Tema: Didaktiska undersökningar



Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Ämnesblock historia 112,5 hp

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum

Att välja sin framtid entreprenörskap

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

1) Introduktion. Jonas Aspelin

Lärarutbildning hp, studenter antagna före h11

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Uppgifter talmönster & följder

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Miljö och hållbar utveckling MHU

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

Individuella utvecklingsplaner IUP

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Statens skolverks författningssamling

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

DESIGN AV UNDERVISNING

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Problemlösning som metod

Röster om folkbildning och demokrati

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: Pedagogik

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Verksamhetsidé som ledningsverktyg. Katina Thelin, Fil Dr i pedagogiskt arbete Skolledarkonferensen, Tylösand den 25 september 2014

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mentorsprojektet. Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Broskolans röda tråd i Språkval

Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete?

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson

Broskolans röda tråd i Bild

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer

Ingela Elfström. Malmö

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/ Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål

Matematikstrategi

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar

Att analysera socialisationens riktning ur ett maktperspektiv

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Mall för beskrivning av utbildning

SVENSKA 3.17 SVENSKA

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

pedagogiska magasinet 4.09

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Verksamhetsrapport 2012/2013

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ. Besluts-, risk- och policyanalys Programkod: NABRP Fastställd av NT-nämnden

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle

Transkript:

Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den svenska didaktiken hade ursprungligen två inriktningar, dels den lärandeteoretiskt inriktade didaktiken som har sina rötter i psykologin och fokuserar elevers tänkande och uppfattning av undervisningens innehåll, exempelvis hur elever utvecklar förståelse för vetenskapliga begrepp. Dels den läroplansteoretiska didaktiken som fokuserar undervisningens politiska och moraliska innehåll. Det handlar då om undervisningens socialisationsaspekter, det vill säga konsekvenser i form av de värden och normer som skapas i undervisningen. Ambitionen i denna inriktning är att kritiskt problematisera undervisningens olika val och relatera innebörden av dessa val till historiska och samhälleliga kontexter. Idag har det blivit allt svårare att skilja ut dessa inriktningar då de flesta didaktiska forskare är angelägna om att understryka att undervisning och lärande är kommunikativa processer och att det också är nödvändigt att förstå dessa processer i relation till övergripande historiska och kulturella sammanhang. Det övergripande syftet med detta temanummer i Utbildning & Demokrati är att presentera, illustrera och diskutera ett angreppssätt som möjliggör undersökningar av lärande och socialisation i olika utbildningssammanhang. Vår ambition är att erbjuda metodologiska redskap för sådana studier, men även redskap för exempelvis lärare att använda vid didaktiska reflektioner kring utbildningens genomförande. De teoretiska och metodologiska perspektiven har utvecklats i ett mångårigt samarbete inom forskargruppen SMED (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) vid universiteten i Uppsala och Örebro. Författarna har alla låtit sig inspireras av diskursanalys och pragmatism där författare som Ludwig Wittgenstein, Michel Foucault och John Dewey varit viktiga, men de har också utvecklat egna angreppssätt utifrån dessa perspektiv. I de studier som bildar underlaget till detta temanummer används det didaktiska perspektivet för att undersöka, problematisera och förstå olika undervisningspraktiker och deras konsekvenser med avseende på de kunskaper, normer och värderingar som tar form i skolan. Ett centralt begrepp i forskargruppen SMED är i detta sammanhang

