Läskedrycksvanor bland ungdomar i Varberg och läskens påverkan på den allmänna och orala hälsan. En litteratur- och enkätstudie

Läskedrycksvanor bland ungdomar i Varberg och läskens påverkan på den allmänna och orala hälsan En litteratur- och enkätstudie Adis Memić Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Kariesförekomsten hos barn i Sverige har minskat de senaste decennier medan en annan typ av tandskador, erosionsskador blir allt vanligare. Den främsta anledningen bakom den nya trenden är den ökade läskkonsumtionen bland barn och ungdomar. Läskedrycker, framför allt sötade har inte enbart negativ påverkan på den orala hälsan utan även den allmänna hälsan påverkas negativt. Sockret i läsk och juicer är en starkt bidragande faktor bakom sjukdomstillstånd såsom fetma och diabetes vilka har blivit allt vanligare de senaste åren. Målsättningen med mitt examensarbete är att göra en litteraturstudie om läskkonsumtionen och dess olika följdtillstånd samt att ta reda på vilka ungdomar som har den största läskkonsumtionen. Elever på årskurs 9 på två skolor i Varberg fick svara på frågor om sina mat- och läskvanor, tandhygien, familjeförhållanden och livsstil. Samanlagt svarade 100 elever på enkäten, 41 flickor och 59 pojkar. Med hjälp av enkätsvaren försökte jag hitta samband mellan läskkonsumtion och olika livsstilsfaktorer. De faktorer som jag fann hänger ihop med en hög läskkonsumtion är föräldrarnas invandrarbakgrund och vanan att hoppa över skollunchen. Ungdomar vars föräldrar har annan härkomst än svensk är överrepresenterade bland ungdomar med hög läskkonsumtion. Ett annat samband som jag fann är att ungdomar som är flitiga läskkonsumenter oftare uteblir från skollunchen jämfört med dem som dricker mindre läsk. Detta kan kanske bero på att personer som konsumerar mycket läsk har dåliga matvanor i övrigt också. Inga andra samband kunde hittas mellan läskkonsumtionen och de undersökta faktorerna. Inledning De senaste åren har man alltmer börjat uppmärksamma den skadliga inverkan som det ökande läskdrickandet leder till. Inte bara tänderna drabbas, utan hela den allmänna hälsan påverkas negativt. Dryckesmarknaden har varit oerhört explosiv med ökat utbud av olika drycker, såväl sockerinnehållande, lightprodukter, sport- och energidrycker, vitaminberikade drycker, etc. Detta har lett till att vi konsumerar allt mer i flytande form. Det är allmänt känt att den höga konsumtionen av sura produkter, ofta läsk och juicer, som är en del av dagens livsstil innebär en ökad risk för dental erosion men även för sjukdomstillstånd såsom fetma (1), diabetes (2) och osteoporos (3). Problemet med fetma och övervikt bland barn och ungdomar har ökat kraftigt i takt med att sockerkonsumtionen har ökat, ofta i form av läsk (4). När det gäller den orala hälsan så kanske man kan säga att vi idag har på grund av den höga konsumtionen av sura produkter fått en ny riskfaktor för tandohälsa som kan jämföras med den ökning av kariessjukdomen som uppstod efter andra världskriget på grund av en växande 1

sockerkonsumtion (5). I dag säljs läsk på de flesta skolor i Sverige. Kartläggningen utförd av Sveriges Tandläkarförbund 04 visar att 60 procent av de skolor som intervjuats säljer läsk och/eller godis till eleverna (6). liter läsk per person och år 100 80 60 40 0-80 -85-90 -95-00 -01 År Diagram 1: Konsumtion av läsk per person och år i Sverige (7). Dentala erosioner Dental erosion definieras som en förlust av tandens hårdvävnad genom en kemisk process som inte involverar påverkan av bakterier. Idag sker en global förändring av det odontologiska sjukdomspanoramat och den ökade förekomsten av dentala erosionsskador är en del av förändringen. I prevalensundersökningar har man konstaterat att dentala erosioner förekommer från några få procent till över 90 % hos befolkningen i olika befolkningsgrupper (9). Orsaken till den stora variationen när det gäller resultat är troligen olika registreringsmetoder och urvalskriterier. Tabell 1: Prevalensen av erosionsskador i några olika länder (8). Land År Ålder Antal individer Prevalens (%) Storbritannien 1994 4-5 178 30 Saudiarabien 02 5-6 354 34 Irland 03 5 2 21-47 Storbritannien 1995 15 >1000 2 Saudiarabien 1996 95 16 Cuba 00 12 1010 17 Island 03 15 278 23 En högre grad av dental erosion är korrelerat med ett ökat intag av läskedrycker, goda munhygienvanor, lägre gingivalindex, högre förekomst av buccala och cervikala defekter, 2

