ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 11.11.2010 2010/2084(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Marisa Matias (PE445.928v01-00) Ett europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar (2010/2084(INI)) AM\838986.doc PE452.652v02-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_NonLegReport PE452.652v02-00 2/92 AM\838986.doc

1 Nessa Childers Beaktandeled 3 med beaktande av rådets rekommendation om åtgärder mot neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom, genom gemensam programplanering av forskning, med beaktande av rådets rekommendation om åtgärder mot neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom, genom gemensam programplanering av forskning, samt rådets slutsatser om folkhälsostrategier i kampen mot åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar, i synnerhet Alzheimers sjukdom, 2 Nessa Childers Beaktandeled 4 med beaktande av världsrapporten om Alzheimers sjukdom för 2009 ( World Alzheimer Report 2009 ) som utgavs av världsorganisationen Alzheimer Disease International (ADI) i samband med Alzheimerdagen den 21 september 2009, med beaktande av resultaten från Alzheimer Europes EU-projekt EuroCoDev (European Collaboration on Dementia) (2006 2008), finansierat av GD Hälsa och konsumentskydd, och av världsrapporten om Alzheimers sjukdom för 2009 ( World Alzheimer Report 2009 ) som utgavs av världsorganisationen Alzheimer Disease International (ADI) i samband med Alzheimerdagen den 21 september 2009, AM\838986.doc 3/92 PE452.652v02-00

3 Philippe Juvin Beaktandeled 4 med beaktande av världsrapporten om Alzheimers sjukdom för 2009 ( World Alzheimer Report 2009 ) som utgavs av världsorganisationen Alzheimer Disease International (ADI) i samband med Alzheimerdagen den 21 september 2009, med beaktande av världsrapporten om Alzheimers sjukdom för 2010 ( World Alzheimer Report 2009 ) som utgavs av världsorganisationen Alzheimer Disease International (ADI) i samband med Alzheimerdagen den 21 september 2010, Or. fr 4 Françoise Grossetête Beaktandeled 4a (nytt) med beaktande av resultaten av EuroCoDe (European Collaboration on Dementia), ett europeiskt projekt organiserat av Alzheimer Europe och finansierat av kommissionen, Or. fr 5 Marisa Matias Beaktandeled 5a (nytt) med beaktande av EU:s strategiska mål att främja ett gott hälsotillstånd i ett åldrande Europa, som fastställts på grundval av kommissionens vitbok PE452.652v02-00 4/92 AM\838986.doc

Tillsammans för hälsa: Strategi för EU 2008 2013, där man betonade nödvändigheten av att intensifiera forskningen för palliativ vård och för bättre kunskap om neurodegenerativa sjukdomar, 6 Nessa Childers Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets resolution om långtidsvård för äldre (B7-0491/2010), 7 Nessa Childers Beaktandeled 7b (nytt) med beaktande av Europaparlamentets initiativbetänkande om kvinnornas roll i ett åldrande samhälle (A7-0237/2010), 8 Marina Yannakoudakis Skäl A AM\838986.doc 5/92 PE452.652v02-00

A. Antalet personer i världen som lever med demenssjukdomar år 2010 beräknas uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt beräkningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030. A. Antalet personer i världen som lever med demenssjukdomar år 2010 beräknas uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt beräkningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030. Svårigheten att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom gör att antalet drabbade personer underskattas. 9 Philippe Juvin Skäl A A. Antalet personer i världen som lever med demenssjukdomar år 2010 beräknas uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt beräkningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030. A. Antalet personer i världen som lider av någon form av demenssjukdom år 2010 beräknas uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt beräkningarna kan komma att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030 (rapport för 2010 från Alzheimer s Disease international). Or. fr 10 Elena Oana Antonescu Skäl A A. Antalet personer i världen som lever med demenssjukdomar år 2010 beräknas A. Antalet personer i världen som lever med demenssjukdomar år 2010 beräknas PE452.652v02-00 6/92 AM\838986.doc

uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt beräkningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030. uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt förväntningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030. Or. ro 11 Sirpa Pietikäinen Skäl A A. Antalet personer i världen som lever med demenssjukdomar år 2010 beräknas uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt beräkningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030. A. Antalet personer i världen som lever med minnesstörningar år 2010 beräknas uppgå till 35,6 miljoner en siffra som enligt beräkningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och uppgå till 65,7 miljoner år 2030. 12 Marina Yannakoudakis Skäl B B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Antalet personer som påverkas av Alzheimers sjukdom är nästan tre gånger större om man räknar med alla informella vårdare av demenssjuka. Neurodegenerativa sjukdomar kan inträffa i alla åldrar men är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas AM\838986.doc 7/92 PE452.652v02-00

stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. 13 Thomas Ulmer Skäl B B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt på grund av den ökade livslängden. Or. de 14 Glenis Willmott, Nessa Childers Skäl B B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos B. Uppskattningsvis 7,3 miljoner personer i Europa lider av demens, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Demenssjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder och beroende hos äldre. Antalet personer som PE452.652v02-00 8/92 AM\838986.doc

äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden. 15 Philippe Juvin Skäl B B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. B. Uppskattningsvis 9,9 miljoner personer i Europa lider av demens (rapport för 2010 från Alzheimer s Disease international). Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden. Or. fr 16 Frédérique Ries Skäl B B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos B. Uppskattningsvis 7,3 miljoner personer i Europa lider av demens, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Dessa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder och beroende hos äldre. Antalet personer som AM\838986.doc 9/92 PE452.652v02-00

äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden. Antalet personer som påverkas av Alzheimers sjukdom är nästan tre gånger större om man räknar med alla informella vårdare av demenssjuka. 17 Elena Oana Antonescu Skäl B B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. B. Uppskattningsvis 7,3 miljoner personer i Europa lider av demens, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och på grund av att många pensionärer lever ett torftigt socialt liv. Or. ro 18 Antonyia Parvanova, Frédérique Ries Skäl B B. Uppskattningsvis 8,6 miljoner personer i Europa lider av neurodegenerativa sjukdomar, varav de allra flesta av B. (Berör inte den svenska versionen.) PE452.652v02-00 10/92 AM\838986.doc

Alzheimers sjukdom. Neurodegenerativa sjukdomar är en av de främsta anledningarna till funktionshinder hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och av att andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. 19 Elena Oana Antonescu Skäl Ba (nytt) Ba. Enligt världsrapporten om Alzheimers sjukdom 2009 står Europa för över 28 procent av det sammanlagda antalet människor med demens, vilket placerar Europa på andra plats efter Asien (med 35 procent), samtidigt som Europa har den högsta proportionerliga andelen demenssjuka av alla världsdelar (19 procent). Or. ro 20 Nessa Childers Skäl Bb (nytt) B b. Antalet personer som påverkas av Alzheimers sjukdom är nästan tre gånger större om man räknar med alla informella vårdare av demenssjuka. AM\838986.doc 11/92 PE452.652v02-00

21 Glenis Willmott, Nessa Childers Skäl C C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen, och andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. 22 Marina Yannakoudakis Skäl C C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för de sociala systemen och vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården och systemen för social omsorg och trygghet, under de kommande decennierna. PE452.652v02-00 12/92 AM\838986.doc

23 Nessa Childers Skäl C C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vård- och välfärdssystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. 24 Frédérique Ries Skäl C C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för de nationella vårdsystemens fortlevnad, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. Or. fr 25 AM\838986.doc 13/92 PE452.652v02-00

Elena Oana Antonescu Skäl C C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för de sociala systemen och vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. Or. ro 26 Sirpa Pietikäinen Skäl C C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. C. Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Minnesstörningar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna. 27 Elena Oana Antonescu Skäl Ca (nytt) PE452.652v02-00 14/92 AM\838986.doc

