Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND Löfuddens ångsåg Stockholm 2011-12-22
Löfuddens ångsåg Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Datum 2011-12-22 Uppdragsnummer 61151146368 Utgåva/Status Mattias von Brömssen Jeanette Winter Lars Gardfors Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Unr 61151146368 Organisationsnummer 556133-0506
i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 MIFO-modellen... 1 1.2 Bakgrund... 2 1.3 Syfte och strategi... 2 1.4 Omfattning och avgränsningar... 2 1.5 Organisation... 3 2. Områdesbeskrivning och historik... 3 2.1 Orientering områdesbeskrivning... 3 2.2 Historik anläggningsbeskrivning... 4 2.3 Aktuell markanvändning... 4 3. Mark- och vattenförhållanden... 5 3.1 Topografi... 5 3.2 Geologiska och geotekniska förhållanden... 5 3.3 Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden... 5 4. Utförda undersökningar... 5 4.1 Fältprovtagning... 5 4.2 Inmätning och avvägning... 6 4.3 Laboratorieanalyser... 6 5. Bedömningsgrunder... 7 5.1 Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark... 8 6. Resultat... 9 6.1 Fältarbeten... 9 6.1.1 Mark... 9 6.1.2 Grundvatten... 9 6.2 Analysresultat... 9 6.2.1 Mark... 9 6.2.2 Grundvatten... 10 7. Bedömning av föroreningssituationen... 10 7.1 Identifierade föroreningar och deras farlighet... 10 7.1.1 Arsenik... 10 7.1.2 Bly... 11 7.1.3 Dioxin... 11 7.1.4 Kvicksilver... 12 7.1.5 PAH... 12 7.1.6 Farlighet... 12 Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 i
7.2 Föroreningsnivå... 13 7.2.1 Mark... 13 7.2.2 Grundvatten... 13 7.3 Spridningsförutsättningar... 14 7.4 Känslighet och skyddsvärde... 15 8. Slutsatser... 16 8.1 Rekommendationer... 16 9. Referenser... 17 Bilagor 1) Översiktskarta 2) NP1103 Provtagningspunkter 3) Fältprotokoll mark 4) Fältprotokoll grundvatten 5) Analyssammanställning mark 6) Analysprotokoll mark 7) Analyssammanställning grundvatten 8) Analysprotokoll grundvatten 9) Riskklassningsdiagram i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 ii
Löfuddens ångsåg Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 1. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands län har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig miljöteknisk mark- och vattenundersökning vid Löfuddens ångsåg på fastigheten Gådeå 4:32>2 i Härnösands kommun. Denna undersökning har utförts enligt Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) fas 2 och är en översiktlig miljöundersökning som ska ligga till grund för en förnyad riskklassning enligt MIFO. Undersökningen har omfattat följande moment: Inläsning av bakgrundsmaterial Upprättande av undersökningsprogram Markundersökning genom skruvborrsprovtagning Dokumentation av jordlagerföljder Installation av grundvattenrör för provtagning av grundvatten och nivåmätning Inmätning av provtagningspunkter och grundvattenrör Laboratorieanalys av mark- och grundvattenprover Sammanställning av resultat och bedömning av föroreningssituationen Översiktlig riskbedömning samt riskklassning enligt MIFO fas 2 i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 1.1 MIFO-modellen MIFO-modellen bygger inledningsvis på faktainsamling och riskklassning för att bedöma hur angeläget det är att gå vidare med fältundersökningar på ett misstänkt förorenat område. Den första studien inom metodiken benämns MIFO fas 1. I MIFO fas 1 utförs inga fältundersökningar utan bedömningen baseras på studier av befintligt material. Bedöms objektet efter fas 1 som angeläget att undersöka vidare initieras MIFO fas 2 som omfattar översiktliga miljötekniska fältundersökningar och analyser. I slutet av båda faserna görs en riskklassning. Metodiken för detta är lika oavsett fas och bygger på en sammanvägd bedömning av kemikaliernas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och omgivningens känslighet och skyddsvärde. Inventerade objekt placeras i en av fyra riskklasser, där riskklass 1 står för Mycket stor risk och riskklass 4 för Liten risk. Nya fakta som framkommer i fas 2 ligger till grund för en ny riskklassning och bedömning av om fördjupade undersökningar och eventuell efterbehandling bör genomföras (Naturvårdsverket, 1999). 1 av 17
1.2 Bakgrund På den aktuella fastigheten har Löfuddens ångsåg bedrivits mellan åren 1903 och 1950, d.v.s 47 år. På en del sågar började blånadsskyddsmedel användas från slutet av 1920-talet men blev vanligt först på 1940-talet. Det är oklart om detta medel användes på Löfudden. Länsstyrelsen i Västernorrland genomförde en MIFO fas 1 studie av området under 2010. Den samlade riskbedömningen och riskklassningen resulterade i att området indelades i riskklass 3, främst på grund av ovissheten om blånadsskyddsmedel användes eller inte men även på grund av att delar av området utgörs av ett rekreationsområde där människor vistas. Riskklass 3 innebär att risken för oönskade effekter på miljö och människors hälsa bedöms som måttlig. I den orienterande studien ingick ingen provtagning av jord- eller vatten i området. Inga sedan tidigare kända markundersökningar är utförda på fastigheten. För att verifiera den information som framkommit under inventeringen enligt MIFO fas 1 har länsstyrelsen valt att utföra en riskklassning enligt MIFO fas 2 för Löfuddens ångsåg. 1.3 Syfte och strategi Syftet med denna undersökning är att utreda om tidigare verksamhet inom området har resulterat i förorening av mark och vatten. Utredningen syftar också till att ta fram underlag för riskklassning enligt MIFO fas 2 samt för bedömning av behov av ytterligare undersökningar och åtgärder. Undersökningen har utförts som en riktad provtagning där provtagningspunkternas placering har baserats på den historiska bakgrunden och utformningen av den tidigare verksamheten. Detta innebär att provtagningspunkterna har placerats där misstanke föreligger om att verksamheten kan ha förorenat marken. Grundvattenrören placerades för att fånga upp eventuella föroreningar som kan ha spridit sig till grundvattnet. