Utbildningsinspektion i Åmåls kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2007:61 Utbildningsinspektion i Åmåls kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Kristinebergsskolan Landsbygden-Västermalms rektorsområde Ånimskogs skola Edsleskogs skola Fengersfors skola Mo skola Berga skola Tösse skola Västermalmsskolan Rösparksskolan Södra skolan Karlbergsgymnasiet

Beslut Åmåls kommun Box 62 662 22 Åmål 2007-04-03 1 (5) Dnr 53-2006:1622 Genomförd utbildningsinspektion i Åmåls kommun Skolverket har genomfört inspektion i Åmåls kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 3 oktober till den 29 november 2006. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 3 juli 2007 skall Åmåls kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2007-04-03 2 (5) Dnr 53-2006:1622 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Åmåls kommun till stora delar genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella målen och kraven. Förskoleverksamheten i kommunen är av god kvalitet och bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument. En hög andel elever i kommunen är efter avslutad grundskoletid behöriga till studier vid nationellt gymnasieprogram, vilket tyder på god måluppfyllelse i ämnena svenska, matematik och engelska. Dock visar resultaten från läsåret 2005/06 att elevernas meritvärde ligger under riksgenomsnittet, att det är stora skillnader i studieresultat mellan pojkar och flickor, samt att måluppfyllelsen i vissa ämnen är låg. Även inom gymnasieskolan ligger elevernas betygspoäng under genomsnittet för riket. Skolverket bedömer att kommunen bör analyserar sin verksamhet för att om möjligt finna orsaker till ovan nämnda resultat. Som ett led i detta arbete behöver den systematiska uppföljningen och utvärderingen av grundskoleelevernas kunskapsutveckling förbättras till att omfatta samtliga ämnen. I dagsläget kan skolorna i huvudsak visa på konkreta material för att diagnostisera och kartlägga elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska. Inspektionen visar att barn, elever och vuxenstuderande till övervägande del trivs och känner sig trygga i sin skolmiljö. Det finns dock behov av förbättringsinsatser kring värdegrundsarbetet vid några av kommunens skolor. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Lagen kräver bland annat ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. Åmåls kommun har en till stora delar fungerande styrning och ledning av skolverksamheten. Den tillförordnade förvaltningschefen har regelbundna möten med enhetschefer och rektorer vilket ger honom insyn i de olika verksamheterna. Personalen vid de olika skolorna uttrycker i huvudsak förtroende för sina rektorer, dock framgår att en stor del av den intervjuade personalen saknar ett tydligt pedagogiskt ledarskap vid skolorna. Enligt läroplanerna skall rektor bland annat ansvara för att skolans resultat följs upp och utvärderas. Detta arbete kan förbättras vid grundskolorna och gymnasieskolan och kommunen bör arbeta för att rektorerna i högre utsträckning tar ansvar för det pedagogiska ledarskapet. Varje skola i kommunen måste upprätta en egen kvalitetsredovisning, vilket inte görs i nuläget. Beträffande vuxenenhetens kvalitetsredovisning finns förbättringsinsatser att göra avseende uppföljning av elevernas studieresultat. Från och med den 15 augusti 2005 finns det enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. krav på att varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem, årligen skall upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning, vilket också bör återspeglas i kommunens kommande kvalitetsredovisning.

Beslut 2007-04-03 3 (5) Dnr 53-2006:1622 Enligt intentionerna i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall elevernas möjlighet till inflytande utvecklas så att de i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. I kommunens grundskolor är eleverna endast i liten utsträckning delaktiga i planering och upplägg av undervisningen. Därför bör elevernas inflytande över sitt lärande utvecklas i grundskolorna i Åmåls kommun. För att kunna nå goda kunskapsresultat är en viktig förutsättning att som elev känna till de mål för skolans verksamhet som återfinns i läroplaner och kursplaner. Såväl grundskoleelevernas som gymnasieelevernas medvetenhet om målen för verksamheten är enligt inspektörerna mycket varierande. Kommunen bör därför arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för respektive utbildning. Skolorna i kommunen har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som av olika anledningar är i behov därav, men vissa skolor behöver utveckla sitt arbete kring utformandet av åtgärdsprogram. Vidare erbjuds inte eleverna vid några skolor särskilt stöd i alla ämnen där behov finns. Kommunen bör göra en kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet, då det kan finnas elever som i nuläget inte erbjuds detta. Likaså finns behov av förbättringsinsatser beträffande grundskoleelevernas individuella utvecklingsplaner (IUP). Barn, ungdomar och studerande i Åmåls kommun har till stora delar god tillgång till omsorg och utbildning, bland annat erbjuds plats inom barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål. Kommunen bör dock utveckla rutiner för kartläggning av vilka barn och elever som har rätt till och är i behov av modersmålsundervisning. Vidare måste kommunen se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen har inte upprätta likabehandlingsplaner för respektive verksamhet (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte säkerställt att alla grundskolor bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunens erbjuder inte ämnet hem- och konsumentkunskap före årskurs 8 och eleverna kan därmed inte nå målen i ämnet för årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Beslut 2007-04-03 4 (5) Dnr 53-2006:1622 Vidare bedömer Skolverket att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör analysera skillnaderna i meritvärde mellan pojkar och flickor samt den försämrade måluppfyllelsen i grundskolan. Kommunen bör också analysera varför gymnasieelevernas genomsnittliga betygspoäng ligger under riksgenomsnittet. - Kommunen bör arbeta för att rektorerna i högre utsträckning tar ansvar för det pedagogiska ledarskapet vid grundskolorna och gymnasieskolan. - Kommunen bör se till att grundskoleelevernas i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. - Kommunen bör arbeta vidare med att för eleverna i grundskolan och gymnasieskolan förtydliga målen för respektive utbildning. - Kommunen bör utveckla rutiner för att kartlägga behovet av studiehandledning på modersmålet. - Kommunen bör arbeta fram rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i grundskolans samtliga ämnen. - Kommunen bör utveckla arbetet med grundskoleelevernas individuella utvecklingsplaner. - Kommunen bör utveckla rutiner för att undersöka behovet av modersmålsundervisning. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Mats Aronsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larsson, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg och Patrik Nystedt samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista

Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder. Beslut 2007-04-03 5 (5) Dnr 53-2006:1622

Bilaga 1 (2) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Södra skolan - Särskilt stöd ges inte i andra ämnen än svenska, matematik och engelska (5 kap. 4 grundskoleförordningen). - Skolan saknar egen kvalitetsredovisning (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Svenska som andraspråk ges i huvudsak som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Rösparksskolan - Särskilt stöd ges inte i andra ämnen än svenska, matematik och engelska (5 kap. 4 grundskoleförordningen). - Skolan saknar egen kvalitetsredovisning (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Landsbygdens Västermalms rektorsområde - Skolorna saknar egna kvalitetsredovisning (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Kristinebergsskolan - Skolan bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 skollagen och 7 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Skolan saknar egen kvalitetsredovisning (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen som elevens val (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). - Eleverna vid Kristinebergskolan får inte möjlighet att under språkvalet svenska/engelska fördjupa sina kunskaper inom respektive ämne (2 kap. 8 grundskoleförordningen, bilaga 3 till skollagen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte eleverna (5 kap. 4 grundskoleförordningen).

Bilaga 2 (2) Karlbergsgymnasiet - Skolan ger inte elever stödundervisning i alla kurser där det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver stöd (8 kap. 1 gymnasieförordningen). Vuxenutbildningen - Vuxenenhetens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Utbildningsinspektion i Åmåls kommun Dnr 53-2006:1622 Utbildningsinspektion i Åmåls kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...10 Bedömning av förutsättningarna...18 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Åmåls kommun. Skolverket sände den 30 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 3 oktober 2006 till och med den 29 november 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Åmåls kommun genomfördes intervjuer med represen-

tanter för den politiska ledningen, ledningen för barn- och utbildningsförvaltningen, kommunens elevombudsman samt med ytterligare några centrala tjänstemän inom förvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och några fritidshem har besökts, men inte förskoleverksamheten. Inspektionen av de kommunala grundskolorna och gymnasieskolan redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 489 Skolbarnsomsorg 380 Förskoleklass 130 Grundskola 1340 Obligatorisk särskola 20 Gymnasieskola 728 Gymnasiesärskola 6 Kommunal vuxenutbildning 206 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 16 Svenskundervisning för invandrare 40 Källa: Åmåls kommun Åmåls kommun är beläget väster om Vänern i de norra delarna av Dalsland. Kommunen som ingår i Västra Götalands län består till stor del av landsbygd, vilket erbjuder riklig tillgång till friluftsliv. Förutom Åmål finns inom kommunen flera mindre orter, som exempelvis Ånimskog, Tösse, Fengersfors och Edsleskog. Folkmängden i Åmåls kommun uppgick enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) år 2005 till 12 737 invånare, varav det stora flertalet bor i centralorten. Sett över en tioårsperiod har befolkningen minskat med cirka 650 invånare. Statistiken för år 2005 visar att 23 procent av Åmåls befolkning är barn- och ungdomar i åldern 0-16 år, motsvarande siffra för riket är 24 procent. Kommunen är största arbetsgivaren med cirka 1 100 anställda. I övrigt finns en rad små tillverkningsindustrier som tillsammans sysselsätter cirka en tredjedel av den arbetstagande befolkningen. Många kommuninvånare arbetar också inom handel- och serviceyrken. I Åmåls kommun finns det 11 kommunala förskolor med 28 avdelningar, samt ett antal familjedaghem. I Åmål finns det också två enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar över och som därmed inte omfattas av Skolverkets utbildningsinspektion. I kommunens centralort finns Kristinebergsskolan som är kommunens enda för elever i årskurserna 7 9, samt grundskolorna Rösparksskolan och Södra skolan med förskoleklass, årskurserna 1 6 och fritidshem. I de centrala delarna av Åmål ligger även Västermalmsskolan med försko- 2

