Konsumentföreningen Stockholm. Enkätundersökning. Juni 2011



Relevanta dokument
Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011

Konsumentföreningen Stockholm. Uppföljande undersökning om matavfall. Januari 2011

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. - Uppföljning av 2011 års enkät

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Häll inte ut maten. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning.

Föräldrajuryn - om badkläder till barn

Föräldrajuryn om Halloween

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Statens Folkhälsoinstitut

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Plockanalys hushållsavfall

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Beviljade verksamhetsstöd 2016

SE Varumärkesmätning: Utbildningsradion (UR) Olika typer av chefer och deras roll för det svenska samhället

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Minska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Medlemspanelen. - om marknadsföring av naturkosmetik. Oktober 2009 Konsumentföreningen Stockholm

SE Omnibuss Express. Så tycker konsumenterna Projektet Klimatcertifiering för mat Maj 2012

RAPPORT2015. Konsumentföreningen Stockholm. Släng inte maten! Hur arbetar kommunerna för att minska hushållens matsvinn? Enkätundersökning Maj 2015

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Undersökning - Klimatcertifiering av livsmedel Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill Juni 2010

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Animal Farm FNL En gård fylld med liv

Rapport om feriearbete och feriepraktik 2014

Gemensam handlingsplan 2013

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Vabb och Vobb

Skånepanelen Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Kundpanelrapport. Hälsa & tillsatser

Matkonsult/Projektledare. Mindrematsvinn.nu 2011-mars Vad är matsvinn? Vad är matavfall?

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Resultat från matsvinnsmätning del 3, v

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Företagarens vardag i Borås

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Vad drar man in på vid finansiell kris

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

De viktigaste valen 2010

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Anne Harju 1

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

En rapport om villkor för bemannings anställda

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet?

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015


Spårbarhet och redlighet

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Enkelt och effektivt kompetensverktyg

STUDENTER I JOBBKRISEN

Bostadspriserna & boräntorna december 2013

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialförvaltningar. Novus Group

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Medlemsundersökning 2011

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Brukarundersökning 2010 Särvux

Personliga penningutlägg Nya, sammanlagda eller omdöpta kategorier: Sportutrustning Böcker (ej pocket) Pocketböcker Elektronik till hemmet Öl

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Skywalk liknande den vi hade tänkt ha mellan byggnaderna. Tommy Lindborg & Daniel. Nordqvist. sida 1

Sociala medier för företag

Kommunens Kvalitet i Korthet

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu

Skapa hållbara event!

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Humanas Barnbarometer

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Protokoll : Styrelsemöte, Röda Korsets Ungdomsförbund Uppsala

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

Transkript:

RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Doggy bag - en god miljögärning eller bara pinsamt? Enkätundersökning Juni 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna Carlsson, informatör, 08-714 39 79, 076-015 39 72 www.konsumentforeningenstockholm.se Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganisation med drygt 600 000 medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågor samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningen är delägare i Kooperativa Förbundet (KF).

SAMMANFATTNING Konsumentföreningen Stockholm har ställt frågor om inställningen till doggy bag på restaurang. Frågorna har ställts till svenska folket och 35 restauranger. Bakgrunden till frågeställningen är att det slängs mycket mat i onödan i hela livsmedelskedjan, i industri, handel, restauranger, offentlig sektor och hushåll. Åtta av tio ber inte om doggy bag på restaurang Majoriteten av svenska folket (81%) brukar inte be om doggy bag, dvs be om att få ta med maten hem, om det är mat kvar på tallriken vid restaurangbesök. Det är pinsamt att be om doggy bag tycker hälften Av de som inte brukar be om doggy bag uppger cirka hälften (46%) att skälet är att det är pinsamt. Var tredje (29%) tycker att det är opraktiskt och svårt att få med en doggy bag hem. Fler än hälften har inte tänkt på doggy bag som en miljögärning Mer än hälften (60%) av svenska folket har inte reflekterat över att be om doggy bag på restaurang, om man har mat kvar på tallriken, är en god gärning för miljön, eftersom maten då inte behöver slängas. Att producera mat kräver stora resurser och ger utsläpp till luft och vatten. Om maten slängs har all miljöpåverkan skett i onödan. Ofta mat kvar på gästernas tallrikar Av de tillfrågade 35 restaurangerna uppger 60 procent att det ofta händer att gästerna lämnar mat kvar på tallriken. Trots det upplever restaurangerna att gästerna aldrig (43%) eller nästan aldrig (46%) ber om doggy bag. Restaurangerna övervägande positiva till doggy bag Majoriteten (74%) av de restauranger som svarat på KfS enkät tycker att det är bra att gästerna ber om doggy bag när det blir mat kvar på tallrikarna. De tycker det är bra att mat inte behöver slängas. Och lite mer än hälften (55%) kan tänka sig att aktivt fråga gäster med överbliven mat om de vill ta med maten hem. Tallrikssvinnet restaurangernas största matsvinn Cirka hälften (46%) av de tillfrågade restaurangernas uppger att det är tallrikssvinnet som är störst. 1

