Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Budtransporter Utkast Kriterier 2015:1
Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens miljömärkning. Naturskyddsföreningen är en politiskt och religiöst obunden ideell förening utan vinstintressen. Omsorgen om miljön och människors hälsa är vår drivkraft. Vi har bidragit till att säl, havsörn och pilgrimsfalk inte längre är utrotningshotade i Sverige. Vi värnar om den biologiska mångfalden och arbetar för att stoppa klimatförändringar, försurning, övergödning, spridningen av skadliga kemikalier och mycket annat. Men det räcker inte att skydda naturen i reservat eller stoppa enskilda förorenare. Den totala miljöbelastningen måste minska. Företag som miljöanpassar sin verksamhet och sina produkter och tjänster är mycket viktiga i det arbetet. Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens eget miljömärke och ett av våra verktyg för att driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Bra Miljöval ställer höga miljökrav på de produkter som får märkas. Tack vare Bra Miljöval har hundratals produkter gjorts om och miljöanpassats. Märkningen har lett till konkreta resultat. Till exempel har märkningen Bra Miljöval nästan helt fått bort den miljöskadliga tensiden LAS från svenska tvättmedel. Ett annat exempel är att el märkt med Bra Miljöval har ställt krav på vattenflödet genom vattenkraftverk och därmed ökat det biologiska livet i älvsträckorna. För biobränsleeldade kraftvärmeverk har kraven på att askan återförs till naturen slutit kretsloppet. Bra Miljöval är en del av Naturskyddsföreningens Handla Miljövänligt arbete. Nätverket Handla Miljövänligt består av aktiva medlemmar som bland annat genomför kampanjen Miljövänliga Veckan varje år. Tack vare kampanjen blir sortimentet i de flesta livsmedelsbutiker allt mer miljöanpassat. I konsumenternas ögon är märkningen Bra Miljöval en trovärdig signal. För licenstagaren ger märkningen konkurrensfördelar. I dag finns kriterier för Bra Miljöval för följande varor och tjänster: Värmeenergi Fjärrkyla Elenergi Bränsle Godstransporter Persontransporter Livsmedelsbutik Textil Kemiska produkter Småhus- och bilförsäkring 2
Innehåll Förord... 4 Syfte... 5 Kriteriernas omfattning... 5 1. Grundkriterier... 6 1.1 Miljöledningsarbete... 6 1.2 Beräkning av utsläpp... 6 1.3 Krav på cykel med elassistans... 6 1.4 Krav på moped... 6 1.5 Sociala krav... 7 1.6 Miljöinformation till kunder... 7 2. Krav Begränsad klimatpåverkan... 8 2.1 Energieffektivitet... 8 2.2 Begränsad klimatpåverkan från bränslen och el... 8 2.3 Begränsad klimatpåverkan från fossila bränslen... 9 2.4 Inköp av energieffektiva däck... 9 3. Krav Frisk luft... 9 3.1 Avgaser... 9 3.2 Minskat slitage på vägbanan från däck... 10 4. Krav Giftfri miljö... 10 4.1 Tvätt av fordon... 10 5. Minskat antal transporter valbara krav... 10 Definitioner... 12 Källhänvisning... 14 Bilaga A Excel miljöprestanda och schablonvärden... 14 3
Förord Budtransporter märkta med Bra Miljöval är ett av Naturskyddsföreningens verktyg för att driva utvecklingen mot ett mer hållbart transportsystem. Det här är 2015 års miljökriterier för budtransporter. I dessa fastställer Naturskyddsföreningen hur Budtransporter ska utföras för att kunna märkas med Bra Miljöval. Lastbilstrafiken ökade med 29 procent mellan 1990 och 2014 1. Men trafiken med lätt lastbil har ökat med hela 120 procent sedan 1990, varav knappt 80 procent av ökningen har skett sedan år 2000, dock med lägre ökningstakt sedan 2011. Nästan lika mycket har växthusgasutsläppen från dessa fordon ökat sedan dess (75 procent år 2000-2013). Sedan 2011 har dock utsläppen minskat något. Enligt regering och riksdag ska fordonsflottan vara fossiloberoende till 2030 och utsläppen av koldioxid vara noll till år 2050. Den nuvarande utvecklingen stöder dock inte detta. Enligt Trafikverkets prognos (årtal) kommer lastbilstrafiken öka med 37 procent mellan 2010 och 2030 och knappt 97 procent av de lätta lastbilar som nyregistreras idag drivs med diesel. 