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Undersökningarna har enbart inriktats på att återfinna föroreningar från ångsågsverksamheten. 1.4 Omfattning och avgränsningar Undersökningen har omfattat fastigheten Gådeå 4:32>2 som ligger i Lövudden i Härnösands kommun, se översiktskarta i bilaga 1. De branschspecifika, potentiella föroreningar som har analyserats på laboratorium är metaller, PAH och dioxin i mark. I grundvattnet har förutom ovanstående ämnen även klorfenoler analyserats. Denna undersökning har utförts som en riktad provtagning och omfattar enbart områden med förhöjd misstanke om förorening från ångsågsverksamheten. 2 av 17
1.5 Organisation Följande organisation har varit aktuell för uppdraget: Beställare: Uppdragsansvarig: Biträdande uppdragsledare/ Handläggare: Fältansvarig: Fältgeotekniker: Laboratorieanalyser: Angelica Hägglund, Länsstyrelsen i Västernorrlands Län Mattias von Brömssen, Ramböll Jeanette Winter, Ramböll Emma Söderbäck, Ramböll Rolf Backberg, Ramböll ALS Scandinavia AB 2. Områdesbeskrivning och historik 2.1 Orientering områdesbeskrivning Löfuddens sågverk har legat i Lövudden samhälle strax söder om Härnösand i Härnösands kommun. Området tillhörde tidigare Säbrå kommun. Fastigheten är belägen längs strandlinjen vid Norra Fällöviken/Södra sundet och öster om Lövuddsvägen. Området ligger i anslutning till ett villaområde. Det är till större delen bevuxet med sly och träd och en del av området utgörs av sumpmark. Tvärs igenom området går en större stig som används som promenadstråk. Det som återstår av sågen är ett flertal grundstenar i betong som antyder vart husen har stått samt en hoprasad byggnad, se foto i figur 1 och 2. Det går dock ej att utifrån byggnadsresterna avgöra vilka olika byggnader som har funnits på platsen och vad de använts till. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Figur 1. Hoprasad byggnad från ångsågsverksamheten. Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 3 av 17
2.2 Historik anläggningsbeskrivning 1903 anlades en ångsåg med två ramar av Löfuddens Träförädlings AB. Sågen byggdes senare till med två hyvelmaskiner och 1912 övertogs rörelsen av nybildade Löfuddens AB. Vid den tidpunkten hörde även ett snickeri till sågen. År 1940 byttes de gamla ramarna mot två moderna snabbramar samt en virkestork. Enligt inventarielistorna pågick sågning 1949 men inte 1952. Verksamheten antas utifrån denna information ha pågått i ca 47 år. Sågen revs 1960. Misstänkta föroreningar från verksamheten utgörs främst av dioxiner och pentaklorfenol från eventuell användning av blånadsskyddsmedel. Vid sågverk kan det även ha förekommit metaller och PAH. Eventuella föroreningar misstänks förekomma runt den gamla sågen samt vid torkhuset och på brädgården. Det finns inga uppgifter om att blånadsskyddsmedel ska ha använts inom Löfuddens ångsåg. Det förekom dock att medlet användes på sågar från slutet av 1920-talet och blev vanligt förekommande på 1940-talet. I de inventarieförteckningar som påträffats från Löfudden har förbrukningsvaror inte specificerats varför det inte går att utesluta att blånadskyddsmedel har använts. Inventarielistorna, som verkar ganska detaljerade vad gäller inventarier tar dock inte upp någon typ av doppningskar, sprutor eller liknande. Det finns inga uppgifter om att något upplag för bark ska förekomma på platsen. 2.3 Aktuell markanvändning Nuvarande markanvändning utgörs till viss del av rekreationsområde då en naturstig är anlagd och rastplatser finns. Stora delar av området är dock igenväxt och svårtillgängligt och utgörs till viss del sumpmark. Den mer svårtillgängliga delen av området kan enligt Naturvårdsverkets riktlinjer klassas som mindre känslig markanvändning (MKM), medan den tillgängliga delen av området bör klassas som känslig markanvändning (KM). På grund av att människor kan vistas inom området samt närheten till bostadshus klassas markanvändningen i föreliggande utredning som känslig markanvändning. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Figur 2. Anlagd stig genom området. Längs stigen ses gamla grundstenar. Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 4 av 17
3. Mark- och vattenförhållanden 3.1 Topografi Fastigheten är relativt plan, men sluttar något mot Södra sundet. 3.2 Geologiska och geotekniska förhållanden Enligt SGUs (Sveriges Geologiska undersökning) bergartskarta är bergarten inom området gråvacka, skiffer, kvartsit och arkos. Jordarten inom området är lera och finmo d.v.s täta jordarter. Landhöjningen i Västernorrland avtar succesivt efter inlandsisens tillbakagång. Nuvarande landhöjning är ca 8 mm/år d.v.s ca 0,5 m sedan verksamheten avslutades. 3.3 Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Området ligger i direkt anslutning till Norra Fällöviken/Södra sundet som är en vik till Bottenhavet. Området är relativt plant och sluttar svagt från väster ner mot Norra Fällöviken/Södra sundet i öster. Trolig grundvattenriktning utifrån områdets topografi är österut mot Norra Fällöviken/Södra sundet. 4. Utförda undersökningar 4.1 Fältprovtagning En provtagningsplan med ungefärlig placering av provtagningspunkter togs fram utifrån den historiska information som varit tillgänglig om vart verksamheten varit belägen samt vilka typer av föroreningar som kunde förväntas. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Provtagning av jord utfördes den 1 september 2011 genom skruvprovtagning av jord med borrbandvagn, ytlig provtagning av jord med geokäpp samt grundvattenprovtagning. Skruvprovtagning utfördes i fyra provtagningspunkter, i tre av dessa installerades grundvattenrör. Provtagning med geokäpp utfördes inom två delområden. Den ytliga provtagningen utfördes av de översta 0,2 m. Inom varje delområde togs 40 delprover ut med slumpmässiga placeringar. Dessa slogs ihop till ett samlingsprov per delområde i fält. Provtagningspunkterna placerades utifrån framtagen provtagningsplan samt utifrån vad som i fält var de mest lämpliga placeringarna. Placering av provtagningspunkterna har gjorts enligt följande: 5 av 17