"cuppings" (=urskålning på occlusalytan) på första permanenta molaren, munandning och retinerande dryckesteknik (10). Patienter med erosionsskador har dessutom en lägre buffringskapacitet och ett större ph-fall efter konsumtion av dryckerna jämfört med kontrollgruppen (11). Med tanke på den ökande konsumtionen av sura drycker bland barn och ungdomar bör rutinmässig diagnostik av erosionsskador tillämpas inom tandvården och graderingen av erosion definieras enligt nedanstående tabell. Samtidigt borde samhället gå i spetsen för informationskampanjer om olika livsstilsfaktorers betydelse för utveckling av dental erosion. Tabell 2: Gradering av erosionsskador (12). Gradering av erosion Grad Kriterium 0 Inga synbara förändringar; utvecklingsstrukturer kvarstår; makromorfologi intakt 1 Utjämnad emalj; utvecklingsstrukturer har helt eller delvis försvunnit; emaljen bland, matt, smält, rundat eller platt; makromorfologin relativt intakt 2 Emaljyta enligt grad 1; makromorfologin tydligt förändrad facettering eller konkavitet i emalj: ingen dentinexponering 3 Emaljytan enligt grad 1 och 2; makromorfologin gravt förändrad (nära dentinexposition av stora ytor) eller dentinexponering <1/3 4 Emaljytan enligt grad 1, 2 och 3; dentinexponering >1/3 eller pulpan synlig genom dentinet Externa erosionsorsaker Kost och sura läskedrycker Matvaror som kan orsaka erosionsskador är bland annat läsk, fruktjuicer, citrusfrukter, etc. Av störst betydelse är frekvensen av intaget av den sura produkten. Erosionspotentialen hos drycker är inte enbart beroende av ph (se tabell 3), utan vid värderingen av produkters erosiva kapacitet måste även bufferkapaciten, fosfat-, kalcium- och fluorinnehåll beaktas (13). Kalcium, fosfat och fluor kan minska den eroderande potentialen. Studier har visat att omedelbar tandborstning efter syrliga drycker ökar mottagligheten för erosionsskador (14). Dietära syror påverkar framförallt de labiala ytorna av överkäkens incisiver. Detta kan ha sin grund i låg clearence av syrorna vid de ytorna. Tabell 3: Dryckernas erosivitet: exempel på ph hos några olika typer av drycker. Ju lägre ph, destå högre erosivitetspotential (15). Dryck ph Fruktjuice 3,5 Fruktjuice och kolsyrad dryck 3,3 Icke fruktbaserad kolsyrad dryck 2,8 Mineralvatten med kolsyra 5,2 Mineralvatten utan kolsyra 7,4 3

Dryckesteknik Genom att studera dryckesmetodens inverkan på ph-värdet vid tandytan har man konstaterat att en retinerande teknik med lång exponeringstid mellan dryck och tandyta, utgör en större risk för dental erosion än en direkt teknik med kort exponeringstid mellan dryck och tandyta (16) Saliven I ett flertal studier har man försökt relatera olika salivegenskaper till dental erosion. Salivens ph värde, buffertkapacitet och salivflödet är av betydelse. Men även citrat-, pyrofosfat- och mucininnehåll i saliven, samt salivens innehåll av olika mineraler påverkar. Av dessa parametrar har det ostimulerade salivflödet och buffertkapaciteten blivit direkt associerade med dental erosion (17). Sjukdomar som leder till nedsatt salivfunktion som exempelvis Sjögrens syndrom, samt strålningsterapi i huvud- och halsregionen medför minskad salivsekretion (18). Miljö Daglig exponering för syraföroreningar i luft på industriarbetsplatser har visat sig öka risken för erosionsskador (17). Livsstil En sund livsstil med högt intag av syrahaltiga grönsaker och frukt och mycket träning kombinerad med intag av bland annat sportdrycker kan vara förbunden med erosionsskador. Även dagens fokusering på rengöring av tänder är delvis en bidragande faktor för dentala erosioner eftersom vid tandborstning avlägsnas plack från tänderna. Dental plack har en mycket högre buffringskapacitet än saliv och kan skydda tändernas ytor från syror av annat än bakteriellt ursprung. Interna erosionsorsaker Gastro-oesophageal reflux sjukdom (GORD) Sura uppstötningar är ett av de absolut vanligaste besvären från matsmältningskanalen och ger en passiv uppstötning av magsaft. Kräkning Spontan uppkastning kan förekoma vid graviditet, metaboliska-, endokrina- och gastrointestinala sjukdomar eller vid medikamentbruk (19). Självindicerat uppkastning kan uppträda vid psykosomatiska sjukdomstillstånd som anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Det är också vanligt hos individer med ätstörningar att konsumera stora mängder sura kolsyrade drycker och färsk frukt (). Därför är det viktigt att uppmärksamma dessa patienter att om sura dryckers ytterligare påverkan på deras tänder. Kronisk alkoholism Uppstötning av magsaft till munhålan verkar vara den underliggande orsaken till dental erosion hos alkoholmissbrukare (21). Idiopatisk erosion När orsaken till erosion är okänd och inte kan hittas med hjälp av anamnesen eller tester. 4

Förebygga dentala erosioner Genom att preventivt medvetandegöra patienten och ställa en tidig diagnos kan man förebygga erosionen. Förebyggandet av erosionens progression innefattar bland annat: - begränsa intagsfrekvensen av sura drycker och mat. - avsluta måltiden med något beskt, till exempel ost eller mjölk. - tuggummi efter maten för att öka salivsekretionen. - undvika tandborstning efter intag av sura drycker/mat - använda mjuk tandborste - fluorprofylax - information och fokus på erosionsproblem i tidigt stadium - behandling av gastrointestinala sjukdomar När det gäller fluor som skyddande medel mot dentala erosioner så är dess effekt omdiskuterad. Men flera studier har visat att fluor har effekt (22). Försök har visat att emalj behandlad med TiF4 är mindre utsatt för erosionsskador orsakad av syra. Verkningsmekanismen tros vara att TiF4 bildar ett komplex med apatit och organiska material i emaljskiktet och på så sätt bildar en syraresistent hinna (23). Behandling av dentala erosioner Behandling av erosionsskador har de sista åren varit ett omdiskuterat tema. Skador blir ofta obehandlade, ofta på grund av dålig kunskap och uppmärksamhet hos tandvårdspersonalen. Om man har diagnosticerat en erosionsskada är det av yttersta vikt att med hjälp av en ordentlig anamnes hitta orsaker till den aktuella situationen och ge patienten en noggrann information om hans tillstånd, vilka åtgärder som krävs för att hantera situationen samt varför det är nödvändigt. Behovet av att åtgärda en erosionsskada måste utredas individuellt och patienten bör följas upp med individuella revisionsintervall. Komplikationer som kan uppstår på grund av erosionsskador på tänderna är bland annat estetiska, funktionella och ortodontiska. Val av terapi beror främst på graden och lokalisationen av skadan, samt på den individuella värderingen av behandlingsbehovet. Skador som enbart är begränsade till emaljen kräver sällan behandling förutom behandlingen som syftar till att begränsa den fortsatta progressionen av skadan. Skadan som också omfattar dentinet kan ofta ge symptom och då går behandlingen ut på eliminering av symptom och eventuellt bonding med flytande glasionomerer. Vid större substansförlust kan komposit-, porslin eller kronterapi bli aktuell. Fetma Strategier för att förebygga fetma och typ 2-diabetes bör inriktas på att minska konsumtionen av sockerhaltiga drycker, skriver forskarna vid Harvard School of Public Health. Drycker som Coca Cola har idag blivit en livsstil och det tycks omöjligt att värja sig mot deras reklamkampanjer. Dessa försäljningskampanjer vänder sig dessutom oftast till barn och ungdomar som är mest lättpåverkade av reklam. I vissa delar av Sverige är i dag drygt 25 procent av barnen överviktiga. Stora mängder socker i flytande form, som i läsk och saft, har associerats med risk för viktuppgång. Anledningen till detta är bland annat att socker i flytande form inte ger samma mättnadskänsla som kolhydrater i fast form (24), vilket gör att sötade drycker leder till högre energiintag utan kompensatorisk mättnadsmekanismer. När det gäller läskens sockerinnehåll så innehåller en 33cl burk Coca-Cola drygt 36g socker, vilket motsvarar elva normalstora sockerbitar. Att varje dag dricka läsk innebär då en ökning av det totala energiintaget och denna extraenergi måste förr eller senare hanteras i kroppen och lagras, i sista hand som fett. Eftersom barn och vuxna ofta tycker att läsken är god och eftersom den samtidigt inte ger någon mättnadskänsla 5

