Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan?

Relevanta dokument
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Dorota Religa. Körkort

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Kliniska aspekter av demenssjukdom

Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

SveDem Svenska Demensregistret

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Bilkörning och demens

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada. Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Personerna i SveDem.

SveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

De medicinska kraven i trafiken

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Hörsel, Kognition & Åldrande

Vaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Demenssjukdomar och ärftlighet

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2012

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Körkortsmedicinska utredningar

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Läkemedel och trafik

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Vad säger lagen?

1 Sammanfattning Kunskapsläge Forskning Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Vårdval i primärvården

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Järnvägsinspektionens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd. för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten

Demensvård i Primärvård

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Fysisk aktivitet och hjärnan

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

SveDem Svenska Demensregistret

Information om Testosteronbrist

CDR ja GDS-Fast. (på svenska)

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Läkemedel och trafik

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

Fysisk aktivitet vid psykossjukdom

Alkohol och droger i trafiken kunskapsläget idag och utmaningar framöver. Åsa Forsman

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

SveDem Svenska Demensregistret

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Transkript:

Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan? Dorota Religa, docent i geriatrik Medicinskt ansvarig specialistläkare på Trafikmedicinskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet Dorota.Religa@ki.se Tisdag 8:e september 2015

Antalet dödade under 2014 275 personer omkom under 2014: 15 fler än under 2013 som är det år som uppvisat lägst siffra sedan sedan andra världskriget (1944) Målet: högst 220 omkomna i trafiken år 2020 www.transportstyrelsen.se

Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Orsakerna bakom trafikolyckorna. Unga Medelålders Äldre Bristande erfarenhet Alkohol, narkotika Alkohol Somnar bakom ratten Nedsatt hjärnkapacitet Andra sjukdomar

Vänstersväng Typisk dödsolycka hos äldre förare Större kognitiv belastning än högersväng måste processa information från 2 håll samtidigt Hur ska den kognitiva förmågan testas så att denna typ av olyckor förebyggs? Simultantest

Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Typisk dödsolycka för äldre bilförare

Riktlinjer för bilköring vid olika demensjukdomar saknas EFNS-ENS Guidelines on the diagnosis and management of disorders associated with dementia. Sorbi S, Hort J, Erkinjuntti T, Fladby T, Gainotti G, Gurvit H, Nacmias B, Pasquier F, Popescu BO, Rektorova I, Religa D, Rusina R, Rossor M, Schmidt R, Stefanova E, Warren JD, Scheltens P; EFNS Scientist Panel on Dementia and Cognitive Neurology. Published in Eur J Neurol. 2012

Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Huddinge Universitetssjukhus http://transportstyrelsen.se/tsfs/tsfs_2013_2.pdf 10 kap. Demens och andra kognitiva störningar: Demens utgör hinder för innehav Innehav i grupp I kan beviljas vid lindrig demens (med intakt omdöme) Allvarlig (ur trafiksäkerhetssynpunkt) kognitiv störning utgör hinder för innehav. (Uppmärksamhet, omdöme, minne, visuospatiala och psykomotoriska funktioner) Omprövning 1 år. Vid lindrig demens samt vid tillstånd med minnesstörning, där demensutveckling kan misstänkas, ska villkor om läkarintyg föreskrivas

Bilkörning vid demens Bedömningen ska i första hand göras utifrån en medicinsk undersökning Endast där bedömningen av den medicinska undersökningen ger ett resultat i ett svårbedömt gränsområde bör ett körprov enligt 3 kap. 4 körkortslagen (1998:488) eller annat slag av körtest göras (Transportstyrelsen)

Ref: Orvin et al. Comprehensive Prospective Cognitive and Physical Function Assessment in Elderly Patients Undergoing Transcatheter Aortic Valve Implantation 2014 Cardiology

Neuropsykologiska tester En testning tar vanligtvis 2 3 timmar och omfattar reaktionsförmåga under olika förutsättningar, uppfattningsförmåga, minne, spatial förmåga, exekutiva funktioner, vägmärkeskunskap, UFOV (useful field of view), samt beteendeobservationer inklusive bedömning av omdöme och förmåga till sjukdomsinsikt.

Trafikmedicinskt Centrum En trafikmedicinsk mottagning är ett bra komplement till en minnesmottagning Lättare rekrytera patienter till minnesmottagning om de inte omedelbart och automatiskt blir av med körkortet

Problem vid demenssjukdom som kan påverka bilkörning A (activity of daily living) ADL aktiviteter i dagliga livet B (behavioral changes)- beteendestörningar C (cognition) kognitiva störningar D (disease awareness, insight) - sjukdomsinsikt

SveDem Svenska Demensregister www.svedem.se 2007-2012 bland nästan 30 000 registrerade Utan körkort 26% Med körkort 62% Vet ej 12%

Selection of the study population. Patients diagnosed 01.05.2007-31.12.2012 (n=30448) Patients registered by primary care or specialist clinic (n=30387) Patients registered by nursing home (n=11) Duplicates (n=50) Patients residing in private home (n=26954) Patients residing elsewhere e.g., nursing home (n=3433) Patients with information on driver's license (n=22489) Paients with missing information regarding driver's license (n=4465) Patients with driver's license (n=13852) Patients without driver's license (n=8637)

How and to Which Extent Physicians Address Driving and Dementia 17% 8% 1% Agreement only Report only Report and agreement None 74%