- RLÅ 01och RLÅ 02 (skruvprov) - placerades intill det som bedömts vara resterna av den tidigare sågen. - RLÅ 03 (skruvprov) - placerades intill den hoprasade byggnaden - RLÅ 04 (skruvprov) - placerades för att fånga upp eventuell föroreningsspridning från den troliga brädgården samt området i stort. - RLÅ 05 (ytlig provtagning) - området tros utgöra den gamla brädgården - RLÅ 06 (ytlig provtagning) - området tros utgöras av lastkaj eller tillfällig brädgård Provtagningspunkternas och grundvattenrörens lägen redovisas i plan på ritning NP1103 i bilaga 2. Områdena för de ytliga provtagningarna, RÅL 05 och RÅL 06, är ungefärligt utsatta. Provtagningspunkterna och grundvattenrören mättes in och avvägdes efter genomförd provtagning. Totalt uttogs 13 jordprover och tre grundvattenprover. Jordproverna från provtagningspunkterna RLÅ 01 till RLÅ 04 uttogs som samlingsprover för varje halvmeter till diffusionstäta påsar. Det var planerat att grundvattenrören skulle installeras med filtrets överkant över grundvattenytan för att få med eventuella föroreningar med lägre densitet än vatten. Detta uppnåddes i RLÅ 04 men ej i RLÅ 02 och RLÅ 03. Rören omsattes och nivåmättes innan provtagning. 4.2 Inmätning och avvägning Inmätning av provtagningspunkter utfördes av Ramböll med GPS-utrustning, TRIMBLE R8 GNSS/R6/5800. Vid goda förhållanden är noggrannheten 2 cm i plan och höjd. Inmätningen utfördes i koordinatsystemet SWEREF 99 TM och RH70. Koordinater i plan redovisas i tabell 1. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Tabell 1. Koordinater för samtliga provtagningspunkter i Sweref 99 TM i plan. Punkt X (SWEREF 99 TM) Y (SWEREF 99 TM) Z (RH70) RÅL 01 6946101.989 649544.095 6.930 RÅL 02 6946153.136 649566.961 1.548 RÅL 03 6946217.002 649549.409 4.031 RÅL 04 6946264.915 649583.684 4.400 4.3 Laboratorieanalyser Utav 13 uttagna jordprover från fältundersökningen skickades 6 stycken för analys till ALS Scandinavia AB, samtliga tre grundvattenprover skickades också för analys. Urval av prover som skickades för analys gjordes utifrån observationer i fält samt historik om markanvändning för respektive plats. Följande ackrediterade analyser har utförts: 6 av 17
Tabell 2. Utförda laboratorieanalyser. Analys Antal Jord Metaller (As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, V, Zn) 6 PAH 6 Dioxin 6 Grundvatten Metaller (Ca, K, Mg, Na, Si, Sr, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, 3 Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Ni, P, Pb, Zn) PAH 3 Dioxin 3 Klorfenol 3 De prover som ej skickats för analys på laboratorium finns sparade hos Ramböll. Proverna sparas som längst i sex månader. På begäran av beställaren kan proverna sparas längre. 5. Bedömningsgrunder Analysresultaten har jämförts med olika jämförelsevärden för att bedöma status avseende föroreningsinnehåll. Bedömningsgrunder för jord: - Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, Naturvårdsverket, 2009. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Bedömningsgrunder för grundvatten: - Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Vägledning för insamling av underlagsdata, Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport 4918, Naturvårdsverket 1999. - Förslag på riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, för olika exponeringsvägar, rapport AR 2005-31, Kemakta 2006. - Holländska riktvärden för intervention values och indicative level for serious contamination, Ministry of Housing, spatial planning and environment 2009. 7 av 17
5.1 Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark Naturvårdsverkets generella riktvärden för bedömning av förorenad mark har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två typerna av markanvändning är: - Känslig markanvändning (KM) - Mindre känslig markanvändning (MKM) För KM gäller att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och de flesta markekosystem samt att grundvatten och ytvatten skyddas. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid utan att påverkas negativt av förekommande föreningar. För MKM gäller att markkvaliteten begränsar val av markanvändning. Marken kan exempelvis utnyttjas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar till markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas inom området. Grundvatten på ett avstånd av ca 200 m samt ytvatten skyddas. För riskbedömning av förorenade områden finns vägledningar och en beräkningsmodell framtaget av Naturvårdsverket. Beräkningsmodellen som de generella riktvärdena för förorenade områden är framtagna med beskrivs i NV Rapport 5976. De generella riktvärdena är utarbetade för att gälla för ett stort antal objekt över hela landet. Vid framtagandet av generella, och platsspecifika, riktvärden tas hänsyn till ämnenas hälso- och miljöeffekter. Riktvärdena grundar sig på: - ett hälsoriskbaserat riktvärde, som skyddar personer som vistas i området - ett riktvärde för skydd av markmiljön som skyddar växter och djur inom området - ett riktvärde för skydd mot spridning till grundvatten respektive ytvatten i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Det hälsoriskbaserade riktvärdet bygger på referensvärden för sex olika exponeringsvägar: - Intag av jord - Hudkontakt - Inandning av damm - Inandning av ångor - Intag av växter - Intag av grundvatten 8 av 17