förstår man inte hur mycket energi man stoppar i sig. Ett för stort intag av socker gör att man känner sig mätt, vilket bidrar till att man då kan få för lite näring i form av kolhydrater, protein och fibrer. Men det största problemet på allmänna hälsan med för stort sockerintag är fetma. Fetma i barndomen är ett allvarligt hälsoproblem då feta barn har en förhöjd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar som vuxna. Därutöver löper feta barn också en förhöjd risk för astma och en fördubblad risk för typ 1-diabetes. Det finns dessutom studier som pekar på en ökad risk för åldersdiabetes, typ 2-diabetes hos dessa barn. Fetma hos barn har även visat sig öka risken för sjukdomar i munhålan. Bland annat så visar studien utförd av Göran Dahllöf, Thomas Modéer och Claude Marcus att överviktiga barn har mer karies, men även att parodontit är vanligare förekommande hos överviktiga barn. Kariessituationen kan förklaras med att överviktiga äter mer ofta och får då fler syraangrepp. Förklaringen till sambandet mellan fetma och parodontit kan vara det metabola syndromet vilket innebär att man kan se fetma som en inflammatorisk process vilken även når parodontiet och bidrar till parodontitutveckling. I en stor amerikansk studie (25) har man samlat uppgifter om mer än 90 000 kvinnliga sjuksköterskor, som har följts upp under 8 år. Syftet med studien var att se hur läskdrickandet påverkar risken för fetma och diabetes. Under den tiden insjuknade 741 av kvinnorna i typ 2- diabetes och nästan alla gick upp i vikt. När det gäller viktuppgången så såg man ett klart samband med läskkonsumtionen, kvinnor som ökade sin konsumtion av sockerhaltig läsk och saft gick under de åtta åren upp betydligt mer i vikt än kvinnor som under samma tid drog ner på sin konsumtion av sötade drycker. För kvinnor som när studien startade sällan eller aldrig drack sötade drycker och sedan övergick till att göra det varje dag ökade vikten under de åtta åren med i genomsnitt hela åtta kilo. Det är drygt fem kilo mer än den genomsnittliga viktuppgången för kvinnor som tvärtom övergick från att vara hög, till att bli stabila lågkonsumenter av sötade drycker. Exakt varför en hög läskkonsumtion bidrar till att vikten och diabetesrisken ökar så kraftigt är inte helt klart. Tidigare studier har påvisat samband mellan ett stort läskdrickande och fetma hos barn, men den nya studien är först att bekräfta misstankarna om att den växande konsumtionen av läsk och andra söta drycker bidrar till den kraftiga ökningen i västvärlden av båda fetma och diabetes hos vuxna. Forskarna noterade också att kvinnor som ökade sin läskkonsumtion nästan aldrig motverkade detta ökade energiintag genom att i stället dra ner på konsumtion av andra livsmedel. Tvärtom spädde kvinnorna oftast ytterligare på sitt kaloriintag genom att också äta mer än tidigare. Studier visar dessutom att kvinnor med ett högre intag av läsk tenderar att vara mindre fysiskt aktiva, röka mer, och har högre energiintag och lägre intag av protein, alkohol och fibrer (26). Detta pekar på att förklaringen av den ökade förekomsten av fetma och diabetes hos stora läskdrickare inte är så enkel att den enbart kan förklaras med den ökade sockerkonsumtionen. Bilden är mer komplex än så och många fler faktorer är socker är involverade, inte minst arv. När det gäller osötade fruktjuicer och light läsk så visade de inte orsaka viktuppgång eller ökad diabetesrisk. Diabetes typ 2 I den amerikanska undersökningen från 04 (25) där man kartlade sambandet mellan kvinnornas läskvanor och fetma såg man ett klart samband mellan en hög konsumtion av sockerhaltiga drycker och ökad risk för diabetes. De sjuksköterskor som drack en sockersötad läsk om dan eller mer ökade sin risk för diabetes med 83 procent. Detta jämfört med dem som drack sockersötad läsk mindre än en gång i månaden. Bland 716 300 personår av uppföljning dokumenterades 741 nya falla av diabetes typ 2. Högre läskkonsumtion var starkt associerad med en högre risk att utveckla diabetes typ 2. Kvinnor som rapporterat att de drack läsk eller andra sötade drycker minst en gång per dag insjuknade nästan dubbelt så ofta i diabetes jämfört med kvinnor som uppgav att de drack sådana drycker högst någon gång i månaden. 6