Almqvist, Kronlid, Quennerstedt, J. Öhman, M. Öhman & Östman meningsskapande som vi använder som ett samlande begrepp för lärande- och socialisationsprocesser. Gemensamt för artiklarnas olika författare är ett intresse för det meningsskapande som sker i konkreta undervisningspraktiker. Därför bygger flera av de studier som här presenteras på analyser av videofilmer inspelade i olika klassrum, i idrottshallar och ute i naturen. Men för att skapa förståelse för förutsättningarna för meningsskapandet ges även exempel på analyser av olika utbildningstexter. Tillsammans visar artiklarna på ett vetenskapligt angreppssätt för att undersöka det meningsskapande som sker i människors handlingar. Angreppssättet erbjuder ett sätt att tala om meningsskapande som ligger bortom förutbestämda dualismer och dikotomier som skiljer ett inre medvetande och en yttre verklighet, och antaganden om kausalitet och determinism vad gäller individen och dess omgivning. Andra karakteristika är att meningsskapande ses som något som sker i kommunikation mellan människor varför språkliga handlingar blir centrala att fokusera. Temanumrets artiklar kan läsas var för sig, men vår målsättning har också varit att de ska hållas samman av en gemensam teoretisk och metodologisk ram som presenteras i temanumrets inledande artikel Pragmatiska studier av meningsskapande skrivet av temanumrets redaktörer. Här presenteras och diskuteras ett pragmatiskt angreppssätt för studier av hur undervisningens innehåll skapas och återskapas i olika undervisningspraktiker. En gemensam ambition hos författarna är att erbjuda språk för att kunna tala om hur meningsskapande sker i människors handlingar, en annan att söka sig bortom antaganden som inbegriper dualismer, dikotomier, essentialism, kausalitet och determinism. Andra karakteristika är ett kommunikativt perspektiv på lärande och socialisation där språkliga handlingar fokuseras. Johan Öhmans artikel, Erfarenhet och meningsskapande, handlar om hur man kan förstå och undersöka kontinuitet och förändring i människors meningsskapande. Artikeln tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på meningsskapande. En grundläggande sociokulturell idé är att barn och ungdomar blir delaktiga i kulturens kunskaps- och värdegemenskap i kommunikativa processer när de tillsammans med vuxna deltar i olika händelser i vardagen. På detta sätt har de sociokulturella perspektiven bidragit med viktiga insikter i meningsskapandets sociala och kulturella dimension. Med dessa sociokulturella angreppssätt har man emellertid i mindre utsträckning kunnat klargöra frågor om på vilket sätt meningar som en individ skapar i en situation medverkar i meningsskapandet i andra situationer. Eller hur det kommer sig att olika individer skapar skilda meningar när de tillsammans deltar i en och samma situation. Syftet med denna artikel är att presentera ett sociokulturellt angreppssätt 6

Tema: Didaktiska undersökningar som gör det möjligt att studera hur individuella erfarenheter medverkar i meningsskapandet i nya situationer samtidigt som sociala och kulturella aspekter tas i beaktande. Det handlar med andra ord hur man kan undersöka samspelet mellan kontinuitet hur meningar över tiden hänger ihop och förändring hur nya meningar skapas i ett utbildningssammanhang. Den filosofiska och metodologiska basen för detta angreppssätt utgörs av en kombination av John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande och Ludwig Wittgensteins genomlevandeperspektiv på språkanvändning. Utifrån dessa utgångspunkter studeras inte individers erfarenhet, den sociala miljön och det kulturella sammanhanget som faktorer som föregår meningsskapande, utan som dimensioner som samtidigt och ömsesidigt framträder när människor handlar och skapar mening. Vidare framstår mening inte som något som nödvändigtvis är dolt i människors medvetande, utan som är möjligt att direkt observera i människors handlingar. Med utgångspunkter i dessa perspektiv illustreras i artikeln hur empiriska undersökningar av studerandes handlingar i en pågående utbildningsverksamhet kan användas för att klargöra frågor om erfarenhetens roll i meningsskapandet. I många undervisningssituationer används artefakter, det vill säga av människan skapade fysiska objekt, för att lösa uppgifter och problem. Dessa artefakter tas ofta för givna av de personer som använder dem och många gånger antas de därför inverka på praktiken och människors handlingar utan att användarna i sin tur har några större möjligheter att påverka hur de ska användas. Men trots det är dess mening inte någonting självklart och givet på förhand. Den har formats i ett visst sociokulturellt sammanhang där olika aktörer och grupper av aktörer bidragit. Artefaktens mening är i detta perspektiv en kompromiss mellan olika intressen och mål. Det stadium i den tekniska utvecklingsprocessen där man nått fram till en sådan kompromiss kallas ofta för closure, ett tillstånd som präglas av förgivettagande av tekniken och dess användning. Men frågan är om det är så att enkelt att teknisk utveckling alltid (eller ens oftast) slutar i closure. De senaste åren har en växande mängd forskning visat att teknikens mening konstitueras på olika sätt i olika praktiker, men också att användning av tekniska föremål i dessa praktiker på olika sätt påverkar människors meningsskapande. Artikeln Artefaktanvändning i undervisningssammanhang en privilegieringsanalys av Jonas Almqvist ansluter till denna forskning. Syftet med artikeln är att beskriva ett angreppssätt som kan användas vid studier av hur användning av tekniska hjälpmedel i undervisningssammanhang konstitueras. Exempel från videoinspelade klassrumssituationer används för att illustrera hur förgivettaganden om artefakter, liksom diskussioner om dem, bidrar 7