2 Ny teknik som energieffektivisering, förnybar energi och elektrifiering samt redan beslutade styrmedel som krav på minst 10 procent förnybar energi inom transportsektorn, räcker, enligt Transportstyrelsen, inte för att nå målen. Det krävs en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. 3 Vår vision med dessa kriterier är att bidra till minskad energianvändning och lägre utsläpp från budtransporter inom Sverige. Vi vill även bidra till en bättre miljö för människor och djur att vistas i. I denna version av kriterierna förändras kraven från att enbart ställa krav på andel icke förnybar energi till att ställa krav på energieffektivitet oavsett vilket bränsle fordonet drivs med. Vidare ställs dessutom krav på utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) för hela livscykeln samt att max 10% av bränslet som används får vara fossilt. Kraven på utsläpp skärps och det ställs även krav på dubbfria däck. För transportmedel som drivs av el ökar kravet på andel el märkt med Bra Miljöval. I kriterierna ställs även krav på ökad kännedom om bränslets ursprung och spårbarhet. Att som konsument eller företag välja Budtransport märkt med Bra Miljöval bidrar till lägre klimatpåverkan, renare luft, trevligare miljö och att transportsystemet effektiviseras. Samtidigt behöver vi minska behovet av transporter genom var och ens inköpsbeslut. 1 PM Vägtrafikens utsläpp 140226, Trafikverket https://www.transportstyrelsen.se/global/press/pm%20v%c3%a4gtrafikens%20utsl%c3%a4pp%20140226.pdf 2 PM Vägtrafikens utsläpp 140226, Trafikverket. Sida 16, tabell 2 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn i Sverige, miljoner ton. (år 2011: 1,69 milj. ton) 3 https://www.transportstyrelsen.se/global/press/pm%20v%c3%a4gtrafikens%20utsl%c3%a4pp%20140226.pdf. (år 2000: 0,96 milj. ton, år 2013: 1,61 milj. ton) 4
Syfte Syftet med dessa kriterier är att bidra till: Begränsad klimatpåverkan 4 Minskad resursanvändning Frisk luft Giftfri miljö Den övergripande målsättningen med kriterierna är ett mer effektivt transportsystem där cykel, el och fordon drivna med förnybara bränslen är en självklarhet. Kriteriernas omfattning Kriterierna gäller från 2015-0X- 01 tills nästa version träder i kraft, tidigast 2018-0X- 01. Den som vill märka en tjänst med Bra Miljöval måste uppfylla samtliga krav som anges i detta kriteriedokument, licensvillkoren samt upprätta ett licensavtal med Naturskyddsföreningen. Det som kan märkas med Bra Miljöval är transporttjänsten, det vill säga den förflyttning av gods som görs med fordonet eller fordonen. Kraven ska uppfyllas som ett snittvärde för hela den fordonsflotta som används för den tjänst som omfattas av licensen. Kraven är satta per fordonskilometer, vilket innebär att transporttjänster som utförs med tyngre fordon har svårt att klara dessa kriterier för budtransporter. Licenstagare som enbart kör budtransporter med cykel (utan elassistans) ska uppfylla följande kriterier: 1.1 Miljöledningsarbete 1.2 Beräkning av utsläpp 1.5 Sociala krav 1.6 Miljöinformation till kunder Om cykel med elassistans används i transporttjänsten ska även följande kriterier uppfyllas: 1.3 Krav på cykel med elassistans 2.2 c) Begränsad klimatpåverkan från bränslen och el 4 Naturskyddsföreningens anser att de svenska klimatutsläppen ska vara nära noll samt att energianvändningen ska vara halverad senast år 2030. 5