leklass, årskurserna 1 3 och fritidshem. På landsbygden finns ytterligare sex grundskolor. Skolorna i Fengersfors, Ånimskog och Tösse omfattar förskoleklass, årskurserna 1 6 och fritidshem. Vid Edsleskogs skola finns årskurserna 1 6 och fritidshem. Berga skola omfattar förskoleklass, årskurserna 1 3 och fritidshem och Mo skola årskurserna 4 6. Landsbygdsskolorna bildar tillsammans med Västermalmsskolan ett rektorsområde med en rektor, medan övriga grundskolor har en eller flera rektorer som enbart ansvarar för en skola. Den obligatoriska särskolan finns huvudsakligen integrerad i verksamheten vid Södra skolan och vid Kristinebergsskolan, men det förekommer även att enskilda elever som är inskrivna i särskolan är integrerade i verksamheten vid andra skolor i kommunen. I kommunen finns även ett behandlingshem för ungdomar i åldrarna 7 14 år. Det är Gryning Vård AB som ansvarar för behandlingsdelen av verksamheten och Åmåls kommun som sköter skolverksamheten. Vid inspektionstillfället bedrevs verksamheten vid behandlingshemmet i mycket liten omfattning och enligt skolpersonalen, rektorn och förvaltningschefen var det osäkert om behandlingshemmet skulle finnas kvar. Det finns en gymnasieskola i kommunen, Karlbergsgymnasiet, belägen i centralorten Åmål. Karlbergsgymnasiet erbjuder följande åtta nationella program; Barn och fritidsprogrammet, Elprogrammet, Estetiska programmet, Handel och administrationsprogrammet, Industriprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet samt Teknikprogrammet. Skolan har idrottsprofiler för fotboll, golf, ishockey och tennis samt en profil för konstmedia och design. Vid Karlbergsgymnasiet finns också det individuella programmet (IV) samt en gymnasiesärskola. Kommunen har ett gymnasiesamverkansavtal med grannkommunen Säffle och kommer enligt planerna att från och med den 1 januari 2008 ingå ett gymnasieförbund med Säffle. De ungdomar som inte påbörjar någon gymnasieutbildning eller avslutar den i förtid följs upp av kommunen och ges stöd på olika sätt. Kommunala vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Enheten arbetar också med högskoleutbildning på distans och med uppdragsutbildning. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat en övergripande brist i kommunen, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. 3

Skolverket bedömer att Åmåls kommun till stora delar genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella målen och kraven. Förskoleverksamheten i kommunen är av god kvalitet och bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument. En hög andel elever i kommunen är efter avslutad grundskoletid behöriga till studier vid nationellt gymnasieprogram, vilket tyder på god måluppfyllelse i ämnena svenska, matematik och engelska. Dock visar resultaten från läsåret 2005/06 att elevernas meritvärde ligger under riksgenomsnittet, att det är stora skillnader i studieresultat mellan pojkar och flickor, samt att måluppfyllelsen i vissa ämnen är låg. Även inom gymnasieskolan ligger elevernas betygspoäng under genomsnittet för riket. Skolverket bedömer att kommunen bör analyserar sin verksamhet för att om möjligt finna orsaker till ovan nämnda resultat. Som ett led i detta arbete behöver den systematiska uppföljningen och utvärderingen av grundskoleelevernas kunskapsutveckling förbättras till att omfatta samtliga ämnen. I dagsläget kan skolorna i huvudsak visa på konkreta material för att diagnostisera och kartlägga elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska. Inspektionen visar att barn, elever och vuxenstuderande till övervägande del trivs och känner sig trygga i sin skolmiljö. Det finns dock behov av förbättringsinsatser kring värdegrundsarbetet vid några av kommunens skolor. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Lagen kräver bland annat ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. Åmåls kommun har en till stora delar fungerande styrning och ledning av skolverksamheten. Den tillförordnade förvaltningschefen har regelbundna möten med enhetschefer och rektorer vilket ger honom insyn i de olika verksamheterna. Personalen vid de olika skolorna uttrycker i huvudsak förtroende för sina rektorer, dock framgår att en stor del av den intervjuade personalen saknar ett tydligt pedagogiskt ledarskap vid skolorna. Enligt läroplanerna skall rektor bland annat ansvara för att skolans resultat följs upp och utvärderas. Detta arbete kan förbättras vid grundskolorna och gymnasieskolan och kommunen bör arbeta för att rektorerna i högre utsträckning tar ansvar för det pedagogiska ledarskapet. Varje skola i kommunen måste upprätta en egen kvalitetsredovisning, vilket inte görs i nuläget. Beträffande vuxenenhetens kvalitetsredovisning finns förbättringsinsatser att göra avseende uppföljning av elevernas studieresultat. Från och med den 15 augusti 2005 finns det enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. krav på att varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem, årligen skall upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning, vilket också bör återspeglas i kommunens kommande kvalitetsredovisning. Enligt intentionerna i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall elevernas möjlighet till inflytande utvecklas så att de i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. I kommunens grundskolor är eleverna endast i liten utsträckning delaktiga i planering och upplägg av undervisningen. Därför bör elevernas inflytande över sitt lärande utvecklas i grundskolorna i 4