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Tillvägagångssätt... 3 1.4 KfS tidigare undersökningar om matavfall... 4 2 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTEN TILL SVENSKA FOLKET... 6 2.1 Åtta av tio ber inte om doggy bag på restaurang... 6 2.2 Det är pinsamt att be om doggy bag tycker hälften... 7 2.3 Fler än hälften har inte tänkt på doggy bag som en miljögärning... 8 3 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTEN TILL RESTAURANGER... 9 3.1 Ofta mat kvar på gästernas tallrikar... 9 3.2 Gästerna ber nästan aldrig om doggy bag... 10 3.3 Tallrikssvinnet restaurangernas största matsvinn... 11 3.4 Restaurangerna övervägande positiva till doggy bag... 12 3.5 Hälften av restaurangerna vill uppmuntra till doggy bag... 13 3.6 Erbjuda doggy bag och få bra miljörykte?... 14 3.7 Majoriteten positiva till kampanj om doggy bag... 15 2

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Det slängs mycket mat i hela livsmedelskedjan vilket ger onödig påverkan på miljön och påverkar företagens och hushållens ekonomi negativt. Konsumentföreningen Stockholm arbetar för att minska matavfallet i livsmedelskedjan i allmänhet och i hushållen i synnerhet. Sedan hösten 2008 har föreningen genomfört ett antal undersökningar, tagit fram en broschyr och filmer samt arrangerat seminarier och föredrag kring problematiken om matavfall och vad man kan göra för att minska det. Kampanjsajten www.slangintematen.se har också tagits fram. 1.2 Syfte Syftet med de enkäter som redovisas här är att få reda på hur man som restaurangbesökare respektive restaurangägare ser på företeelsen att be om doggy bag. 1.3 Tillvägagångssätt Enkät till svenska folket En enkät riktad till svenska folket har genomförts av marknadsundersökningsföretaget YouGov via onlineintervjuer. Enkäten skickades ut via e-post som en del i en omnibuss, under perioden 29 april 1 maj 2011. Urvalet gjordes ur YouGovs Internetpanel som består av förrekryterade män och kvinnor i åldrarna 18-74 år som vill delta i undersökningar. Panelen är en så kallad accesspanel. 1 016 personer har deltagit i undersökningen och dessa utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Enkät till restauranger För att få inblick i hur restaurangerna ser på företeelsen med doggy bag gjorde vi en enkät ämnad enbart för dem. Enkäten är genomförd via ett nyhetsbrev till branschorganisationen Sveriges Hotell och Restaurangers medlemmar. Enkäten besvarades av 35 restauranger. 3