6. Resultat 6.1 Fältarbeten 6.1.1 Mark Undersökningen visade att inom delar av området består det ytligaste jordlagret av fyllnadsmassor. Mäktigheten av fyllnadsmassor varierar stort inom området. I punkt RLÅ 01 påträffades 0,5 m fyllning, i RLÅ 02 ingen fyllning, i RLÅ 03 0,15 m och i RLÅ 04 2 m. I provtagningspunkt RLÅ 04 påträffades tegel, trärester och bark i fyllningen. Under lagret av fyllning återfanns silt som överlagrade en grusig sandig siltig morän. Moränen påträffades på ca 1 meters djup undantaget i provtagningspunkt RLÅ 04 där moränen återfanns på ca 3 meters djup. Fältprotokoll för jordprovtagning redovisas i bilaga 3. 6.1.2 Grundvatten Grundvattenytan i grundvattenrör RLÅ 02 och RLÅ 03 låg ca 0,5 m under markytan vid tiden för fältarbetena. I båda dessa rör hamnade filtrets överkant under grundvattenytan. Grundvattenytan i grundvattenrör RLÅ 04 låg ca 2 m under markytan vid tiden för fältarbetena. Alla grundvattenprov var grumliga och i prov från RLÅ 04 noterades en sur lukt. Fältprotokoll för grundvatten redovisas i bilaga 4. 6.2 Analysresultat 6.2.1 Mark Urval av prover för analys har baserats på intryck i fält och kännedom om tidigare verksamhet, se fältprotokoll i bilaga 3. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Resultaten från de analyserade jordproverna tagna vid Löfuddens ångsåg visade att marken inom området är något påverkad av bly, kvicksilver och PAH med hög molekylvikt (PAH-H). Även dioxin analyserades men påträffades inte i förhöjda halter. Pentaklorfenol har ej analyserats i jord då det främst är dioxin som binder till organsikt material och stannar kvar i marken. Bly förekommer i halter över KM i fyra av sex analyserade prover, kvicksilver förekommer i halter över KM i två av sex analyserade prover och PAH-H förekommer i halter över KM i fyra av sex prover. Inget prov uppvisade halter över riktvärdet för MKM. Enligt Naturvårdsverkets principer för indelning av tillstånd för förorenad mark (NV rapport 4918) bedöms de uppmätta bly- och kvicksilverhalterna som måttligt allvarligt och de uppmätta PAH-halterna som måttligt allvarligt och i en punkt som allvarligt. 9 av 17
En sammanställning av resultaten från utförda analyser redovisas i tabellformat i bilaga 5 tillsammans med ovan nämnda jämförvärden. Fullständiga analysprotokoll redovisas i bilaga 6. 6.2.2 Grundvatten Analysresultaten från de tre analyserade grundvattenproverna visar en påverkan av arsenik, halterna klassas dock enligt Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten (NV 4918, bilaga 4) som mindre allvarligt. Dioxin har detekterats i grundvattnet i grundvattenrör ÅL4. I grundvattenrör ÅL2 och ÅL3 visar summeringen av upperbound 1 att dioxin förekommer i låga halter, dock har ingen av kongenerna i de två vattenproven uppmätts i halter över detektionsgränsen. På grund av att dioxin ej påträffats i något av markproverna och ej heller i de två andra grundvattenproverna har det bedömts att uppmätta halter i grundvattenrör ÅL4 ej härrör från den tidigare sågverksamheten. Fördelningen av dioxinets kongener i grundvattenprov ÅL4 stämmer ej heller inte helt överens med fördelningen av kongener i andra grundvattenprov 2 från områden där blånadskyddsmedel använts före 1950-talet. En sammanställning av resultaten från utförda analyser redovisas i bilaga 6 tillsammans med ovan nämnda jämförvärden. Fullständiga analysprotokoll redovisas i bilaga 8. 7. Bedömning av föroreningssituationen Vid utvärderingen har föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde beaktats i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 4918 (1999). i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 7.1 Identifierade föroreningar och deras farlighet Inom området har föroreningar påträffats i både mark och grundvatten. PAH, bly och kvicksilver har påträffats i marken samt arsenik och dioxin i grundvattnet. Nedan beskrivs dessa ämnen och deras egenskaper. 7.1.1 Arsenik Den särklassigt största användningen av arsenik har varit inom trävaruindustrin som träskyddsmedel och bekämpningsmedel. Andra användningar har varit i legeringsmetaller och glasråvara. Bland annat dessa verksamheter, har lett till att markområden är kontaminerade med arsenik. Under syresatta förhållanden binds 1 Sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound utgår från att halter under detektionsgränsen är likställt med halter halva detektionsgränsen. 2 Sources of dioxins and other POPs to the marine environment: Identification and apportionment using pattern analysis and receptor modelling, maj 2009, Kristina Sundqvist, Akademisk avhandling vid Umeå Universitet. ISBN 978-91-7264-792-3 10 av 17
arsenik starkt i jorden, särskilt om järn och aluminium förekommer i stora mängder. Under övriga förhållanden är risken för transport och spridning större. Människor exponeras för oorganisk arsenik via dricksvatten, mark och luft. Arsenik som markförorening kan medföra att framförallt barn får i sig stora mängder om de stoppar jord i munnen och eller får i sig damm. Arsenik kan ge allvarliga effekter vid både akut och kronisk exponering. Det är även cancerframkallande och kan efter många års exponering ge tumörer i bland annat hud, lunga, urinblåsa och njure. Kronisk exponering för oorganisk arsenik kan även ge upphov till andra hälsoeffekter som perifera kärlskador, leverskador och diabetes. 7.1.2 Bly Bly förekommer naturligt men merparten av det bly som påträffas i miljön är resultat av mänsklig aktivitet. Bly är en av fyra metaller som har störst påverkan på människors hälsa. Vid lång eller upprepad exponering kan bly ansamlas i kroppen och ge organsjukdomar. Bly kan även ge fosterskador och orsaka sterilitet. Bly är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljöer. 