Effekterna på kroppsvikten kan vara en förklaring till varför en hög konsumtion av sockerhaltiga drycker ökar risken för att insjukna i diabetes då det är känt sedan länge att fetma flerdubblar diabetesrisken. Och flera studier har uppmärksammat på att förekomsten av diabetes har ökat snabbt under de senaste decennier, parallellt med fetmaepidemin (26). Man tror att ett ökad intaget av "snabba kolhydrater", kan framkalla störningar i insulin- och sockeromsättningen som kan leda till diabetes. Sockersötade drycker som saft och juicer innehåller en stor mängd snabbt absorberbara sockertyper och kan därför bidra till viktökning och en ökad risk för typ 2 diabetes (25). Läsk är en av de främsta källorna till tillsatt socker i maten och varje gång man dricker läsk innebär det en glykemisk belastning som kan öka risken för diabetes. (27). När det gäller konsumtion av fruktjuice så har man inte kunnat associera den med ökad diabetesrisk vilket kan betyda att naturligt förekommande socker i drycker kan ha en annorlunda metabolisk effekt än tillsatt socker. Dessutom har fruktjuicer generellt ett lägre glykemisk index än sötad läsk. Osteoporos De senaste 30 åren har man börjat uppmärksamma samband mellan läskkonsumtionen med osteoporos och benfrakturer. Nya studier har visat en alarmerande minskning av kalcium och andra mineraler i benvävnaden hos unga kvinnor vilket resulterar i ökad risk för benfrakturer. 1994 publicerades en rapport i Journal of Adolescent Health (28) som visade en studie som utförts på 74 flickor (14,3 år +/- 1,8) och 51 pojkar (14,6 år +/- 1,6) och som visade på en ökad och stark association mellan Cola-läsk konsumtion och benfrakturer hos flickor. Högt kalcium intag visade sig minska risken för benfrakturer något. För killar var endast ett lågt kalciumintag associerad med en högre risk att drabbas av benfrakturer. Studien kom fram till följande en högre konsumtion av syrade läskdrycker och en minskad konsumtion av mjölk är av stor betydelse för den allmänna hälsan hos flickor på grund av deras ökade risk att drabbas av osteoporos senare i livet. Målsättning Sveriges Tandläkarförbund har i september 04 genomfört en stor undersökning där man har kartlagt skolornas godis- och läskförsäljning. Man ville undersöka hur stor försäljningen av läsk och godis är och peka på den fara för ungdomars tandhälsa och allmänhälsa som det utgör. Detta väckte mitt intresse och jag fann det intressant att kartlägga läskvanor hos ungdomar. Genom litteraturstudier ville jag ta reda på den fara som konsumtionen av läsk utgör för den orala och allmänna hälsan. En enkätstudie planerades med syftet att försöka se vilka ungdomar som har ett stort läskintag och att genom frågor försöka hitta ett samband mellan läskvanor och livsstilsfaktorer. Enkätstudie Material och metoder Arbetet är en litteratur- och enkätstudie. Litteraturdelen sattes samman efter sökande i böcker och artiklar for att närmare ta reda på olika tillstånd som kan drabba personer med hög läskförbrukning. Materialet bestod av alla elever på årskurs 9 på två grundskolor i Varberg; Håstensskolan och Påskbergsskolan. Sammanlagt 110 ungdomar. Eleverna fick fylla i en enkät (se bilaga) och svara på frågor angående sina mat- och dryckessvanor, munhygien, familjeförhållanden etc. Eleverna på Håstensskolan fyllde i enkäten när jag var närvarande, medan eleverna på Påskbergsskolan fick fylla i enkäten utan min närvaro efter instruktion av lärare. Med hjälp av enkäter har jag försökt ta reda på vilka barn det ar som har den största läskkonsumtionen och vilka faktorer det är som kan relateras till hur mycket läsk man 7

konsumerar. Anledningen till att jag valde Varberg är att jag själv kommer därifrån och har gått på en utav skolorna. Dessutom var skolorna i Varberg mer positivt inställda vid min förfrågan angående enkätundersökningen jämfört med skolorna i Stockholm. Enkätsvaren sattes ihop och bearbetades för att ge en bild om olika faktorers påverkan på läskkonsumtionen hos den undersökta gruppen. Resultat Totalt svarade 100 elever av det sammanlagda antalet av 110 elever på årskurs 9 på Håstensskolan och Påskbergsskolan i Varberg. Bortfallet från enkäten var 10 personer (9 %) då dessa inte var närvarande i skolan då enkätundersökningen genomfördes. Av de 100 elever som svarade utgör pojkar 59 stycken (59 %) och flickor 41 stycken (41 %). På frågan hur ofta de dricker läsk svarade ungdomar enligt diagrammet nedan. Tabell 4: Fördelning av ungdomar (antal och procent) beroende på hur ofta de konsumerar läskedrycker. Dricker läsk Aldrig Sällan (1- Ibland (3- Ofta (>6ggr/v) (0ggr/v) 2ggr/v) 5ggr/v) Antal elever 3 (3 %) 21 (21 %) 54 (54 %) 23 (23 %) (n=100) Pojkar (n=59) 2 (4 %) 11 (21 %) 33 (62 %) 13 (13 %) Flickor (n=41) 1 (2 %) 10 (24 %) 21 (50 %) 10 (24 %) Som vi kan se så uppger en klar majoritet (54 %) av den undersökta gruppen att de dricker läsk ibland, det vill säga 3-5 gånger/vecka. De som dricker sällan och ofta ligger båda på strax över %. Det vi kan se av dessa svar är att läskdrickandet är mycket vanligt och att de flesta ungdomar i den undersökta populationen har en relativt hög läskkonsumtion. Detta gör det intressant att närmare ta reda på vilka faktorer påverkar läskdrickandet. I tabellen nedan ser man fördelningen av den undersökta populationen med avseende på några olika livsstilsfaktorer. Tabell 5: Fördelning av ungdomar med avseende på de olika undersökta livsstilsfaktorerna. Livsstilsfaktorer Procent (%) Utländsk bakgrund 23 Svensk bakgrund 77 Röker/snusar 17 Äter frukost regelbundet 81 Äter skollunch regelbundet 62 Dricker mjölk dagligen 73 Moderns utbildning Grundskola/gymnasiet 41 Högskola 48 Tandborstning på kvällen 86 8