1. Grundkriterier Följande krav ska uppfyllas av alla licenstagare: 1.1 Miljöledningsarbete Ert företag ska ha ett miljöledningsarbete för att minska miljöpåverkan från sin verksamhet. Arbetet ska omfatta den verksamhet som utför transporterna, inklusive underleverantörer, och ska minst inkludera följande delar: en implementerad miljöpolicy som är fastställd av företagsledningen, där företaget åtar sig att kontinuerligt förbättra sin miljöprestanda. uppsatta miljömål för att minska miljöbelastningen baserade på miljöaspekter som är betydande för verksamheten; t ex mål för energi, utsläpp av växthusgaser och kemikalieanvändning. en handlingsplan och rutiner för hur företaget kontinuerligt arbetar med att ständigt förbättra miljöprestandan för verksamheten, exempelvis: utbildning i sparsam körning med kontinuerlig uppföljning av alla förare för upprätthållande av sparsam körstil ruttplaneringssystem/ruttoptimeringssystem hur företaget följer upp däckens lufttryck för minskad bränsleåtgång miljömärkta produkter används vid fordonstvätt och fordonsvård. rutiner för att säkerställa att alla miljölagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs rutiner och metoder för att kriterierna i detta dokument efterlevs rutiner och metoder för kommunikation och redovisning av det egna miljöarbetet Verifiering: exempelvis genom ISO 14001- certifikat eller miljödiplomering enligt Svensk Miljöbas. Om ni saknar liknande verifikat krävs att ni redovisar miljöpolicy, miljömål, betydande miljöaspekter samt handlingsplan till Naturskyddsföreningen. Motivering: Ett bra miljöledningssystem kännetecknas av att det bland annat bidrar till begränsning och förebyggande av miljöpåverkan, till ständig förbättring av miljöprestandan och att ekonomiskt resursslöseri undviks. 1.2 Beräkning av utsläpp Ni fyller i och beräknar alla värden i Bilaga A (Exceldokument). Där finns även instruktioner för hur värdena ska tas fram. I Bilaga A sker beräkningarna med Naturskyddsföreningens schablonvärden och enligt SS- EN 16258:2012. 1.3 Krav på cykel med elassistans Om cykel med elassistans används i transporttjänsten får motorns kontinuerliga märkeffekt vara högst 250 watt. Motorn får endast förstärka kraften från tramporna och den får inte ge något krafttillskott vid hastigheter över 25 km/tim. 5 Verifiering: stickprovskontroll. Motivering: För att en cykel med elassistans ska definieras som en cykel ska detta krav uppfyllas. 1.4 Krav på moped Endast moped driven med elmotor får användas inom den miljömärkta transporttjänsten. Verifiering: Vilka fordon som används inom den miljömärkta transporttjänsten redovisas i Bilaga A. 5 http://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/fordon/fordonsregler/moped/elcykel/: Transportstyrelsen om Cykel med elassistans: En cykel med tramp- eller vevanordning och elassistans räknas som cykel om den är konstruerad på följande sätt: Elmotorn kopplas in när trycket på tramporna ökar, till exempel för att göra det lättare att trampa i uppförsbackar och i stark motvind. Motorn får endast förstärka kraften från tramporna och får inte ge något krafttillskott vid hastigheter över 25 km/tim Motorns kontinuerliga märkeffekt får vara högst 250 watt. Om en cykel med elassistans avviker från dessa krav kommer fordonet inte längre anses vara cykel, utan kommer tillhöra något annat fordonsslag med andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik. 6
Motivering: Kravet ställs då både två- och fyrtaktsmotorer och ger upphov till stora miljö- och hälsofarliga utsläpp. De medför även buller i närmiljön. 1.5 Sociala krav Företag med anställda förare ska ha kollektivavtal eller arbeta enligt de principer som omfattas av kollektivavtal. Företag som anlitar underleverantörer ska i avtalen med dessa reglera så att underleverantörer omfattas av samma principer som omfattas av kollektivavtal. Verifiering: Kopia på kollektivavtal mellan företaget och de anställda alternativt motsvarande giltiga principer 6. Vid anlitande av underleverantörer ska kopia på avtal mellan det licensägande företaget och underleverantör lämnas. Stickprov kan komma att göras. Motivering: Arbetsförhållandena i branschen kan tidvis vara pressade. Kollektivavtal eller motsvarande är ett sätt att reglera detta. 