Almqvist, Kronlid, Quennerstedt, J. Öhman, M. Öhman & Östman till att forma undervisningspraktiken. Vidare argumenterar Almqvist dels för fortsatta studier av artefakter i handling och dels för vikten av att lärare, och andra aktörer inom utbildningssystemet, reflekterar över artefakternas roll i undervisning och deras betydelse för lärande. Vilken typ av människa bör eleverna bli? är en central fråga i artikeln Att analysera socialisationens riktning ur ett maktperspektiv. Marie Öhman visar hur socialisationens riktning kan studeras med hjälp av Foucaults idéer om hur nya makt och styrningsformer tagit form i den liberala demokratin i västvärlden. Här behandlas och metodologiseras begreppen makt och styrning, vad de bidrar med att synliggöra och hur de kan användas i analysarbetet, exempelvis i syfte att undersöka hur en undervisningspraktiks innehåll och dess aktiviteter gynnar vissa bestämda sätt att handla och vara. Med hjälp av videoinspelat material från skolämnet idrott och hälsas undervisningspraktik illustreras hur olika styrningsformer framträder i handling, det vill säga hur styrning går till i en verksamhet, samt i vilken riktning styrningen sker. Med riktning åsyftas innehållet i det styrningen vägleder mot, i det här fallet de handlingar, inställningar och attityder som framstår som rätta och goda i undervisningspraktiken. Därigenom klargörs vilka subjekt som är önskvärda/möjliga i ett ämnes verksamhet. Det innebär att makt- och styrningsperspektivet används som ett sätt att förstå konstitutionen av subjektet, det vill säga hur eleverna blir någon i relation till de kunskaper, normer och värderingar som är tillgängliga. I kapitlet görs därmed en förskjutning från personifierade eller strukturella studier av makt, till undersökningar av hur makt framträder i den praktik som lärare och elever är med och skapar. Varken i vår vardag eller i institutionaliserade verksamheter är vi fria från våra traditioner. Ett exempel är hur julfirandet med julklappar, gran och skinka påbjuder ett innehåll som vi bör och måste förhålla oss till vare sig vi vill eller inte. I skolan kan på samma sätt undervisningsinnehållet betraktas som bärare av traditioner som verksamhetens aktörer, såväl lärare som elever, i någon mening påbjuds och därigenom måste förhålla sig till. På så sätt blir också dessa traditioner en del av meningsskapandets process, som en institutionell dimension av densamma. Men hur kan dessa traditioner analyseras? I artikeln Pragmatisk diskursanalys av praktiknära texter en analys av meningsskapandets institutionella innehåll och villkor, presenterar Mikael Quennerstedt ett sätt att, genom textanalyser av praktiknära texter (till exempel lokala kursplaner, lokala betygskriterier, individuella utvecklingsplaner och lektionsplaneringar), studera ett ämnesinnehåll som tar såväl undervisningsinnehåll som lärandeinnehåll i beaktande. Med hjälp av Deweys transaktionella perspektiv 8