Ca. Omkring två tredjedelar av dem som lider av sjukdomarna i fråga lever i mindre utvecklade länder, och andelen kommer att öka på grund av den låga levnadsstandarden i dessa områden. Or. ro 28 Sirpa Pietikäinen Skäl Cb (nytt) Cb. Minnesstörningar och symptom som tyder på svårigheter att bearbeta information och minnesbilder är ett växande problem även bland den förvärvsarbetande befolkningen. 29 Elena Oana Antonescu Skäl Cc (nytt) Cc. Alzheimer och andra former av demens är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning och beroende bland äldre människor. Or. ro AM\838986.doc 15/92 PE452.652v02-00

30 Philippe Juvin Skäl D D. De totala kostnaderna för direkt och informell vård av personer som drabbats av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar uppgick till 130 miljarder euro för EU-27 år 2005, motsvarande ungefär 21 000 euro per år och person som drabbas av demens (56 procent av dessa kostnader uppstod inom den informella vården). D. Enligt vissa uppskattningar (rapport för 2010 från Alzheimer s Disease international) uppgår de totala kostnaderna för direkt sjukvård och socialvård för personer som drabbats av Alzheimers sjukdom i Europa till 135,04 miljarder dollar. Or. fr 31 Sirpa Pietikäinen Skäl D D. De totala kostnaderna för direkt och informell vård av personer som drabbats av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar uppgick till 130 miljarder euro för EU-27 år 2005, motsvarande ungefär 21 000 euro per år och person som drabbas av demens (56 procent av dessa kostnader uppstod inom den informella vården). D. De totala kostnaderna för direkt och informell vård av personer som drabbats av Alzheimers sjukdom och andra minnesstörningar uppgick till 130 miljarder euro för EU-27 år 2005, motsvarande ungefär 21 000 euro per år och person som drabbas av minnesstörningar (56 procent av dessa kostnader uppstod inom den informella vården). 32 PE452.652v02-00 16/92 AM\838986.doc

Marina Yannakoudakis Skäl D D. De totala kostnaderna för direkt och informell vård av personer som drabbats av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar uppgick till 130 miljarder euro för EU-27 år 2005, motsvarande ungefär 21 000 euro per år och person som drabbas av demens (56 procent av dessa kostnader uppstod inom den informella vården). D. De totala kostnaderna för direkt och informell vård av personer som drabbats av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar uppgick till 130 miljarder euro för EU-27 år 2005, motsvarande ungefär 21 000 euro per år och person som drabbas av demens (56 procent av dessa kostnader uppstod inom den informella vården). Tidig diagnos kan bidra till att hålla nere sjukvårdskostnaderna runt om i Europa. 33 Philippe Juvin Skäl D fotnot 2 2. Alzheimer Europe, Dementia in Europe Yearbook (2008). utgår Or. fr 34 Philippe Juvin Skäl Da (nytt) Da. Det finns för närvarande inga tillräckligt exakta siffror över neurodegenerativa sjukdomar i EU, och i AM\838986.doc 17/92 PE452.652v02-00

vissa studier är uppskattningarna tre gånger så höga som i andra. Det är därför nödvändigt att europeiska epidemiologiska studier görs utifrån gemensamma och stränga indikatorer. Or. fr 35 Elena Oana Antonescu Skäl Db (nytt) Db. Demens har följder för både det sociala livet och ekonomin, och påverkar alla sjuk- och hälsovårdssystem i medlemsländerna. Or. ro 36 Elena Oana Antonescu Skäl Dc (nytt) Dc. För att det ska vara möjligt att föregripa de ekonomiska och sociala följderna av Alzheimer och andra former av demens är det nödvändigt att investera i vetenskaplig forskning och effektiva strategier inom vårdsystemen. Or. ro 37 PE452.652v02-00 18/92 AM\838986.doc