procent 60 50 40 30 10 Pojkar (n=59) Flickor (n=41) 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Dricker läsk Diagram 2: Variabeln läskdrickandet i relation till kön. Enkätresultaten visar att läskkonsumtionen är lika utbredd hos både pojkar och flickor och att det inte föreligger några könsskillnader. 60 50 procent 40 30 10 Äter frukost regelbundet (n=19) Äter inte frukost regelbundet (n=81) 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Dricker läsk Diagram 3: Variabeln läskdrickandet i relation till äter frukost. Inga samband kunde hittas mellan hur ofta man äter frukost och läskkonsumtionen i den undersökta populationen, annat än att de undersökta ungdomarna överlag är duktiga på att äta frukost. 82 % uppger att de äter frukost ofta, det vill säga 6-7 gånger/vecka. 9

Tabell 6: Samband mellan frukostvanor och föräldrarnas bakgrund. Äter frukost Regelbundet (n=82) Oregelbundet (n=18) Föräldrarnas bakgrund Svensk (n=68) Utländsk (n=14) Svensk (n=9) Utländsk (n=9) Procent (%) 83 17 50 50 En intressant detalj man kunde se i enkätsvaren är att i gruppen med oregelbundna frukostvanor är ungdomar vars föräldrar har utländsk bakgrund överrepresenterad och utgör 50 % av gruppen, medan de utgör bara 17 % av de med regelbundna frukostvanor. I den svenska gruppen äter 88 % av ungdomarna frukost regelbundet, medan i gruppen vars föräldrar är födda utanför Sverige äter bara 61 % av ungdomar frukost regelbundet. 60 50 40 procent 30 10 Äter skollunch regelbundet (n=19) Äter inte skollunch regelbundet (n=81) 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Dricker läsk Diagram 4: Variabeln läskdrickandet i relation till äter lunch i skolan. Inget klart resultat kunde uttydas när det gäller sambandet mellan äter lunch i skolan och hur ofta man dricker läsk. Man kan dock se att de som dricker läsk ofta utgörs av ett större procentuellt antal av dem som säger att de aldrig eller sällan äter lunch i skolan. Det är dock svårt att dra några direkta samband då gruppen är för liten och svaren därför kan vara en slump. Ett samband som kunde ses och som är mycket tydligare är att alla 8 personer som säger att de aldrig äter lunch i skolan röker och/eller snusar. 10

procent 60 50 40 30 10 Röker/snusar aldrig (n=83) Röker/snusar ibland (n=16) 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Dricker läsk Diagram 5: Variabeln läskdrickandet i relation till rökning/snusning. Här ser man att rökning/snusning är proportionerligt fördelat i de olika läskgrupperna, det vill säga inget samband mellan läskkonsumtion och användning av tobak finns i den undersökta populationen. 60 50 40 procent 30 10 Dricker mjölk dagligen (n=29) Dricker inte mjölk dagligen (n=71) 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Dricker läsk Diagram 6: Variabeln läskdrickandet i relation till mjölkdrickandet. En kanadensisk studie från 1994 (28) visade att ökat läskintag leder till minskat intag av mjölk. Jag kunde inte hitta detta samband. I min studie är konsumtionen av mjölk oberoende av läskkonsumtionen. 11

procent 100 80 60 40 Svensk (n=77) Utländsk (n=23) 0 0 l >0-3 l >3 l Drack läsk (i liter) senaste veckan Diagram 7: Variabeln läskkonumtionen senaste veckan i relation till föräldrarnas bakgrund. Tabell 7: Samband mellan föräldrarnas bakgrund och läskkonsumtionen (i liter) senaste veckan. Läskkonsumtion 0 liter (n=3) >0-3 liter (n=90) >3 liter (n=7) Svensk (n=77) 3 st. (100 %) 72 st. (80 %) 2 st. (29 %) Utländsk (n=23) 0 18 st. ( %) 5 st. (71 %) Det tydligaste sambandet mellan läskkonsumtionen och de olika faktorerna fann jag är föräldrarnas ursprung på den undersökta gruppen. I diagram 7 kan man tydligt se att de personer som uppgav att en eller båda föräldrar har utländsk bakgrund utgör 71 % av gruppen av dem som uppgav att de drack >3 liter läsk senaste veckan. Gruppen som uppgav att de aldrig dricker läsk utgörs av 100 % av personer vars båda föräldrar har svensk bakgrund. 60 50 40 procent 30 10 Grundskola,gymnasiet Högskola 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Dricker läsk Diagram 8: Variabeln läskdrickandet i relation till moderns utbildning. 12

