukvård. Akutsjukvård LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING 1 SOCIALSTYRELSEN

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för läkare med legitimation i enlighet med SOSFS 2015:8

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 och Målbeskrivningar 2015

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

DOM Meddelad i Jönköping

SPUR-inspektion av vårdcentraler

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Neurologi LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

Implementering av Riksavtalet 2015

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Lokal examensbeskrivning

Patientsäkerhetsberättelse

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti 2013.

Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund

Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Syfte. Riskvärdering - Kartläggning av metodik och erfarenheter

Svarsjournal. Publikationsnamn

Rapport uppdrag. Advisory board

INTYG om provtjänstgöring

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Kvalitetsindikatorer vid sjukskrivning SFAMs kvalitetsdag

Socialstyrelsens författningssamling. Läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

VI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat. Samverkan. Förankrat. Mätbara resultat

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning.

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Vaccinering i praktiken 3 hp

Lokal examensbeskrivning

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 7 februari 2014

Styrdokument för krisberedskap

Hälso- och sjukvårdslagen

Socialstyrelsen Stockholm

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Det började med ädelreformen 1992

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Vägledning och stöd hur ska jag formulera mig?

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17)

Regiongemensamma. ST-riktlinjer

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Skolinspektionen Nyanlända 2016

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

Informationsmeddelande IM2013:

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

LOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2014

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

SFA medicin. Kompetenscenter i Köping

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Samordnad individuell plan för äldre (SIP) NÄR DET BEHÖVS SAMORDNING

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Österdahl. Internkontroll, 2015

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.

Lungsjukdomar LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Gränssnitt medicinsk gastroenterologi/ hepatologi - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm

Region Skåne Riktlinjer för FGM 2

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

Socialdepartementet

Beslut för fritidshem

Transkript:

Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-58084 Fastställandedatum: 2015-02-16 Giltigt t.o.m.: 2016-02-16 Upprättare: Annchristin I Johansson Fastställare: Karin Rystedt Försäkringsmedicinsk utbildning - Länsgemensam beskrivning hälso- och Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvar och roller... 2 3.1. HR direktör... 2 3.2. Övergripande studierektor... 2 3.3. Studierektorerna... 2 3.4. AT/ST samordnarna... 2 3.5. Kursadministratör... 2 3.6. Kursledare... 2 3.7. Verksamhetschef... 2 3.8. Vårdenhetschef... 2 3.9. Ekonom... 2 3.10. Samverkansansvarig vid Lokalt Försäkringscentra (LFC) i Bollnäs eller Gävle... 3 4. Beskrivning... 3 4.1. Målgrupper... 3 4.1.1. AT-läkare... 3 4.1.2. ST-läkare... 4 4.1.3. Rehabkoordinatorer... 4 4.1.4. Berörda sjuksköterskor och medicinska sekreterare... 5 4.2. Utbildningar i Försäkringsmedicin... 5 4.2.1. För läkare... 5 5. Plan för kommunikation och implementering... 6 6. Dokumentinformation... 6 7. Referenser... 6 1. Syfte och omfattning Denna rutin anger ansvar och roller vid utbildningsprogrammet i klinisk försäkringsmedicin för läkare Hälso- och sförvaltningen Region Gävleborg samt återkommande utbildningar för chefer och annan personal. 2. Allmänt Till grund för kursutbudet ligger de lärandemål för läkarutbildningen som tagits fram i ett samarbete mellan Försäkringskassan, landstingen och universiteten. Vägledning och lärandemål för grundutbildningen (GU), allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST) finns bifogade i slutet av detta avsnitt. Utbildning i försäkringsmedicin tillgodoses genom kurser, hemuppgifter, handledning och klinisk tjänstgöring.