Table 1:1; Associations between patient characteristics and the physician reporting them to the Swedish Transport Agency (STA- Transportsyrelsen) Report to the STA Unadjusted model Adjusted model O.R. (CI 95%) p-value O.R. (CI 95%) p-value Age 0,98 (0,97-0,99) <0,001 0,97 (0,96-0,98) <0,001 Gender (Male) 2,48 (2,16-2,84) <0,001 2,97 (2,52-3,50) <0,001 MMSE Score 0,98 (0,96-0,99) <0,001 0,96 (0,95-0,98) <0,001 Alzheimer's disease (reference) - - - - Mixed dementia 0,95 (0,80-1,13) 0,561 0,90 (0,73-1,11) 0,316 Vascular dementia 1,26 (1,06-1,50) 0,008 0,98 (0,77-1,24) 0,849 Dementia with Lewy bodies 0,73 (0,47-1,14) 0,162 0,58 (0,36-0,93) 0,025 Frontotemporal dementia 3,63 (2,73-4,83) <0,001 2,38 (1,61-3,52) <0,001 Dementia with Parkinson's disease 0,80 (0,46-1,39) 0,423 0,60 (0,32-1,11) 0,102 Unspecified dementia 1,31 (1,10-1,56) 0,003 0,92 (0,73-1,16) 0,477 Other 1,87 (1,28-2,75) 0,001 0,81 (0,45-1,44) 0,467

Table 1:2; Associations between patient characteristics and the physician reporting them to the Swedish Transport Agency (STA) Report to the STA Unadjusted model Adjusted model O.R. (CI 95%) p-value O.R. (CI 95%) p-value Living alone 1,20 (1,06-1,36) 0,003 1,67 (1,44-1,95) <0,001 Registered by specialist clinic 0,78 (0,68-0,90) <0,001 0,88 (0,72-1,07) 0,195 Neuropsychiatric evaluation 1,22 (1,07-1,39) 0,003 1,35 (1,14-1,6) 0,001 Clock Drawing Test 0,79 (0,65-0,96) 0,018 0,81 (0,64-1,04) 0,096 Number of medications 0,96 (0,94-0,98) <0,001 0,97 (0,94-1,00) 0,041 Cholinesterase inhibitors 0,76 (0,67-0,86) <0,001 0,86 (0,72-1,03) 0,109 NMDA-antagonist 0,92 (0,74-1,13) 0,414 0,89 (0,69-1,15) 0,366 Drugs for cardiovascular risk factors 0,94 (0,83-1,07) 0,377 1,09 (0,92-1,30) 0,331 Antidepressants 0,79 (0,68-0,91) 0,001 0,77 (0,65-0,92) 0,004 Antipsychotics 1,42 (1,09-1,85) 0,009 1,26 (0,91-1,73) 0,160 Anxiolytics 1,14 (0,90-1,44) 0,293 0,87 (0,64-1,20) 0,399 Hypnotics 1,33 (1,12-1,57) 0,001 1,68 (1,37-2,07) <0,001

RESULTAT Läkare hade ej vidtagit någon åtgärd i 17 % av fallen. Manligt kön (OR 2,97, p<0.001) och att bo ensam var förknippat med en ökad sannolikhet att bli anmäld till Transportstyrelsen. I jämförelse med Alzheimers sjukdom, påvisades ett liknande samband för frontotemporal demens (OR 2,38, p<0,001), medan ett omvänt förhållande observerades för Lewykropp-demens (OR 0,58, p<0,025).

Sammanfattning Bland 13 852 körkortsinnehavare i SveDem under 2007-2012 gjordes en överenskommelse med läkare om bilkörning i 74% av fallen. I 9% fall skickades en anmälan till Transportstyrelsen med begäran om indragning av körkortet. Läkaranmälan till Transportstyrelsen gjordes oftast för patienter med frontotemporal demens och i minst utsträckning för patienter med Lewykroppsdemens. Läkare, i allmänhet, underlåter att vidta någon åtgärd angående bilkörning och demens 17% av patientfallen, vilket strider mot nationella lagar och föreskrifter.

Frontotemporal demens utlöser kriminellt beteende Åtta % av patienter begått en kriminell handling under sin sjukdomstid, men de med frontotemporal demens (37,4 procent): stöld, trafikbrott, sexuella trakasserier, olaga intrång, urinering offentligt De kan förstå och verbalisera att det de gjort har varit fel men ändå säga att de skulle göra samma sak igen om de fick möjlighet Låg empatisk förmåga och konsekvensanalys och nedsatt impulshämning Ref: Liljegren M, et al. JAMA Neurology 2014

Physicians' Warnings for Unfit Drivers and the Risk of Trauma from Road Crashes Redelmeier et al. NEJM 2012 Totalt 100.075 patienter fick en medicinsk varning av totalt 6098 läkare Under 3 års baslinje intervall fanns 1430 trafikolyckor där patienten var en förare, jämfört med 273 trafikolyckor under 1 års efterföljande intervall, vilket motsvarar en minskning med cirka 45% i årstakt på krascher per 1000 patienter efter varningen (4,76 vs 2,73, P <0,001)

Physicians' Warnings for Unfit Drivers and the Risk of Trauma from Road Crashes. NEJM 2012 Läkarnas varningar till patienter som är potentiellt olämpliga att köra kan bidra till en minskning av efterföljande trauma från trafikolyckor......men de kan också förvärra depressiva besvär och äventyra relation mellan läkare och patient.

Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset / Karolinska Institutet Indikationer för Praktiskt körprov Demenssjukdom i mild fas Körerfarenhet som ev kompenserar för brister Oklarheter som kvarstår efter utredningen Anpassning (Remissärende)

Tack! Alla SveDem enheter och patienter Prof. Maria Eriksdotter, registerhållare och handledare Prof. Bengt Winblad Joel Lovas läkarstudent Leg. läk Pavla Cermakova, doktorand Dr Seyed-Mohammad Fereshtehnejad Doc. Björn Johansson Dr Catarina Lundberg Dr Kurt Johansson