Grindefjord visade i sitt studie 1995 (29) att det finns samband mellan moderns utbildning och 1-åringars kariesrisk. Detta samband kunde inte ses när det gäller ungdomarnas läskvanor. 60 50 procent 40 30 10 Borstar tänderna oregelbundet på kvällen (n=14) Borstar tänderna regelbundet på kvällen (n=86) 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Dricker läsk Diagram 9: Variabeln läskdrickandet i relation till tandborstningen på kvällen. Enligt resultaten kan man se att läskkonsumtionen är ungefär jämnt fördelad mellan de olika grupperna. Dock när man jämför gruppen som ofta dricker läsk, kan man se att i den gruppen är de som oregelbundet borstar tänderna på kvällen (29 %) är fler än dem som regelbundet gör det (21 %). Tabell 8: Samband mellan tandborstning på kvällen och föräldrarnas bakgrund. Borstar tänderna på kvällen Regelbundet (n=86) Föräldrarnas bakgrund Svensk (n=69) Utländsk (n=17) Procent (%) 80 Oregelbundet (n=14) Svensk (n=8) 57 Utländsk (n=6) 43 Ett fynd som noterades vid kartläggningen av barnens tandborstningsvanor på kvällen är att i gruppen som borstar tänderna oregelbundet (n=14) utgörs av 43 % av ungdomar vars föräldrar har utländsk bakgrund, medan samma grupp utgör % i gruppen som regelbundet borstar tänderna på kvällen. I svenska gruppen borstar 90 % tänderna regelbundet på kvällen. I gruppen vars föräldrar är födda utanför Sverige borstar 74 % tänderna regelbundet på kvällen. 13

Diskussion Jag kunde se ett tydligt samband mellan en hög läskkonsumtion och barn vars föräldrar har utländsk bakgrund. Den gruppen är överrepresenterad när det gäller hög läskkonsumtion. Enligt Grindefjords studie (29) bör föräldrarnas utländska bakgrund kunna vara en riskfaktor för karies. Min studie visar att föräldrarnas utländska bakgrund även kan vara en riskfaktor för dentala erosioner, samt för andra åkommor som kan orsakas av en hög läskkonsumtion. På frågan om moderns utbildning var det 12 % som inte svarade. Detta beror antagligen på att dessa ungdomar inte visste eller var osäkra på sina mödrars utbildning. Jag fann dock inga samband när det gäller moderns utbildning och barnens läskkonsumtion. Enligt mina förväntningar skulle barn med högutbildade mödrar ha en lägre konsumtion av läsk jämfört med de ungdomar vars mödrar ha lägre utbildningsnivå. Denna uppfattning grundade jag på den tidigare nämnda Grindefjords studie (29) som pekade på att moderns utbildningsnivå påverkar kariesrisken hos 1-åringar. Inget sådant samband kunde dock ses som hängde ihop ungdomarnas läskvanor. Enligt resultaten kan man se att läskkonsumtionen är jämnt fördelad mellan de olika grupperna, de som borstar tänderna regelbundet på kvällen och de som inte gör det. Dock när man jämför gruppen som ofta dricker läsk, kan man se att i den gruppen är de som oregelbundet borstar tänderna på kvällen (29 % av den undersökta populationen) fler än dem som regelbundet gör det (21 %) (se tabell 9). Detta är dock en liten procentuell skillnad (8 % enheter) i en liten grupp för att dra några slutsatser. Ett fynd som noterades vid kartläggningen av barnens tandborstningsvanor på kvällen är att gruppen som borstar tänderna oregelbundet (n=14) utgörs av 43 % av ungdomar vars föräldrar har utländsk bakgrund, medan samma grupp utgör % i gruppen som regelbundet borstar tänderna på kvällen. Bland ungdomar vars båda föräldrar är födda i Sverige borstar 90 % av ungdomarna tänderna regelbundet på kvällen. I gruppen vars en eller båda föräldrar är födda utanför Sverige borstar 74 % tänderna regelbundet på kvällen. Denna skillnad pekar på att ungdomar med utländsk bakgrund mer sällan borstar tänderna på kvällen jämfört med ungdomar vars båda föräldrar är födda i Sverige. Denna skillnad kan bero på att ungdomar som svarade på enkäten har föräldrar som är födda på 50-70 talet. Den generationen som växte upp i Sverige då har fått lära sig vikten av en god munhygien vilket de också har förmedlat till sina barn. Denna tandborstningskultur är kanske inte lika utbredd i andra länder vilket då även syns i dessa barns tandborstningsvanor. Ett annat samband som jag fann är att ungdomar som uppger att de dricker läsk ofta, det vill säga 6-7 gånger i veckan oftare uteblir från skollunchen. Om den högre läskkonsumtionen är en ersättning för maten eftersom sockret ger en mättnadskänsla (1) eller om den höga läskkonsumtionen i kombination med att man ofta uteblir från skollunchen beror på dåliga matvanor är svårt att säga. Men ett intressant fynd är att alla de ungdomar som säger att de ofta dricker läsk (n=23) och som aldrig äter lunch i skolan (n=3), röker och/eller snusar (n=4). Detta kan kanske tyda på en mindre hälsosam livsstil hos högkonsumenter av läskdrycker. Läsktillverkarna brukar själva ofta använda detta som försvar i diskussioner om läskens skadliga verkan på kroppen. Frukostvanor visade sig inte ha några samband med läskkonsumtionen. I alla läskgrupper åt de flesta barnen frukost nästan varje, eller varje morgon. En faktor som dock visade sig påverka frukostvanorna är föräldrarnas utländska bakgrund. I gruppen med utländsk bakgrund var det betydligt fler, 39 % som hoppade över frukosten jämfört med svenskgruppen där bara 12 % hoppade över frukosten. Barn vars föräldrar är födda utanför Sverige äter alltså frukost mer sällan än barnen vars båda föräldrar är svenskfödda (se Tabell 6). En studie publicerad av Socialstyrelsen om svenska ungdomars kostvanor visar bland annat att ungdomar från familjer med hög socioekonomisk status äter mer "ordnade" måltider, t.ex. frukost, lunch och middag (30). Denna skillnad i frukostvanor kan förutom de 14