7.1.3 Dioxin Dioxin används som ett samlingsnamn för PCDDs (polyklorerade dibenso-pdioxiner) och PCDFs (polyklorerade dibensofuraner). Dessa två grupper av föreningar har likartade kemiska och toxiska egenskaper. Det finns 75 PCDDs och 135 PCDFs. Den mest toxiska och bäst studerade dioxinen kallas TCDD (2,3,7,8- tetraklordibenso-p-dioxin). Det finns även andra föreningar som till struktur och toxicitet liknar dioxiner, t ex dioxinlika PCB-kongener. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Dioxiner bildas i spårmängder vid tillverkning av klorföreningar som klorfenoler, fenoxysyror och polyklorerade bifenyler (PCB). Dioxiner bildas också vid förbränningsprocesser där klorinnehållande ämnen förekommer, t ex vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Tidigare var även bilavgaser och klorblekning av papper betydande källor. Cancer, försämrat immunförsvar samt reproduktions- och utvecklingsstörningar uppträder hos flera djurarter vid lång tids exponering för låga doser av TCDD. De reproduktionsstörande effekterna drabbar fertilitet samt utvecklingen av foster och ungar. Olika studier visar att foster är särskilt känsliga och att påverkan under fostertiden kan ge utslag även i vuxen ålder. Djurstudier visar att TCDD är en mycket potent tumörpromotor och 1997 klassade IARC TCDD som cancerframkallande även hos människa. 11 av 17
PCDD och PCDF fastläggs till stor del i jordlagrens översta skikt men en viss partikelbunden transport med mark-/grundvatten kan förekomma. De är mycket motståndskraftiga mot biologisk nedbrytning. 7.1.4 Kvicksilver Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut. Det kvicksilver som spridits till miljön finns dock kvar under lång tid. I mark, vatten och sediment omvandlas kvicksilver till metylkvicksilver som ansamlas i fisk. Metylkvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. Särskiilt foster och små barn bör skyddas från detta ämne. Resultat från epidemiologiska studier tyder på ett samband mellan hög exponering för metylkvicksilver hos vuxna och hjärt- och kärlsjukdomar. 7.1.5 PAH PAH bildas när kol eller kolväten genomgår en ofullständig förbränning. Det förekommer även i tjärprodukter. PAH är fettlösliga, oftast stabila och i en del fall bioackumulerande. Att föreningarna är stabila innebär att de är svårnedbrytbara och att de kan spridas långt i miljön innan nedbrytning sker. De flesta organismer kan dock omvandla PAH, men de nedbrytningsprodukter som då bildas kan många gånger vara farligare än ursprungsämnet. Försök har visat att många föreningar är cancerframkallande och orsakar skador på arvsmassan. I vattenmiljöer binds PAH framförallt till partiklar som sedan transporteras till sediment där de kan bli mycket långlivade. Därför är vattenekosystemet nära utsläppskällor mest utsatta. Många PAH-föreningar ansamlas i ryggradslösa organismer i vattenmiljön och anrikas i näringskedjan. PAH bedöms ha en mycket hög farlighet enligt Kemikalieinspektionens klassificering. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc 7.1.6 Farlighet Föroreningarnas farlighet ska bedömas med avseende på ämnets inneboende möjlighet att skada människor och miljö, d v s ett ämnes toxicitet. Enligt Naturvårdsverket (1999) bedöms arsenik, bly, kvicksilver och PAH-H ha en mycket hög farlighet. Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Tabell 3. Bedömning av förekommande föroreningars farlighet enligt tabell 2 och 3 Naturvårdsverket 1999. Medium Låg Måttlig Hög Mycket hög Mark Arsenik, Bly, PAH-H, Dioxin, kvicksilver 12 av 17
Den sammanvägda bedömningen av föroreningarnas farlighet vid Löfuddens ångsåg är att de har en mycket hög farlighet. 7.2 Föroreningsnivå Föroreningsnivån innebär en bedömning av riskerna som beror på hur förorenat objektet är vad gäller halter, mängder och volymer förorenade massor. Den högsta uppmätta halten och medelhalten för respektive ämne har använts vid jämförelsen. Vid bedömningen har endast resultat från föreliggande undersökning legat till grund. 7.2.1 Mark I utförd undersökning har sex prover analyserats med avseende på metaller, PAH och dioxin. I prover analyserade med avseende på bly påträffades halter över KM i fyra av sex prover. Den högsta halten har uppmätts till 75,3 mg/kg TS. Halten innebär att tillståndet bedöms som måttligt allvarligt enligt Naturvårdsverkets principer för indelning av tillstånd (Naturvårdsverket, 1999a). Uppmätt medelhalt uppgår till 55,6 mg/kg TS och bedöms enligt samma principer som måttligt allvarligt. I prover analyserade med avseende på kvicksilver påträffades halter över KM i två av sex prover. Den högsta halten har uppmätts till 0,617 mg/kg TS. Halten innebär att tillståndet bedöms som måttligt allvarligt enligt Naturvårdsverkets principer för indelning av tillstånd (Naturvårdsverket, 1999a). Uppmätt medelhalt uppgår till 0,315 mg/kg TS och bedöms enligt samma principer som måttligt allvarligt. I prover analyserade med avseende på PAH-H påträffades halter över KM i fyra av sex prover. Den högsta halten PAH-H har uppmätts till 7,1 mg/kg TS. Halten innebär att tillståndet bedöms som allvarligt enligt Naturvårdsverkets principer för indelning av tillstånd (Naturvårdsverket, 1999a). Uppmätt medelhalt uppgår till 2,3 mg/kg TS och bedöms enligt samma principer som måttligt allvarligt. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Utifrån ett antagande att hela området är påverkat av föroreningar med mycket hög farlighet (bly, kvicksilve och PAH-H) samt att det är fyllnadsmassorna som är påverkade (mäktighet i snitt ca 1 meter) har föroreningsnivån i mark klassats som mycket stor 7.2.2 Grundvatten Grundvattenanalyserna visar på en påverkan av arsenik i grundvattnet, halterna är dock mindre allvarliga (NV 4918). I grundvattnet detekteras även dioxin om än endast i ett av tre prover. Föroreningsnivån i grundvattnet har bedömts som måttlig. Enligt Naturvårdsverkets indelning av avvikelse från jämförvärde för förorenat grundvatten (NV 4918, bilaga 5) visar uppmätt arsenikhalt i RLÅ 04 att det 13 av 17