Tema: Didaktiska undersökningar på meningsskapande, och en diskursteoretisk position kvalificeras ett perspektiv på undervisning som ett erbjudande av mening. I artikeln diskuteras hur det undervisningsinnehåll som eleverna via läraren möter förutom som det innehåll som erbjuds eleverna även kan ses som en del i elevernas meningsskapande. Det möjliggör på så sätt analyser av meningsskapandets institutionella innehåll och villkor, och därigenom analyser av det innehåll som påbjuds i undervisningen. Det blir dessutom ett sätt att förstå hur ett analyserat textinnehåll kan ses som en del i meningsskapandets process. Som ett exempel på det introducerade angreppssättet diskuteras resultat från en analys av hälsa som ämnesinnehåll i skolämnet idrott och hälsa. Syftet med Leif Östmans artikel Analys av utbildningens diskursivitet normer och följemeningar i text och handling är att presentera ett angreppssätt för analyser av normer som är centrala för en kunskapande verksamhet. Analysen, som kallas för följemeningsanalys, bygger på pragmatism och ett diskursteoretiskt angreppssätt. Poängen med dessa analyser är att belysa normer i en verksamhet som kan utsättas för kritik i termer av att verksamheten är omoralisk eller oetisk. En sådan kritik kan starta utifrån tre helt olika utgångspunkter: moralisk, normativ respektive etisk utgångspunkt. De normer som människor i en verksamhet betraktar som praktiska till sin karaktär det vill säga de utgör startpunkter i det praktiska arbetet med att skapa kunskaper kan sålunda i vissa situationer uppfattas som moralisk, normativ eller etisk till sin karaktär. Följemeningsanalyser handlar om att belysa de normer i en verksamhet som utgör potentiella värdekritiska måltavlor. Fokus för analyserna är människors meningsskapande och särskilt den roll som värden spelar. Detta angreppssätt karakteriseras av att meningsskapande undersöks som en aktivitet knutet till en verksamhet och det språkanvändande som är intimt förknippat med verksamheten. Angreppssättet illustreras med en analys av de följmeningar som eleverna lär sig samtidigt som de lär sig naturvetenskapliga kunskaper. Empirin består av videoinspelade samtal i ett No-klassrum på grundskolans senare år. I David Kronlids artikel Etikens bidrag till pragmatiska studier av moraliskt meningsskapande diskuteras vilka utmaningar vi ställs inför då vi vill integrera etisk och didaktisk forskning om moralisk mening. Speciellt fokuseras hur vi inom didaktisk moralforskning kan analysera miljömoralens etiska innehåll med hjälp av miljöetisk teori och ändå vara trogen ett transaktionellt angreppssätt. Även om transaktionella analyser av moralisk mening syftar till att klargöra både moraliska meningsskapande processer och dessa processers innehåll har vi anledning att fråga oss vad etisk teori kan bidra med avseende på det senare. Transaktionella analyser av moralisk mening 9

Almqvist, Kronlid, Quennerstedt, J. Öhman, M. Öhman & Östman antar att meningsinnehållet i normativa utsagor som Vi har ansvar för kommande generationer! bäst eller enbart kan adekvat klargöras i analyserar hur dessa moraliska utsagor framträder och används i specifika verksamheter. Ett sådant kontextuellt och empiriskt angreppssätt skiljer sig från hur man inom etisk forskning vanligtvis analyserar moralisk mening. Den viktigaste skillnaden är kanske att man inom etiken i huvudsak studerar moralisk mening som en teoretisk fråga. Genom teoretiska analyser prövas kritiskt vad vi antar att människor menar när de hävdar Vi har ansvar för kommande generationer! snarare än att vi söker klargöra hur meningsinnehållet skapas och upprätthålls i relation till språkanvändarens erfarenheter och dennes/ as relationer till sin omgivning. I sitt bidrag utgår Kronlid från två transaktionella angreppssätt: (a) analys av miljömoralisk följemening och (b) analys av etisk tendens och relaterar dessa till två typer av etik (c) principorienterad och (d) relationsorienterad miljöetik. Kronlid föreslår att en integrerad etisk/didaktisk forskningsstrategi kommer att handla om forskningens organisation och upplägg. Jonas Almqvist, David Kronlid, Mikael Quennerstedt, Johan Öhman, Marie Öhman & Leif Östman 10