Åmåls kommun. För att kunna nå goda kunskapsresultat är en viktig förutsättning att som elev känna till de mål för skolans verksamhet som återfinns i läroplaner och kursplaner. Såväl grundskoleelevernas som gymnasieelevernas medvetenhet om målen för verksamheten är enligt inspektörerna mycket varierande. Kommunen bör därför arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för respektive utbildning. Skolorna i kommunen har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som av olika anledningar är i behov därav, men vissa skolor behöver utveckla sitt arbete kring utformandet av åtgärdsprogram. Vidare erbjuds inte eleverna vid några skolor särskilt stöd i alla ämnen där behov finns. Kommunen bör göra en kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet, då det kan finnas elever som i nuläget inte erbjuds detta. Likaså finns behov av förbättringsinsatser beträffande grundskoleelevernas individuella utvecklingsplaner (IUP). Barn, ungdomar och studerande i Åmåls kommun har till stora delar god tillgång till omsorg och utbildning, bland annat erbjuds plats inom barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål. Kommunen bör dock utveckla rutiner för kartläggning av vilka barn och elever som har rätt till och är i behov av modersmålsundervisning. Vidare måste kommunen se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamheten Inspektörernas bedömning utifrån gjorda intervjuer är att barnen i Åmåls kommun, i enlighet med läroplanen för förskolan, erbjuds en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Av intervjuer med såväl personal som vårdnadshavare, framgår att förskolorna i samverkan med hemmen arbetar aktivt för att ge barnen goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för gemensamma normer och värderingar, samt sin förmåga att ta ansvar och samspela med andra. Personalen framhåller lekens stora betydelse för lärandet och för den sociala utvecklingen, samt att det är viktigt att anpassa verksamheten efter barnens behov, både individuellt och i grupp. Intervjuade vårdnadshavare anser att barnen är trygga och trivs i sina respektive förskolor. Inspektörerna bedömer att arbetet i förskoleverksamheten bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument och stödjer barnens allsidiga utveckling, samt att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksamheten. 5

Skolbarnsomsorg Fritidshemmen i Åmåls kommun är belägna i eller i anslutning till skolornas lokaler. Skolbarnsomsorgens uppgift är enligt skollagen att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Vid verksamhetsbesök i fritidshem i olika delar av kommunen är inspektörernas övergripande uppfattning att barnen verkar trygga och glada. Intervjuer med personal och barn förstärker denna bild. Vidare visar intervjuer och besök i verksamheten prov på personal som med olika medel försöker skapa förutsättningar för att barnen skall trivas. Inspektörerna bedömer utifrån gjorda intervjuer att personalen planerar verksamheten med utgångspunkt i läroplanen. Eleverna ges tillfälle att vara med och påverka verksamheten vid de olika fritidshemmen och det är inspektörernas bedömning att skolbarnsomsorgen överlag stimulerar barnens sociala och personliga utveckling, samt erbjuder en trygg omsorg. Barn- och ungdomsutbildning I Grundskoleenhetens kvalitetsredovisning (se även sidan 11, Systematiskt kvalitetsarbete) finns årligen en sammanställning av resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Resultaten redovisas endast på kommunnivå, men inspektörerna har tagit del av elevernas resultat vid respektive skola. Undantag dock för rektorsområdet Landsbygden - Västermalm där man på grund av det låga elevantalet slagit ihop resultaten från de fyra skolor som har elever i år 5. (se tabell 1). Tabell 1. Andelen elever (procent) som nått målen vid nationella ämnesprov i årskurs 5. Tabeller redovisar Södra skolan, Rösparksskolan, Landsbygden - Västermalms rektorsområde samt ett genomsnitt för kommunen. Provår 2006. Ämne Södra skolan Rösparksskolan Landsbygden- Västermalm Kommunen Svenska 90 86 95 90 Matematik 87 92 93 90 Engelska 89 94 93 91 Källa: Åmåls kommun, underlag till grundskoleenhetens kvalitetsredovisning. Av tabellen framgår att andelen elever som nått målen vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 varierar något skolorna emellan, men att skillnaderna är marginella. En jämförelse med statistiken från 2005 visar på ungefär likvärdiga resultat vid det årets ämnesprov. Av sammanställningen i grundskoleenhetens kvalitetsredovisning framgår inte om det föreligger några skillnader i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor. Vid kommunens grundskolor saknas systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Detta gör att kommunens kontroll av måluppfyllelsen i dessa ämnen försvåras och följaktligen kan inspektörerna heller inte uttala sig i frågan (se vidare i denna rapport). I Skolverkets statistik redovisas bland annat resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 9. 6