socioekonomiska faktorerna även bero på en annan matkultur i vissa andra delar av världen, där man ofta äter middagen sent och istället hoppar över frukosten. Mina förväntningar på sambandet mellan läsk- och mjölkvanor var att barn som sällan dricker mjölk skulle dricka mer läsk och vise versa. Enligt den tidigare nämnda studien om sambandet mellan läskkonsumtionen och ostoporos (28), visade sig att speciellt för flickor minskade mjölkintaget med ökat intag av kolsyrade och icke-kolsyrade drycker. Likaledes minskade mängden inlagrad kalcium signifikant med ökat intag av andra drycker än mjölk. I motsats till mina förväntningar fann jag inte att läskkonsumtionen är omvänt proportionell mot mjölkkonsumtionen. Enligt mina resultat så finns det inget samband mellan läskkonsumtionen och hur ofta man dricker mjölk hos den enstaka individen i denna studie. Detta kan dock bero på en annan mjölkkultur hos den undersökta gruppen jämfört med USA där den nämnda studien genomfördes. Generellt vet man dock att mjölkkonsumtionen i Sverige har gått ner med 30 % sedan 1980-talet. I min studie fann jag inga skillnader när det gäller konsumtionen av läsk som beror på kön, utan både pojkar och flickor dricker lika mycket läsk. Denna studie är utförd på en alldeles för liten grupp, som dessutom inte är randomiserad för att man ska kunna dra några konkreta slutsatser. Den ger ändå en uppfattning om hur det kan förhålla sig och vilka faktorer som kan påverka konsumtionen av läsk hos ungdomar. Studien ger en bild av hur situationen är när det gäller läskvanor hos Varbergsungdomar som går i årskurs 9, vilket också var meningen med studien. För att dra mer konkreta och generella konklusioner om faktorer som påverkar läskkonsumtionen behövs det en större och randomiserad studie. Det är viktigt att tandvårdspersonalen uppmärksammar ungdomarna på risker med en för hög konsumtion av syrliga och sötade drycker. Speciellt uppmärksam ska man vara på gruppen med utländsk bakgrund eftersom den tycks ha en mycket högre läskkonsumtion än infödda svenskar. Tack Jag vill tacka min handledare Monica Barr Agholme för all hennes stöd och vägledning under arbetets gång. Jag vill även tacka personalen och eleverna på Håstens- och Påskbergsskolan som har möjliggjort enkätundersökningen. Referenser 1. Ludwig DS, Peterson KE, Gortmaker SL. Relation between consumption of sugarsweetened drinks and childhood obesity: a prospective, observational analysis. Lancet 01;357:505-8. 2. Matthias B. Schulze, DrPH; JoAnn E. Manson, MD; David S. Ludwig, MD; Graham A. Colditz, MD; Meir J. Stampfer, MD; Walter C. Willett, MD; Frank B. Hu, MD. Sugar-sweetened beverages, weight gain, and incidence of type 2 diabetes in young and middle-aged women. JAMA 04;292:927-34. 3. Harnack L, Stang J, Story M. Soft drink consumption among US children and adolescents: nutritional consequences. J Am Diet Assoc 1999;Apr;99(4):436-41. 4. Marr L. Soft drinks, childhood overweight, and the role of nutrition educators: let's base our solutions on reality and sound science. J Nutr Educ Behav 04 Sep- Oct;36(5):258-65. 5. ten Cate JM, Imfeld T. Dental erosion, summary. Eur J Oral Sci 1996; 104: 241 4. 15

6. Sveriges tandläkarförbund. Kartläggning av läsk- och godisförsäljning på skolorna, 04. 7. M Eidstedt, U Svensson, C Wikberger. Jordbruksverket, Konsumtion av livsmedel och dess innehåll; uppgifter t.o.m. 02. 04;7:13. 8. Johansson A-K. Dentale Erosjoner. Norwegian Pedodontic Society Seminar, Stavanger, 4-5 November 04. 9. Nunn JH. Prevalence of dental erosion and the implications for oral health. Eur J Oral Sci 1996;104:156-61. 10. Johansson AK, On dental erosions and associated factors. Swed Dent J Suppl. 02;(156):1-77. 11. Sanchez GA, Fernandez De Preliasco MV. Salivary ph changes during soft drinks consumption in children. Int J Paediatr Dent. 03 Jul; 13(4):251-7. 12. Johansson A-K, Johansson A, Birkhed D, Omar R, Baghdadi S, Carlsson GE. Dental erosion, soft-drink intake, and oral health in young Saudi men, and the development of a system for assessing erosive anterior tooth wear. Acta Odontol Scand. 1996;54:36978. 13. Rytomaa I, Meurman JH, Koskinen J, Laakso T, Gharazi L, Turunen R. In vitro erosion of bovine enamel caused by acidic drinks and other foodstuffs. Scand J Dent Res 1988;96:324-33. 14. Moynihan P, Lussi A, Jaeggi T, Schaffner M. Diet and dental erosion. Nutrition 02;18:780-2. 15. Edwards M, Creanor SL, Foye RH, Gilmour WH. Buffering capacities of soft drinks: the potential influence on dental erosion. J Oral Rehabil 1999 Dec;26(12):923-7. 16. Johansson A-K, Lindström P, Imfeld T, Birkhed D. Influence of drinking method on tooth surface ph in relation to dental erosion. Eur J Oral Sci 04 Dec;112(6):484-9. 17. Zero DT. Etiology of dental erosion- extrinsic factors.etiology, mechanism and implications of dental erosion. Eur J Oral Sci 1996;04:162-77. 18. Alborn B, Biörklund A, Kroon L, Axell T, Birkhed D. Muntorrhet. Orsaker, symptom och behandling. Symposium. Svensk Farmaceutisk Tidskrift 1984:88:7-28 19. Scheutzel P. Etiology of dental erosion - intrinsic factors. Eur J Oral Sci 1996;104:178-190.. Öhrn R, Angmar-Månsson B. Oral status of 35 subjects with eating disorders a 1 year study. Eur J Oral Sci 00;108:275-80. 16