Philippe Juvin Skäl E E. De flesta forskningssatsningarna inom detta område genomförs av medlemsstaterna och den transnationella samordningen är rätt blygsam, vilket leder till fragmentering och ett begränsat utbyte av kunskaper och bästa metoder mellan medlemsstaterna. E. De flesta forskningssatsningarna inom detta område har genomförts av medlemsstaterna, men två europeiska initiativ som tagits på senare tid, nämligen den gemensamma åtgärden Alcove på hälsoområdet och den gemensamma programplaneringen av forskningsområdet, Joint Programming on Neurodegenerative Disease, torde bidra till att minska fragmenteringen av kunskaper och bästa metoder mellan medlemsstaterna. Or. fr 38 Marina Yannakoudakis Skäl E E. De flesta forskningssatsningarna inom detta område genomförs av medlemsstaterna och den transnationella samordningen är rätt blygsam, vilket leder till fragmentering och ett begränsat utbyte av kunskaper och bästa metoder mellan medlemsstaterna. E. De flesta forskningssatsningarna inom detta område genomförs av medlemsstaterna och den transnationella samordningen är rätt blygsam, vilket leder till fragmentering och ett begränsat utbyte av kunskaper och bästa metoder mellan medlemsstaterna. Forskningen om Alzheimers sjukdom ligger efter jämfört med forskningen om andra stora sjukdomar i Europa. 39 AM\838986.doc 19/92 PE452.652v02-00

Marisa Matias Skäl Ea (nytt) Ea. Alzheimer Europes senaste rön visar att Alzheimers sjukdom är underdiagnostiserad i EU och att ojämnlika förhållanden råder på många håll bland medlemsstaterna när det gäller förebyggande åtgärder, tillgång till vård och tillhandahållande av tillbörliga tjänster. 40 Marisa Matias Skäl Eb (nytt) E b. Man bör ge prioritet åt att förebygga demens genom modifierande behandling, och man bör särskilt uppmärksamma förebyggande faktorer som att främja hälsosamma kostvanor, fysisk och mental aktivitet, samt kontrollera faktorer som innebär en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar som diabetes, höga kolesterolhalter, högt blodtryck och rökning. 41 Thomas Ulmer Skäl F PE452.652v02-00 20/92 AM\838986.doc

F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. F. De neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. Or. de 42 Marina Yannakoudakis Skäl F F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. Medlemsstaterna måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som informationsutbytet om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. 43 AM\838986.doc 21/92 PE452.652v02-00

Sirpa Pietikäinen Skäl F F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som ekonomiska resurser på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. 44 Philippe Juvin Skäl F F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl innovativa och tvärvetenskapliga kliniska forskningsinsatser som ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. PE452.652v02-00 22/92 AM\838986.doc

Or. fr 45 Marisa Matias Skäl F F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av såväl forskningsinsatser som ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. F. Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av dels forskningsinsatser kring orsakerna till och förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom, dels ekonomiska investeringar på detta område om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena. 46 Marisa Matias Skäl Fa (nytt) Fa. Demensforskningen måste prioriteras såväl politiskt som i det allmänna medvetandet, och anslag till denna forskning bör öronmärkas för att förhindra att de omfördelas till andra forskningsområden. AM\838986.doc 23/92 PE452.652v02-00

47 Frédérique Ries Skäl Fb (nytt) Fb. Detta europeiska initiativ är inte avsett att ersätta redan befintliga nationella planer mot Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, utan bör användas som en hävstång för att förbättra samordningen av europeisk forskning på området och för att överväga ett europeiskt expertcentrum som kan underlätta det tvärvetenskapliga utbytet mellan forskare. Or. fr 48 Philippe Juvin Skäl G G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. G. Vårdande familjemedlemmar och anhöriga är ett viktigt stöd för personer som drabbats av Alzheimer och andra demenssjukdomar. Den strikta uppdelningen mellan vård- och stödstrukturer samt komplexiteten hos dessa, liksom diskrepansen mellan patienternas och vårdarnas behov och den yrkesutbildning som ges i medlemsstaterna, gör att personer som tar hand om sjuka familjemedlemmar och anhöriga drabbas av ökad arbetsbörda i hemmet, försämrad hälsa och psykiskt lidande. PE452.652v02-00 24/92 AM\838986.doc