1.4 KfS tidigare undersökningar om matavfall Bäst före-dag och Sista förbrukningsdag på livsmedel vad är skillnaden? feb 2011 Sex av tio (62%) uppger att de inte vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag, som båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel. Sammanblandningen kan bidra till att mycket mat slängs i onödan då det är rimligt att anta att många blir osäkra och slänger maten för säkerhets skull. Har du uppmärksammat debatten om det onödiga matavfallet? jan 2011 I januari 2011 hade nio av tio (94%) uppmärksammat debatten om att det slängs mycket mat i onödan. Året innan hade 81 procent att de uppmärksammat debatten om matavfall. Släng inte maten konsumentstudie, dec 2010 Studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm genomfört en studie i sex hushåll i och runt Uppsala. Syftet var att identifiera huvudorsakerna till varför hushållen slänger mat. Metoden var dels formulär som hushållen fyllde i men framförallt kvalitativa djupintervjuer. Resultatet visar att en av de vanligaste orsakerna till att de studerade hushållen slänger mat är överblivna rester från måltider. Maten som försvann, jan 2010 Studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm och Coop under undersökt tre butikers kassation av färskvaror. Undersökningen visar att utgånget datum är den främsta anledningen till att de undersökta butikerna slänger mat. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken, maj 2010 Tjugo av KfS Facebook-vänner var med i en stickprovsundersökning som syftade till att mäta hur mycket flytande föda ett hushåll häller ut i vasken. Resultatet visar att ett hushåll häller ut cirka 7 dl flytande föda i vasken, per vecka. KfS understryker att detta är en extremt liten studie, sannolikt med initierade hushåll. Rapport från en slaskhink, mars 2009 En liten plockanalys utförd på hushållsavfallet från ca 70 hushåll visar att ett hushåll slänger cirka 5,6 kg mat i veckan. Över hälften av det (57%) är onödigt matavfall, det vill säga mat som hade gått att äta om den hade hanterats på rätt sätt. En vanlig orsak till att mat slängs är att bäst före-datumet gått ut. 4

Klimatavtryck från hushållens matavfall, aug 2008 Resultatet visar att den totala mängden onödigt hushållsavfall är cirka 900 000 ton per år. Produktionen av detta har orsakat utsläpp av 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar de årliga utsläppen av cirka 700 000 svenska medelbilar eller 460 000 oljeeldade villor. Resultaten i rapporten måste ses i ljuset av de svagheter som finns med avseende på dataunderlaget. Resultaten ger en god översiktlig bild av storleksordningen på utsläppen av växthusgaser som orsakas av matavfall, men är ingen detaljerad analys. 5

2 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTEN TILL SVENSKA FOLKET 2.1 Åtta av tio ber inte om doggy bag på restaurang Majoriteten av svenska folket (81%) brukar inte be om doggy bag, dvs be om att få ta med maten hem, om det är mat kvar på tallriken. Men några få gör det, 2 procent gör det ofta och 13 procent gör det ibland. 1. Tänk på tillfällen när du går på restaurang. Om du har mat kvar på tallriken, brukar du då be om en sk doggy bag, det vill säga att ta med dig maten hem från restaurangen? Bas: Total (n=1016) Ja, oftast 2% Ja, ibland 13% Nej 81% Jag brukar aldrig gå på restaurang 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 6

2.2 Det är pinsamt att be om doggy bag tycker hälften Av de 817 i enkäten som uppgett att de inte brukar be om doggy bag uppger cirka hälften av dem att skälet till det är att det är pinsamt. Var tredje (29%) tycker att det är opraktiskt och svårt att få med en doggy bag hem. Några (14%) vill inte äta rester alls. Bland dem som uppgett alternativet Annat återfinns förklaringar som: visst inte att svenska restauranger erbjuder den servicen, det är sniket och har inte tänkt på det. 2. Varför ber du inte be om en doggy bag? Bas: Brukar ej be om en "doggy bag" (n=817) Det är pinsamt 46% Det är opraktiskt (t ex svårt att ta hem) 29% Jag vill inte äta rester 14% Annat skäl 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 7

2.3 Fler än hälften har inte tänkt på doggy bag som en miljögärning Mer än hälften (60%) av svenska folket har inte reflekterat över att be om doggy bag på restaurang, om man har mat kvar på tallriken, är en god gärning för miljön, eftersom maten då inte behöver slängas. Att producera mat kräver stora resurser och ger utsläpp till luft och vatten. Om maten slängs har all miljöpåverkan skett i onödan. 3. Har du tänkt på att det är en god gärning för miljön att be om doggy bag eftersom maten då inte går till spillo? Bas: Brukar gå på restaurang (n=970) Ja 40% Nej 60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 8