21. Valena V, Young WG. Dental erosion patterns from intrinsic acidregurgitation and vomiting. Aus Dent J 02;47:106-15. 22. Attin T, Zirkel C, Hellwig E. Brushing abrasion of eroded dentin after application of sodium fluoride solutions. Caries Res 1998;32:344-350. 23. Buyukyilmaz T. Studies on the effect of titanium tetrafluoride in preventive dentistry. Thesis 03; Oslo. 24. Livsmedelsverket, Hur mycket socker äter vi. 28 Aug. 03. Available from: URL: http://www.slv.se/templates/slv_page 7604.aspx 25. Schulze MB, Manson JE, Ludwig DS, Colditz GA, Stampfer MJ, Willett WC, Hu FB. Sugar-sweetened beverages, weight gain, and incidence of type 2 diabetes in young and middle-aged women. JAMA 04 Aug 25;292(8):927-34. 26. Mokdad AH, Bowman BA, Ford ES, Vinicor F, Marks JS, Koplan JP. The continuing epidemics of obesity and diabetes in the United States. JAMA 01 Sep 12;286(10):1195-0. 27. Willett W, Manson J, Liu S. Glycemic index, glycemic load, and risk of type 2 diabetes. Am J Clin Nutr 02 Jul;76(1):274S-80S. 28. Wyshak G, Frisch RE. Carbonated beverages, dietary calcium, the dietary calcium/phosphorus ratio, and bone fractures in girls and boys. J Adolesc Health 1994 May;15(3):210-5. 29. Grindefjord M, Dahllöf G, Nilsson B, Modéer T. Prediction of dental caries development in 1-year-old children. Caries Res 1995;29:343-8. 30. Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 01. Available from: URL: www.sos.se/fulltext/111/01-111-2/hela.pdf 17

Frågeformulär: läskvanor bland ungdomar 05 1. Ålder 2. Pojke ( ) Tjej ( ) 3. Längd 4. Vikt Kostvanor Aldrig Sällan Ibland Ofta 0ggr/v 1-2ggr/v 3-5ggr/v 6-7ggr/v 5. Äter frukost ( ) ( ) ( ) ( ) 6. Äter lunch i skolan ( ) ( ) ( ) ( ) 7. Äter godis och snacks ( ) ( ) ( ) ( ) 8. Småäter ofta ( ) ( ) ( ) ( ) 9. Försöker hålla igen på maten ( ) ( ) ( ) ( ) 10. Äter fast food ( ) ( ) ( ) ( ) 11. Röker ( ) ( ) ( ) ( ) 12. Snusar ( ) ( ) ( ) ( ) 13. Dricker alkohol ( ) ( ) ( ) ( ) 14. Dricker läsk ( ) ( ) ( ) ( ) 15. Dricker juice ( ) ( ) ( ) ( ) 16. Dricker mjölk ( ) ( ) ( ) ( ) vatten light-läsk läsk saft light-saft juice mjölk 17. Dricker till frukost ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 18. Dricker till lunch ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 19. Dricker till middag ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ). Dricker vid törst ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 21. Dricker framför datorn ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 22. Dricker när du läser/pluggar ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 23. Vilken läsk dricker du oftast? Coca-Cola ( ) Coca-Cola light ( ) Fanta ( ) Fanta light ( ) Sprite ( ) Sprite light ( ) Annat ( ) 24. Hur mycket läsk har du druckit senaste veckan? 0-0,3 liter ( ) 0,3-0,6 liter ( ) 0,6-1 liter ( ) 1-3 liter ( ) mer än 3 liter ( ) Munhygienvanor Aldrig Sällan Ibland Ofta 0ggr/v 1-2ggr/v 3-5ggr/v 6-7ggr/v 25. Borstar tänderna på morgonen ( ) ( ) ( ) ( ) 26. Borstar tänderna på kvällen ( ) ( ) ( ) ( ) 27. Använder fluortabletter, fluortuggummi eller fluorsköljning. ( ) ( ) ( ) ( ) 28. Använder tandtråd. ( ) ( ) ( ) ( ) Tandvård Ja Nej 29. Har fått tandreglering ( ) ( ) 30. Går varje år till tandläkare ( ) ( ) 31. Går vartannat år till tandläkare ( ) ( ) 18

Frågor om dig och din familj. Vi behöver denna information för att beskriva ungdomarnas bakgrund när vi sak jämföra munhälsan i olika delar av landet. 32. Bor du med båda föräldrar Ja ( ) Nej ( ) Delad vårdnad ( ) 33. Moders utbildning Grundskola ( ) Gymnasiet ( ) Högskola ( ) 34. Föräldrar födda utanför Sverige? Far ( ) Mor ( ) Båda ( ) Tänder och allmän hälsa Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer precis ungefär dåligt inte alls 35. Min tandhälsa är god ( ) ( ) ( ) ( ) 36. Jag är nöjd med mina tänders utseende ( ) ( ) ( ) ( ) 37. Det är viktigt för mig att ha hela tänder ( ) ( ) ( ) ( ) 38. Jag är nöjd med min kropp ( ) ( ) ( ) ( ) 39. Jag skulle vilja väga mindre ( ) ( ) ( ) ( ) 40. Jag skulle vilja väga mer ( ) ( ) ( ) ( ) 41. Jag tränar regelbundet ( ) ( ) ( ) ( ) 42. Sockerinnehållande drycker har negativ påverkan på mina tänder ( ) ( ) ( ) ( ) 43. Sockerinnehållande drycker har negativ påverkan på min hälsa ( ) ( ) ( ) ( ) 44. Sockerfria drycker har negativ påverkan på mina tänder ( ) ( ) ( ) ( ) 45. Sockerfria drycker har negativ påverkan på min hälsa ( ) ( ) ( ) ( ) Hur har du fått information om hur du kan behålla dina tänder friska? Du får ange flera alternativ! 46. ( ) inte alls 47. ( ) på tandläkarmottagningen 48. ( ) genom skolan 49. ( ) genom reklam i brevlådan 50. ( ) genom reklam via tv/radio/datorn eller tidning 51. ( ) genom vänner eller släktingar Eventuella frågor och funderingar: 19