Or. fr 49 Sirpa Pietikäinen Skäl G G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. G. Minnesstörningar kan vara förödande för såväl patienter som deras närstående om inte lämpliga tjänster av god kvalitet finns att tillgå. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av minnesstörningar innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. De som drabbas av minnesstörningar liksom deras anhöriga får ofta uppleva att deras rättigheter och intressen inte beaktas i tillräcklig grad. 50 Thomas Ulmer Skäl G G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. G. Demens är inte bara en sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. Or. de 51 AM\838986.doc 25/92 PE452.652v02-00

Glenis Willmott, Nessa Childers Skäl G G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. I varje familj med en patient finns i genomsnitt tre personer som påverkas direkt, vilket innebär att 19 miljoner européer påverkas direkt av demenssjukdomar. (Det kan vara värt att ta med denna uppgift eftersom den belyser hur omfattande konsekvenserna av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar är.) 52 Antonyia Parvanova, Marian Harkin Skäl G G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående och för patienternas vårdare. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. PE452.652v02-00 26/92 AM\838986.doc

53 Milan Cabrnoch Skäl G G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. G. Demens är inte bara en förödande sjukdom som drabbar patienterna utan även en mycket tung börda för deras släktingar och andra närstående. För anhöriga och vänner till de som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. Or. cs 54 Milan Cabrnoch Skäl Ga (nytt) Ga. Institutionsvården för Alzheimerpatienter präglas av kapacitetsbrist, och denna kommer att förvärras ytterligare. Även den aktuella bristen på vårdpersonal och socialarbetare för Alzheimerpatienter kommer att förvärras, och det är i dag uppenbart att det bästa för de drabbade är att stanna kvar i sin naturliga hemmiljö. Or. cs 55 Philippe Juvin Skäl Gb (nytt) AM\838986.doc 27/92 PE452.652v02-00

Gb. När det gäller patientvård och stöd till vårdarna bör EU och medlemsstaterna sträva efter tre mål: säkerställa patientvård av hög kvalitet, garantera de vårdande avlastning i linje med deras förväntningar och göra det möjligt för patienterna att vistas i hemmet eller i innovativa boendeformer av hög kvalitet. Or. fr 56 Milan Cabrnoch Skäl Gc (nytt) Gc. Moderna telemedicintjänster möjliggör ett mycket effektivt stöd för Alzheimerpatienter och deras vårdare, och bidrar på så vis till en bättre livskvalitet för patienterna i deras naturliga miljö och utgör ett bra alternativ till institutionsvård. Or. cs 57 Marisa Matias Skäl Gd (nytt) G d. Större förståelse behövs för det stigma, de fördomar och den diskriminering som följer i demenssjukdomens spår. Det måste även PE452.652v02-00 28/92 AM\838986.doc

till forskning om hur socialt utanförskap kan förhindras och hur man kan gå tillväga för att främja ett aktivt medborgarskap, och därigenom se till att varje åtgärd kännetecknas av respekt för de demenssjuka och en omsorg för deras värdighet. 58 Marisa Matias Skäl Ge (nytt) Ge. Patienternas livskvalitet avhänger ofta deras anhörigas känsloliv, och inte minst hur deras anhöriga handskas med känslor av ilska och aggressivitet. 59 Marisa Matias Skäl Gf (nytt) Gf. Stödgrupperna utgör lämpliga mötesplatser för att stödja och dela de anhörigas medvetna ansvar och för att hjälpa dem att inte ge utlopp för känslor av ilska och aggressivitet. 60 AM\838986.doc 29/92 PE452.652v02-00