3 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTEN TILL RESTAU- RANGER För att få inblick i hur restaurangerna ser på företeelsen med doggy bag gjorde vi en enkät ämnad enbart för dem. Enkäten är genomförd via ett nyhetsbrev till branschorganisationen Sveriges Hotell och Restaurangers medlemmar. Enkäten besvarades av 35 restauranger. 3.1 Ofta mat kvar på gästernas tallrikar Av de tillfrågade restaurangerna uppger 60 procent att ofta händer att gästerna lämnar mat kvar på tallriken. 37 procent uppger att det nästan aldrig händer. 9

3.2 Gästerna ber nästan aldrig om doggy bag Restaurangerna upplever att gästerna aldrig (43%) eller nästan aldrig 46%) ber om doggy bag. Resultatet stämmer överens med resultatet av enkäten som riktar sig till svenska folket, där 81 procent uppger att de inte brukar be om doggy bag. 10

3.3 Tallrikssvinnet restaurangernas största matsvinn Cirka hälften (46%) av de tillfrågade restaurangerna uppger att det är tallrikssvinnet som är störst. Beredningssvinnet, det vill säga det som försvinner när råvarorna ansas och putsas, är 25 procent. Enkäten hade bara ett ytterligare alternativ, nämligen annat. 29 procent av restaurangerna valde annat som det största matsvinnet i restaurangerna. När man läser kommentarerna förstår man att annat främst är överproduktion. Med facit i hand borde ett sådant alternativ funnits med som svarsalternativ för frågan. 3.4 11

Restaurangerna övervägande positiva till doggy bag Majoriteten (74%) av de restauranger som svarat på KfS enkät tycker att det är bra att gästerna ber om doggy bag när det blir mat kvar på tallrikarna. De tycker det är bra att mat inte behöver gå till spillo. De övriga 26 procenten tycker att det är besvärligt och tar tid från annat. 12

3.5 Hälften av restaurangerna vill uppmuntra till doggy bag Ungefär hälften (55%) av de tillfrågade restaurangerna kan tänka sig att fråga gäster med mat över om de är intresserade av att ta hem maten. Den andra hälften (45%) vill inte göra det. Några skäl som anges är att det skulle kräva för mycket merarbete och att det måste vara upp till gästen om han eller hon vill ta med maten hem eller inte. Någon föreslår att det skulle kunna finnas en påminnelse om möjligheten till doggy bag i menyn. 13

3.6 Erbjuda doggy bag och få bra miljörykte? Restaurangerna har delade uppfattningar om huruvida en restaurang skulle kunna få gott rykte som miljövänlig restaurang om den uppmuntrar till doggy bag. En liten majoritet (61%) tror det medan 39 procent inte tror det. 14

3.7 Majoriteten positiva till kampanj om doggy bag En majoritet (64%) av de tillfrågade restaurangerna är positiva till att Konsumentföreningen Stockholm startat en kampanj för att uppmuntra restaurangbesökare att våga be om doggy bag. Bra, då många gäster säkert tycker det är pinsamt att fråga efter doggy bag. Fastän de har betalat för maten. Ingen har glädje av slängd mat. Förhoppningsvis fler nöjda gäster, de känner att de får ett mervärde. Det onödiga spillet minimeras. Men 18 procent är negativa till en kampanj om doggy bag. Doggy bag är nog den sämsta åtgärden, folk tycker det är pinsamt även om vi uppmuntrar till det. Om alla ska börja be om doggy bag skapas en större arbetsbelastning som i sin tur kan leda till att restauranger minskar sina portioner för att undvika situationen. Om konsumenten är medveten att det är en extra kostnad för hantering och förpackning som inte solidariskt bör drabba alla gäster utan de som speciellt efterfrågar detta. Några av restaurangerna kommer med förslag: Jag tycker att man ska marknadsföra att denna doggy bag inte behöver tas hem utan kan ges till någon som är mer i behov av mat, t ex hemlösa. Portionskontroll vid beställningen hade varit ännu bättre. 15