Beskrivning 2(6) 3. Ansvar och roller 3.1. HR direktör Ansvarar för att tillräckligt antal kurstillfällen avseende läkares vidareutbildning beställs från kursadministrationen. Ansvarar för att upphandling av tjänsterna görs. Ansvara för att tillgodose att det finns lärarresurser för utbildningarna, identifiera tillfälliga utbildningsbehov, samordnings- och kvalitetsansvar. Säkerställer att Försäkringsmedicinska utbildingar erbjuds kontinuerligt i Hälsooch sförvaltningens interna utbildningsutbud. Ansvarar för att uppföljning av deltagande av AT- respektive ST-läkare från sjukskrivande verksamheter görs. 3.2. Övergripande studierektor Samordning med studierektorer och samordningsansvarig i försäkringsmedicin. 3.3. Studierektorerna Studierektor inom sjukskrivningsintensiva specialiteter ansvarar för att ST-läkare erbjuds både handledning inom sjukskrivningsbedömning och kursplats vid försäkringsmedicinsk utbildning. AT-läkare ska ha handledning i försäkringsmedicinska bedömningar och utfärdande av intyg. 3.4. AT/ST samordnarna I samarbete med AT studierektorer erbjuda kursplats vid försäkringsmedicinsk utbildning. 3.5. Kursadministratör Annonsera kurser i god tid i samarbete med övergripande studierektor, studierektorer och kursledare. Ordna det praktiska engagemanget kring kurser. 3.6. Kursledare Ansvarar för kursinnehåll och att leverera utbildning enligt planering och vid efterfrågan. 3.7. Verksamhetschef Ansvarar för att känna till och tillämpa denna rutin. 3.8. Vårdenhetschef Identifiera utbildningsbehov och tillgodose läkares och annan personals möjlighet att delta i utbildning. 3.9. Ekonom Ansvara för budget och uppföljning av dessa utbildningar

Beskrivning 3(6) 3.10. Samverkansansvarig vid Lokalt Försäkringscentra (LFC) i Bollnäs eller Gävle Försäkringskassans deltagande i utbildningarna. Samordnare eller kursledning ansvarar för denna kontakt. 4. Beskrivning 4.1. Målgrupper Obligatoriskt deltagande för AT-läkare och ST läkare inom sjukskrivande specialiteter Utlandsrekryterade läkare inom sjukskrivningsintensiv specialitet Rehabkoordinatorer Chefer inom sjukskrivningsintensiv specialitet Övrig personal inom sjukskrivningsintensiv specialitet 4.1.1. AT-läkare AT-läkaren ska efter genomgången AT kunna bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom integrera försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering kunna hantera sjukdomsbegreppet i förhållande till funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning ha förståelse för och tillvarata varje individs resurser trots sjukdom förstå och kunna förklara socialförsäkringens betydelse i ett samhällsperspektiv förstå och kunna förklara övriga lagar och förordningar som reglerar försäkringsmedicinska frågeställningar ha kunskap om att arbetet med hantering av kvinnors och mäns sjukskrivning är en del av det ordinarie arbete och ingår som en del i vård och behandling Utbildningen ska vara en del av AT samt utgöra en grund för fortsatt vidareutbildning i försäkringsmedicin på ST-nivå. För att få progression inom utbildningen i försäkringsmedicin utgår utbildningen ifrån: Lärandemålen Det försäkringsmedicinska beslutsstödet Medicinska intyg och utlåtanden Relationerna individ - socialförsäkring samhälle

Beskrivning 4(6) Genussystemet och kunskap om att arbetet med kvinnors och mäns ohälsa (inkluderande barn och ungdomar) är en del av det ordinarie arbetet och ingår som en del i vård och behandling 4.1.2. ST-läkare Läkaren bör efter genomgången ST-utbildning självständigt kunna bedöma och beskriva en patients funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning till följd av sjukdom eller skada samt dess varaktighet avgöra när ett ställningstagande enligt ovan behöver kompletteras med underlag från kompetenser inom det samlade vårdteamet utfärda medicinska underlag och utlåtanden enligt Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer på ett språk och med en terminologi förståelig för patienter och andra aktörer i journal dokumentera underlag och bedömning Utbildningarna är ett ansvar för shuvudmannen i samverkan med andra aktörer. Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav samt till delmål i respektive målbeskrivning Detta uppnås genom Klinisk tjänstgöring. Under kliniska placeringar rekommenderas att systematisk handledning ges avseende bedömning av patientens funktionstillstånd, aktivitetsbegränsning och rehabiliteringsbehov olika beslutsstöd och vägledningar användas t ex försäkringsmedicinska beslutsstödet beaktas vid bedömning av olika sjukdomars och skadors påverkan på individens funktion och förmåga enligt övergripande principerna specifika rekommendationerna Kurser/Utbildning SK-kurser Interaktiva utbildningsverktyg Seminarier Medsittning Teoretiska studier 4.1.3. Rehabkoordinatorer Rehabkoordinatorernas grundläggande utbildningsbehov tillgodoses genom deltagande i läkarnas stegutbildningar samt i ärendediskussioner tillsammans med FMR (Försäkringsmedicinsk Rådgivare) vid Lokalt Försäkringscentrum. Regelbundna samverkansträffar mellan Försäkringskassans samordnare och Rehabkoordinatorsgruppen i länet.