Elena Oana Antonescu Skäl Gg (nytt) Gg. Alzheimer och övriga former av demens bör inte betraktas som ett normalt problem människor ställs inför som en del av åldrandeprocessen, och som inte berättigar till lämplig behandling, läkarvård och specialiserad omsorg. Or. ro 61 Elena Oana Antonescu Skäl Gh (nytt) Gh. Det övergripande förhållningssättet till detta problem är fortfarande felaktigt och innebär bland annat att de drabbade stigmatiseras (både patienterna och deras anhöriga), vilket leder till att de blir socialt utstötta. Or. ro 62 Thomas Ulmer Skäl H H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren erbjuder H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren erbjuder PE452.652v02-00 30/92 AM\838986.doc

symtomatiska läkemedel fortfarande de enda behandlingsmöjligheterna, och fortfarande bygger diagnosen till stor del av den enskilda läkarens erfarenhet och subjektiva bedömning. symtomatiska läkemedel fortfarande de enda behandlingsmöjligheterna. Or. de 63 Philippe Juvin Skäl H H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren erbjuder symtomatiska läkemedel fortfarande de enda behandlingsmöjligheterna, och fortfarande bygger diagnosen till stor del av den enskilda läkarens erfarenhet och subjektiva bedömning. H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat på många sätt erbjuder symtomatiska läkemedel fortfarande de enda behandlingsmöjligheterna, och det finns för närvarande slående olikheter både mellan och inom medlemsstater samt brister i fråga om utbildning och kvalifikationer hos personalen och i fråga om medicinsk utrustning för diagnos och forskning. Or. fr 64 Marina Yannakoudakis Skäl H H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren erbjuder symtomatiska läkemedel fortfarande de H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren erbjuder symtomatiska läkemedel fortfarande de AM\838986.doc 31/92 PE452.652v02-00

enda behandlingsmöjligheterna, och fortfarande bygger diagnosen till stor del av den enskilda läkarens erfarenhet och subjektiva bedömning. enda behandlingsmöjligheterna, och fortfarande bygger diagnosen till stor del av den enskilda läkarens erfarenhet och subjektiva bedömning. Diagnosen Alzheimers sjukdom fastställs ofta först många år efter det att sjukdomen inträffar, vilket innebär att behandlingar för att bromsa den försenas. 65 Elena Oana Antonescu Skäl H H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren erbjuder symtomatiska läkemedel fortfarande de enda behandlingsmöjligheterna, och fortfarande bygger diagnosen till stor del av den enskilda läkarens erfarenhet och subjektiva bedömning. H. Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren, inte minst när det gäller förståelsen för hur sjukdomen kännetecknas inte bara av klinisk demens utan även av förstadiet till demens i ett tidigare skede, erbjuder symtomatiska läkemedel fortfarande de enda behandlingsmöjligheterna, och fortfarande bygger diagnosen till stor del av den enskilda läkarens erfarenhet och subjektiva bedömning. 66 Sirpa Pietikäinen Skäl Ha (nytt) Ha. Framsteg på senare tid i PE452.652v02-00 32/92 AM\838986.doc

användningen av pålitliga biomarkörer för Alzheimers sjukdom har sporrat utvecklingen av nya kriterier för att definiera Alzheimers som en kliniskt belagd sjukdom som utöver en fas som inbegriper minnes- och kognitionsfunktioner även omfattar en tidigare fas som föregår dessa minnestörningar. 67 Daciana Octavia Sârbu, Glenis Willmott, Linda McAvan, Nessa Childers Skäl Hb (nytt) H b. Näringstillförseln spelar en avgörande roll för såväl den fysiska som mentala hälsan, och nya forskningsrön pekar på att kostvanor är en viktig orsakande faktor vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. 68 Philippe Juvin Skäl Hc (nytt) Hc. Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar drabbar inte bara äldre utan kan även beröra de yngre delarna av befolkningen. Därför är det lämpligt att förbättra tillgången till diagnos, forskning och vård-, stöd- och boendetjänster för unga sjuka. AM\838986.doc 33/92 PE452.652v02-00