förekommer en trolig påverkan från en punktkälla. Dock har ingen arsenik påträffats i marken och det är därför oklart vad som orsakat de förhöjda halterna. I MIFO-metodiken finns inget jämförvärde för dioxin i grundvatten. Då Sammantaget bedöms föroreningsnivån i mark och grundvatten som mycket hög trots att halterna i varken jord eller grundvatten anses vara höga i mark som består av fyllnadsmassor. Bedömningen grundar sig främst på den stora volymen påverkad jord samt att det är ämnen med mycket hög farlighet som påträffats. Tabell 4. Bedömning av föroreningsnivån i mark och grundvatten. Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Mark Kvicksilver Bly, PAH-H Grundvatten Arsenik, Dioxin 7.3 Spridningsförutsättningar Risken för hälso- och/eller miljöskador kring ett förorenat område är till stor del beroende av i vilken mån föroreningarna kan spridas till omgivningen. En bedömning av om spridning pågår eller kan uppkomma i framtiden och ungefär hur snabbt den i så fall kan äga rum ska därför göras. I princip skulle föroreningar kunna spridas på ett flertal olika sätt inom ett förorenat område och från ett sådant område till dess omgivningar. Skillnader i spridningsförutsättningar beror också på de aktuella föroreningarnas ämnesegenskaper, några fastläggs hårt till partiklar medan andra är mer lättlösliga, se kap 8.1. För området vid Löfuddens ångsåg har risken för spridning beaktats i följande spridningsvägar (Naturvårdsverket 1999); Från och till byggnader och anläggningar Eftersom alla byggnader från verksamheten är rivna och då det inte finns några nya byggnader på fastigheten förekommer ingen spridning från eller till dessa. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Denna spridningsväg bedöms därför som obefintlig. I mark och grundvatten Inga brunnar för dricksvattenuttag finns i området. Jorden i området består till stor del av fyllnadsmassor med varierande genomsläpplighet samt ett naturligt siltlager ovan en grusig sandig siltig morän, vilka klassas som normaltäta jordarter (NV 4918). Uppmätta grundvattennivåer ligger i siltlagret och moränen vilket medför att spridningen i mark och grundvatten uppgår till mindre än 0,1 m/år. Spridningen bedöms därmed som måttlig. 14 av 17
Från mark och grundvatten till ytvatten Området gränsar till Södra sundet som är en vik till Bottenhavet. Den troligaste strömningsriktningen för grundvattnet är mot Södra sundet. Eventuell föroreningstransport ut från området sker troligen via grundvattnet i jordar som bedöms som normaltäta. Områdets närhet till ytvatten medför att spridningsförutsättningarna till ytvatten bedöms som stora till mycket stora. Tabell 5. Bedömning av spridningsförutsättningarna. Medium Små Måttliga Stora I mark och grundvatten X Mycket stora Från mark och grundvatten till ytvatten X X 7.4 Känslighet och skyddsvärde Nuvarande markanvändning utgörs till viss del av rekreationsområde då en naturstig är anlagd och rastplatser finns. Stora delar av området är dock igenväxt och svårtillgängligt och utgörs till viss del sumpmark. Inom det igenväxta området växer en självsådd asp. Känslighet och skyddsvärde för mark bedöms som stor då området till viss del utgörs av rekreationsområde samt att den självsådda aspen växer här. Känsligheten för ytvattnet bedöms som låg och skyddsvärdet som måttligt. Känslighet och skyddsvärde för grundvattnet bedöms som liten eftersom grundvattnet inom området inte används för varken dricksvatten eller bevattning samt att det grundvatten som bildas inom området rinner direkt ut i recipienten och inte kommer att påverka något grundvatten nedströms. i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Tabell 6. Bedömning av känslighet och skyddsvärde Medium Liten Måttliga Stora Mycket stor Mark K, S Grundvatten K, S Ytvatten K S Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 15 av 17
8. Slutsatser På den aktuella fastigheten har en ångsåg bedrivits mellan åren 1903 och 1950, dvs 47 år. Sågen revs år 1960. Misstanke om användning av blånadsskyddsmedel förelåg varför platsen har identifierats som ett potentiellt förorenat område och därför ingår i Länsstyrelsens MIFO-inventering. Området är idag kraftigt igenväxt men används till viss del som rekreationsområde. Orienterande studier (MIFO fas 1) har genomförts av Länsstyrelsen i Västernorrlands län år 2010. Under 2011 har översiktliga undersökningar enligt MIFO fas 2 genomförts. Undersökningarna visar att marken inom området är påverkad av bly och PAH och att grundvattnet är påverkat av arsenik. En samlad bedömning enligt MIFO-modellen är att: i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Föroreningarnas farlighet (F) bedöms som mycket hög Föroreningsnivån i mark och grundvatten (N) bedöms som mycket hög Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som måttliga Spridningsförutsättningarna till ytvatten bedöms som stora till mycket stora Känslighet (K) och Skyddsvärde (S) för mark har bedömts vara stor Känslighet (K) och Skyddsvärde (S) för grundvatten har bedömts vara låg Känslighet (K) och Skyddsvärde (S) för ytvatten har bedömts vara lågt respektive måttligt Utifrån en samlad bedömning som bygger på tidigare framkommen information samt utförd mark- och grundvattenundersökning har Löfuddens ångsåg, enligt MIFO modellen, bedömts tillhöra riskklass 3 måttlig risk. Föroreningarnas farlighet och föroreningsnivån skulle kunna motivera en högre riskklass men då halterna i marken är relativt låga har området tilldelats riskklass 3. Diagram över Samlad bedömning Riskklassning enligt MIFO modellen redovisas i bilaga 9. 8.1 Rekommendationer Utifrån denna översiktliga undersökning har det konstaterats att marken inom området är påverkad av bly, kvicksilver och PAH samt att grundvattnet är påverkat av arsenik och dioxin (om än i låga halter). Provtagningspunkterna och antal analyserade prover är fåtaliga för att täcka ett så stort område vilket innebär att det är svårt att få en bra uppfattning om föroreningarnas utbredning i vare sig plan eller djupled. Med dagens markanvändning bedöms ytterligare utredningar ej 16 av 17