Tabell 2. Andelen elever vid Kristinebergskolan 7 9 som har uppnått målen i de nationella ämnesproven för årskurs 9 åren 2005 och 2006. Nationella ämnesprov Kristinebergskolan Riket År 2005 2006 2005 2006 Andel (i procent) som minst uppnått resultatet G i svenska Andel (i procent) som minst uppnått resultatet G i matematik Andel (i procent) som minst uppnått resultatet G i engelska 95 94 95 96 86 90 88 88 99 92 96 96 Källa: Skolverkets officiella statistik och grundskoleenhetens kvalitetsredovisning. Tabellen visar att resultaten vid de nationella ämnesproven för eleverna vid Kristinebergsskolan i det närmaste är i nivå med resultaten för riket. Det är inspektörernas bedömning att grundskoleeleverna i Åmåls kommun överlag utvecklar kunskaper i enlighet med målen för utbildningen i ämnena svenska, matematik och engelska. För läsåret 2004/05 var andelen elever med behörighet till nationellt program, fullständigt slutbetyg, samt elevernas meritvärde 1 i paritet med genomsnittet i övriga riket. Samma bild framkommer vid studier av resultaten från läsåret 2003/04. Av tabell 3 framgår att elevernas resultat i årskurs 9 läsåret 2005/06 försämrades beträffande meritvärde och andel elever med fullständigt betyg, samtidigt som andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram inte förändrades. Tabell 3. Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständigt slutbetyg samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan läsåren 2004/05 och 2005/06. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kristinebergskolan Riket Läsår 2004/05 2005/06 2004/05 2005/06 Meritvärde 1 205 199 206 207 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 75 63 76 76 91 91 89 90 Källa: Skolverkets officiella statistik Vidare visar Skolverkets offentliga statistik att det framför allt var pojkarnas meritvärde (178,6) som försämrades markant läsåret 2005/06 och därmed hamnade betydligt lägre än genomsnittet i jämförelse med pojkar i riket (195,7), medan flickornas meritvärde (216,6) låg strax under genomsnittet bland flickor i landet (218,3). Detta innebär att det i Åmåls kommun läsåret 2005/06 förelåg påtagligt stora skillnader i meritvärde mellan de pojkar och flickor som våren 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 7

2006 avslutade grundskolan. Trots att elevernas genomsnittliga meritvärde sjönk, precis som andelen med fullständigt slutbetyg, bibehölls i kommunen andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. Följaktligen tyder detta på att det är i andra ämnen än svenska, matematik och engelska som elevernas resultat försämrats (se vidare under rubriken Individanpassning och stöd). En längre tillbakablick i betygsstatistiken för Kristinebergsskolan visar att det, med undantag för läsåren 2003/04 och 2004/05 föreligger betydligt större skillnader i meritvärde mellan pojkar och flickor i Åmål jämfört med riksgenomsnittet, medan det vid nyss nämnda läsår förelåg påtagligt mindre skillnader i meritvärde mellan pojkar och flickor än i övriga landet. I Skolverkets officiella statistik finns följande resultatmått avseende kommunens gymnasieskola, Karlbergsgymnasiet. Tabell 4. Resultatmått från gymnasieskolan i Åmåls kommun, jämfört med riket. Resultatmått för elever i gymnasieskolan Kommunen Riket År 2004 2005 2004 2005 Behörighet till universitet och 2 82 80 89 89 högskola (%) Elever som avslutar sin utbildning inom fyra år (%) (exkl. IV) 85 89 81 82 Genomsnittlig betygspoäng 3 13,1 13,2 14,1 14,1 Källa: Skolverkets officiella statistik. Av tabellen framgår att andelen elever i Åmål som är behöriga till högskolestudier, och den genomsnittliga betygspoängen, är under riksgenomsnittet 2004 och 2005. Däremot är andelen elever som avslutar sin utbildning inom fyra år över riksgenomsnittet (resultaten behandlas vidare i skolrapporten för Karlbergsgymnasiet). Inspektörerna bedömer att det finns anledning för kommunen att analysera resultaten i såväl grundskolan som gymnasieskolan och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder. Grundskolan bör analysera sin verksamhet för att om möjligt finna orsaker till skillnaderna i pojkars och flickors meritvärde, inte minst med tanke på de kraftiga svängningar i meritvärde som förekommit på senare år. Vid en sådan analys är det viktigt att belysa hela grundskolans verksamhet och inte bara fokusera på den skola som är betygsättande. Vidare bör den försämrade måluppfyllelsen i grundskolan bli ämne för diskussion och analys. Gymnasieskolan bör analysera varför eleverna i kommunen har lägre genomsnittlig betygspoäng än riket i övrigt, samt varför andelen med behörighet till universitet och högskola är lägre i Åmål. 2 För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt eller specialutformat program och minst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Måttet anger andelen elever som uppnått denna behörighet av alla elever med slutbetyg respektive år. 3 Genomsnittlig betygspoäng: Alla betygssatta kurser är medräknade, kursens poäng har multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 8