Beskrivning 5(6) 4.1.4. Berörda sjuksköterskor och medicinska sekreterare Grundläggande information om sjukförsäkringens tidsgränser och ersättningsformer. Sjukskrivningsprocessen, ansvarsfördelning. 4.2. Utbildningar i Försäkringsmedicin Återkommande utbildningar för läkare i klinisk försäkringsmedicin Tillkommer utbildningsinsatser vid behov till annan personal 4.2.1. För läkare 4.2.1.1. Introduktion AT-introduktion under en ½-dag genomförs varje termin i Gävle och i Hudiksvall för nya AT-läkare som tillträder sina AT-block. Utbildningen är främst informativ och hålls av regionen och Försäkringskassan gemensamt. Introduktion för utlandsrekryterade läkare ges under en heldag och motsvarar informationen vid AT-introduktionen men det läggs en utökad information kring svensk socialförsäkring och andra svenska myndigheter. Genomförs av regionen och Försäkringskassan gemensamt. Målgruppen är specialistkompetenta, eller STläkare i slutfas. 4.2.1.2. Steg 1 Steg 1 utbildningen i försäkringsmedicin med AT-läkare som målgrupp hålls varje termin under två dagar. Tyngdpunkten läggs dels i katedral form, och dels som grupparbeten med redovisning, patientfall, intygsskrivning, genusfrågor och sjukdomsbegrepp. Lagar och föreskrifter.

Beskrivning 6(6) I steg 1 utbildningen för utlandsrekryterade tillkommer utökat undervisningsmoment kring svensk socialförsäkring, andra försäkringar, försäkringskassan och andra myndigheter då dessa läkare saknar svensk grundutbildning. 4.2.1.3. Steg 2 Steg 2 utbildning är en fortsatt utbildning med progression i lärandet från steg 1. Huvudsakliga utbildningsmoment är fall-seminarium med egna fall, problematisk sjukskrivning, genusfrågor samt ärendediskussioner vid Lokalt Försäkringscenter (LFC) 4.2.1.4. Steg 3 Steg 3 avser enskilda tema- och utvecklingsdagar för ST-läkare och specialister där det efterfrågas 5. Plan för kommunikation och implementering Efter granskning och fastställande finns planen tillgänglig för alla medarbetare i regionens IT-stöd för dokumenthantering Platina. Planen kommuniceras och implementeras inom AT/ST utbildningarna via studierektorer och inom regionens interna Försäkringsmedicinska utbildningar. 6. Dokumentinformation Lars Goyeryd, försäkringsmedicinsk sakkunnig, upprättare av underlaget i samverkan med studierektorer. Dokumentet har granskats före fastställande av: Britta Moberger, ÖL, Specialmedicin Elisabeth Rydén Månsson, specialist allmänmedicin, studierektor AT/ST Per Forsgren, specialist allmänmedicin, studierektor AT/ST Susann Eriksson, AT/ST samordnare, Utvecklingsavdelningen 7. Referenser Dokumentnamn SOSFS 1999:5 Allmäntjänstgöring för läkare SOSFS 2008:27 Läkarnas specialiseringstjänstgöring Plats www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se