nödvändiga. Om markanvändningen ändras eller markarbeten ska utföras inom området rekommenderas en fördjupad undersökning av mark och grundvatten för att få en bättre bild av de påträffade föroreningarnas utbredning samt få kunskap om orsaken till de förhöjda arsenikhalterna i grundvattnet. 9. Referenser Avfall Sverige (2007) Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:1 Kemakta (2006) Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Rapporten Kemakta AR 2005-31 Livsmedelsverket (2001) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30 Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2010: länsstyrelsen inventering enligt MIFO fas 1, ID F2280-0081, Dnr 577-6029-10 Ministry of Housing, spatial planning and environment (2009). Soil Remediation Circular. Naturvårdsverkets (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Vägledning för insamling av underlagsdata, Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918 Naturvårdsverket (2009) Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976 i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\slutversion 111220\pm miljö lövudden mifo 2.doc Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 Löfuddens ångsåg Unr 61151146368 Sources of dioxins and other POPs to the marine environment: Identification and apportionment using pattern analysis and receptor modelling, maj 2009, Kristina Sundqvist, Akademisk avhandling vid Umeå Universitet. ISBN 978-91-7264-792-3 SPI (2011) SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar Internet: AMM Uppsala, Arbets- och Miljömedicin Uppsala IMM, Institutet för miljömedicin KEMI, Kemikalieinspektionen 17 av 17
Bilaga 1 Undersökningsområde Källa: http://www.gis.lst.se
Ramböll Sverige AB www.ramboll.se
Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 STOCKHOLM Tfn: 010-615 60 00 Fax: 010-615 20 00 Fältprotokoll Provtagning jord Teknikområde Miljöteknik Uppdrag Löfuddens ångsåg, Härnösands kommun Utredning enligt MIFO fas 2. Dokument nummer Sida/Sidor Bilaga 3 1 Handläggare Jeanette Winter Datum 2011-09-16 Uppdragsnummer 611511 46368 Beställare Ändrings datum Bet. Länsstyrelsen Västernorrlands län Fältprotokoll jordprovtagning, 2011-08-16 och 2011-08-17. Punkt RLÅ 01 RLÅ 02 RLÅ 03 RLÅ 04 Nivå/ Djup [m] 0-0,5 0,5-1 1,0-2,0 0-0,3 0,3-0,8 0,8-1,5 1,5-2,0 0-0,15 0,15-0,8 0,8-0-1,0 1,0-1,4 1,4-1,9 1,9-3,2 3,2-3,7 Jordart Benämning i fält Kommentar Provtagningsnivå Lab grsamu F 0-0,5 1, 2, 3 sisa 0,5-1 grsamn 1-1,5 Mu Si lesi 0,5-1 grsasi Mn F lesi Mn grsamu F grsa F Bark Si grsasi Mn Stopp 2 m. Block el berg 0-0,5 1, 2, 3 Tegel 0-0,5 1, 2, 3 0,5-1 Trärester 0-0,5 1, 2, 3 Tegel 0,5-1 Bark 1-1,5 Stopp 3,7 m. Block el berg 1,5-2 Förklaringar: F = fyllning Asf = asfalt Gr = grus Gy = gyttja Le = lera Let = torrskorpelera Mn = morän Mu = mulljord Sa = sand Si= silt St = sten T = torv Labanalyser 1: Metaller 2: PAH 3: Dioxin För fullständiga geotekniska beteckningar se SGF:s hemsida: http://www.sgf.net
Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 UPPSALA Tfn: 010-615 60 00 Fax: 018-69 55 49 Teknikområde Fältprotokoll - Grundvatten Miljöteknik Uppdrag Löfudden ångsåg, Härnsöands kommun Utredning enligt MIFO fas 2 Dokument nummer Sida/Sidor Bilaga 4 1/1 Handläggare Jeanette Winter Datum 2011-09-16 Uppdragsnummer 611511 46368 Beställare Ändrings datum Bet. Länsstyrelsen Västernorrlands län Tabell 1. Protokoll för installation av grundvattenrör, 2011-08-18 Tabell 2. Nivåer markyta, topp och spets för grundvattenrör. Tabell 3. Fältprotokoll från nivåmätning, omsättning och provtagning. Provtagning och omsättning utfördes med hjälp av engångsbailer. Grundvattenrör Rörmaterial Förlängningsrör [m] Filter [m] Rörlängd ovan my [m] RLÅ 02 PEH 2 1 0,95 RLÅ 03 PEH 1 1 0,4 RLÅ 04 PEH 2 3 1,3 Grundvattenrör Nivå my Nivå topp Nivå spets (rök) RLÅ 02 + 1,548 + 2,498-0,502 RLÅ 03 + 4,031 + 4,431 + 2,431 RLÅ 04 + 4,400 + 5,700 + 0,700 Grundvattenrör RLÅ 02 RLÅ 03 RLÅ 04 Vattenyta [m u rök] 2011-08-30 - installation 2011-09-01 1,45 2011-08-30 - installation 2011-09-01 0,70 2011-08-30 - installation 2011-09-01 3,25 Kommentar Omsättning: Röret tömt 1/9 Provtagning: 1/9 Grundvattenytan över filtrets överkant. Ingen lukt Något grumligt Omsättning: Röret tömt 1/9 Provtagning: 1/9 Grundvattenytan över filtrets överkant. Ingen lukt Grumligt Omsättning: Röret tömt 1/9 Provtagning: 1/9 Något sur lukt Grumligt