Or. fr 69 Philippe Juvin Skäl Hd (nytt) Hd. Alzheimers sjukdom är stigmatiserad. Allmänhetens syn på sjukdomen och de drabbade leder till isolering av de drabbade och deras anhöriga. Det är därför EU:s och medlemsstaternas plikt att medvetandegöra allmänheten om Alzheimers sjukdom. Or. fr 70 Marisa Matias Skäl He (nytt) He. Genom insatser för att ge både allmänheten och vårdpersonalen större insikter om Alzheimers sjukdom, såväl nationellt som på europeisk nivå, bör människor få bättre möjlighet att i ett tidigt skede känna igen de första tecknen på sjukdomen, sörja för tidig diagnos och få tillgång till behandling och tjänster. 71 Marina Yannakoudakis PE452.652v02-00 34/92 AM\838986.doc

Skäl Hf (nytt) Hf. Större fokus på förstadiet till Alzheimerrelaterad demens skulle kunna bidra till utvecklingen av lämpliga terapiformer för att bromsa sjukdomens fortsatta förlopp och, på sikt, ge patienterna största möjliga frist innan den grava, mest lamslående formen av Alzheimers sjukdom inträder. 72 Elena Oana Antonescu Skäl Hg (nytt) Hg. Alzheimerspatienter har ett kritiskt och akut behov av verkningsfulla medel för att modifiera sjukdomen (till skillnad från att enbart angripa dess symptom) men utvecklingen på detta område ligger efter. 73 Frédérique Ries Skäl Hh (nytt) Hh. Diagnosen Alzheimers sjukdom, som ställs i närmare 70 % av alla demensfall, tar inte heller full hänsyn till variationen i hjärnskadorna och till att unga och gamla AM\838986.doc 35/92 PE452.652v02-00

patienter inte har samma sjukdomsbild eller samma kliniska bild. Or. fr 74 Philippe Juvin Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för att tillhandahålla tjänster och stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för att tillhandahålla tjänster och stöd åt demenssjuka och deras anhöriga, vilket redan är fallet i en del medlemsstater, exempelvis Frankrike, där planen Alzheimers sjukdom och relaterade tillstånd från 2008 har gjort det möjligt att strukturera det medicinska och sociala omhändertagandet samt den kliniska forskningen och grundforskningen inom denna sjukdom på internationell nivå. Or. fr 75 Marisa Matias Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för att tillhandahålla tjänster och 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta specifika nationella handlingsplaner och strategier PE452.652v02-00 36/92 AM\838986.doc

stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. för behandling av Alzheimerspatienter med inriktning på att bemöta demenssjukdomens sociala och hälsomässiga konsekvenser, och att tillhandahålla tjänster och stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. 76 Sirpa Pietikäinen Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för att tillhandahålla tjänster och stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att minnesstörningar är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för att tillhandahålla tjänster och stöd åt personer med minnesstörningar och deras anhöriga. 77 Justas Vincas Paleckis Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för att tillhandahålla tjänster och stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. 1. Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier för att tillhandahålla tjänster och stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. AM\838986.doc 37/92 PE452.652v02-00

78 Cristina Gutiérrez-Cortines Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet välkomnar den för EU gemensamma programplanering som medlemsstaterna har lyft fram i syfte att främja forskning kring Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, och uppmanar kommissionen att fortsätta att ta initiativ för att bemöta de hälsorelaterade, sociala, tekniska och miljömässiga utmaningar som behandlingen av Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar reser. 79 Elena Oana Antonescu Punkt 1b (ny) 1b. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att beakta demenssjukdomarna vid förberedelserna av framtida åtgärder på området för förebyggande hälsovård, särskilt när det gäller demenssjukdomarnas samband med hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk hälsa, fysisk aktivitet, utbildning på hälsoområdet och ny teknik. Or. ro PE452.652v02-00 38/92 AM\838986.doc

80 Elena Oana Antonescu Punkt 1c (ny) 1c. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förse EU:s medborgare med information om levnadsvanor i syfte att skjuta upp eller förebygga utvecklingen av Alzheimers sjukdom och andra former av demens, och förespråka idén om en sund livsstil för en sund hjärna. Or. ro 81 Thomas Ulmer Punkt 2 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. utgår Or. de 82 Marina Yannakoudakis Punkt 2 AM\838986.doc 39/92 PE452.652v02-00