Vuxenutbildning 95 procent av de studerande vid grundläggande vuxenutbildning i Åmåls kommun slutförde under läsåret 2004/05 sina kurser som planerat. Enligt Skolverkets statistik var genomsnittet för hela landet 65 procent. I gymnasial vuxenutbildning slutförde 83 procent av de studerande i Åmål sina kurser, att jämföra med riksgenomsnittet som låg på 75 procent. En större andel studerande slutför således sina studier i vuxenutbildningen i Åmål, jämfört med hela landet. Inspektionen visar också att de vuxenstuderande inom svenskundervisning för invandrare, den yrkesinriktade vårdutbildningen samt de särvuxstuderande i relativt hög utsträckning slutför sin utbildning och når goda resultat. I vuxenenhetens kvalitetsredovisning (se även s 11, Systematiskt kvalitetsarbete) finns inte de vuxenstuderandes studieresultat redovisade. Den officiella statistik som finns att tillgå visar dock att de vuxenstuderande i Åmåls kommun når resultat som är i nivå med eller bättre än riket i övrigt. Normer och värden En enkätundersökning som genomfördes i kommunen år 2005 visar att cirka 90 procent av grundskoleeleverna trivs i skolan. Merparten av de barn, elever, studerande och vuxenstuderande som inspektörerna träffar i de olika verksamhetsformerna uppger att de känner sig trygga i sin skolmiljö. Det är inspektörernas uppfattning att såväl barn, elever, studerande som vuxenstuderande i hög utsträckning trivs och är trygga i sina skolor. Av inspektionen framgår dock att situationen vid Kristinebergskolan periodvis har varit besvärlig. Det har enligt intervjuad personal och elever funnits tendenser till kränkande behandling elever emellan, ett fåtal elever upplever även att det finns lärare som kränkt elever. Signaler har även framförts beträffande klimatet vid Södra skolan, där situationen i samband med exempelvis rastverksamhet ibland upplevts som otrygg (se vidare i respektive skolrapporter). Skolverket vill framhålla att lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ytterligare har skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. Lagen ställer också krav på kommunen att bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. Det är därför angeläget att såväl kommunen som berörda skolor vidtar åtgärder för att säkerställa att eventuella kränkningar upptäcks, utreds och blir åtgärdade. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barnen i förskolan erbjuds en god pedagogisk verksamhet och att de i hög utsträckning trivs med den dagliga verksamheten. Likaså är det inspektörernas uppfattning att skolbarnsomsorgen stimulerar barnens sociala och personliga utveckling, samt erbjuder en trygg omsorg Grundskoleeleverna i Åmåls kommun utvecklar kunskaper i enlighet med målen för utbildningen i ämnena svenska, matematik och engelska. Däremot är elevernas meritvärde lägre än riksgenomsnittet vilket tyder på sämre måluppfyllelse i andra ämnen. Gymnasieelevernas genomsnittliga betygspoäng ligger under riksgenomsnittet, liksom andelen behöriga till högskolestudier. Kommunen bör analysera ovan nämnda resultat. Andelen studerande som slutför sin vuxenutbildning är hög i kommunen. 9