1.6 Miljöinformation till kunder a) Marknadsföring av den miljömärkta tjänsten På er hemsida ska ni informera om vad det innebär att er transporttjänst är märkt med Bra Miljöval. Det ska tydligt framgå hur kundens val påverkar hur ni utför tjänsten. Om kunden köper transporttjänst genom en annan kanal än via er hemsida ska kunden där informeras om den miljömärkta transporttjänsten och vilken nyttan är med denna. Goda exempel eller mallar för hur informationen kan utformas kan ni få från Naturskyddsföreningen. Verifiering: Naturskyddsföreningen genomför löpande stickprov. Motivering: För att påverka kunderna att välja transporttjänst märkt med Bra Miljöval behöver kunden förstå miljönyttan med att välja detta alternativ då fler alternativ finns i företagets utbud. Informationen kan även vara en del i företagets marknadsföring för att locka till sig fler kunder som annars hade valt en annan leverantör. b) Kundstyrning för färre akuta transporter Ni ska optimera transporterna genom att styra kunderna mot flexibla upphämtnings- och leveranstider så att inte extra fordon behöver sättas in på grund av akuta utkörningar eller på grund av att ett fordon är fullt. Det kan ni t ex göra via: Prisstyrning - frakten blir dyrare ju snabbare frakt kunden vill ha Via övriga system och rutiner, (lämna gärna förslag på fler alternativ) Verifiering: Ni visar hur ni arbetar för att öka er flexibilitet i leveranstiden genom system, rutiner och information till kund och hur detta har (eller hur ni uppskattar att det har) påverkat antalet kilometer er fordonsflotta kört. Motivering: Genom denna styrning får transportören en ökad frihet att optimera sina transporter och undvika akuta transporter. Färre akuta utkörningar gör det möjligt att samlasta, öka fyllnadsgraden och på så sätt minska miljöpåverkan. Detta krav ger också möjlighet till att sprida goda exempel. 6 Inom till exempel kooperativa företagsformer 7
2. Krav Begränsad klimatpåverkan För att bidra till att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan ställer vi krav på: 2.1 Energieffektivitet a) Den totala mängden energi (Tank- to- Wheel) som används för att köra fordonen får inte överstiga 1,5 kwh (5,4 MJ) per fordonskilometer. Beräkning ska ske i Bilaga A. Verifiering: Utdrag av mätarställning, alternativt från faktureringssystem, samt bränslekvitton. Motivering till krav: Att hushålla med resurser oavsett om de är förnybara eller fossila är av central betydelse för att skapa ett mer hållbart transportsystem. Syftet med kravet är att styra mot energieffektiva transportslag som tex cykel- och eldrivna transporter. 2.2 Begränsad klimatpåverkan från bränslen och el a) Utsläppen av koldioxidekvivalenter får inte vara högre än 150 gram per fordonskilometer. Bränslets hela livscykel ska tas med i beräkningen (enligt Well- to- Wheel). Beräkning ska ske i Bilaga A. Verifiering av typ av tankat bränsle eller el: Kvitton eller utdrag från bränsleleverantör ska kunna lämnas vid förfrågan. Även avtal/certifikat som visar på att gas är inköpt enligt Grön gas- principen. Motivering till krav: Miljöpåverkan för olika bränslen kan variera kraftigt, därför ska ni använda livscykelvärden för bränslet så att hela klimatpåverkan från det att bränslet tas fram tills det används i fordonet. b) Av den totala mängden bränsle ni använder får max 10 procent vara av fossilt ursprung (enligt Tank- to- Wheel). Beräkning ska ske i Bilaga A. Verifiering av typ av tankat bränsle eller el: kvitton eller utdrag från bränsleleverantör ska kunna lämnas vid förfrågan. Även avtal/certifikat som visar på att gas är inköpt enligt Grön gas- principen. Motivering till krav: Detta krav reglerar att mindre fordon med lägre förbrukning per fordonskm inte kan köras på en större andel fossilt bränsle än