2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. utgår 83 Philippe Juvin Punkt 2 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt kampanjer för förebyggande åtgärder och information om behandling av stroke. Or. fr 84 Justas Vincas Paleckis Punkt 2 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet, metoder för att upptäcka och identifiera tidiga symptom på sådana sjukdomar samt åtgärder för att förebygga dem. PE452.652v02-00 40/92 AM\838986.doc

85 Antonyia Parvanova Punkt 2 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt år för psykisk hälsa och hjärnan i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet åtgärder för att förebygga dem. 86 Françoise Grossetête Punkt 2 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt informationskampanjer riktade till allmänheten för att förebygga dem. Or. fr 87 Elisabetta Gardini Punkt 2 AM\838986.doc 41/92 PE452.652v02-00

2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. Detta Europaår bör även tjäna som tillfälle att främja utbytet av god praxis i runt om i Europa. 88 Frédérique Ries Punkt 2 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. 2. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt hjärnår, som komplement till Internationella alzheimerdagen den 21 september, i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt åtgärder för att förebygga dem. Or. fr 89 Theodoros Skylakakis Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet påpekar att a) den snabbt åldrande befolkningen och b) det tilltagande trycket på de offentliga PE452.652v02-00 42/92 AM\838986.doc

finanserna och den privata sektorns produktivitet utgör ett strukturellt problem för medlemsstaterna på grund av de ökande kostnaderna för denna åldrande befolkning. Europeiska unionen bör därför å det bestämdaste anamma principen om förebyggande insatser i sitt långsiktiga strategiska arbete (såväl för medicinsk praxis som när det gäller att uppmuntra en mer hälsosam livsstil). Hälsoindikatorer kommer att bidra till en avsevärd förbättring av de ekonomiska indikatorerna. 90 Françoise Grossetête Punkt 2b (ny) 2b. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att erkänna patientorganisationernas roll inom neurodegenerativa sjukdomar och att involvera Alzheimer Europe som privilegierad partner i kampanjer för information, förebyggande åtgärder och stöd till demenssjuka samt i fastställandet av forskningsprogram. Or. fr 91 Nessa Childers Punkt 2c (ny) AM\838986.doc 43/92 PE452.652v02-00

2c. Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska överväga att försöka införa en vårdardag (som den man har i Frankrike) för att öka medvetenheten om och erkänna den avgörande roll som formellt utbildad vårdpersonal och informella vårdare spelar i hela Europa. 92 Marisa Matias Punkt 2d (ny) 2d. Europaparlamentet framhåller att upptäckten av ett effektivt sätt att förhindra uppkomsten eller fördröja framskridandet av Alzheimers sjukdom brådskar mer än något annat. 93 Elena Oana Antonescu Punkt 2e (ny) 2e. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att agera för att öka kunskaperna om demens hos allmänheten inom EU och därigenom skapa bättre förutsättningar att upptäcka tidiga demenssymptom, med tidig diagnos, tidig behandling och lämpligt stöd i sikte. Or. ro PE452.652v02-00 44/92 AM\838986.doc

94 Philippe Juvin Punkt 3 3. Europaparlamentet understryker att förebyggande insatser kräver tidig diagnos och att det behövs epidemiologiska uppgifter för att styra forskning och insatser på detta område. 3. Europaparlamentet understryker att förebyggande insatser kräver tidig diagnos och insamling av epidemiologiska uppgifter för att möjliggöra forskningsspår och primärt och sekundärt förebyggande åtgärder. Or. fr 95 Sirpa Pietikäinen Punkt 3 3. Europaparlamentet understryker att förebyggande insatser kräver tidig diagnos och att det behövs epidemiologiska uppgifter för att styra forskning och insatser på detta område. 3. Europaparlamentet understryker att företräde måste ges åt förebyggande åtgärder och att effektiva insatser kräver tidig diagnos och framhåller att det behövs epidemiologiska uppgifter för att styra forskning, rehabilitering och insatser på detta område. 96 Frédérique Ries Punkt 3 AM\838986.doc 45/92 PE452.652v02-00