Inspektörerna bedömer att merparten av barnen och eleverna i barn- och ungdomsutbildningen samt de studerande vid vuxenutbildningen trivs och känner sig trygga i sina skolmiljöer. Dock finns signaler om att det periodvis kan förekomma att elever känner sig otrygga vid några skolor, vilket gör det nödvändigt att kommunen och berörda skolor vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra alla former av diskriminering och trakasserier. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och intern kommunikation Vid inspektionstillfället ansvarar barn- och utbildningsnämnden för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen i Åmåls kommun. Genom en omorganisation från årsskiftet 2006/07 finns numera en barn- och utbildningsnämnd och en gymnasienämnd. Vuxenutbildningen är organiserad direkt under kommunstyrelsen. Ansvariga politiker i barn- och utbildningsnämnden har fadderskolor i kommunen, tanken är att de skall besöka dessa under läsårets gång för att få ökad insyn i den verksamhet de ansvarar för. Av samtal med personal i skolorna framkommer att dessa besök görs i varierande omfattning. Förvaltningsledningen träffar regelbundet enhetschefer och rektorer för fortlöpande diskussioner kring gemensamma frågor som skolutveckling och budgetfrågor. Nuvarande förvaltningschef är tillförordnad och tillträdde sitt uppdrag hösten 2006 och befann sig vid inspektionens genomförande i uppstarten av sitt tjänstgörande. Såväl ansvariga politiker som enhetschefer och rektorer uttrycker stort förtroende för den tillförordnade förvaltningschefen. Intervjuade politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer anser att ansvarfördelningen är tydlig och att alla är införstådda med av vem och på vilket sätt beslut skall fattas, enligt den tillförordnade förvaltningschefen har det tidigare funnits vissa otydligheter avseende denna fråga. Det är inspektörernas bedömning att den interna kommunikationen mellan de olika ledningsnivåerna inom den kommunala organisationen är fungerande. Av Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden, fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 21 augusti 2006, framgår vilka beslut som delegerats till olika delegater inom nämndens ansvarsområde. För ledning av förskolan och grundskolan finns enhetschef och rektorer. För förskolan finns tre rektorer, varav en tillika är enhetschef för förskoleenheten. Ansvaret för familjedaghemsverksamheten är fördelat på två av förskolerektorerna. Grundskolorna Rösparksskolan och Södra skolan har var sin rektor. För de sju skolorna i Landsbygden - Västermalms rektorsområde finns en rektor med ansvar för skola och skolbarnsomsorg. Samma rektor har även ansvar för skol- 10

verksamheten vid det behandlingshem som Gryning Vård AB driver i Åmåls kommun. Vid Kristinebergsskolan finns två rektorer, varav en av dem också är enhetschef för grundskoleenheten. För ledning av Karlbergsgymnasiet finns enligt skolans organisationsplan en rektor och två biträdande rektorer. Skolans ordinarie rektor är dock sjukskriven och en av de biträdande rektorerna är tillförordnad förvaltningschef i kommunen. Med anledning härav tjänstgör den andra biträdande rektorn som tillförordnad rektor och ett vikariat som biträdande rektor fullgörs av en av lärarna på skolan. Det är således två rektorer på skolan för närvarande. Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn skall vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal och ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. För att utöva sitt ledarskap skall rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Merparten av den intervjuade personalen vid grundskolorna och gymnasieskolan har förtroende för sina rektorer, men samtidigt framkommer att en stor andel av personalen inte ser sina rektorer som pedagogiska ledare. Vid upprepade tillfällen påtalas från personalens sida att rektorernas administrativa uppgifter ofta prioriteras. Inspektörerna bedömer att rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten vid de skolor de ansvarar för. Dock finns vid såväl grundskolorna som gymnasieskolan behov av förbättringsinsatser som har tydlig koppling till rektorernas ansvarsuppdrag. Som tidigare nämnts i denna rapport görs ingen systematisk utvärdering och uppföljning av grundskoleelevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Likaså behöver gymnasieskolan utreda varför elever på många program inte når godkända resultat, samt utveckla arbetet med att följa upp och utvärdera den lokala arbetsplanen. Kommunen bör därför arbeta för att rektorerna i högre utsträckning tar ansvar för det pedagogiska ledarskapet vid grundskolorna och gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen finns en rektor och en biträdande rektor. Den biträdande rektorn har bland annat ansvar för omvårdnadsprogrammet, tjänstefördelningen samt samarbetet inom Dalslandsvis. Skolledningen är relativt känd bland de studerande. De intervjuade lärarna är huvudsakligen nöjda med skolledningen. Några av de intervjuade efterfrågar ett tydligare pedagogiskt ledarskap. Inspektörernas samlade bedömning är dock att vuxenutbildningen har en fungerande ledning och styrning. Med anledning av vad som tidigare skrivits om personalens efterfrågan av ett tydligt pedagogiskt ledarskap vill inspektörerna i sammanhanget poängtera vikten av att kommunen organiserar skolverksamheten och ledningsfunktionen så att varje rektor ges förutsättningar att leva upp till författningarnas krav på de ansvarsuppdrag som åligger en rektor. I Landsbygden - Västermalms rektorsområde finns sju olika skolor som är geografiskt fördelade på hela kommunen och rektorn har dessutom ansvar för skoldelen vid ett behandlingshem. Likaså har vuxenutbildningen sina verksamheter utspridda över olika delar av kommunen. 11

Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens förskole- och skolplan består av ett samlat måldokument - sektorsmål - som enligt dokumentation från kommunen omfattar samtliga de verksamheter nämnden ansvarar för. Sektorsmålen gäller för en mandatperiod och revideras efter hand. Bland de sektorsmål som gäller vid inspektionstillfället finns bland annat målen att förbättra skolans resultat och utveckla en attraktiv gymnasieskola. De olika enheternas kvalitetsredovisningar bygger till viss del på nämndens sektorsmål och skall bland annat ge nämnden möjlighet att följa de olika verksamheternas arbete. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta kommunalt bedriven skolverksamhet, samt sedan den 15 augusti 2005, kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Inspektörerna bedömer att Åmåls kommuns kvalitetsredovisning för 2005 i stort har upprättats i enlighet med förordningen, dock kan bland annat redovisningen av verksamheten och resultaten inom vuxenutbildningen förbättras. Från och med den 15 augusti 2005 finns det enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. krav på att varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem, årligen skall upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning, vilket också bör återspeglas i kommunens kommande kvalitetsredovisning. Samtliga grundskolor har skrivit en gemensam kvalitetsredovisning för läsåret 2005/06, med motiveringen att de är en gemensam grundskoleenhet. Förordningen är tydlig med att varje skola årligen skall upprätta en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Enligt inspektörernas bedömning uppfyller inte grundskoleenhetens kvalitetsredovisning i dess nuvarande form förordningens krav. Av kvalitetsredovisningen framgår inte tydligt respektive skolas förutsättningar, arbetsprocesser, måluppfyllelse och åtgärder. Gymnasieenhetens senaste kvalitetsredovisning bedöms uppfylla förordningens krav (se separat skolrapport). Den kommunala vuxenutbildningen har goda intentioner i kvalitetsarbetet. Till exempel finns utvärderingar som gjorts vid återkommande tillfällen för att se eventuella förändringar över tid. Kursutvärderingar görs relativt frekvent enligt både rektor och personal och är en del i underlaget till vuxenenhetens kvalitetsredovisning. Dock anser inspektörerna att vuxenutbildningen i vissa avseenden saknar ett systematiskt arbete kring de studerandes kunskapsresultat och i enhetens kvalitetsredovisning finns ingen redovisning därav. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste förbättras i detta avseende. Arbetsmiljö och delaktighet Skolan skall, enligt läroplanen, sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbets- 12

former. Vidare skall skolan eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Undervisningen skall bedrivas så att eleverna, genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen, kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Inspektionen visar att eleverna i grundskolan ges tillfälle att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former, bland annat via elevråd och klassråd. Dock ser inspektörerna få exempel på att eleverna i skolorna ges tillfälle och möjlighet att påverka det dagliga arbetet. Av intervjuer med såväl elever som personal bekräftas bilden av en lärarstyrd skolverksamhet där lärarna berättar för eleverna vad de skall arbeta med. Elevernas inflytande begränsas ofta till att handla om på vilket sätt arbetet skall redovisas eller i vilken ordning redan förutbestämda uppgifter skall genomföras. Inspektörerna bedömer att skolorna, i enlighet med läroplanen, bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. I läroplanerna anges att skolan skall klargöra utbildningsmålen för eleverna. När undervisningen planeras med sikte på strävansmålen i läroplanen, de nationella kursplanerna samt programmålen (för gymnasieeleverna), ökar elevernas möjligheter till delaktighet i utbildningen och förståelse för vilka kunskaper den skall leda till. Vid flera grundskolor i Åmåls kommun är eleverna inte medvetna om att det finns nationella mål för deras utbildning. Även inspektionen av kommunens gymnasieskola visar att eleverna har varierande kännedom om målen i kursplanerna, läroplanen samt programmålen. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för respektive utbildning. Inspektörernas intryck är att de studerande vid vuxenutbildningen i hög utsträckning känner till vilka mål de arbetar mot i de olika kurserna. Vidare bedömer inspektörerna att de studerande har stort inflytande över utbildningens utformning. Skolorna i Åmåls kommun arbetar på olika sätt med värdegrundsfrågor och strävar efter att utveckla en trygg miljö för elever och personal. Klassråd och elevråd uppges vara viktiga forum där eleverna får möjlighet att ventilera stämningen i skolorna och fortlöpande diskussioner om etik och moral förs i klasserna. Det förekommer temadagar kring värdegrundsfrågor och personalen vid några av skolorna berättar att de använder sig av materialet Livsviktigt. Vuxenutbildningen har enligt rektorerna gjort en satsning på värdegrundsarbetet. Ett exempel som gavs var det goda medarbetarskapet som innefattade sex utbildningsdagar för all intresserad personal. Som ett led i värdegrundsarbetet har Åmåls kommun tillsammans med Säffle kommun anställt en elevombudsman som tillträdde sin tjänst våren 2006. Enligt elevombudsmannen är hennes uppgift att se till att barn och unga har det bra i förskolan och skolan och att deras rättigheter och intressen tas tillvara. En intervju med elevombudsmannen visar att det första året i stor utsträckning har handlat om att starta upp arbetet, samt att genom besök i de olika verksamheterna presentera sig för personal och elever. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions- 13