Bilaga 5 Sammanställning analysresultat - jord Tabell 1. Sammanställning av analysresultat avseende metaller för jordprover samt jämförelsevärden, [mg/kg TS]. Jämförelsevärden: 1. Generella riktvärden för förorenad mark (Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, Naturvårdsverket, 2009). 2. Rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (Avfall Sverige, Rapport 2007:1). Prov ID Nivå As Cd Co Cr tot Cu Hg Ni Pb V Zn Ba ÅL1 0-0,5 2,61 0,139 2,93 13,6 60,2 0,478 7,52 29,9 11,1 68,0 53,3 ÅL2 0-0,5 9,06 0,154 8,49 32,6 33,6 <0,2 20,6 66,3 31,2 78,3 98,0 ÅL3 0-0,5 4,81 0,237 14,1 44,6 38,8 <0,2 33,1 51,2 41,6 158 160 ÅL4 0-0,5 2,85 0,147 3,42 13,8 59,0 0,617 9,54 75,3 11,0 83,7 58,9 Y_ÅL5-5,63 0,209 5,27 20,2 16,8 <0,2 14,9 41,8 18,3 135 93,3 Y_ÅL6-3,59 0,336 4,96 21,4 33,6 <0,2 19,3 51,2 40,4 135 187 Jämförvärde 1. KM 10 0,5 15 80 80 0,25 40 50 100 250 200 1. MKM 25 15 35 150 200 2,5 120 400 200 500 300 2. FA 1 000 1 000* 10 000 2 500 1 000** 1 000* 2 500 10 000 2 500 10 000 * icke lättlöslig ** oorganiskt Ljust grå markerade rutor visar halter som överstiger KM Mörkt grå markerade rutor visar halter som överstiger MKM Sammanställning analysresultat jord, Löfuddens ångsåg Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 611511 46368 1 av 3
Bilaga 5 Sammanställning analysresultat - jord Tabell 2. Sammanställning av analysresultat avseende organiska ämnen (PAH) för jordprover samt jämförelsevärden, [mg/kg TS]. Jämförelsevärden: 1. Generella riktvärden för förorenad mark (Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, Naturvårdsverket, 2009). 2. Rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (Avfall Sverige, Rapport 2007:1). Prov id Nivå PAH L PAH M PAH H ÅL1 0-0,5 <0,15 3,0 3,0 ÅL2 0-0,5 <0,15 <0,25 <0,23 ÅL3 0-0,5 <0,15 0,26 0,12 ÅL4 0-0,5 <0,15 1,2 1,5 Y-ÅL5-0,17 5,4 7,1 Y-ÅL6 - <0,15 1,6 2,1 Jämförvärde 1. KM 3 3 1 1. MKM 15 20 10 2. FA Ljust grå markerade rutor visar halter som överstiger KM Mörkt grå markerade rutor visar halter som överstiger MKM Sammanställning analysresultat jord, Löfuddens ångsåg Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 611511 46368 2 av 3
Bilaga 5 Sammanställning analysresultat - jord Tabell 3. Sammanställning av analysresultat avseende dioxiner och furaner för jordprover samt jämförelsevärden, [ng/kg TS]. Jämförelsevärden: 1. Generella riktvärden för förorenad mark (Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, Naturvårdsverket, 2009). 2. Rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (Avfall Sverige, Rapport 2007:1). Prov id Nivå Dioxiner, furaner* ÅL1 0-0,5 2,5 ÅL2 0-0,5 2,3 ÅL3 0-0,5 2,9 ÅL4 0-0,5 3,3 Y-ÅL5-4,6 Y-ÅL6-4,7 Jämförvärde 1. KM 20 1. MKM 200 2. FA 15 000 * Summa WHO-PCDD/F-TEQ upperbound Ljust grå markerade rutor visar halter som överstiger KM Mörkt grå markerade rutor visar halter som överstiger MKM XXX Fetstil visar halter som överstiger FA Sammanställning analysresultat jord, Löfuddens ångsåg Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 611511 46368 3 av 3
Bilaga 7 Sammanställning analysresultat - grundvatten Tabell 1. Sammanställning av analysresultat avseende metaller för grundvattenprover samt jämförelsevärden, [µg/l]. Jämförelsevärden: 1. Indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten (Naturvårdsverket, Rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, 1999.) 2. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten. (SLVFS 2001:30) Prov ID As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Zn ÅL2 2,2 68,7 0,0318 0,750 0,474 7,62 <0,002 3,41 0,102 2,64 ÅL3 7,83 51,0 0,0414 0,733 0,408 1,74 <0,002 6,64 0,0406 1,14 ÅL4 21,4 62,7 0,0177 0,281 0,492 6,83 <0,002 2,79 0,0467 0,752 i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\granskningshandling\bilaga 7 löfudden_analyssammanställning_gw.doc Jämförelsevärde 1. 4918 Mycket allvarligt > 500 > 50 > 500 > 20 000 > 10 > 500 > 100-1. 4918 Allvarligt 150-500 15-50 150-500 6000 20 000 3 10 150 500 30-100 - 1. 4918 Måttligt allvarligt 50-150 5-15 50-150 2000 6000 1 3 50 150 10-30 - 1. 4918 Mindre allvarligt < 50 < 5 < 50 < 2000 < 1 < 50 < 10-2. Tjänligt med anmärkning - - - - - - - - 2. Otjänligt 10 5,0 50 2 000 1,0 20 10 - Sammanställning analysresultat grundvatten, Löfuddens ångsåg 1 av 2 Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 611511 46368
Bilaga 7 Sammanställning analysresultat - grundvatten Tabell 2. Sammanställning av analysresultat avseende PAH för grundvattenprover samt jämförelsevärden, [µg/l]. Jämförelsevärden: 1. Förslag på riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, för olika exponeringsvägar (SPIMFAB/Kemakta, 2006). Prov ID PAH canc PAH övr ÅL2 <0,04 <0,15 ÅL3 <0,04 <0,15 ÅL4 <0,04 <0,15 i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\granskningshandling\bilaga 7 löfudden_analyssammanställning_gw.doc Jämförelsevärde 1. SPIMFAB Dricksvatten 1. SPIMFAB Ångor i byggnader 1. SPIMFAB Bevattning 1. SPIMFAB Miljörisker Ytvatten 1. SPIMFAB Miljörisker Våtmarker Sammanställning analysresultat grundvatten, Löfuddens ångsåg Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 611511 46368 0,1 4 200 1 500 10 70 5 100 10 50 2 av 2
Bilaga 7 Sammanställning analysresultat - grundvatten Tabell 3. Sammanställning av analysresultat avseende dioxiner och furaner för grundvatten samt jämförelsevärden, [ng/l]. Jämförelsevärden: Holländska intervention value i:\15gmo\1511\61151146368, löfuddens ångsåg\3_proj\rapport\granskningshandling\bilaga 7 löfudden_analyssammanställning_gw.doc Prov id Sammanställning analysresultat grundvatten, Löfuddens ångsåg Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 611511 46368 Dioxiner, furaner* ÅL2 0,004 ÅL3 0,0042 ÅL4 0,011 Jämförvärde Holländska intervention value 0,001 * Summa WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 3 av 2
Samlad riskbedömning, riskklassningsdiagram Bilaga 9 Objekt Löfuddens ångsåg IDnr Kommun Härnösand Upprättad (namn) Jeanette Winter Senast reviderad (namn) (datum) 2011-11-11 (datum) Riskklassningsdiagram SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MYCKET STORA K N S F RISKKLASS 1 ytv STORA RISKKLASS 2 MÅTTLIGA S (gv) K (gv) RISKKLASS 3 K S (mark) (mark) N F mark/gv SMÅ RISKKLASS 4 LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR FÖRORENINGARNAS FARLIGHET = F FÖRORENINGSNIVÅ = N KÄNSLIGHET = K SKYDDSVÄRDE = S Objektet bedöms tillhöra Riskklass 3 Måttlig risk