vad större fordon kan. Kravet är även lättare att kommunicera än gram koldioxidekvivalenter. c) 100 procent av all den el fordonen laddas med vid längre stillastående, dvs minst 6 timmar, ska vara märkt med Bra Miljöval. Verifiering: Bifoga intyg från de/det företag elen köps av. Dessa intyg ska minst motsvara de kwh som åtgått vid transporterna som utförts med eldrift. Motivering till krav: El märkt med Bra Miljöval är av förnybart ursprung, dessutom ställs krav på hur elen produceras. Det görs inte vid produktion av övrig ursprungsmärkt förnybar el. d) Ni ska säkerställa att det förnybara bränsle som används för att köra fordonen uppfyller hållbarhetslagen 7 samt att bränslet inte innehåller råvaror från primär palmolja 8. Verifiering: Hållbarhetsbesked samt specifikation från bränsleleverantören på vilken råvara det sålda bränslet innehåller. Motivering till krav: I dessa kriterier, krav 2.2 Begränsad klimatpåverkan från bränslen och el, ställs högre krav på klimatpåverkan än vad som ställs i hållbarhetslagen. Detta krav ställs för att visa bränsleleverantörerna att det finns ett tryck på vilken typ av råvara som används genom att frågan ställs från deras kunder. Kravet ska även bidra till att minska risken att produktionen av råvaran har en negativ effekt på miljön vid framställningen. 7 EU:s direktiv 2009/28/EG, Förnybartdirektivet 8 Med primär palmolja avses olja som utvunnits ur oljepalmens frukter och inte har nyttjats i en annan produkt. 8
2.3 Begränsad klimatpåverkan från fossila bränslen Ni får inte använda leverantörer av fossilt bränsle som bevisligen använder okonventionella råvaror (oljesand, tjärsand, skiffergas, skifferolja eller syntetisk olja från kol) i det bränsle som säljs på den svenska marknaden. Från bränsleleverantören ska ni begära ut information om ursprunget på det sålda fossila bränslet. Verifiering: Specificera vilka bränsleleverantörer ni har köpt bränsle av samt begär information av dessa var bränsleråvaran härstammar ifrån. Motivering till krav: Detta krav är främst till för att visa att det finns ett tryck på bränsleleverantörerna på vilken typ av råvara som används genom att frågan ställs från deras kunder. Idag (2014-12- 17) finns inte dessa råvaror i bränslet men för att säkerställa att licenstagare inte tankar sådant bränsle i framtiden har vi med detta krav. På grund av svårighet att kontrollera ett bränslebolags verksamhet utomlands avgränsas kravet till att gälla för det bränsle som säljs på den svenska marknaden. 2.4 Inköp av energieffektiva däck Vid inköp av däck till fordonen ska följande klasser uppfyllas: Däckklass Energieffektiviseringsklass C1 Sommar (Personbil) B C1 Vinter (Personbil) B C2 Sommar (Lätt lastbil) B C2 Vinter (Lätt lastbil) B Verifiering: Visa att kravet är inför i era rutiner för inköp. Kan även komma att följas upp via stickprov och vid den årliga revisionen i form av tex kvitton. Motivering till krav 9 : Däck svarar för 20 procent av fordonens bränsleförbrukning och de mest energieffektiva däcken beräknas minska förbrukningen med upp till 10 procent. Den 1 november 2012 infördes ny energiklassning på däck till personbil, lastbil och buss. Energimärkningen visar information om energieffektivitet, väggrepp vid vått väglag samt buller. På EU- nivå förväntas energimärkningen på sikt kunna spara 5 procent av den totala användningen av bränsle till transporter. Lägre bränsleförbrukning bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Energimärkningen visar däckets energiklass på en skala från A till G,. Däck märkta med energiklass A är effektivast, vilket betyder att de har ett lågt rullmotstånd. Läs mer på 3. Krav Frisk luft För att bidra till att uppnå miljömålet Frisk luft ställer vi krav på: 3.1 Avgaser a) Genomsnittlig miljöklass för fordonsflottan ska som lägst vara Euro 5,0 men inget fordon får ha en lägre miljöklass än Euro 4. Beräkning ska ske i Bilaga A. b) Vid köp av fordon som ni ska använda i transporttjänsten ska fordonet som lägst uppfylla kraven för senaste miljöklass. Verifiering av krav a) och b): Beräkning ska ske i Bilaga A, där alla registreringsnummer och respektive miljöklass fylls i. Motivering till krav: Utsläppen från biltrafiken beräknas bidra till flera tusen för tidiga dödsfall per år i Sverige och stort lidande i form av ökade sjukdomsfall och besvär 10. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där en ökad andel dieselfordon utgör ett problem. 11 Miljöklasserna ställer bland annat krav på utsläpp av partiklar, kväveoxider, kvävemonoxid och kolväten 12. 9 http://www.konkurrensverket.se/upphandling/hallbar- upphandling/stall- hallbarhetskrav/kriteriebiblioteket/fordon- och- transport/dack/dack/rullmotstand/#bas 10 www.trafikverket.se/privat/miljo- och- halsa/halsa/luft/vagtrafikens- utslapp/ 11 www.ivl.se/press/nyheter/pressmeddelande/over5000dorifortidvarjearpagrundavluftfororeningar.5.41ba7c1514a956c967d67b.html 12 http://europa.eu/legislation_summaries/environment/air_pollution/l28186_sv.htm 9
3.2 Minskat slitage på vägbanan från däck Dubbfria däck (gäller ej cyklar) ska användas om inte transporttjänsten normalt utförs i områden med låg standard när det gäller vinterväghållning. Verifiering: Redovisa vilka riktlinjer/rutiner som tillämpas och hur urval av däck sker, t ex i en inköpspolicy. Stickprov kan även komma att göras. Motivering: Den största källan till lokalt genererade partiklar bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Partikelhalterna överskrids framför allt i trånga gaturum och vid hårt trafikerade trafikleder. Slitagepartiklarna är större än partiklarna från förbränning, men de tar sig fortfarande ner i andningsvägarna. Dessa partiklar ger till exempel i större utsträckning luftvägsbesvär hos personer med astma, medan förbränningsgenererade partiklar har mer koppling till hjärt- och kärlsjukdomar. 13 4. Krav Giftfri miljö För att bidra till att uppnå miljömålet Giftfri miljö ska följande krav ska uppfyllas: 4.1 Tvätt av fordon a) Fordonen (gäller ej cyklar) får inte tvättas på annat ställe än i tvätthallar. Dessa tvätthallar ska vara utrustade med slam- och oljeavskiljare, rening av miljöskadliga ämnen samt vattenåtervinning 14. Om Svanen- märkt tvätthall finns där transporttjänsten utförs ska de fordon som används för den märkta transporttjänsten tvättas där 15. Verifiering: Redovisa hur och var tvätt av fordon genomförs. Motivering: Smutsvatten från tvätt av fordon innehåller föroreningar som metaller, oljerester, kemikalier från bilvårdsmedel med mera och är skadligt för människan och miljön. Beroende på var man står hamnar tvättvattnet antingen orenat ut i närmaste vattendrag eller så går det med dagvattenledningarna till det kommunala reningsverket. Där kan man inte rena vattnet från alla skadliga ämnen som kommer från fordonstvätten. 16 Med kriterierna vill vi minska de skadliga utsläppen av miljöpåverkande ämnen i avloppsvattnet, minska användandet av farliga kemikalier samt åtgången av vatten. b) Endast sådana rengörings- och avfettningsmedel får användas som är märkta med Bra Miljöval, Svanen eller finns upptagna på Naturskyddsföreningens Kemikaliesvepet 17. Verifiering: Lista över de produkter som används. Stickprov kan komma att göras. Motivering: Kriteriet syftar till att bidrar till att färre miljö- och hälsofarliga kemikalier hamnar i kretsloppet. 5. Minskat antal transporter valbara krav För att minska antalet körda kilometrar med förbränningsmotor samt att undvika överdimensionerade fordon ska minst ett av följande krav uppfyllas: Fler förslag, exempel och tankar önskas i remissrundan! Detta är idéer. a) Minst 20 % av alla fordonskilometrar ska köras med cykel (inkl. cykel med elassistans) Verifiering: genom ifyllande av uppgifterna i Bilaga A. 13 http://www.trafikverket.se/privat/miljo- och- halsa/halsa/luft/vagtrafikens- utslapp/ 14 Efterföljande rening kan uteslutas om provtagning visar att mängdkraven i Naturvårdsverkets Branschfaktablad Fordonstvättar, utgåva 1 2005, och kommunala krav som finns för utsläpp till kommunens avloppsanläggning uppfylls. 15 om tvätthallen rymmer fordonet 16 http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga- o- bo/vatten- och- avlopp/dagvatten/tvatta- inte- bilen- pa- gatan/!ut/p/b1/04_sj9q1mzu3ndaynlfqj9cpykssy0xplmnmz0vmafgjzoiddl0clzwmhq383s3dddxdvapc_lx9_e3cdiakioekdhaarwn C- v088nnt9xojciwara9ciq!!/dl4/d5/l2dbisevz0fbis9nqseh/ 17 http://www.naturskyddsforeningen.se/kemikaliesvepet 10
b) Minst 20 % av alla fordonskilometrar köras med eldrivet fordon (inkl. elmoped, elbilar) Verifiering: genom ifyllande av uppgifterna i Bilaga A. c) Lämna gärna fler förslag på krav som bidrar till att minska antalet transporter med förbränningsmotor. Motivering: De fordon som har minst miljöpåverkan används för så hög andel av frakterna som möjligt för att minska miljö- och hälsopåverkan från transporter. a) Andelen cykel är satt till 20 % beroende på resultatet från en studie inom EU som visade att ungefär hälften av alla godstransporter i en genomsnittlig europeisk stad skulle kunna utföras med cykel. 18 18 http://cyclelogistics.eu/docs/111/d6_9_fpr_cyclelogistics_print_single_pages_final.pdf 11
Definitioner Bil - Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar. 19 Biodrivmedel - Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål. Enligt Artikel 2, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009. Cykel - 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon. 2. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person, b. inrättat för att föras av den åkande, och c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen. 3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn a. endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen, b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt. 20 Däck C1 Personbil, C2 Lätta lastbilar Energibärare - En energibärare lagrar eller transporterar energi. Några exempel är elektricitet, bensin och diesel. Fordon - En anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släpfordon, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon. 21 Fordonskilometer - Summan av det antal kilometer varje fordon förflyttar sig. Fordonstyper - Exempel på olika fordonstyper är lätt lastbil, personbil och moped. Fossilt bränsle - Bränsle som tillverkas från icke- förnybara råvaror såsom olja, fossilgas eller kol. Förnybartdirektivet - EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor 2009/28/EG gäller sedan 1 januari 2011 ställer krav på markanvändning vid användandet av förnybara drivmedel (msr.se). Grön gas- principen så stor volym ny biogas som tankas i ett system där även naturgas distribueras, ska tillföras systemet. Hållbarhetslagen - För att bränslen ska betraktas som hållbara ska det i hela produktionskedjan, från råvaruproduktion, via framställning till slutanvändning, kunna styrkas att hållbarheten är uppfylld. Bakgrunden finns i ett EU- direktiv (Förnybartdirektivet) om främjande av förnybar energi som sätter upp mål och kriterier. Hållbarhetskriterierna som ska uppfyllas för att biodrivmedel eller flytande biobränslen ska anses hållbara omfattar krav om minskade växthusgasutsläpp och särskilda krav på markanvändning. Det finns också krav på fysisk spårbarhet av bränslet vilket innebär att aktörer i hela produktionskedjan har ett ansvar att uppfylla hållbarhetskriterierna och lämna information om hur de gör det, vidare till nästa aktör. 22 Koldioxidekvivalenter - Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan. Lastbil - 1. En bil som är inrättad huvudsakligen för godsbefordran. 2. En annan bil som inte är att anse som en personbil eller en buss. Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar. 23 19 20 21 22 Energimyndigheten 23 12
Lätt lastbil - En lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton. 24 Miljöklasser - för bilar, lastbilar och bussar anger fordonens högsta tillåtna utsläpp av en rad olika luftföroreningar. Miljöklassreglerna reglerar halten av dessa ämnen i avgaserna. [1] Presentation av gränsvärden för de olika klasserna www.dieselnet.com/standards/eu/ld.php. Euro 5: alla nya bilar som säljs från och med den 1 januari 2011 måste uppfylla dessa krav. Euro 6: obligatorisk för alla nya bilar som säljs från och med den 1 september 2015. Miljöklass El: gäller bilar som drivs enbart med elektricitet från batterier. Miljöklass Elhybrid: gäller bilar som drivs med både ett flytande bränsle och elektricitet från batterier. Miljöklass Laddhybrid: Gäller för elhybrider som också kan laddas med el utifrån. Moped - Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har 1. två hjul samt a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift, 2. tre hjul samt a. om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift, eller 3. fyra hjul och en massa utan last på högst 350 kilogram samt a. om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift. Vid beräkningen av en fyrhjulig mopeds massa ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in. Mopeder delas in i klass I och klass II. 25 Moped klass I - En moped som inte hör till klass II. 26 Moped klass II - En moped som är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen och som har en motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt. 27 Motorcykel - 1. Ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt placerade hjul som är konstruerat för en hastighet som överstiger 45 kilometer i timmen eller, om det drivs av en förbränningsmotor, denna har en slagvolym som överstiger 50 kubikcentimeter. 2. Ett motorfordon på fyra hjul och med en massa utan last som är högst 400 kilogram eller 550 kilogram om fordonet är inrättat för godsbefordran, och vars maximala nettomotoreffekt inte överstiger 15 kilowatt, dock inte moped. Vid beräkningen av en motorcykels massa skall i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in. Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar. 28 Motordrivet fordon - Ett fordon som för framdrivande är försett med motor, dock inte ett sådant eldrivet fordon som är att anse som cykel. Motordrivna fordon delas in i motorfordon, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. 29 Personbil - En bil som är försedd med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen och 1. är inrättad huvudsakligen för personbefordran eller 2. är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustat med åtminstone a. fast monterade sittplatser, b. fast monterade sovplatser som kan utgöras av sittplatser som kan omvandlas till sovplatser, c. fast monterad utrustning för matlagning och lagring och d. bord. Personbilar delas in i klass I och klass II. 30 Ruttoptimering - möjligheten att planera och optimera en hel fordonsflotta Ruttplanering att planera och utvärdera enstaka rutter 24 [1] http://www.miljofordon.se/fordon/miljopaverkan/miljoklasser 25 26 27 28 29 30 13
Schablonvärden - Värden som Naturskyddsföreningen fastställt inom olika områden. Kan anges för bränslen, produktionsmetoder, fordon, system etc. Totalvikt Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer och den största mängd gods som fordonet är inrättat för. 31 Tung lastbil en lastbil med en totalvikt över 3,5 ton. 32 Tank- to- Wheel - Avser utsläpp vid förbränning från tanken till hjulen. Well- to- Wheel - Avser utsläpp vid produktion av bränslet + utsläpp vid förbränning i fordonet. Källhänvisning Bilaga A Excel miljöprestanda och schablonvärden Under utveckling 31 32 14